Corona: Många tänkbara förklaringar till skillnaden i dödlighet. Var försiktig!

3
778
Corona döda i europeiskt land

Ingress av redaktören: Den här basala artikeln på DN Debatt: ”Många tänkbara förklaringar till skillnaden i dödlighet” bör läsas av alla som är intresserade av sjukdomar och dessas orsaker.

Den är skriven av två välmeriterade forskare, Måns Rosén, professor emeritus tidigare chef för SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och tidigare chef för Epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen där docent Magnus Stenbeck var analyschef.

Jag tycker att den är bra och publicerar ett utdrag. Utöver deras presentation av relevanta faktorer vid bedömning av dödligheten finns möjliga skillnader i dödsorsakscertifiering mellan genomsnittliga förhållanden i länder. Vidare skillnader i provtagningsfrekvens på svårt sjuka och avlidna. Influensapneumoni har klara likheter med coronapneumoni. Jag gissar dock att det senare inte har så stor betydelse då uppmärksamheten på corona är så stor. Men man kan ta reda på eventuella nationella skillnader i provtagningsfrekvens bland avlidna. Utan provtagning kan man komma att klassificera en dödlig lunginflammation som orsakats av influensa eller annat virus, men ej av coronavirus, som coronaorsakad till följd av likheter i den kliniska bilden.
(Jag har varit amanuens bland annat vid den patologiska institutionen i Uppsala och många av mina vetenskapliga artiklar är inom området epidemiologi).

En fråga är om och hur mycket de relevanta faktorerna och invändningarna kan förklara de stora skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. de nordiska länderna.

 


Många tänkbara förklaringar till skillnaden i dödlighet

Måns Rosén och Magnus Stenbeck: Andel äldre i befolkningen, trångboddhet, fattigdom, hög andel med riskfaktorer, med mera, kan påverka.
Det mesta av debatten i medier har gällt om strikt lagstiftning och förbud eller rekommendationer är den bästa vägen för att få covid-19 under kontroll. Men det är kanske helt andra faktorer som spelar roll.

* Tolkning av corona­statistik i medierna kännetecknas av stor okunnighet om hur epidemiologisk forskning försöker hitta orsaker till de skillnader man ser mellan olika länder. Tyvärr är det en hel del utexaminerade forskare som bidrar till misstolkningarna. Det mesta av debatten i medier har gällt om strikt lagstiftning och förbud eller rekommendationer är den bästa vägen för att få covid-19 under kontroll.

Men, det är kanske helt andra faktorer som spelar roll?

Det mest graverande är att selektivt välja ut vissa länder som kanske passar ens förutfattade uppfattningar. Detta kallas för ”confirmation bias” och är vanligt förekommande på sociala medier och i andra sammanhang, men är kanske det mest grundläggande fel som man måste undvika om man vill kalla sig forskare.

* En del har valt våra nordiska grannländer som jämförelseobjekt för att motivera en striktare strategi. De har hittills haft färre fall och lägre dödlighet än Sverige. Däremot exkluderade man en mängd andra länder som tillämpat en strikt strategi, men som trots det har haft fler fall och fler döda per invånare än Sverige, till exempel Belgien, Frankrike och Storbritannien.

Slutsatsen är alltså att bland länder som tillämpat en strikt strategi så har några hittills sämre och några bättre resultat än Sverige. Dessutom befinner sig länderna i olika faser. Vi vet definitivt inte ännu svaret på frågan.

Där finns stora variationer mellan länderna som kan vara väl så viktiga förklaringsfaktorer till den utveckling vi ser som en mer restriktiv eller rekommenderande strategi. För att ta reda på vilken strategi som spelar roll bör man dessutom ha uppgifter om alla tänkbara faktorer samtidigt.

* Här är några tänkbara hypoteser om orsaksfaktorer.

Länder som har en stor andel äldre bör ha ökad risk. Italien har drygt 30 procent fler över 65 år än Norge. Vad spelar det för roll för smittspridningen?

Länder som har stora städer och är mer tättbefolkade bör ha högre risker. Belgien har 21 gånger fler invånare per kvadratkilometer än Finland. Vad spelar det för roll?

Länder där många är trångbodda och fler bor i varje hushåll bör ha högre risker. I större europeiska städer bor det cirka 5.000–6.000 invånare per kvadrat­kilometer, men i Paris bor cirka 21.000 invånare per kvadratkilometer. Vad spelar det för roll för smittspridningen?

Länder med fler fattiga och en stor andel socio-ekonomiskt utsatta grupper bör ha högre risker. Italien har cirka 29,9 procent eller dubbelt så stor andel av befolkningen som lever under fattigdomsgränsen än Danmark. Vad spelar det för roll?

Länder där äldre omhändertas av många olika personer samtidigt (till exempel med stor personalrörlighet på äldreboenden) bör ha högre risker.

• Länder där en hög andel har riskfaktorer (till exempel rökning, övervikt/fetma, lungsjukdomar) bör ha högre risker. Storbritannien och USA har cirka 35 procent respektive 76 procent fler med fetma än Sverige. I Sverige röker cirka 7 procent medan 35 procent röker i Frankrike och 37 procent röker i Grekland. Vad spelar det för roll?

• Länder där många reser (såväl utomlands som inrikes) kan ha högre risker.

För att ta reda på vilken strategi som spelar roll bör man dessutom ha uppgifter om alla tänkbara faktorer samtidigt.

Ur folkhälsosynpunkt bör man även ta hänsyn till om de beslut man tar har negativa effekter på den framtida folkhälsan i form av till exempel ökad arbetslöshet, fler fattiga, ökat risk­beteende såsom alkohol-, drog- och tobaksmissbruk, och mindre resurser till hälso- och sjukvården. Vissa åtgärder kanske gör mer skada än nytta.

Nu har vi diskuterat jämförelser mellan länder, men genomsnittssiffror för länder säger inte heller säkert hur individerna i länderna beter sig. Genomsnittliga siffror på aggregerad nivå behöver inte förklara människors beteenden på individnivå.

Det statistiska sambandet mellan antalet häckande storkpar och nativiteten i Danmark är mycket starkt, båda sjönk i ungefär samma takt under 1900-talet. Detta brukar tas som ett pedagogiskt exempel på att samband på gruppnivå inte alltid gäller på individnivå. Eller är det så att storken kommer med barnen?

När det gäller människors beteende kan man sist men inte minst påminna om den stora skillnad i förtroendet för myndigheter som finns mellan olika länder.

Avslutande ord “Det enda vi säkert vet i dagsläget är att vi inte vet. Mot den bakgrunden bör debatten och bedömningen av våra myndigheters agerande nyanseras avsevärt.”

 

3 COMMENTS

  1. Helt bortsett från att det kan inte rimligen finnas tillförlitlig allsidig data tillgänglig förrän om minst ett par år (om pandemin är över före sommaren), finns starka signaler på att datainsamlingen har grovt manipulerats i både USA och UK, där läkarna påstås ha beordrats att strunta i sedvanliga rutiner vid utfärdande av dödsattester. I UK lär finnas till och med en ny lag som påbjuder det.
    Det är oseriöst att dra slutsatser från gissningsmaterial. Vänta med fakta!
    Mig veterligen vet man inte ens när och var det hela började, än.
    Än mindre kan någon veta när sista vågen kommer att ebba ut. (Om inte hela cirkusen är en världsomfattande civilförsvarsövning, förstås.)

    Annars undrar jag om en uppgift som gör gällande att legionella står för många dödsfall i Italien stämmer.

  2. Detta osar av avsaknad av gammal jordnära visdom. Välmeriterade forskare är specialister inom ett smalt, men djupt, specialområde. En specialist lär sig mer och mer om mindre och mindre tills han vet allt om ingenting. En lokal husmor med utflugna ungar vet förmodligen bättre än alla dessa forskare. Som ett exempel. En gång satt jag och pratade med en CEO för ett stort callcenter. Jag undrade hur det var med driftsäkerheten. Perfekt. Ingenjörerna har gjort tekniken bokstavligen bombsäker. Liksom Stockholm var staden delad av vatten, med endast en bro. OK, eftersom all personal bor norr om bron, och ditt företag ligger söder om bron, hur många kommer till jobbet om en tankbil skulle välta på bron. Killen blev stum och såg blek ut. Specialisterna hade gjort tekniken perfekt, men glömt människan. Vi gjorde om så alla kunde arbeta hemifrån om det behövdes. Samma sak med covid-19. Kina var så spektakulärt framgångsrik för man arbetade från botten upp, inte som i Sverige toppen ner, och med kulturen och människan som bas. Alla var snabbt med på noterna. Det var ”husmors-vett” som drev åtgärderna. Det är ett virus, vi vet hur virus smittar, och så stoppar vi smittan. I Sverige fungerar det inte för Sverige är toppstyrt och indoktrinerat, har journalister som mellanhänder, och alla bölar ”regeringen – fatta beslut”, och sedan ignorerar alla det ändå. Alla är ju liberalister, full frihet, utan ansvar med andra ord. ”Jag är vuxen, jag kan göra vad f*n jag vill”. I Sverige är det lite som om brandkåren först skulle vattnets påverkan på elden. När dom är färdiga har huset ändå brunnit ner.

  3. Stora saker iakttar man bäst på avstånd, går ett gammalt ordstäv. Man skall ju egentligen bara behöva betala för det man brukar, förbrukar och konsumerar, men så fungerar inte den sovjetdiktatur-modell som Sverige i verkligheten är. Det hårt centraliserade diktatur systemet kan bara existera och överleva om staten har totalitär kontroll, dels av ekonomin, dels av propagandan som konstant hjärntvättar och indoktrinerar valboskapen. Propagandamaskinen måste dels hållas igång till varje pris, och alla informationsflöden som stör den släckas ner, som alternativa media. Flödet av pengar måste fortsätta för avbryts det får röstboskapen inte betalt och röstar ”fel”. Vi ser det mycket tydligt just nu i coronakrisen. FHM är en myndighet, Tegnell är en tjänsteman, och myndigheter och tjänstemän gör vad dom blir tillsagda av den härskande eliten. ”Ekonomin”, alltså pengaflödet till den styrande makteliten får inte avbrytas, för då bryts även betalningen till ”röstarna”, alltså bidragen. Som vi även ser får det gärna kosta ett stort antal människoliv. Kina gjorde tvärt om, man räddade liv, och ekonomin fick ta stryk. Ekonomin tillfrisknar sig, men inte de döda. I Kina dog omkring 3,000 personer av coronan, hade man följt den ”svenska modellen” hade 500,000 dött. Vilken regim skulle du föredra att leva under. Lite tillnyktrande läsning.

    https://mychinaway.wordpress.com/2019/12/19/propaganda/
    https://mychinaway.wordpress.com/2020/04/16/mediekonflikt-mellan-usa-och-kina/
    https://mychinaway.wordpress.com/2020/04/19/kopta-journalister-i-sverige/

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here