Jan-Erik Gustafsson i styrelsen för Folkrörelsen mot EU skrev nyligen: TT rapporterar att anti-strejkministern Ylva Johansson (s) tvingades säga nej till skapandet av den Europeiska arbetsmyndigheten (ELA), när EUs arbetsmarknadsministrar träffades 6 december. Men det satt hårt inne. Johansson var för att Sverige skulle säga ja till arbetsvillkorsdirektivet, men en majoritet i EU-nämnden sade nej till direktivet veckan tidigare. Bara Ungern och Sverige röstade emot. ”Det finns en risk för att etablerandet av myndigheten kommer att öka den administrativa bördan utan att ge en betydande inverkan, så Sverige kan inte stödja förslaget”, motiverade Johansson. Folkrörelsen Nej till EU.
Låt mig ge en bakgrund:
Jan Malmstad skrev på sin blogg Jan Malmstad.
”Den 15 november 2018 så röstade Europaparlamentet ja till EU:s Arbetsvillkorsdirektiv. Detta direktiv innebär att EU kommer att lägga sig i svenska kollektivavtal. Detta direktiv ingår i vad som kallas ‘EU:s sociala pelare’. Den sociala pelaren kan innebära att EU på lång sikt tar över bestämmanderätten över svensk välfärd. Socialdemokraterna har varit drivande bakom dessa projekt.”
Vidare ”EU-parlamentarikern Jasenko Selimovic (L): EU-direktivet sägs vilja ge arbetare mer tydliga och förutsägbara arbetsvillkor, men är extremt problematiskt för Sveriges del, eftersom den skrotar den svenska modellen.”
”Felinda säger att om denna lagstiftning från EU kommer på plats så kommer det att hindra svenska lagstiftare från att stifta lagar som står i strid med EU-rätten. Detta på grund av att EU-rätten går före den svenska grundlagen. När ett lagförslag har antagits av EU:s Ministerråd samt Europaparlamentet så måste Sverige anpassa sig efter den lagen. Ett annat av EU:s direktiv anger regler om föräldraledighet och regler för anhörigvård och ingår i EU:s sociala pelare.”
Kommentar av Jan-Erik Gustafsson i styrelsen för Folkrörelsen mot EU
Jag har fått en kommentar till detta av docent Jan-Erik Gustafsson, medlem, och tidigare ordförande i styrelsen för Folkrörelsen mot EU.
I Europahuset 16 november var det ett ”hyllningsmöte” till ett år efter sociala toppmötet i Göteborg. I mötet deltog Maria Joao Rodrigues, en portugisisk EU-parlamentariker som är parlamentets rapportör för den sociala pelaren och det nu aktuella arbetsvillkorsdirektivet. Hon berömde toppmötet i Göteborg och öste beröm över den svenska regeringen och den svenska modellen, som är en förebild i EU!
Ylva Johansson var också där och sa ”att hot mot den sociala modellen är också ett hot mot EU som en idé. Det är hög tid att göra framsteg i perspektivet av en växande extremism”. Hon var lyckligt över antagandet av den sociala pelaren. ” Alla medlemstater var i Göteborg. Den sociala pelaren är mycket viktig för ’stakeholders’ och de nationella parlamenten. Men pelaren måste bli ett skarpt verktyg”.
Senare om arbetsvillkorsdirektivet sade hon: ” Vi måste mäta framgången med bättre och bättre arbetsvillkor, en konvergens uppåt. Det finns många europeiska modeller. Den svenska baseras på kollektivavtal. Problemet med arbetsvillkorsdirektivet är de sociala partner som inte tar ansvar, se artikel 12 i direktivet (… lämna utrymme för de sociala parterna att göra uppgörelser). Det är viktigt att göra framsteg på den nationella nivån, annars kommer kommissionen att ta över. Det måste bli tryck på medlemsstaterna att agera. Den sociala pelaren måste bli skarp”.
Lite senare sa YJ att det var svårt att hantera ett direktiv, som är indirekt till skillnad för en EU-förordning som är direkt. Detta vände sig rapportören mot, som tyckte ett direktiv var bättre än en reglering, och tillade att den ”europeiska semestern” kommer att hjälpa till att genomföra direktivet. YJ höll då med att den europeiska semestern med dess ”social scoreboard” skulle kunna minska gapet i arbetsvillkor mellan medlemsländerna och leda till att framgång kunde mätas. Hon tillade att ”en högre nivå av socialt skydd och arbetsvillkor är mycket viktigt, och artikel 12 vill ge utrymme för de sociala partnerna att göra uppgörelser”.
Rapportören avslutade med att säga att ”sociala investeringar kommer att ge ett extra värde i nationella frågor” och YJ avslutade med att ”Enär inte problemet, det är en del av lösningen”.
Min (Jan-Erik Gustafssons) kommentar: Det tycks som YJ kände sig något obekväm med att sälja ut den svenska modellen via ett direktiv, det finns ju en uppenbar risk att direktivet sänker den svenska sociala standarden. Det är också uppenbart att YJ och rapportören tror att ett överstatligt direktiv skall ge bättre förtroende hos medborgarna för en union i kris. Noterbart är att Stefan Koskinen från Svenskt Näringsliv blankt avvisade arbetsvillkorsdirektivet som ett intrång i den svenska modellen, men att LO-representanten höll ungefär samma tvetydiga linje som YJ. Till sist gjordes reklam för Rösta i EU-valetinför parlamentsvalet i maj.