Ingress: Sverige sluter upp bakom den ”regelbaserade ordningen” enligt uttalanden av bl.a. statsministern. Vad är då detta? Vi har även berört detta tidigare – se under ”Relaterat.”
Här presenteras en mycket intressant analys av
Vijay Prashad som är en indisk marxistisk historiker och kommentator. Han är verkställande direktör för Tricontinental: Institute for Social Research, chefredaktör för LeftWord Books, och senior non-resident fellow vid Chongyang Institute for Financial Studies, Renmin University of China. https://thetricontinental.org/newsletterissue/eight-contradictions/
Kära vänner,
Hälsningar från Tricontinental: Institutet för social forskning.
Bulletin of the Atomic Scientists har nu flyttat domedagsklockan till 90 sekunder före midnatt, vilket är det närmaste den har varit den symboliska tidpunkten för mänsklighetens och jordens förintelse sedan 1947. Detta är alarmerande, och det är därför som ledare i det globala syd har föresatt sig att att stoppa krigshetsandet i Ukraina och mot Kina. Som Namibias premiärminister Saara Kuugongelwa-Amadhila sade: ”Vi främjar en fredlig lösning av den konflikten så att hela världen och alla världens resurser kan fokuseras på att förbättra villkoren för människor runt om i världen, i stället för att spenderas på att skaffa vapen, döda människor och faktiskt skapa fientligheter”.
I linje med varningen från domedagsklockan och påståenden från personer som Kuugongelwa-Amadhila, innehåller resten av detta nyhetsbrev en ny text med titeln ”Åtta motsägelser i den imperialistiska ”regelbaserade ordningen” (som du kan ladda ner som PDF här). Den har utarbetats av Kyeretwie Opoku (sammankallande för Ghanas socialistiska rörelse), Manuel Bertoldi (Patria Grande/Federación Rural para la producción y el arraigo), Deby Veneziale (senior fellow, Tricontinental: Institute for Social Research) och mig, med bidrag från ledande politiska ledare och intellektuella från hela världen. Vi erbjuder denna text som en inbjudan till en dialog. Vi hoppas att ni kommer att läsa, sprida och diskutera den.
Vi går nu in i en kvalitativt ny fas i världshistorien. Betydande globala förändringar har uppstått under åren efter den stora finanskrisen 2008. Detta kan ses i en ny fas av imperialism och förändringar i de åtta motsättningarnas särdrag.
1. Motsättningen mellan en utdöende imperialism och en framväxande framgångsrik socialism under ledning av Kina.
Denna motsättning har intensifierats på grund av den fredliga framväxten av socialism med kinesiska särdrag. För första gången på 500 år konfronteras de atlantiska imperialistmakterna med en stor, icke vit ekonomisk makt, som kan konkurrera med dem. Detta blev tydligt 2013 när Kinas BNP i köpkraftsparitet (PPP) gick om USA:s BNP. Kina åstadkom detta på mycket kortare tid än västvärlden, med en betydligt större befolkning och utan kolonier, förslavande av andra eller militär erövring. Medan Kina står för fredliga förbindelser har USA blivit alltmer krigiskt.
USA har lett det imperialistiska lägret sedan andra världskriget. Efter Angela Merkel och i och med den militära operationen i Ukraina har USA strategiskt underordnat dominerande delar av den europeiska och japanska borgarklassen. Detta har lett till att de intraimperialistiska motsättningarna har försvagats. USA tillät först och krävde sedan att både Japan (världens tredje största ekonomi) och Tyskland (den fjärde största ekonomin) – två fascistmakter under andra världskriget – kraftigt ökade sina militärutgifter. Resultatet har blivit att Europas ekonomiska förbindelser med Ryssland har upphört, att den europeiska ekonomin har skadats och att USA har fått ekonomiska och politiska fördelar. Trots att större delen av Europas politiska elit har kapitulerat för fullständig underordning av USA är vissa stora delar av det tyska kapitalet starkt beroende av handel med Kina, mycket mer än av sina amerikanska motsvarigheter. USA pressar dock nu Europa att försämra sina förbindelser med Kina.
Ännu viktigare är att Kina och det socialistiska lägret nu står inför en ännu farligare enhet: Triadens konsoliderade struktur (Förenta staterna, Europa och Japan). USA:s växande interna sociala förfall får inte dölja den politiska elitens nästan absoluta enighet i utrikespolitiken. Vi bevittnar hur borgarklassen sätter sina politiska och militära intressen framför sina kortsiktiga ekonomiska intressen.
Världsekonomins centrum håller på att förskjutas, och Ryssland och det globala syd (inklusive Kina) står nu för 65 procent av världens BNP (mätt i köpkraftspariteter). Från 1950 fram till idag har USA:s andel av den globala BNP (i PPP) minskat från 27 % till 15 %. Tillväxten av USA:s BNP har också minskat under mer än fem decennier och har nu sjunkit till endast cirka 2 % per år. USA har inga stora nya marknader att expandera på. Västvärlden lider av en pågående allmän kapitalistisk kris och konsekvenserna av den långsiktiga tendensen att profitkvoten sjunker.
2. Motsättningen mellan de härskande klasserna i det smala bandet av imperialistiska G7-länder och den politiska och ekonomiska eliten i kapitalistiska länder i det globala syd.
Detta förhållande har genomgått en stor förändring från 1990-talets glansdagar och höjden av USA:s unilaterala makt och arrogans. I dag finns det växande sprickor i alliansen mellan G7-ländernas och de globala sydliga makteliterna. Mukesh Ambani och Gautam Adani, Indiens största miljardärer, behöver olja och kol från Ryssland. Den högerextrema Modi-ledda regeringen representerar Indiens monopolbourgeoisi. Därför gör den indiske utrikesministern nu enstaka uttalanden mot USA:s hegemoni inom finans, sanktioner och andra områden. Västvärlden har inte den ekonomiska och politiska förmågan att alltid tillhandahålla det som makteliterna i Indien, Saudiarabien och Turkiet behöver. Denna motsättning har dock inte skärpts till den grad att den kan bli en brännpunkt för andra motsättningar, till skillnad från motsättningen mellan det socialistiska Kina och det USA-ledda G7-blocket.
-
Motsättningen mellan den breda arbetarklassen i städerna och på landsbygden och delar av den lägre småbourgeoisin (kollektivt kända som de folkliga klasserna) i det globala syd mot den USA-ledda imperialistiska makteliten.
Denna motsättning blir långsamt allt skarpare. Västvärlden har en stor mjuk maktfördel i det globala Syd bland alla klasser. Ändå har unga afrikaner för första gången på årtionden gått ut och stöttat utvisningen av franska trupper i Mali och Burkina Faso i Västafrika. För första gången kunde de folkliga klasserna i Colombia välja en ny regering som förkastade landets status som en vasallförpost för USA:s militära och underrättelsestyrkor. Kvinnor från arbetarklassen står i spetsen för många viktiga strider för både arbetarklassen och samhället i stort. Ungdomar reser sig mot kapitalismens miljöbrott. Allt fler inom arbetarklassen identifierar sin kamp för fred, utveckling och rättvisa som uttryckligen antiimperialistisk. De kan nu se igenom lögnerna i USA:s ”mänskliga rättigheter”-ideologi, de västerländska energi- och gruvföretagens miljöförstöring och våldet i USA:s hybridkrig och sanktioner.
Zayasaikhan Sambuu (Mongoliet), Survivors, 2013.
-
Motsättningen mellan det avancerade, räntesökande finanskapitalet och de folkliga klassernas behov, och till och med vissa delar av kapitalet i icke-socialistiska länder, när det gäller organiseringen av samhällens krav på investeringar i industri, miljömässigt hållbart jordbruk, sysselsättning och utveckling.
Denna motsättning är ett resultat av den sjunkande profitkvoten och kapitalets svårigheter att öka arbetarklassens exploateringsgrad till en tillräcklig nivå för att kunna finansiera de ökande investeringsbehoven och förbli konkurrenskraftig. Utanför det socialistiska lägret finns det en investeringskris i nästan alla avancerade kapitalistiska länder och i större delen av det globala syd – med vissa undantag, särskilt i Asien. Nya typer av företag har uppstått, bland annat hedgefonder som Bridgewater Associates och private equity-bolag som BlackRock. De ”privata marknaderna” kontrollerade tillgångar till ett värde av 9,8 biljoner dollar år 2022.
Derivat, en form av fiktivt och spekulativt kapital, är nu värda 18,3 biljoner dollar i ”marknadsvärde” men har ett fiktivt värde på 632 biljoner dollar – ett värde som är mer än fem gånger högre än världens totala faktiska BNP.
En ny klass av informationsteknologi-baserade nätverkseffekt-monopol, inklusive Google, Facebook/Meta och Amazon – alla under fullständig amerikansk kontroll – har uppstått för att dra till sig monopolräntor. USA:s digitala monopol, under direkt övervakning av amerikanska underrättelsetjänster, kontrollerar informationsarkitekturen i hela världen, med undantag för några få socialistiska och nationalistiska länder. Dessa monopol utgör grunden för den snabba expansionen av USA:s mjuka makt under de senaste 20 åren. Det militärindustriella komplexet, dödens köpmän, lockar också till sig växande investeringar.
Denna intensifierade spekulativa och monopolistiska rentier-ackumulationsfas fördjupar kapitalets angrepp på nödvändiga sociala investeringar. Sydafrika och Brasilien har upplevt dramatiska nivåer av avindustrialisering under nyliberalismen. Till och med avancerade imperialistiska länder har ignorerat sin egen infrastruktur, såsom elnätet, broar och järnvägar. Den globala eliten har iscensatt en skattestrejk genom att tillhandahålla enorma skattesänkningar och skattesatser samt lagliga skatteparadis för både enskilda kapitalister och deras företag för att öka sin andel av mervärdet.
Kapitalets skatteflykt och privatiseringen av stora delar av den offentliga sektorn har decimerat tillgången till grundläggande kollektiva nyttigheter som utbildning, hälsovård och transporter för miljarder människor. Det har bidragit till det västerländska kapitalets förmåga att manipulera och få höga ränteintäkter från den ”fabricerade” skuldkris som det globala sydet står inför. På högsta nivå spekulerar hedgefondsprofitörer som George Soros och förstör hela länders finanser.
Konsekvenserna för arbetarklassen är allvarliga, eftersom deras arbete har blivit alltmer osäkert och den permanenta arbetslösheten förstör stora delar av världens ungdomar. En växande del av befolkningen är överflödig under kapitalismen. Social ojämlikhet, elände och desperation är rikligt förekommande.
-
Motsättningen mellan de folkliga klasserna i det globala syd och deras inhemska politiska och ekonomiska makteliter.
Detta manifesterar sig ganska olika beroende på land och region. I socialistiska och progressiva länder löses motsättningar bland folket på fredliga och varierande sätt. Men i flera länder i det globala syd, där den kapitalistiska eliten har legat helt och hållet i säng med det västerländska kapitalet, innehas rikedomarna av en liten andel av befolkningen. Det råder utbredd misär bland de fattigaste människorna, och den kapitalistiska utvecklingsmodellen misslyckas med att tjäna majoritetens intressen. På grund av neokolonialismens och västvärldens mjuka makts historia finns det en klart västvänlig medelklasskonsensus i de flesta av de stora länderna i det globala syd. Denna klasshegemoni hos den lokala borgarklassen och det övre skiktet av småbourgeoisin används för att hindra de folkliga klasserna (som utgör större delen av befolkningen) från att få tillgång till makt och inflytande.
-
Motsättningen mellan den USA-ledda imperialismen kontra nationer som starkt försvarar den nationella suveräniteten.
Dessa nationer kan delas in i fyra huvudkategorier: socialistiska länder, progressiva länder, andra länder som förkastar USA:s kontroll och specialfallet Ryssland. USA har skapat denna antagonistiska motsättning genom hybridkrigsmetoder som lönnmord, invasioner, Nato-ledd militär aggression, sanktioner, lagföring, handelskrig och ett numera oavbrutet propagandakrig som bygger på rena lögner. Ryssland är i en särskild kategori, eftersom det drabbades av mer än 25 miljoner dödsfall i händerna på europeiska fascistiska inkräktare när det var ett socialistiskt land. I dag är Ryssland – som framför allt har enorma naturresurser – återigen ett mål för fullständig utplåning som stat av Nato. Vissa element från det socialistiska förflutna finns fortfarande kvar i landet, och det finns fortfarande en hög grad av patriotism. USA:s mål är att avsluta det man började 1992: att åtminstone permanent förstöra Rysslands militära kärnvapenkapacitet och installera en marionettregim i Moskva för att på lång sikt stycka Ryssland och ersätta det med många mindre, permanent försvagade vasallstater till västvärlden.
Taisia Korotkova (Ryssland), Teknik, 2007.
-
Motsättningen mellan miljonerna av övergivna fattiga inom arbetarklassen i det globala nord och den bourgeoisi som dominerar dessa länder.
Dessa arbetare visar vissa tecken på uppror mot sina ekonomiska och sociala villkor. Den imperialistiska borgarklassen spelar dock ut det vita supremacistiska kortet för att förhindra en större enighet mellan arbetande människor i dessa länder. I detta ögonblick kan arbetarna inte konsekvent undvikit att falla offer för rasistisk krigspropaganda. Antalet människor som deltar i offentliga evenemang mot imperialismen har minskat kraftigt under de senaste trettio åren.
-
Motsättningen mellan den västerländska kapitalismen kontra planeten och det mänskliga livet.
Detta systems obönhörliga väg är att förstöra planeten och mänskligt liv, hota med kärnvapenförintelse och arbeta mot mänsklighetens behov av att kollektivt återta planetens luft, vatten och mark och stoppa USA:s kärnvapenmilitära vansinne. Kapitalismen förkastar planering och fred. Det globala syd (inklusive Kina) kan hjälpa världen att bygga upp och utvidga en ”fredszon” och förbinda sig att leva i harmoni med naturen.
Victor Ehikhamenor (Nigeria), Lagos Hide and Seek, 2014.
Med dessa förändringar i det politiska landskapet ser vi hur en informell front mot det USA-dominerade imperialistiska systemet växer fram. Denna front utgörs av konvergensen mellan:
- Folklig känsla av att detta våldsamma system är huvudfienden för världens folk.
- Folkets önskan om en mer rättvis, fredlig och jämlik värld.
- Socialistiska eller nationalistiska regeringars och politiska krafters kamp för sin suveränitet.
- Andra länder i det globala sydliga samhället vill minska sitt beroende av detta system.
De viktigaste krafterna mot det USA-dominerade imperialistiska systemet är världens folk och de socialistiska och nationalistiska regeringarna. Det måste dock finnas utrymme för att integrera regeringar som vill minska sitt beroende av det imperialistiska systemet.
Världen står för närvarande i början av en ny era, där vi kommer att bevittna slutet på USA:s globala imperium. Det nyliberala systemet håller på att förfalla under tyngden av många interna motsättningar, historiska orättvisor och ekonomisk ohållbarhet. Utan ett bättre alternativ kommer världen att sjunka ner i ett ännu större kaos. Våra rörelser har återupplivat hoppet om att något annat än denna sociala plåga är möjligt.
Norma Bessouet (Argentina), Abrakadabra, 1947.
Vi hoppas att Åtta motsägelser i den imperialistiska ”regelbaserade ordningen” kommer att stimulera till debatt och diskussion och hjälpa oss i vår bredare kamp för idéer mot giftiga samhällsfilosofier som försöker kväva rationellt tänkande om vår värld.
Med vänliga hälsningar,
Vijay Prashad
Kinas ambassadör i Ryssland Zhang uppmanade västvärlden att inte ge Peking instruktioner om konflikten i Ukraina.
https://lenta.ru/news/2023/04/07/stop/
Kinas ambassadör i Ryssland Zhang Hanhui kommenterade landets ståndpunkt i konflikten i Ukraina. Diplomaten svarade på relevanta frågor i en intervju med Izvestia. Hanhui betonade att den kinesiska sidan inte var inblandad i att skapa konflikten i Ukraina.
Dessutom är Peking inte part i krisen och tillhandahåller inte vapen till något av länderna. Därför uppmanade ambassadören västvärlden att inte ge Peking instruktioner om konflikten i Ukraina.
Väst är inte i en position att ge instruktioner till Kina, och ännu mer har inte befogenhet att kasta ansvar på det. Diplomaten tillade att Kina redan från början av konflikten i Ukraina tog initiativet till en fredlig lösning. Enligt honom har Peking inga egna intressen i denna kris. Han är dock ingen utomstående observatör och lägger inte heller bränsle på elden.
Tidigare har USA:s utrikesminister Anthony Blinken bedömt Kinas ställning till Ukraina. Enligt hans åsikt försöker Peking att se ut som en anhängare av fred i Ukraina i det internationella samfundets ögon, samtidigt som det hjälper Ryssland. Han kallade ett antal av Kinas förslag positiva och uppmanade till att sätta suveränitetsprincipen i rampljuset.
Den 20 mars anlände Kinas president Xi Jinping till Ryssland för ett tre dagar långt besök. Under resan träffade han Rysslands president Vladimir Putin i en informell miljö, politikerna höll också samtal i Katarinasalen i Stora Kremlpalatset. Senare, från den ryska sidan, fick de sällskap av vice premiärministrar, ministrar från det ekonomiska blocket, chefer för Rosatom och Rosneft.
Som ett resultat av mötena undertecknade statscheferna två gemensamma dokument – ett uttalande om planer för ekonomiskt samarbete och en överenskommelse om planer på att fördjupa partnerskapet. Putin bedömde samtalen positivt och betonade att de var framgångsrika och konstruktiva.
Under samtalen i Moskva diskuterade politikerna även Kinas förslag för att lösa krisen i Ukraina. Putin betonade att Xi Jinping ägnade ”mycket uppmärksamhet åt att avslöja den positiva början av den kinesiska fredsplanen, planen för en fredlig lösning av situationen i Ukraina.”
Efter att ha pratat med Putin sa Xi Jinping i sin tur att Peking skulle fortsätta att spela en konstruktiv roll för att främja en politisk lösning av den ukrainska krisen. I denna fråga, ”fridens och förnuftets röst råder, de flesta stater motsätter sig att hälla olja på elden”, sa han.
Den 24 februari presenterade det kinesiska utrikesdepartementet en plan för en fredlig lösning i Ukraina. Dokumentet består av 12 punkter, dess viktigaste bestämmelser är återupptagandet av fredsförhandlingar och upphörande av fientligheter. Kina uppmanade parterna att respektera alla länders suveränitet, respektera FN-stadgan, och överge det kalla krigets mentalitet.
Ukrainas president Volodymyr Zelensky har uttryckt skepsis mot Kinas initiativ. Han klargjorde att Kiev inte hade fått erbjudanden om att medla eller organisera en dialog från Peking.
Doktor Prishads analys och djupgående kunskaper är naturligtvis mycket intressanta. Men en närmare insyn i till exempel strukturerna i Indien visar ju i motsättning till vad Prishad själv förespråkar allt högre repression mot fackföreningar, vänsterkrafter och minoriteter under Singhs indo- och hindunationalistiska styre, som blir alltmindre demokratiskt. Kanske kan det förändras till det bättre, vem vet? Indien kommer i vilket fall som helst att snart (om inte så redan skett) överta Kinas position som världens mest folkrika nation; men har inte på långa vägar Kinas industriella och handelsmässiga styrka. Kinas position är dessutom helt uppbyggd med just västerländska pengar (investeringar och naturligtvis handel, och det på synnerligen kapitalistiska villkor). Kina och Indien kan svårligen framtida sett agera både som jämlikar, handelsmässiga konkurrenter och samtidigt ha någon ”gemensam front” mot de länder som faktiskt köper dessa länders produktion. Man kan ana redan på resonemangsstadiet en allvarlig friktion mellan Kina och Indien: den enda gemensamma faktorn som håller dessa länder samman någorlunda fredligt är den ryska politiska diplomatin. Vi vet faktiskt inte heller hur länge denna ryska diplomatiska ordning kommer att hålla.
Kina börjar dessutom alltmer vilja distansera sig från de ryska förehavandena medelst våld, som Kinas nye utrikesminister uttalade sig häromdagen. Det ukrainska fälttåget är inte vare sig Kinas val och inte heller Kinas krig.
Tidvis kan man ana att själva Ryssland faktiskt kan ha gått in i en välarrangerad amerikansk geopolitisk fälla i Ukraina. Få, ens hårdföra militära militärbloggare (som Igor Strelkov) tror på någon rysk militär ”seger” i det invaderade östra Ukraina i landet Ukraina för sin helhet. Man kan på sätt och vis likaledes ana att de stigande amerikanska engagemangen och utspelen kring och med den kinesiska utbrytarön Taiwan är till för att få Kina in i en precis liknande position och att med våld försöka sig på att invadera ön Taiwan.
Europeiska unionens toppmöte med Kina dessa dagar med ordförande von det Leyen och president Macron är, om de håller för sanning, en aning positiv ton i vad som kan sägas offentligt: att Europa har inga planer på att handelsmässigt inga planer på att bryta med Kina, som uppenbarligen är Washingtonregimernas ultimata mål: nämligen att faktiskt försvaga BÅDE Kina och just Europa.
Europa kan inte både upprätthålla världens mäktigaste ekonomiska axel mellan Kina och Europa (som båda parter tjänar utomordentligt väl på) till att bli kompletta geopolitiska liksom militära fiender (som Washingtons våldsetablissemang önskar). Här finns en allvarlig skillnad i önsketänkande; där Washington idag försöker driva den östeuropeiska doakören med länder som de reaktionära Polen, Litauen och Rumänien som renegater och extremister inom Europa till äventyr med att ”erkänna” den kinesiska ön Taiwan som ”självständigt” till att varna för denna ”gula fara” (tydligen) med Kina.
Mitt emellan Kina och Europa ligger nu det oförutsägbara putinistiska (uttrycket är för övrigt den politiske allt-i-allotrollkarlen Vladislav Surkovs eget) Ryssland, som stökar till ekvationen för både Europa och Kina. För även om Kina skulle behöva bryta alla ekonomiska och diplomatiska relationer med Europa enligt Washingtons plan, så är indirekt -naturligtvis- de stora förlorarna här just Europa och det Indien -som därmed inte kan ekonomiskt växa, eftersom Indien i princip i sitt första stadium att bli en ekonomisk stormakt- eftersom Indien måste börja göra det med just export till Europa och Nordamerika. Här skulle Indien ställas inför ett allt svårare framtida val: att välja samarbetspartnern -liksom den hårdaste konkurrenten- Kina eller ekonomisk framgång med det ”gamla väst”. Där räcker inte ovan presenterade indiska politiska framtidsekvation mellan de två alternativa blocken: det ”gamla väst” och ett nytt produktivt Asien. För att Indien skall få just ekonomisk tillväxt och framgång måste det i första stadiet -precis som i Kinas fall- ske med nordamerikanska och europeiska pengar: att sälja den indiska produktionen till enbart Kina är därför inget alternativ, för just Indien. Då kommer Indien -precis som Kina- ändå till slut bli en geopolitisk fiende till Washington, för att Indien kommer i alla fall inte släppa in Washingtons militära baser och engagemang inuti själva Indien. Frågan är hur länge Indien kan förbli uppvaktat av den anglo-amerikanska världen med allehanda alternativa handelsavtal och militära pseudoallianser, som för södra Asiens del med de asiatiska motsvarigheterna till Nato i form av före detta CETO och SEATO till slut alltid havererat. Vill Indien verkligen bli en geopolitisk fiende men en ekonomisk vän till vare sig Europa eller Washington. Indien kommer här att ställas inför många obehagliga politiska och ekonomiska val. Än så länge har man bara orkat med att börja bekämpa den muslimska befolkningen i det egna landet, och det är naturligtvis ett omoget politiskt steg hittills för landet -och nationen- Indien som inte visar på politisk-strategisk mognad. Indien kommer att ställas inför obehagliga politiska, geopolitiska och ekonomiska val mellan Europa, Washington och Kina där ingen av de tre parterna kommer att bli nöjda. Då räcker inte på långa vägar den gammaldags 1800-talsuppdelningen i det gamla reaktionära borgerliga och en ny önskevärld -av bara goda föresatser- som faktiskt inte finns. Indien kommer att ställas inför mycket komplexa och svåra val, där inte vapenimport från vare sig Moskva eller Washington kommer att vara nyckeln som passar i de komplicerade låsen.
Emedan ryssofob fabulerar och spinner om Ryssland så har väst fått smaka på den bittra piller
Rysslands nya vapenteknologi som har väckt stort uppseende i väst. Det gäller bl.a. drönare Lancet som anses närmast omöjlig att fälla.
Den ryska militären har även lyckats oskadliggöra de ukrainska HIMARS-raketsystemen med kraftfulla elektroniska krigföringssystem, säger militärexperten Frank-Stefan Gady i en intervju med den amerikanska portalen War Zone.
”HIMARS-system har fått en nästan mytisk status för Ukrainas väpnade styrkor. Men Ryssland har hittat ett sätt att motverka dessa installationer”, sa analytikern.
Enligt hans åsikt har HIMARS förlorat sin kapacitet. Detsamma kommer att hända med högprecisions-långdistanssystemen ATACMS, eftersom de fungerar enligt samma princip som HIMARS, påminde Gady.
KÄLLA: https://www.nyhetsbanken.se
Med sakliga kritiska ögon
och insiktsfulla ord är Vijay Prashad
en äkta antiimperialistisk författare,
socialist och enastående berättare.
Han lyfter himlafästet bortom horisonten.
En bra idé från Mark Twain, den amerikanske författaren, som så många läst:
(a.k.a.Samuel L. Clemens)
Rita, nej, sy om USAs flagga, stjärnbaneret:
Stjärnorna skall ersättas med dödskallar och benkors, piratflaggan , typ, och de röda ränderna som aldrig går ur, skall vara svarta, häng upp den på Gärdet, mellan trion USAs, Turkiets, och givetvis Israels ambassader, det räcker långt ,inga koranbränn-ingar.
Min idé : Busshpl. för SL:s 69:an är det väl, döps om till: Det fria Vietnams plats !
Det är fullbordat !
Hej Anders Romelsjö! Jag följer Global Politics.se e-mail-utskick med stort intresse, och somliga e-mail delar jag vidare till min Facebook-sida, fast jag får inga reaktioner. Jag har vänner både i Sverige och Brasilien.
Nu har jag funderat över, och undrar om det finns någon typ antropologisk studie om skillnaden på mentalitet i den knappa 500 år gamla vita kulturen i USA, och den flertusenåriga kinensiksa kulturen? Skulle ju vara mycket intressant, särskilt i det aktuella läget!!
Tack för trevlig information. Vet inte, är ej alls expert på antropologi.
@Kristina de Hollanda 8 april, 2023 At 00:39
Antropologi är vetenskapen om mänskligheten, mänskligt beteende, biologi, kulturer, samhällen och språk. Det gäller både dagen och historien. (källa Webster och Britannica). Det finns inget som heter ”den flertusenåriga kinesiska kulturen”. Kina lär ha 1,500 språk och 2,000 folk, eller etniciteter med vidhängande språk och kulturer, och har mer än 30 skrivsystem i dagligt bruk. Ibland behöver du bara förflytta dig sådär 5 kilometer, språk, klädsel, mat, sociala regler, kultur och skriftspråk är annorlunda. Det finns gemensamma nämnare, men skillnaderna är tydliga.
Jag har många gånger kört från Chengdu i västra Kina upp mot den tibetanska platån, och var gång förundras över att hela landskapen dramatiskt och tydlig förändra på bara ett kvarter, hundra meter.
Allt detta ändras med nya generationer, elektronisk kommunikation är katalysatorn, på gott och ont. Så sker över hela världen, hur många ungdomar i Sverige talar genuin svenska, utan massa lånord. Många ”svenskar” talar ingen svenska alls. I just Tibet finns ett par språk där det bara finns enda modersmålstalande kvar levande. Det är vanligt att man talar ett språk i affären, och ett annat i hemmet. Man gör nu stora ansträngningar att dokumentera språken.
Vissa folk har bara haft muntliga traditioner, Hani folket på gränsen till Indien ett. Kinas regering skapade ett fonetisk skriftspråk åt dom, och de äldre blev arga. ”Vi har klarat oss utan skriftspråk i tusentals år, och nu kommer ”utlänningarna” och lägger sig i.” Ungdomen välkomnade dock det. Skall man skriva till varandra på Weixin-WeChat måste ju båda sidor ha åtminstone ett skriftspråk, men som regel skickar man talade meddelanden. Putonghua (allemansspråket), eller ”mandarin”, är det gemensamma språket, Kinas eget ”engelska”. Kina har inte ett gemensamt skriftspråk, utan ett, nästan, gemensamt teckensystem, precis som Europa har, nästan, gemensamma skrivtecken. Kinesiska skrivtecken har inge relation till hur dom uttalas, det går alldeles utmärkt att läsa kinesiska på svenska.
Kina nämns, som vanligt. ”framväxande framgångsrik socialism under ledning av Kina.”
Det är viktigt och centralt att påpeka att Kina INTE driver någon socialism som en filosofi. Allt i Kina är baserat på pragmatism. Partier i Sverige, eller vilket land det vara må, ”säljer sig” med filosofi, som ’allas lika värde’, ’utjämning’, ’klyftor’, osv. Sedan utser Partiet politiska makthavare, både som politiska beslutsfattare och som beslutsfattande tjänstemän. Vad allmänheten verkligen vill i var fråga, liksom hur dom röstar, blir ointressant.
Dessutom ”driver” Kina ingenting, utan tvärt om väljer andra att följa Kina av egen vilja. Vi talar inte om ”push” system, utan om ”pull” (efterföljande). Kommunismen och USA demokratin och kapitalismen är tydliga ”push” (pådrivande). USA använder ju allt från krig till sanktioner och mutor för att driva fram en utveckling av kapitalism och demokrati enligt USAs egen modell.
I Kina röstar man på personer till befattningar. Till exempel finansminister. Kandidater måste visa kvalifikationer, det räcker inte att vara rörmokare med en politisk övertygelse som i Sverige. Sedan har regeringarna, på alla nivåer, skyldighet att låta allmänheten veta i förväg vad dom tänker göra, de så kallade ”statliga media”, och allmänheten kan, både via dessa statliga media eller genom privata media, eller på webben, göra sig hörda och påverka besluten.
Det betyder att besluten hamnar på en praktisk lättbegriplig nivå. OK – ni vill ha bättre belysning på vägarna. Så här mycket kostar det att installera och så här mycket att driva. Ni betalar. Ja eller Nej.
Kinas ’socialism med kinesiska förtecken’ är inte ett alternativ till kommunism, demokrati, diktatur, eller kapitalism. Det är ett samhällssystem med folkstyre, där folkstyret på var beslut kan utövas.
Tack för din innehållsrika information – som borde framföras mera allmänt! Det gäller båda dina viktiga kommentarer!
@Kristina de Hollanda 8 april, 2023 At 13:12
Tack Kristina. Ingemar Stenmark lär en gång ha sagt, ”Svårt att förklara för den som inget begriper”, och på sätt kan det tillämpas här. Det är väldigt svårt att förklara det riktiga Kina för folk i väst för folk är så inpyrda och marinerade med propaganda, desinformation, och falska rykten som systematiskt målat upp en grotesk grovt förfalskad bild av Kina, och flera andra länder, som inte underordnat sig den amerikanska regimen och hegemonin.
Kina har en stormig, minst sagt, historia av motsättningar och interna strider. Vad som är så intressant är att idag har Kina lämnat detta bakom sig. Man har utvecklat en kultur och ett samhälle som ändå är allt annat än likriktat och homogent, utan man har lärt sig att leva och fungera med skillnader, tolerans och respekt. Sverige talar om ”integration”, även Kina har provat det, flera gånger genom historien, och det fungerar inte.
Var dag matas ni med missledande propaganda i svenska media som avser att skapa fientlighet, konflikt och motsättningar. Uttryck som ”kommunistdiktatur”, ”brott mot mänskliga rättigheter”, ”religiöst förtryck”, ”tvångsarbete”, ”tvångsaborter”, osv, haglar. Allt är grovt förfalskat och speglar idag hur nazisterna i det forma Nazityskland arbetade. Dagens stora media i Sverige är inget annat än en spegling av nazitidning Der Stürmer när det gäller metoderna.
Alla sociala media har hittills varit USA kontrollerade, med mycket aktiv och effektiv censur och styrande algoritmer har USA skapa den förfalskade bilden.
Idag raserar appar som TikTok och WeChat systematiskt den bilden genom att möjliggöra att undvika de amerikanska styrda sociala media och amerikanska censuren. Notera Twitter skandalen. Apparna från Kina möjliggör att personer i olika länder och grupper kan direkt utbyta information om sitt land och samhälle, utan amerikansk påverkan och styrning.
Det är därför USA så fanatiskt försöker stoppa dom eller ta kontrollen över dom, med olika fabricerade ursäkter. Språk är inte längre någon barriär. Därför är det så viktigt att alla börjar använda dom, och fortsätter använda dessa appar.
Tack igen! Har precis beställt en bok av en brasiliansk författare, Elias Jabbour, som verkar ha bra åsikter: China – O socialismo do século XXI, får vi se!
[…] Redaktören: Läs gärna andra artiklar om dessa frågor. Många har publicerat på Globalpolitic.se! Artiklar om regelbaserad internationell ordning på Globalpolitics.se. Åtta motsägelser i den imperialistiska ”regelbaserade ordningen” – en av artiklarna […]