“Woke” Väckelsekapitalismen vill diktera hur vi tänker och är ett av de största hoten mot demokratin

6
833
Bild från Terje Alsnes blogg.

 

Den här artikeln på RT 28/4
Woke capitalism wants to dictate how we think and is one of the biggest threats to democracy
har vänligen översatts av Jan-Erik Gustafsson. Ny viktig aspekt på kapitalismen. Associerar till affärsmännen Trump, Berloscuni och Bloombergs politiska “engagemang”.

Artikeln finns på engelska längre ned.

Artikeln är skriven av Frank Furedi , författare och social kommentator. Han är professor emeritus i sociologi vid University of Kent i Canterbury. Författare till How Fear Works : The Culture of Fear in the 21st Century. Följ honom på Twitter  @Furedibyte


Väckelsekapitalismen vill diktera hur vi tänker och är ett av de största hoten mot demokratin

En gång en tid var kapitalister bara var intresserade av att tjäna pengar. Nu har stora företag inga problem med att moralisera för allmänheten. Att begränsa deras makt borde vara en prioritet för alla som värdesätter tankefrihet.

När en kommentator som skriver för det amerikanska affärsmagasinet Forbes informerar läsarna om att en väckelse-kapitalism är bra för vinstmarginalerna, blir det uppenbart att kapitalismen har genomgått en massiv ommärkning.

I sin artikel ‘A Free-Market Defense of Coca-Cola, Delta, And’ Woke ‘Capitalism’, ger kolumnisten John Tamny råd till konservativa som är trötta på att dumpas av Big Business att slappna av, eftersom det finns en “bra, kapitalistisk anledning för företag att spela det politiska spelet. ”

Förespråkare för väckelsekapitalismen är det nya normala i finans- och affärsvärlden. Det hävdas att “väckelse är användbart för att motivera förändring.”

Andra hävdar att om man använder “väckelsevärden” ger det företagen en användbar image och en moralisk auktoritet. Så när Starbucks beslutade att stänga alla sina butiker i USA för en rikstäckande rasifieringsutbildningsdag (Racial-Bias Education Day 2018), indoktrinerade den inte bara sina 175 000 anställda utan utvecklade sitt varumärke.

Väckelsekapitalister begränsar inte bara sina aktiviteter till en varumärkesövning. De har tagit på sig att bli seriösa politiska aktörer vars projekt är att ändra allmänhetens attityder.

Katherine Davidson, portföljförvaltare på Schroders, motiverar väckelsekapitalismens omfamning av politiken med att den helt enkelt svarar på vad allmänheten vill. Hon hävdar att “människor i allt högre grad vill att företag tar steget upp och leder oss inte bara ur coronaviruskrisen, utan också för att ta itu med bredare samhällsproblem.”

Genom att acceptera ett äcklande och självbetjänt väckelsespråk förklarar Davidson att “vi har länge trott” att “detta beteende i slutändan kommer att vara i intressenternas bästa tack vare vad vi beskriver som’ företagskarma’ “. Uppenbarligen fungerar företag som “gör rätt” bättre än de som bara bedriver affärer, som blir utkonkurrerade. Och vad betyder egentligen den gosiga termen “företagskarma”? Enligt Davidson “innebär det ett symbiotiskt förhållande mellan ett företag och dess intressenter,  en uppfattning om ’ företagskarma’ som kan hjälpa ett socialt ansvarsfullt företag att blomstra på lång sikt.”

Men det är inget gosigt med väckelsekapitalismen.

VD-ar för mer än 120 amerikanska företag samlades den 10 april för ett Zoom-samtal för att diskutera och organisera en aggressiv kampanj för att bekämpa republikanska partinspirerade statliga röstlagar. De diskuterade att vidta åtgärder som att dra i sina donationer eller vägra att flytta affärer eller jobb till stater som genomförde republikanernas röstlagar. Flera av talarna föreslog att deras ingripande var avgörande för att säkerställa demokratins framtid.

Zoom-mötet mellan de kapitalistiska oligarkerna tvingade nästan omedelbart andra deltagare att förklara att de också hade “företagskarma” och var villiga att anmäla sig till kampanjen. Ledare för mer än 300 av de mäktigaste företagen, tillsammans med uppmärksammade kändisar och medlemmar av kultureliterna, undertecknade ett uttalande som publicerades som en helsidesannons i New York Times. De vanliga misstänkta Amazon, BlackRock, Google och Warren Buffett var bland undertecknarna som svär sitt engagemang för social rättvisa.

Som känt konkurrerar kapitalistiska företag med varandra om allt större marknadsandelar. Nu tävlar de också om att få maximal exponering för sina väckelse-referenser. Allt som krävdes var att en PR- kampanj från Nike  i kölvattnet på protesterna efter mordet på George Floyd genom att twittra med vita bokstäver på svart bakgrund, “Låt oss alla vara en del av förändring”, innan många andra varumärken  följde efter med samma meddelande. Som en cynisk kommentator konstaterade, “var våra sociala flöden plötsligt svartvita och märkta.”

Väckelseföretagen försöker också få ett försprång på konkurrenterna genom att utveckla och monopolisera sin egen nisch på väckelseidentitetsmarknaden. Gillettes kampanj mot ”giftig maskulinitet” är paradigmatisk i detta avseende.

Det är också glasstillverkaren Ben och Jerrys uppmaning att vidta den radikala åtgärden att inte finansiera polisen. När Ben och Jerrys förklarar att ”systemet inte kan reformeras” och det ”måste demonteras och ett verkligt system för allmän säkerhet byggas om från grunden” blir det uppenbart att företaget har beslutat att dess uppdrag inte bara är att sälja glass, men att förvandla världen i dess image.

Till och med i bästa tider har storföretagen inte varit en vän till demokratin. Emellertid upprätthöll den kapitalistiska klassen en arbetsfördelning mellan sig själv och den politiska klassen. Kapitalister skulle tjäna pengar och inte moralisera om hur allmänheten ska bete sig och tänka.

Nu har de invaderat det politiska livet och insisterar på att deras åsikter, snarare än de valda politikerna och folkets åsikter, ska råda.

Att den väckelsekapitalismen är ett hot mot demokratin lyfts fram varje gång Facebook och Twitter censurerar åsikterna från en offentlig person som de inte gillar. Att väckelsekapitalismen är en fara för det offentliga livet illustreras när Amazon beslutar att förbjuda socialkonservativa böcker.

Att begränsa den politiska makten hos dessa heliga, auktoritära företag är en av de viktigaste utmaningarna för oss som är engagerade för demokratins sak.


In English

 

Woke capitalism wants to dictate how we think and is one of the biggest threats to democracy

Frank Furedi

is an author and social commentator. He is an emeritus professor of sociology at the University of Kent in Canterbury. Author of How Fear Works: The Culture of Fear in the 21st Century. Follow him on Twitter @Furedibyte

28 Apr, 2021 13:39

There once was a time when capitalists were only interested in making money. Now major corporations have no qualms in moralising to the public. Curbing their power should be a priority for anyone who values freedom of thought.

When a commentator writing for the American business magazine Forbes informs readers that woke capitalism is good for the profit margins, it becomes evident that capitalism has undergone a massive rebranding exercise.

In his article ‘A Free-Market Defense of Coca-Cola, Delta, And ‘Woke’ Capitalism’, columnist John Tamny counsels conservatives who are fed-up with being dumped on by Big Business to relax, since there’s a “good, capitalistic reason for corporations to play the political game.”

Advocacy of woke capitalism is the new normal in the world of finance and business. It is claimed that “wokeness is useful in motivating change.”

Others argue that embracing woke values endows companies with a useful image and provides them with moral authority. So, when Starbucks decided to close all its stores in the United States for a nationwide Racial-Bias Education Day in 2018, it was not only indoctrinating its 175,000 employees but developing its brand for wokeness.

Woke capitalists do not simply confine their activities to a branding exercise. They have taken it upon themselves to become serious political players whose project is to change public attitudes.

Katherine Davidson, a portfolio manager at Schroders, justifies woke capitalism’s embracing of politics on the grounds that it is simply responding to what the public wants. She argues that “people are increasingly looking to corporates to step up and lead us not just out of the coronavirus crisis, but also to address wider societal problems.”

Adopting the nauseating and self-serving language of wokeness, Davidson explains that “we have long believed” that “this behaviour will ultimately be in the best interests of stakeholders thanks to what we describe as ‘corporate karma’.” Apparently, companies that are seen to be “doing the right thing” outperform those that are just in the business of doing business.

And what exactly does the cuddly term ‘corporate karma’ actually mean? According to Davidson, “the symbiotic relationship between a company and its stakeholders implies a notion of ‘corporate karma’ that can help a socially responsible business thrive in the long term.”

 

ALSO ON RT.COMOligarch bankers are using woke PR campaigns to whitewash the greatest wealth inequality and economic plunder in history

 

But there is nothing cuddly about woke capitalism.

The CEOs of more than 120 American companies gathered on April 10 for a Zoom call to discuss and organise an aggressive campaign to defeat Republican Party-inspired state voting laws. They discussed taking actions such as pulling their donations or refusing to move business or jobs to states that passed the Republicans’ voting laws. Several of the speakers suggested that their intervention was critical to ensure the future of democracy.

The Zoom meeting of the capitalist oligarchs almost immediately forced many of their peers to declare that they too possessed ‘corporate karma’ and were willing to sign up to their campaign. Leaders of more than 300 of the most powerful corporations, joined by high-profile celebrities and members of the cultural elites, signed a statement that was published as a full-page ad in the New York Times.

The usual suspects Amazon, BlackRock, Google, and Warren Buffett were among the signatories swearing their commitment to social justice.

As is well known, capitalist companies compete with one another for a bigger share of the market. Now they also compete to gain the maximum exposure for their woke credentials. All it took was for a Nike public relations campaign to respond to the protests in the wake of the murder of George Floyd by tweeting with white letters on a black background, “Let’s all be part of change,” before numerous other brands piled in with the same message. As one cynical commentator observed, “suddenly our social feeds were black and white and branded.”

Woke companies also attempt to get an edge on competitors by developing and monopolising their very own niche in the woke identity market. Gillette’s campaign against ‘toxic masculinity’ is paradigmatic in this respect.

So is ice-cream maker Ben and Jerry’s’ call for taking the radical measure of defunding the police. When Ben and Jerry’s declares that the “system can’t be reformed” and it “must be dismantled and a real system of public safety rebuilt from the ground up,” it becomes evident that it has decided that its mission is not only to sell ice cream but to transform the world in its image.

Even at the best of times, big business was not a friend of democracy. However, the capitalist class kept to a division of labour between itself and the political class. Capitalists were in the business of making money and not moralising about how the public should behave and think. Now they have invaded political life and insist that their views, rather than those of elected politicians and the people, should prevail.

That woke capitalism is a threat to democracy is highlighted every time Facebook and Twitter censor the views of a public figure that they don’t like. That woke capitalism is a danger to public life is illustrated when Amazon decides to ban socially conservative books.

Curbing the political power of these sanctimonious authoritarian corporations is one of the most important challenges facing those of us committed to the cause of democracy.

Think your friends would be interested? Share this story!

The statements, views and opinions expressed in this column are solely those of the author and do not necessarily represent those of RT.

 

Föregående artikelDet andra, kommande inbördeskriget i USA?
Nästa artikelKan man vara på väg mot en ekologisk leninism?
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

6 KOMMENTARER

  1. Väckelsekapitalism var ett bra namn.
    Det är (ny)vaknad social medvetenhet saken handlar om.
    Och där flockas genast “vänsterfolket”.
    De som är öppna alltså.
    Men de är många och mainstream.

    Woke är en progressiv rörelse från USA.

    Vad tror du Anders,
    Har kommunistvänstern efter de gamla Marxistiska lärorna något att sätta emot?
    Eller blir det bara att tacka för den tid som varit?

    Har inte läst inlägget än men ska göra det nogsamt senare.

    Lite känns Woke som Väckelserörelsen för hundra år sedan som var samtida med Arbetarrörelsen.
    Men där slutar likheten.
    Väckelserörelsen var social och kristen i en tid när religionen präglade samhället även hos oss.

    Woke är sekulär, social- och kulturpolitisk.
    Kanske där uppstått ett behov när i en tid när kristendomen är på tillbakagång till och med i kyrkan?

    https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4ckelse

    • Tack, Gunnar 🙂
      Vägen heter träning.
      De flesta människor är utpräglade sociala varelser men jag tillhör inte riktigt den sorten.
      Sedan liten har jag varit intressedriven men givetvis anpassats efter miljöpåverkan.
      När man senare blir äldre och vill fatta sina egna beslut så tror jag man någonstans där hittar sig själv igen.
      Jämför en konstnär som under livet skaffat sig intryck under sociala sammanhang för att sedan på äldre dagar sitta ensam i sin ateljé och göra något utav alla erfarenheterna.

      • Och då undrar jag hur din kommentar hade blivit om du hade läst artikeln?
        Kanske hade den kommit i närheten av vad författaren diskuterar, ett kapitalistikt system där storföretagen blir allt aggresivare i sin marknadsföring. Genom att exvis snylta på sociala/politiska rörelser, höja sin status för att kränga glass och skor.

  2. Begreppet “woke” diskuteras. På Facebook-siten “Aktuell Världspolitik” skriver en läsare apropå min artikel “Bizarrt, “Woke” har inget med kapitalism att göra.”

    “Jag svarade “På Wikipedia skrivs “Woke (/ˈwoʊk/ WOHK) is a term that refers to awareness of issues that concern social justice and racial justice.”. Frågan om produktionssystemet, t.ex. kapitalism berör verkligen det i och för sig ganska oprecisa uttrycket “social justice.” Är det social justice att de 8 rikaste i världen äger lika mycket som de fattigaste 3 350 000 000? Och att väsentligen andra arbetat ihop deras rikedomar? (Sommaren 2017publicerades artikeln Kapitalismen går framåt! Nu äger 5 personer lika mycket som 50 % av mänskligheten (3 700 000 000 personer). De får a

    Han återkom och skrev “Woke är ideologi där man styr ekonomin som motverkar kapitalismen.”

    Jag svarade: “Nej inte enligt definitionen i Wikipedia och ej heller enligt en stor artikel på DN Kultur idag “Är antisemitismen på väg att bli woke”. Författaren Aleksandra Avli skriver “Att vara woke är “att vara medveten om de strukturella orättvisorna som ett samhälle är inpyrt av”. Visst, en mycket generell definition. Hon skriver vidare “På andra sidan Atlanten är inte bara “woke” utan också “woke capitalism” vid det här leget ett omdiskuterat fenomen.”

  3. Typiskt amerikansk. Där driver företagen inte bara affärsverksamhet, man driver politisk verksamhet för att maximera vinsterna och sin egen politiska makt att styra samhället. Den Djupa Staten. Detta var just det som Kina just effektivt ingrep mot, och Jack Ma är det mest kända fallet. I Kina skall det endast finnas en enda regering, som väljs och styrs av folket, skuggregeringar som har den verkliga makten som i USA accepterar man inte, vilket göt USA rasande. Kina är mycket strikt med detta. Religiös frihet, pressfrihet eller yttrandefrihet är inte tillåtna att använda som politiska maktverktyg för att styra samhället, åsikter eller rättsuppfattning.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here