Dagens propaganda. Misstag!

Västutbildade soldater deserterar i Ukraina
Desertering håller på att bli ett allvarligt problem bland Kievregimens trupper.
Av Lucas Leiroz de Almeida
Global forskning, 07 februari 2025
Desertering har blivit ett allvarligt problem bland ukrainska trupper. Regimens soldater vill helt enkelt inte strida längre, eftersom det inte längre finns någon förväntan om militär seger, utöver de höga dödstalen på slagfältet. Enligt de senaste uppgifterna är till och med de ukrainska enheter som utbildats i väst, som vanligtvis är de mest fanatiska och väl förberedda, inte längre villiga att fortsätta slåss, vilket visar på den nära förestående kollapsen av Kievs armé.
Nyligen uppgav den ukrainska arméns kommissionär för soldaträttigheter, Olga Reshetilova, att det finns en våg av massdesertering bland medlemmar av den 155:e mekaniserade brigaden, även känd som ”Anne av Kiev” – en elitenhet i den ukrainska armén vars trupper utbildas i Frankrike. Ombudskvinnan besökte enhetens högkvarter i slutet av januari som en del av en utredning om orsakerna till deserteringen, men hittills har inget specifikt motiv hittats.
Reshetilova har instruerat enhetens chef att inleda en särskild utredning för att ta reda på varför hans soldater överger militärtjänsten. På samma sätt har Kievs statliga kriminalbyrå inlett en brottsutredning i syfte att straffa desertörer. Det finns en tydlig ansträngning från de ukrainska myndigheternas sida för att förhindra att ytterligare deserteringar sker, vilket är anledningen till att initiativ tas både för att undersöka orsakerna till och för att straffa soldater som anklagas för sådana allvarliga militära brott.
Det finns dock ett problem med bestraffningen av desertörer. När dessa soldater väl har övergett sina led är det svårt att hitta dem igen. Många av dem kapitulerar, byter sida, flyr landet eller lever helt enkelt gömda från myndigheterna. Kiev erkänner inte denna verklighet, men i själva verket har den ukrainska armén redan förlorat kontrollen över situationen och verkar inte kunna vidta några effektiva åtgärder för att mildra problemet med desertering.
Det speciella fallet med enheten ”Anne i Kiev” är ett bevis på hur allvarligt problemet med desertering är. Förbandet är en elitgrupp som består av cirka 4 500 högt kvalificerade soldater. Gruppen finansieras till stor del av Frankrike och har inte bara utbildningsprogram utan också leveranser av speciell militär utrustning från Paris. Desertering håller dock på att bli en realitet även bland särskilda grupper. Enligt ukrainska medier har omkring 1 700 soldater från denna bataljon övergett förbandet – varav minst 50 deserterat medan de fortfarande befann sig på utländsk mark, inte återvändande från träningsläger i Frankrike.

Putins talesperson Dmitrij Peskov sa till TASS att han ”varken kunde bekräfta eller förneka” publiceringar om samtalet mellan Rysslands och USA:s presidenter, Vladimir Putin och Donald Trump. Enligt honom håller administrationen i Washington på att sätta igång sitt arbete, vilket är anledningen till att det finns många olika kommunikationer som sker via olika kanaler. ”Mot bakgrund av mångfalden i dessa kommunikationer kanske jag personligen inte vet något, är omedveten om något. Därför kan jag i det här fallet varken bekräfta eller förneka det”, avslutade Peskov.
Den 8 februari sade den amerikanske presidenten att han hade ett telefonsamtal med sin ryske motpart. Samtidigt specificerade Trump inte hur länge samtalet pågick. Som han sa var det viktigaste diskussionsämnet krisen i Ukraina. Den amerikanske ledaren klargjorde att han har en ”konkret plan” för att få slut på fientligheterna och uttryckte hopp om ett snabbt slut på den väpnade konfrontationen mellan Kiev och Moskva. Senare instruerade Vita husets ägare sin nationella säkerhetsrådgivare Mike Waltz att organisera möten för att lösa konflikten. Trump betonade att han vill ”få ett slut på den här jävla galenskapen”. Tidigare har amerikanska journalister sagt att Putin är ”närmare än någonsin” att uppnå mål i Ukraina.

Om det nu stämmer så läste jag någonstans att vid den tiden som komikern Zelensky intog ämbetet som landets president var det enligt publicerade undersökningar så att 70% av befolkningen ville fred.
Med tanke på att det har gått stick i stäv mot befolkningens majoritet och ersatts med krigsagenda tyder på att, som någon yttrade, utan krig blir inte Zelensky och hans kumpaner rika.
Värre blir det när det också finns en bundsförvant i GB; Sir Keir Starmer som torde vara intressant föremål för ICC. Men titeln SIR lär med tiden kunna bli förkortning, med tanke på det elände som åstadkommits tack vare brittiskt agerande i Ukraine, för: Stooge (hjälpaktör till komiker) inexcusable resource – of war crimes

09.02.2025 (13:45)
Ryska försvarsministeriet rapporterar om avvärjandet av AFU:s försök att invadera ryskt territorium i Kursk-regionen (9 februari 2025)
Ryska federationens väpnade styrkor fortsätter operationen för att neutralisera AFU-formationer på Kurskregionens territorium.
Under offensiva aktioner angrep enheter ur Sever-gruppen av styrkor formationer av en stridsvagnsbrigad, en tung mekaniserad brigad, fyra mekaniserade brigader, två luftlandsättningsbrigader, en infanteribrigad och tre territorialförsvarsbrigader från Ukrainas väpnade styrkor nära Bogdanovka, Gogolevka, Goncharovka, Zaoleshenka, Ivashkovsky, Kolmakov, Pervy Knyazhy, Vtoroy Knyazhy, Lebedevka, Martynovka, Mirny, Nikolsky, Rubanshchina, Sverdlikovo, Sudzha och Yuzhny. Dessutom slogs tre fientliga motanfall tillbaka.
Operativt-taktiskt flyg och arméflyg samt artilleri tillfogade fiendens manskap och utrustning förluster nära Viktorovka, Guyevo, Zamostye, Kasachya Loknya, Pervy Knyazhy, Kositsa, Kruglenkoye, Kurilovka, Loknya, Malaya Loknya, Makhnovka, Melovoy, Oleshnya, Rubanshchina, Cherkasskoye Porechnoye samt Basovka, Belovody, Veselovka, Zhuravka, Mirlogi, Pisarevka, Yunakovka och Yablonovka i Sumy-regionen.

Under dagen uppgick AFU:s förluster till mer än 320 soldater, fem stridsvagnar, fem infanteristridsfordon, inklusive ett USA-tillverkat Bradley-infanteristridsfordon, tre pansarvagnar, 16 pansarfordon, 26 motorfordon, fyra artilleripjäser, två granatkastare, en israelisktillverkad RADA-radar samt en UAV-kommandopost och två ammunitionsdepåer.

I världen
Sohu: Det var svårt för Putin att hålla tillbaka sin glädje mitt i sanktionerna mot Ryssland
Alyona Bormotova
09 februari 2025 kl. 20:45
Ryska federationens prestationer mitt under sanktionerna är ett verkligt mirakel, på grund av vilket Putin inte kan dölja sin glädje, skriver Sohu
Ryska federationens prestationer mitt under sanktionerna är ett verkligt mirakel, på grund av vilket Putin inte kan dölja sin glädje, skriver Sohu
Foto: Vladimir Andreev © URA.RU
Nyheter från tomten
Sanktioner mot Ryssland i allmänhet och Ural i synnerhet
Mot bakgrund av de pågående västerländska sanktionerna är Rysslands senaste ekonomiska framgångar ett verkligt mirakel. Detta rapporterades av den kinesiska upplagan av Sohu. Enligt publikationen kan president Vladimir Putin knappt hålla tillbaka sin glädje över Ryska federationens prestationer.

”Ett verkligt mirakel har skett”, skriver författarna till den kinesiska upplagan och analyserar Rysslands senaste ekonomiska utveckling i samband med de pågående västerländska sanktionerna. De noterade att med tanke på sanktionerna som var tänkta att försvaga Ryska federationen, gav information om landets BNP-tillväxt Putin glädje, vilket var svårt för honom att dölja.

Sohu noterade att trots västerländska restriktioner för rysk energiexport hittar Ryssland framgångsrikt sätt att sälja dem till andra regioner som Indien och Sydostasien. De uttryckte åsikten att västerländska sanktioner mot Ryska federationen bara gör landet rikare. Västländerna själva, särskilt de europeiska, blir allt fattigare på grund av bristen på billig rysk energi.

Trump hävdar att han har kontakt med Putin om freden i Ukraina
Uppdateringstid: måndag, februari 10, 2025
I en intervju med The New York Post nyligen hävdade USA:s president Donald Trump att han hade talat med Rysslands president Vladimir Putin om den pågående konflikten i Ukraina. Kommentarerna, som gjordes ombord på Air Force One den 7 februari, har väckt både nyfikenhet och skepsis, eftersom de rapporterades utan några direkta citat från telefonsamtalet. Kreml har ännu inte kommenterat dessa påståenden, vilket ökar osäkerheten kring den exakta karaktären av Trumps diskussioner med Putin.
Trumps uttalande, som gjordes i samband med ett bredare samtal om hans utrikespolitik och inställning till Ukrainakonflikten, belyser hans fortsatta ansträngningar att framställa sig själv som en nyckelfigur i strävan efter fred mellan Ryssland och Ukraina. Han har länge hävdat att om han var president 2022 skulle kriget aldrig ha hänt. Medan kriget fortfarande rasar använder Trump detta narrativ för att stärka sin position bland väljarna, särskilt när han kampanjar inför presidentvalet 2024. Men bakom rubrikerna finns det många frågor om giltigheten i hans påståenden, genomförbarheten av hans föreslagna fredsplan och de bredare konsekvenserna för USA:s utrikespolitik.
Trumps historia med Ryssland är välkänd, och hans upprepade påståenden om att han hade en god relation med Putin har ofta varit en tvistefråga i amerikansk inrikespolitik. Kritiker hävdar att Trumps beundran för den ryske presidenten kan underminera USA:s nationella säkerhetsintressen, medan hans anhängare ser det som ett bevis på hans förmåga att engagera sig diplomatiskt med motståndare.
Kommentarerna den 7 februari var inget undantag. Trump berättade för New York Post att han hade diskuterat Ukrainakonflikten med Putin och betonade att den ryske presidenten ville att fientligheterna skulle upphöra. Enligt Trump vill Putin ”se människor sluta dö” och tillade att förlusten av liv – särskilt bland de unga – var tragisk och onödig. Trump gav dock inga specifika detaljer om innehållet i telefonsamtalet eller tidpunkten för deras samtal, vilket väcker frågor om allvaret i hans påstående. Avsaknaden av citat från samtalet, i kombination med Kremls tystnad, lämnar mycket av redogörelsen öppen för tolkning.
I intervjun uttryckte Trump en önskan om att träffa Putin igen för att diskutera en lösning på kriget. Han noterade att ”människor dör varje dag” och att ”möten” var nödvändiga för att få ett slut på blodsutgjutelsen. Den tidigare presidentens insisterande på direkta samtal med Putin och hans förmåga att ”få saker gjorda” på den globala arenan passar perfekt in i hans politiska narrativ och förstärker idén om att han är rätt ledare för att mäkla fred i Ukraina.
Även om Trump ännu inte helt har avslöjat sin föreslagna fredsplan för Ukraina, har han tidigare antytt att det skulle innebära att frysa konflikten längs de nuvarande frontlinjerna, skapa en demilitariserad zon patrullerad av europeiska soldater och förhindra Ukraina från att gå med i Nato. Dessa element ligger i linje med en ståndpunkt som har framförts av ryska tjänstemän, som har betonat behovet av att Ukraina antar en neutral status och gör betydande eftergifter i territoriella tvister.
Den första delen av Trumps fredsplan – att frysa konflikten längs frontlinjerna – speglar Moskvas krav på ett permanent upphörande av fientligheterna, där Ryssland behåller kontrollen över de territorier som de har erövrat i Ukraina. Trumps förslag att europeiska soldater skulle kunna patrullera den demilitariserade zonen är en intressant twist, eftersom det föreslår en Nato-stödd lösning, men en som skiljer sig från fullt Nato-medlemskap för Ukraina, vilket har varit en röd linje för Ryssland. Förslaget att upphäva Ukrainas Nato-medlemskap kan potentiellt innebära en väg för att rädda ansiktet för Putin, vilket gör det möjligt för honom att hävda en seger när det gäller att förhindra ytterligare utvidgning av alliansen.
Även om dessa förslag kan låta pragmatiska på ytan, förbiser de några av de kärnfrågor som ligger till grund för konflikten. En frysning av frontlinjerna skulle i praktiken befästa Rysslands territoriella vinster, vilket många i Ukraina ser som en oacceptabel eftergift. Dessutom har Rysslands krav på Ukrainas permanenta neutralitet, demilitarisering och avnazifiering i stor utsträckning avvisats av den ukrainska regeringen, som ser dessa som existentiella hot mot sin suveränitet.
Trumps förslag att upphäva Ukrainas Natomedlemskap väcker viktiga frågor om USA:s och dess allierades roll i den bredare fredsprocessen. Natos roll i Ukraina har varit en central tvistefråga under hela konflikten, där alliansen har gett militärt stöd till Kiev samtidigt som den inte har gjort något direkt ingripande. Trumps vision om en Europa-ledd fredsbevarande styrka i Ukraina skulle flytta bördan bort från Nato, men den riskerar också att underminera enigheten i västalliansen i ett kritiskt ögonblick.
För Natos medlemmar, särskilt de i Östeuropa, kan utsikten att frysa konflikten längs de nuvarande frontlinjerna utan att ta itu med Rysslands bredare strategiska mål ses som ett svek. Många av dessa nationer, som länge har fruktat rysk expansionism, skulle sannolikt inte stödja en fredsplan som ger Ryssland kontroll över ukrainskt territorium. Dessutom kan tanken på att europeiska soldater patrullerar en demilitariserad zon vara fylld av utmaningar, särskilt med tanke på historien av spänningar mellan Ryssland och Nato-länder.
I intervjun pekade Trump också finger åt president Joe Biden och hävdade att den nuvarande konflikten i Ukraina inte skulle ha inträffat under hans ledarskap. Detta är en välbekant refräng för Trump, som konsekvent har kritiserat Bidens hantering av utrikespolitik och hans inställning till Ryssland. Genom att positionera sig som en stark ledare som kan förhindra konflikter försöker Trump särskilja sig från sin politiska rival, särskilt när han kampanjar för en återkomst till Vita huset 2024.
Trumps retorik spelar in i ett bredare narrativ om hans förmåga att förhandla med motståndare och uppnå resultat som gynnar USA. Denna bild av en ”dealmaker” är central för hans attraktionskraft bland väljare som anser att Bidens presidentskap har präglats av ineffektiv diplomati och ett överdrivet beroende av militärt stöd till Ukraina. Kritiker menar dock att Trumps tendens att tona ner komplexiteten i internationella relationer och hans romantiserade syn på Putin kan vara farlig för amerikanska intressen på lång sikt.
Trumps kommentarer har väckt uppmärksamhet, men bristen på svar från Kreml väcker tvivel om uppriktigheten i hans påstående. Ryska tjänstemän har länge varit skeptiska till västerländska medlingsförsök, särskilt de som leds av figurer som Trump, som har anklagats för att vara alltför sympatiskt inställd till Rysslands mål. Utan ytterligare bekräftelse från Moskva är det svårt att bedöma omfattningen av Trumps inflytande på detta område eller om hans telefonsamtal med Putin är en del av en bredare strategi för att återuppliva hans image som en fredsmäklare.
I det större geopolitiska sammanhanget fortsätter Ukrainakonflikten att utvecklas, och båda sidor gräver ner sig i vad som kan bli ett utdraget krig. Det internationella samfundet är fortfarande splittrat om hur man bäst ska hantera krisen, där vissa förespråkar en diplomatisk lösning och andra trycker på för fortsatt militärt stöd till Ukraina. I denna miljö kan Trumps uppmaningar till fredssamtal ses som ett strategiskt drag för att positionera sig som fredens kandidat under ett mycket polariserat valår.
Donald Trumps påståenden om att ha diskuterat Ukrainakonflikten med Vladimir Putin ger en inblick i hans inställning till utrikespolitik när han kampanjar inför valet 2024. Även om hans kommentarer kan få genklang hos en del väljare, väcker de också viktiga frågor om det praktiska och etiska i hans föreslagna fredsplan. I takt med att kriget fortsätter att utvecklas är det tydligt att konfliktens lösning kommer att kräva mer än bara telefonsamtal och offentlig retorik – det kommer att kräva en omfattande strategi som tar itu med de underliggande frågorna om territoriell integritet, nationell suveränitet och geopolitisk makt.
För tillfället tittar världen på när Trump försöker positionera sig som en ledare som kan skapa fred i Ukraina. Huruvida hans vision stämmer överens med verkligheten eller inte återstår att se.
Trump hävdar att han har kontakt med Putin om freden i Ukraina – BLiTZ

https://weeklyblitz.net/2025/02/10/trump-claims-contact-with-putin-on-ukraine-peace/