Chefredaktör Peter Wolodarskis söndagskrönika i DN har idag titeln. Kusligt tyst om människor som behandlas som pingpongbollar
Han skriver:
”Efter flyktingkrisen 2015 har det blivit ett politiskt sänke att engagera sig för människor i nöd. Det säger något obehagligt om vår tid.”
”Runt om i Europa tycks de flesta vara eniga om att Belarus leds av en gangster. Aleksandr Lukasjenko terroriserar sin egen befolkning. Han ägnar sig åt omfattande valfusk”
”När EU svarade med sanktioner valde Lukasjenko efter sommaren en ny maffiataktik: att använda flyktingar från Mellanöstern som ett vapen mot Polen och Litauen.”
”Samtidigt är det talande tyst om de svåra etiska frågor som konflikten med Belarus också väcker. Dessa verkar få vilja prata om. Kanske är det enklast att låtsas som att de inte existerar.”
Min kommentar i DN:s nätbilaga under ”Ifrågasätt”.
Ja, hanteringen av flyktingar i Europa är verkligen en tragedi och ett sänke för den som vill förknippa EU med humanitet. Nu kritiseras Lukashenko i Belarus. Men varför använder inte EU diplomati som mot Turkiet i en liknande situation i flyktingfrågan?
Och mycket viktigare: Varför protesterar inte EU, Polen och Belarus tydligt mot de USA-initierade krigen som drivit många miljoner på flykt, några miljoner mot EU? Man silar mygg och sväljer kameler eller hur? Kastar sten i glashus.
KUSLIGT TYST I MEDIA OM DENNA MYCKET STÖRRE FRÅGA.
Denna tysta acceptans av USA:s/Nato:s folkrättsvidriga krig mot Irak, Afghanistan, Afrikas mest välmående land Libyen, stöd åt terrorister i Syrien (enligt ledande militärer och politiker i USA, NY Times, BBC, Reuters, Newsweek mm) är egentligen ett mycket större problem. Inte bara för flyktingarna utan för tilltron till moral, humanitet i EU. Vilket etablerade medier och politiker tiger om.
Lukashenko sägs vara en diktator, men är vald, i ett omtvistat val. Enligt USA-stödda Golos analyser strax efter valet fick han ”bara” 60 % av rösterna. (https://partizan-results.com/?lon=27.561824&lat=53.90574&z=7). Valfusk om den osäkra (har läst den) analysen stämmer.
Vet vi hur pass aktivt Belarus varit? Man har nog viktigare problem.
Flyktingarna vill till EU. Ska man nonchalera detta? Är detta humant?
Polen är känt för sin mycket negativa attityd till migranter. Enlig internationell rätt ska deras asylrätt prövas. Sker detta?
Aldrig, aldrig någonsin får vi glömma att Sverige är medskyldigt till migrantströmmarna.
Sverige står klart på EU:s och USA:s olagliga bojkottsida. Sverige står numer också klart på krigsorganisationen Natos sida. Finns det något hinder för att svenska soldater kan komma att skickas till Sydkinesiska havet för att kriga, nu när Natos generalsekreterare deklarerat att Nato utökat sitt operationsområde till Stilla Havet?
Allt som vår utrikesminister och försvarsminister sagt i frågan på senare tid pekar klart på att vi ställer upp på Natos sida, och statsministern säger ideligen samma sak om Eu. Sverige är visserligen en liten, men tydlig medansvarig för att det finns så många flyktingar. Det vet naturligtvis Peter Wolodarski mycket väl precis som Stefan Lövén, Ann Linde och Peter Hultkvist. De väljer att försöka inte se det för det är ingen vacker syn.
DN och övriga media tiger inte bara om de folkrättsvidriga krigen där Sverige medverkat både direkt och indirekt men fortsätter att tiga om krigens uppföljare, sanktionspolitiken som drabbar hundratals miljoner över hela Mellanöstern och Nordafrika. Sanktionspolitiken är en grym hämnd på alla dessa folk som vägrat underkasta sig västmakternas diktat och fortsätter att utstaka sina egna vägar.
Medias krokodiltårar pressas fram som ur en torkad citron när det gäller några enskilda individers nöd, där bakgrunden till deras nödsituation kan suddas ur bilden. Genast när perspektivet vidgas till de större sammanhangen blir det knäpptyst om inte lögnapparaten behöver kopplas på.
USA:s sanktioner kan EU inte råda över men de kan genast nästa måndag upphöra med sina egna. Varje enskilt land har ett tungt ansvar, eftersom sanktioner kräver enhällighet. Men ingen gör bruk av sin vetorätt. Vilket visar att EU är en apparat där ingen tar ansvar för kriminella beslut som fattats i kabinett bortom demokratisk insyn.
En halv miljon barn och än fler vuxna avled i Irak på 90-talet, det är dokumenterat. Hur många till som avlidit efter 2003 överallt i denna del av världen vill ingen veta av. Men det handlar om ett stort antal. Ett ohyggligt brott utfört av varje enskilt EU-land.
I detta drama har Vitryssland rent samvete. De må ha en något oborstad president men kriminell folkmördare som Löfven, Merkel och de andra EU-ledarna är han inte. Skriv om det, DN !