Red.: Tulsi Gabbard har sedan tidigare gjort sig känd som kritiker av USA:s officiella utrikespolitik. Det gäller bl.a. kriget i Syrien där hon visade stor förståelse om den tidigare Assad-administrationens krig mot utlandsstödda grupper som ISIS, och Al-Jolani (nu självutnämnd president i Syrien).
Läs Förra presidentkandidaten Tulsi Gabbard talar ut om USA:s smutsiga krig i Syrien. Läs! Lyssna!
Nu ett djärvt uttalande. Får se hur länge hon får vara kvar i sin nuvarande position. USA:s underrättelsechef motsäger Trumps uttalanden om Iran.
”Iran har inte försökt återbygga sin kapacitet att anrika uran efter de amerikanska attackerna i juni i fjol. Det uppger USA:s underrättelsechef Tulsi Gabbard (Director of National Intelligence) (åtminstone till och med 18 mars) och motsäger därmed Donald Trumps uttalanden om att Iran skulle vara nära att utveckla kärnvapen.
Samtliga 18 underrättelsetjänster, däribland Central Intelligence Agency (CIA), Defense Intelligence Agency (DIA) och National Security Agency (NSA), lyder direkt under DNI. Även andra federala myndigheter med underrättelsefunktioner lyder under DNI, däribland Federal Bureau of Investigation (Wikipedia).
”Som ett resultat av Operation Midnight Hammer (i juni 2025) utplånades Irans förmåga att anrika uran. Det har sedan dess inte gjorts några försök att bygga upp förmågan”, heter det i Gabbards förberedda skriftliga uttalande till senatens underrättelseutskott.
– Nej, jag insåg att jag drog över tiden och hoppade över några rader, svarade Gabbard.
– Du hoppade över just de delar som motsade presidenten, svarade Warner enligt NBC News.
Donald Trump har återkommande hävdat att Irans kärnenergiprogram förstördes helt i amerikanska bombningar förra sommaren.
Hans sändebud Steve Witkoff har dock påstått att Iran har kvar höganrikat uran som skulle kunna omsättas i kärnvapen ”på en vecka”, och de inledande angreppen mot Iran beskrevs som en förebyggande attack för att förhindra att landet utvecklar kärnvapen.
Joe Kent (bild ovan), chef för USA:s Nationella centrum för kontraterrorism (NCTC), avgick på tisdagen på grund av kriget mot Iran.
Iran utgjorde inte ”något omedelbart hot mot vårt land och det är tydligt att vi startade det här kriget på grund av press från Israel och deras kraftfulla amerikanska lobbyverksamhet”, skrev han på X.
Bli gärna månadsgivare!
Du kan också donera med Swish till 070-4888823.
Joe Kent talar, medan gulfstaterna står inför en ekonomisk katastrof.
18 mars 2026 av Larry C. Johnson.
XTelegramVKFacebookE-postKopiera länk
Även USA riskerar en ekonomisk katastrof.
Ingen av USA:s senaste presidenter har lyckats vända på utvecklingen.
Nu börjar också de rika miljardärerna och investerare oroas över USA:s framtid.
Läs själva nedan.
”Nytt rekord: USA:s ekonomi krossas under skuldberget”
https://www.msn.com/sv-se/nyheter/other/nytt-rekord-usa-s-ekonomi-krossas-under-skuldberget/ar-AA1YXgN8?ocid=msedgntp&pc=U531&cvid=69bb984af59745ef8b9463c201a3c480&cvpid=bf0db8a3a00c4fa7fa3213822f63d129&ei=10
https://sonar21.com/
Trumpeten har ringt Tehran för tredje gången idag. Det tutar och tutar och tutar.
Ingen svarar. Trumpeten blir arg. Börjar huffa och huffa. Lägger på telefonen argt – bang!
Via sina talespersoner meddelar Iran följande
” For the third time today, Washington sent a message, via one of the region’s countries, in which it requested a halt to the war
– This time, the American request was accompanied by a threat to increase the pace of assassinations inside Iran in the event of non-compliance by Tehran
– Iran has affirmed that its position has not changed, so there will be no halt to the war before achieving Tehran’s declared objectives as stated by its officials”
Alltså svarar Iran, ”go F**K yourself zionist slave Trump!”
Det är för enkelt att säga zionist slave. Kina Ryssland Iran är en mycket svår utmaning om USA vill behålla dominansen. Kampen mot hegemonen står där. Zionismen är en skapelse av anglosaxerna och har hela tiden varit anglosaxernas bihang. Teatern att USA styrs av Israel gynnar USAs propaganda. Zionismen överlappar mycket kraftigt med imperiets intressen. Mänga vill benämna det kapitalismens intressen. Då inbegrips zionismen och USA och dess allierade i den kapitalistiska eliten. Judarna infogades i denna moderna Zionismen långt efter de kristna imperialister som var den drivande kraften bakom.
Jag föredrar att göra skillnad mellan marknadsekonomiska aktörer och monopolkapitalister. Kina kallar sig tydligen Marxister trots att de har miljardärer. Men de verkar efter trovärdiga marknadsekonomiska spelregler.
”Utan rysk gas och olja kommer Europa att uppleva en ganska snabb ekonomisk nedgång på grund av höga energipriser och eventuellt energibrist.”
”https://youtu.be/6qEjZdwflVo
I videon ovan talar Richard Wolff om en rörig skilsmässa mellan USA och Europa. Som det har diskuterats på dessa sidor har Europa under de senaste åren varit den lydiga tjänare som USA, särskilt under Trump, har misshandlat upprepade gånger. Den oprovocerade oberättigade amerikanska/israeliska attacken mot Iran var, som han förklarar, droppen som fick rinna över. Europa fick inte ens veta om det i förväg. Sedan fanns det Trumps senaste tweets och inlägg som intensivt förolämpade hela Europa och beskrev Europa som värdelöst, ofördelaktigt, opålitligt och värdelöst.
Han avslutar videon med påståendet att det är USA som isoleras. Jo, USA och Israel.
Även om Putin och Ryssland har gjort mycket väsen av sig på sistone har de inte engagerat sig i att eskalera Ukrainakriget till ett mot Storbritannien eller mot andra europeiska nationer. Sydkorea och Japan är ganska missnöjda med att luftvärnsutrustning har tagits bort från Sydostasien. Gjort utan att först diskutera det med dem, såvitt jag kan se. Utan rysk gas och olja kommer Europa att uppleva en ganska snabb ekonomisk nedgång på grund av höga energipriser och eventuellt energibrist. De få ryska missilattacker som Ryssland har gjort på sistone har alla gjorts på bekostnad av de ukrainska energiresurserna, och diplomati mellan Ryssland, Ungern och Slovakien har betonats.
Så alternativ 5 är att de högsta anti-ryska europeiska ledarna åsidosätts i sina respektive nationer, och Europa blir ”neutralt” mellan USA och Ryssland. Japan åsidosätter sin ledare, och Japan och Kina blir enig och Japan är ”neutralt” i frågor som rör Kina och Taiwan. Nord- och Sydkorea gör åtgärder mot att bli mindre fientliga mot varandra, och relationerna mellan Sydkorea och USA nedgraderas.
Hatet mot USA är på en rekordhög nivå. Det blir helt enkelt för kostsamt för resten av världen att samarbeta med USA. Vad USA gör mot Kuba, kan det göra mot andra. Och vad det gjorde mot Venezuela. Och mot Iran. Och Afrika. Och tidigare mot så många andra nationer.
Postat av: Woke American | 19 mars 2026 03:51 UTC | 573″ Kommentar på Moon of Alabama
Rätt åt Urusla af Lögnen och Fru hallik plus de tre löjliga figurerna – Macaroni, schMerz och Stammaren.
Ja Tulsi Gabbard svarade vid en offentlig utfrågning att bara Trump kunde avgöra om det fanns ett omedelbart hot från Iran med att göra kärnvapen.Så trots att hennes uppgift inbegriper att göra en sån värdering inom sitt organ avstod hon från att stå för det. Undrar om hon anser att Trumps krav på henne i detta är en följd av Epsteins utpressningsmaterial? Det finns ju olika meningar om det. Väldigt mycket står på spel för imperiets förmåga att fortsätta dominera.
Dessutom ger grok upphov till videos med desinfo. Både om att Ben Gurion Flygplatsen bombats och att 7 IDF generaler dödats av en Iransk överljudsmissil Fattah 2.
Tucker Carlson och Joe Kent representerar nog att en delmängd av etablissemanget håller på att fasa ut Israel från prioriteringarna. Men för oligarkin som helhet blir det nu svårare att byta partner mot Israel. Vem kommer nånsin att lita på USA.?
Iran kan säkert bomba den om de vill så om de inte gör det är det ett medvetet val.
Tulsi Gabbard tvingas slå knut på sig själv och frågan är om hon inte borde följa Joe Kent och avgå. Flera kritiska USA-journalister som Max Blumenthal och Glenn Greenwald tycker det eftersom Trump ändå inte lyssnar på henne.
Det är försvarbart att sitta kvar om man anser att man kan påverka men gränsen för Gabbard ligger väldigt nära. Hon slirade helt klart när det gällde de övergripande slutsatserna där hon inte ville genera Trump. Sedan höll hon fast vid att Iran inte återupptagit sitt anrikningsprogram – som är helt lagligt även om det skulle återupptas, vilket hon glömde att påpeka. Det handlar ju inte om kärnvapen.
Tulsi Gabbard har om jag minns rätt tidigare bekräftat slutsatsen från G.W. Bushs tid att Iran inte har ett kärnvapenprogram pågående.
Enligt Blumenthal och Greenwald håller J.D. Vance och Tulsi Gabbard på att förstöra sina egna framtidsutsikter om de förblir kvar på sina poster. T.o.m Marco Rubio sägs vara missnöjd med Trump.
Svansen viftar på hunden. Redan den kaxige Donald Rumsfeld utropade att det inte är han som leder Pentagon, det är Mossad. Vilket säger en hel del, för det har bara blivit värre. För att klara sig ur knipan höjer Trump insatserna. När Israel ger sig på gasfälten i Iran följer Trump efter. Konsekvenserna är oöverskådligt destruktiva. Att tro att Kina skall ta mest skada är nog en gigantisk felbedömning. Bumerangen som kommer tar Trump och hela följet med sig.
Letar Bibi och Trump efter en utväg från kriget i Iran?
20 mars 2026 av Larry C. Johnson
Det korta svaret på frågan som ställs i titeln på denna artikel… Jag vet inte. Jag vet att vissa amerikanska militärer, kanske många, tror att Iran är redo att göra detta i ytterligare 40 år och att USA aldrig kommer att ”vinna.” Oavsett om USA förklarar seger imorgon eller om 18 år, kommer resultatet att bli exakt detsamma… Islamiska republiken Iran kommer att behålla kontrollen.
Med det sagt skickar Trump en MEU (dvs. en styrka på 2 200 man) till Persiska viken. MEU står för Marine Expeditionary Unit. Det är en liten, självständig marinkårs- och markstyrka som snabbt kan sättas ut från fartyg för krishantering, amfibieoperationer eller begränsade stridsuppdrag. En MEU består vanligtvis av cirka 2 200 marinsoldater och sjömän, med en infanteribataljon, flygplan, logistikstöd och ett ledningselement, och är utformad för korta, snabba uppdrag och ungefär 15 dagars självförsörjning.
Jag hoppas, kanske dumdristigt nog, att detta bara är en sabelskallande gest från Trump för att försöka få något förhandlingsstöd över Iran eftersom MEU är för liten för att utgöra något allvarligt hot mot Irans kontroll över Hormuzsundet. Om fartygen som bär marinsoldaterna vågar sig nära Irans kust kommer de sannolikt att förstöras. Det finns en annan möjlighet att överväga… Marinkåren är en finte – det vill säga avsedd att dra Irans uppmärksamhet medan en amerikansk specialförbandenhet ska försöka storma en anläggning i Iran som tros innehålla anrikat uran och ta kontroll över materialet. Även om jag inte tvivlar på att USA kan sätta in ett litet antal Spec Ops-operatörer i Iran, är det en enorm utmaning att få ut dem säkert. Och låt oss inte glömma att den iranska militären, som har stöd av rysk och kinesisk underrättelsetjänst, också kommer att få rösta om utgången av eventuella försök till razzia av amerikanska styrkor.
Jag tror att Trumps bästa alternativ för att avsluta kriget med Iran är att återuppliva JCPOA, bara kalla det något annat. Om Trump går med på att häva sanktionerna mot Iran och drar tillbaka amerikanska styrkor från Persiska viken genom att förklara att de inte längre behövs eftersom Iran är helt besegrat, och Iran går med på fullständiga IAEA-inspektioner av sina kärnanläggningar, kan han utropa seger. Jag tycker att det är långsökt, men jag försöker komma på något som är möjligt, om än avlägset.
Bib Netanyahu gjorde en intressant kommentar på torsdagen under en tv-sänd presskonferens i Jerusalem. Jag kanske övertolkar detta, men jag fann följande uttalande av Bibi ganska märkligt:
Efter 20 dagar kan jag säga — Iran har idag ingen förmåga att anrika uran och ingen förmåga att producera ballistiska missiler.
Så om Iran inte har någon förmåga att anrika uran eller producera ballistiska missiler, är det ganska enkelt att förklara uppdrag slutfört och avsluta attackerna mot Iran. Bara ett pyttelitet problem… Iran är inte redo att ge upp.
Iran bombarderar Israel med flera missilvågor – den senaste räkningen är 63 vågor – och är bara en dag från att starta den fjärde veckan av kriget. Iran har attackerat israeliska mål över hela Israel i 21 dagar och visar inga tecken på att avta. Medan israeliska censurer kämpar för att stoppa publiceringen av all information eller videor som visar den verkliga omfattningen och omfattningen av skadorna som Irans missiler orsakat, sipprar informationen fortfarande ut och Irans försök att försvaga Israels försvar och ekonomiska infrastruktur verkar lyckas. Jag ser inga bevis för att Iran är redo att avsluta missiloffensiven. Morden på ayatollan och, mer nyligen, Ali Larijani har stärkt Irans beslutsamhet att fortsätta attackera israeliska och amerikanska mål under överskådlig framtid. USA:s hopp om en snabb lösning av kriget mot Iran bleknar med varje ny missilbeskjutning som avfyras från iranskt territorium.
En sista sak, bensinpriset hade gått upp med 1 dollar för vanlig kvalitet de senaste tre veckorna i mitt kvarter. Bilderna högst upp i denna artikel togs med en veckas mellanrum. Gaspriset fredagen den 27 februari var 2,54 dollar. Samma sak händer i hela USA — i vissa områden har priset ökat med 2 dollar per gallon — och amerikanska förare och lastbilschaufförer är inte nöjda. Den fortsatta stängningen av Hormuzsundet innebär att bensin och flytande naturgas kommer att öka i pris, och det skapar betydande politiska problem för Trump och republikanerna.
Det var bara fyra veckor sedan som Trump sjöng en annan melodi… Under sitt State of the Union-tal den 24 februari 2026 (bara fyra dagar före attacken mot Iran) lyfte president Donald Trump fram fallande bensinpriser som en viktig ekonomisk framgång för sin administration. Han kontrasterade dem med högre priser under den tidigare administrationen och kopplade dem till sina ”America First”-energipolitiker. Han sade:
”Bensin, som nådde en topp på över 6 dollar per gallon i vissa delstater under min föregångare — det var ärligt talat en katastrof — ligger nu under 2,30 dollar per gallon i de flesta delstater, och på vissa platser 1,99 dollar per gallon. Och när jag besökte den stora delstaten Iowa för bara några veckor sedan såg jag till och med 1,85 dollar per gallon för bensin, det lägsta på fyra år, och det sjönk snabbt.”
I kombination med hans tidigare vallöften om att inte starta ett nytt krig i Mellanöstern håller Trumps presidentskap på att förvandlas till en katastrof av episka proportioner – bensinpriserna skjuter i höjden och USA förlorar kriget mot Iran.
av Anti-Mirror 20 mars 2026 10:00
USA:s och Israels krig bygger regelbundet på lögner. USA rättfärdigade redan kriget mot Irak 2003 med påstådda massförstörelsevapen som aldrig existerade. Samma sak händer nu med Iran, som enligt rapporter från USA och Israel påstås ha varit på väg att producera en kärnvapenbomb sedan mitten av 1980-talet. Nu har Trump rättfärdigat sitt krig med att säga att Iran är på väg att producera en kärnvapenbomb och att USA måste förhindra det.
TASS publicerade en kronologi över den 40-åriga propagandakampanjen om påstådda iranska kärnvapen.
Irans hemlighet: 40 år av jakten på kärnvapen
Islamiska republikens planer på att utveckla en atombomb har diskuterats sedan början av 1980-talet, men de har aldrig bekräftats. Läs historien om ”media search” i denna TASS-artikel.
På krigets första dag mot Iran, den 28 februari, kommenterade USA:s president Donald Trump: ”Om vi inte hade börjat hade de haft kärnvapen inom två veckor.” År 2025 uttryckte dåvarande amerikanska chefen för nationell underrättelsetjänst, Tulsi Gabbard, en annan åsikt: ”Underrättelsegemenskapen fortsätter att anta att Iran inte har utvecklat kärnvapen och att högste ledaren Ali Khamenei inte har godkänt ett kärnvapenprogram.”
Ironiskt nog är detta andra gången som konflikten mellan den amerikanske presidenten och hans underrättelsetjänster blir offentlig. År 2008 uppmanade USA:s president George W. Bush till att ”gå samman och förhindra att Teheran förvärvar teknologier som skulle bana väg för kärnvapen” efter att hans underrättelsetjänst släppt en rapport 2007 om Khameneis avstängning av kärnvapenprogrammet. Totalt sträcker sig jakten på en iransk kärnvapenbomb över 42 år. Islamiska republiken har bara existerat i 47 år.
Bomben med den långvariga stubinen
Även de första anklagelserna mot Iran lät överdrivna: 1984 meddelade den västtyska underrättelsetjänsten att Teheran befann sig i de ”slutfaserna” av utvecklingen av kärnvapen. Dessa resultat låg på bördig mark: Redan på 1970-talet hade den siste shahen Mohammad Reza Pahlavi investerat i utvecklingen av civil kärnkraft. Han kallade in européer och amerikaner som rådgivare. Efter revolutionen 1979 spreds misstankarna om att de nya härskarna ville använda sin samlade erfarenhet för militära ändamål. Denna våg svepte också över USA. Senator Alan Cranston skrev historia som Irans första amerikanska åklagare: Enligt honom tog det landet sju år att fullända sin kärntekniska teknologi. Enligt denna teori skulle den iranska atombomben ha sett dagens ljus 1991.
Vid den tiden var rädslan för okontrollerad kärnvapenspridning, eldad av Sovjetunionens kollaps, redan på sin topp. I början av 1990-talet talade den amerikanska kongressen om en möjlig ”läcka” av känsligt material från Kazakstan och namngav Iran som köpare. Inga bevis för dessa antaganden presenterades.
I april 1998 tog Jerusalem Post upp Kazakstan-historien igen, vilket utlöste en diplomatisk konflikt. Med hänvisning till upptäckter från israeliska underrättelsetjänster hävdade journalister att iranierna redan hade skaffat fyra kärnvapenstridsspetsar i Centralasien. Den ryska regeringen, liksom den kazakiska regeringen, avvisade bestämt denna möjlighet. USA anslöt sig sedan till den ryska sidan med resultaten från sina egna underrättelsetjänster.
Detta hindrade inte den israeliske politikern Benjamin Netanyahu, som hade bott i USA i många år innan han inledde sin politiska karriär, från att använda frågan om det iranska kärnprogrammet för sina egna syften. Redan 1992 förklarade Netanyahu i Knesset: ”Inom tre till fyra år kommer Iran inte längre att vara beroende av någon för utvecklingen av kärnvapen.” Han upprepade samma förutsägelser i sin bok från 1995 ”The Fight against Terrorism”.
När den deadline han förutspått (1995 plus 4 år) gick ut, ändrade Netanyahu sin strategi. President Bushs agenda var ockupationen av Irak. Som The Guardian rapporterade vid den tiden beskrev den blivande premiärministern sina misstankar om Iran och Irak för en kongresskommitté 2002 och anklagade båda länderna för att vilja utveckla kärnvapen.
En våg av popularitet
Mellanösternkrisen som bröt ut 2002 (invasionen av Irak började 2003) blev katalysatorn för händelser som senare drabbade Iran. Oppositionsgruppen Nationella motståndsrådet i Iran avslöjade att Teheran hade byggt två hemliga kärnanläggningar i Natanz och Arak. USA bekräftade denna information med hjälp av satellitbilder. Fallet hänvisades till IAEA. Den iranska regeringen uppmanades omedelbart att tillåta en inspektion av de hemliga anläggningarna.
År 2002 leddes den iranska regeringen av den reforminriktade presidenten Mohammad Khatami. Han anpassade sig till väst och 2003 undertecknades ett avtal om inspektioner. Iran garanterade först själva genomförandet av inspektionerna och försäkrade sedan IAEA om rätten till oannonserade besök genom ett separat protokoll. Frågan verkade vara löst, men med maktskiftet 2005 förvärrade den nye statschefen Mahmoud Ahmadinejad situationen. Inspektörer nekades inträde utan förvarning, och västerländska medier rapporterade återigen utförligt om den förestående utvecklingen av en iransk kärnvapenbomb.
Israel ökade ytterligare intresset för detta ämne. Senare visade det sig att det inte bara gav eld åt det, utan också skrämde. Ett dokument som släppts av WikiLeaks citerar försvarsminister Ehud Barak: ”Det återstår ett fönster på sex till arton månader då det fortfarande kommer att vara möjligt att förhindra Iran från att utveckla ett kärnvapen.” När sades det? År 2009.
Samma år talade Netanyahu återigen om Irans kärnvapenprogram, även det enligt WikiLeaks. Hans prognoser sammanföll med hans politiska rival Baraks: Teheran är enligt uppgift bara ett till två år från sitt första framgångsrika test.
En bomb för ekonomisk tillväxt
År 2010 började anti-Iran-kampanjen bära frukt i Washingtons höga kretsar. Den demokratiske presidenten Barack Obama var inte en anhängare av Netanyahu. Han kallade honom en gång för en ”tagg” bakom stängda dörrar. Trots detta inledde USA ett fullskaligt sanktionskrig mot Iran och uppmanade landet att upphöra med sina ansträngningar att utveckla kärnvapen. Genom att sätta press på Islamiska republiken lyckades USA stänga av den från SWIFT-betalningssystemet och frysa några av dess utländska konton, och landet hamnade i en aldrig tidigare skådad ekonomisk kris.
Trots det (mindre stränga) sanktionsregimen på 2000-talet noterade Iran ändå tillväxt under dessa år. Men under 2010-talet kollapsade den ekonomiska produktionen snabbt. USA använde ett nytt instrument: sekundära sanktioner. Restriktionerna infördes inte bara mot Islamiska republiken, utan potentiellt även mot alla som hade ekonomiska band till den – till exempel genom att köpa iransk olja.
Israel deltog i denna kampanj som mediepartner. Benjamin Netanyahu tillägnade sitt tal till FN:s generalförsamling om det iranska kärnvapenhotet och illustrerade det med exemplet med en detonator. Enligt Netanyahu, dåvarande premiärminister, var Iran redan 90 procent på väg att utveckla ett kärnvapen, vilket är anledningen till att den röda linjen längs den ritade ”bomben” stadigt ökade. Enligt denna rapport saknades bara lite och Iran skulle ha världens mest kraftfulla vapen. Teheran förnekade detta.
År 2013 förklarade Irans nye president Hassan Rouhani återigen sin vilja att förhandla med väst. Två år senare nådde de två sidorna en överenskommelse som trädde i kraft i oktober 2015. Dess bestämmelser förbjöd urananrikning, det viktigaste materialet för tillverkning av en bomb, till ett värde över 3,67 procent. I gengäld lättade USA och EU-länderna på sanktionerna i januari 2016. Israel var missnöjt med avtalet – och behövde inte vänta länge på sin hämnd.
Samma sak gäller Trump
År 2016, när avtalet mellan Iran och västländer (där Ryssland och Kina också agerade som garanter) redan hade trätt i kraft, vann Donald Trump det amerikanska valet. Republikanen var säker på att han skulle kunna förhandla fram ett nytt, ännu mer fördelaktigt avtal med Teheran. Obamas sanktionskampanjs framgång ledde honom till detta. Trump hävdade att han uppnådde mer från Iran genom påtryckningar än sin föregångare. Enligt denna logik drog sig USA ur avtalet 2018. De europeiska länderna, Ryssland och Kina, följde inte det amerikanska exemplet.
Kampanjen för ”maximalt tryck” (som sanktionskriget kallades i Washington) skilde sig från Obamas metoder. Trump höll sitt ord och utökade listan av anklagelser mot Teheran till det extrema: De nya sanktionerna infördes inte bara på grund av det påstådda kärnprogrammet, utan också på grund av missilprogrammet och stödet till rörelser i Mellanöstern som USA klassificerade som terrorister (Hamas, Hezbollah, Ansar Allah).
Netanyahu anslöt sig till Trumps insatser, och 2018 avslöjade han återigen Irans intriger. Den här gången dedikerade Israels premiärminister ett TV-sänt tal till dem. Kärnbudskapet var att Iran fortsatte att arbeta med kärnvapen som en del av ett tidigare okänt hemligt projekt kallat ”Project Amad”.
I mitten av 2020-talet höll USA:s och Israels regeringar fast vid sin ståndpunkt: Iran kunde utveckla kärnvapen, arbetade med det och kunde uppnå detta mål inom överskådlig framtid. I juni 2025 genomförde Israel och USA en operation för att skrämma Iran, det så kallade ”Tolvdagarskriget”. Dödstalet under dessa dagar uppskattas till över tusen.
Det nya amerikansk-israeliska kriget mot Islamiska republiken 2026 har nu varat i över 18 dagar och dödstalet har också ökat: Enligt Al Jazeera, som hänvisar till Irans hälsoministerium, har 1 444 personer dött enbart i Iran den 16 mars.
Övertygande bevis för att Teheran arbetade på utvecklingen av en kärnvapenbomb har fortfarande inte presenterats.
1) Iran har INGA kärnvapen och
2) Folkmördarnas regim israel har närmare 200 kärnvapenstridsspetsar.
Slutsats: avväpna folkmördarna innan de tar världen med sig i ett kränvapenkrig