USA:s militära närvaro i världen

5
1110

Denna översikt har publicerats av Aljazeera 10 september 2021 och i artikeln finns bilder med ”Infografik”. Arikeln är skriven av Mohammed Hussein och Mohammed Haddad. Det är en intressant med fina bilder, men den är alls inte heltäckande då det gäller interventioner av USA i andra länder.

USA kontrollerar omkring 750 baser i minst 80 länder i världen och spenderar mer på sin militär än de tio andra länderna tillsammans.

Tidigt på morgonen den 31 augusti lyfte de sista amerikanska soldaterna från Kabuls flygplats och avslutade officiellt det 20-åriga kriget i Afghanistan, det längsta i USA:s historia.

När det nådde sin höjdpunkt 2011 hade USA cirka 100 000 soldater, fördelade på minst tio militärbaser, från Bagram till Kandahar. Sammanlagt tjänstgjorde mer än 800 000 amerikanska soldater i kriget enligt Pentagon.

Även om inga amerikanska trupper finns kvar på marken i dag, sade USA:s president Joe Biden att hans militär kommer att fortsätta att genomföra flygräder mot fientliga mål från ”over-the-horizon” – flyguppdrag från ett stort nätverk av amerikanska baser runt om i regionen.

Över 750 amerikanska baser runt om i världen

Enligt David Vine, professor i politisk antropologi vid American University i Washington DC, hade USA omkring 750 baser i minst 80 länder i juli 2021.

Det faktiska antalet kan vara ännu högre, eftersom alla uppgifter inte offentliggörs av Pentagon.

Med 120 aktiva baser har Japan det högsta antalet amerikanska baser i världen, följt av Tyskland med 119 och Sydkorea med 73.

De amerikanska militärbaserna kan delas in i två huvudkategorier:

Stora baser eller ”Bases”: Definieras som militära installationer som är större än 4 hektar (10 acres), eller värda mer än 10 miljoner dollar. Dessa baser har vanligtvis mer än 200 amerikanska militärer. 439 eller 60 procent av USA:s utländska baser tillhör denna kategori.

Små baser eller ”Lily Pads”: Dessa baser är mindre än 4 hektar, eller har ett värde på mindre än 10 miljoner dollar. De omfattar samarbetsplatser för säkerhet och framskjutna operationsställen. De återstående 40 procenten av USA:s utländska baser hör till denna kategori.

Enligt globala uppgifter om USA:s militära utplacering som publicerats i Conflict Management and Peace Science Journal hade USA omkring 173 000 soldater utplacerade i 159 länder år 2020.

Liksom med de amerikanska baserna, är de länder som har flest amerikanska trupper bland annat Japan med 53 700, Tyskland med 33 900 och Sydkorea med 26 400.

USA:s militära närvaro i Mellanöstern

Enligt Watson Institute vid Brown University har mellan 1,9 och tre miljoner amerikanska militärer tjänstgjort i Afghanistan och Irak sedan 2001, varav över hälften har varit utplacerade mer än en gång.

Den största amerikanska militäranläggningen i Mellanöstern är Al Udeid Air Base, som ligger väster om Doha i Qatar. Den inrättades 1996 och är värd för cirka 11 000 amerikanska och koalitionsmedlemmar. Basen täcker ett område på 24 hektar och rymmer nästan 100 flygplan samt drönare.

Den 7 oktober 2001 invaderade USA under president George W Bush Afghanistan, efter attackerna den 11 september 2001. Den koalition som han ledde anklagade den styrande talibanregimen för att hysa Osama bin Laden, al-Qaida-ledaren, som tog på sig ansvaret för attackerna.

Enligt projektet Costs of War vid Brown University har uppskattningsvis 241 000 människor dött som en direkt följd av kriget sedan 2001. Dessutom har hundratusentals fler, mestadels civila, dött på grund av hunger, sjukdomar och skador som orsakats av det förödande kriget.

År 2003 invaderade USA Irak, efter att ha anklagat den långvariga irakiska ledaren Saddam Hussein för att ha massförstörelsevapen, men inga massförstörelsevapen hittades. Vid sin höjdpunkt 2007 hade USA uppskattningsvis 170 000 soldater i landet. I dag finns det cirka 2 500 amerikanska soldater i landet, som en del av ett säkerhetsavtal med den irakiska regeringen.

USA:s militära närvaro i Japan och Sydkorea

USA har funnits i Japan sedan slutet av andra världskriget (1939-1945) och i Sydkorea sedan Koreakriget (1950-1953).

Nästan hälften av all amerikansk militär som är utstationerad utomlands, cirka 80 100 amerikansk personal, är stationerad i Japan, med 53 700 personer och i Sydkorea, med 26 400 personer.

I Sydkorea finns Camp Humphreys, den största amerikanska militärbasen utomlands, som ligger cirka 65 km söder om huvudstaden Seoul.

Den 1 398 hektar stora basen är en av 80 baser i landet och ligger mindre än 100 km från den kraftigt befästa demilitariserade zonen, som avgränsar Nordkorea från Sydkorea.

USA:s militära närvaro i Europa

Europa är hemvist för minst 60 000 amerikanska soldater. Tyskland har med 33 900 det högsta antalet amerikanska trupper i Europa – och det näst högsta antalet i världen – följt av Italien med 12 300 och Storbritannien med 9 300. Antalet amerikanska trupper som är stationerade i Tyskland har dock mer än halverats mellan 2006 och 2020, från 72 400 till 33 900.

Ramstein Air Base i Tyskland är den största knutpunkten för amerikanska trupper och militära förnödenheter i Europa. Strax utanför den 1 200 hektar stora basen ligger Landstuhl Regional Medical Center, det största amerikanska militärsjukhuset utanför USA. Anläggningen användes flitigt under Afghanistan- och Irakkrigen och behandlade tusentals sårade soldater.

Liksom nästan alla amerikanska baser är Ramstein utrustad med sjukhus, skolor, kraftverk, lägenhetskomplex och en mängd bekvämligheter som ofta kallas ”Burger Kings och bowlingbanor”.

USA:s militära närvaro i Latinamerika

Marinbasen Guantanamo Bay, som ligger på Kubas östra spets, är USA:s äldsta utländska militärbas. Den 116 kvadratkilometer stora anläggningen har varit under amerikansk kontroll sedan slutet av 1800-talet.

Basen är en hett debatterad fråga mellan USA och Kuba. I årtionden har Kuba insisterat på att USA ska lämna tillbaka det område som man tog med våld 1898 och sedan hyrde permanent 1903.

USA:s truppfördelning sedan 1950

Under de senaste 70 åren har den amerikanska militären varit utplacerad i mer än 200 länder och territorier.

Infografiken nedan visar en kort historik över var USA har utplacerat sina trupper sedan andra världskrigets slut, tillsammans med de krig som landet har deltagit i.

1950-1953

Efter japanernas kapitulation till de allierade, vilket avslutade andra världskriget, delade USA och Sovjetunionen Korea, som hade varit under japanskt styre, längs den 38:e breddgraden, som i stort sett delar den koreanska halvön.

Den 25 juni 1950 invaderade nordkoreanska styrkor, med stöd av Kina och Sovjetunionen, Sydkorea och utlöste Koreakriget. USA, som var allierat med Sydkorea, satte in cirka 1,78 miljoner soldater under det tre år långa kriget.

Man uppskattar att mellan 2 och 3 miljoner civila dog under kriget. Enligt det amerikanska försvarsdepartementet drabbades USA av 33 739 dödsfall i strid. Något formellt fredsavtal undertecknades aldrig.

1955-1975

Spänningarna mellan USA och Sovjetunionen fortsatte att utveckla sig i Sydostasien under 1950- och 1960-talen. Huvudkonflikten ställde den kommunistiska regeringen i Nordvietnam mot Sydvietnam och dess allierade USA.

Över 3,4 miljoner amerikanska trupper sattes in i Sydostasien, och över tre miljoner människor, varav över 58 000 amerikaner, dödades i kriget.

Den 29 mars 1973 lämnade de sista amerikanska stridande trupperna Vietnam. Två år senare, den 30 april 1975, tog de kommunistiska styrkorna kontroll över Sydvietnam och kriget tog slut.

1990-1991

Den 2 augusti 1990 invaderade den irakiska armén Kuwait, en liten oljerik nation i landets södra del. En vecka senare, den 9 augusti, inledde USA Operation Desert Shield och skickade tusentals trupper till Saudiarabien.

Under det korta kriget var cirka 694 550 amerikanska soldater utplacerade i regionen. Den 28 februari 1991 förklarade USA:s president, George HW Bush, vapenvila, och den 3 april samma år antog FN en resolution som formellt avslutade konflikten.

2001-2021

Under perioden efter attackerna den 11 september 2001 och krigsförklaringen mot både Afghanistan 2001 och Irak 2003, skedde en stor ökning av antalet trupper utomlands. Minst 800 000 amerikaner tjänstgjorde i Afghanistan och mer än 1,5 miljoner i Irak under de senaste 20 åren.

Den mänskliga kostnaden för krigen beräknas ha uppgått till mer än 900 000 dödade människor – mestadels civila.

USA:s militärutgifter sedan 1950

År 2020 spenderade USA 778 miljarder dollar på sin militär – de största militärutgifterna i världen och mer än de tio följande länderna tillsammans – enligt Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI).

Kina kom på andra plats med 252 miljarder dollar, följt av Indien med 73 miljarder dollar, Ryssland med 62 miljarder dollar och Storbritannien med 59 miljarder dollar.

Bara under de senaste 20 åren har USA spenderat 8 biljoner dollar på sitt så kallade ”globala krig mot terrorismen”, enligt projektet Costs of War vid Brown University. Kriget i Afghanistan står för 2,3 biljoner dollar, vilket enligt forskarna vid Brown University motsvarar mer än 300 miljoner dollar per dag i 20 år.

2,1 biljoner dollar spenderades på krigen i Irak och Syrien, och 355 miljarder dollar hänfördes till andra krig. Resten av pengarna omfattar mer än 1 miljard dollar i räntebetalningar för de enorma mängder pengar som lånats för att finansiera krigen samt mer än 2,2 miljarder dollar i åtaganden för veteranvård under de kommande 30 åren. Detta innebär att även efter det att USA har lämnat Afghanistan kommer landet att fortsätta att betala för krigen i många år framöver.

Relaterat
USA:s krig har dödat mer än 20 miljoner i 37 länder 1945-2015, och miljoner i andra länder

Föregående artikelKritiken mot Kina. Vad är rätt, vad är fel?
Nästa artikelBokbål i Ukraina
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

5 KOMMENTARER

  1. Och i denna krigsorganisation ingår Sverige som en medspelare allt sedan EU inträdet 1995 för att numera
    i och med vår ansökan om NATO medlemskap är väl inlemmat som en del i denna helhet, tillsammans med bland annat Turkiet.
    Det säger en hel del om hur vår folkrörelsedemokrati mer eller mindre har havererat.
    Tänker bland annat på Socialdemokraternas senaste kongress som beslutade om att säga nej till NATO.
    Vill dessutom mena att vår grundlag förefaller ytterst skör vad gäller som försvar till vårt lands självständighet.

  2. Sedan får man inte glömma deras ambassader. I Kiev växer den för varje dag. Den största någonsin var den i Bagdad, som mest 20000 aktiva, och inte många av dessa var diplomater…

  3. Tack, mycket intressanta kartor.
    Men tråkigt att läsa USA har sådan makt över världen.
    Tyvärr är många inlärda att USA står upp för, samt försvarar friheten i världen.
    Påtalar man att det är offer för propaganda kan de bli arga och undrar vad man är för en egentligen.
    Enligt dem fanns propagandaoffer främst i Sovjetunionen där ingen fick tala fritt och stå i kö en halv dag för att få köpa mjölk och bröd.
    Men efter att ha försökt att sätta mig in i Ryssland i snart ett år nu så förstår jag att det mesta som berättades här om Ryssland och Sovjetunionen mest bara var lögner och förvridna påståenden.
    Eller propaganda om man så vill.
    Jag försökte förstå en intervju med Belarus president Alexandr Lukasjenka i går kväll där han berättade att Belarus som framgångsrikt industriland (vilket Belarus faktiskt är) skulle utveckla och satsa på mikroelektronik som både utvecklar civilsamhället och det militära försvaret.
    Det kommer göra de östslaviska folken mer oberoende av Västvärlden och kanske till och med få till en konkurrens som i branschen utmanar länderna i Väst.
    Allt i samarbete och tillsammans med Ryssland som kommer få tillgång till förnyelse av försvarsmakten.
    Specialoperationen i Ukraina visar hur viktigt det är med den senaste tekniken.
    Även om det betyder långt ifrån allt med USA och Västvärlden militära uppvisningar av senaste modeller i Ukraina.
    Det gamla Sovjet Ryska MLRS Gradsystemet BM-21 fungerar fortfarande alldeles utmärkt även om där inte finns en enda elektronisk komponent.

    https://www.youtube.com/watch?v=pCt0R74bng8

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here