Vad säger Kinas president om världsläget? Xi Jinpings tal vid det virtuella Davos Agenda-evenemanget

13
1006

Detta tal av Xijinping 25/1 har Rolf Nilsson hittat och översatt. Igår publicerade vi president Bidens tal.

Fulltext: Xi Jinpings tal vid det virtuella Davos Agenda-evenemanget som hålls av World Economic Forum (WEF).

Svärtningarna finns i talet, medan jag kursiverat enstaka avsnitt.

Kommer också att publicera tal av presidenterna Biden och Putin.


“Låt multilateralismens fackla lysa upp mänsklighetens väg framåt”

“Professor Klaus Schwab, mina damer och herrar, Vänner,

Det senaste året har präglats av den plötsligt inträffade COVID-19-pandemin. Den globala folkhälsan stod inför ett allvarligt hot och världsekonomin fastnade i djup lågkonjunktur. Mänskligheten stötte på flera kriser som sällan setts i mänsklighetens historia.

Det senaste året har också vittnat om enorm beslutsamhet och mod hos människor runt om i världen, som kämpar mot det dödliga koronaviruset. Väglett av vetenskap, förnuft och en humanitär anda har världen uppnått initiala framsteg i kampen mot COVID-19. Med det sagt är pandemin långt ifrån över. Den senaste vågen av COVID-fall påminner oss om att vi måste fortsätta kampen. Ändå är vi övertygade om att vintern inte kan stoppa vårens ankomst och mörker aldrig kan hölja gryningens ljus. Det råder ingen tvekan om att mänskligheten kommer att råda över viruset och komma ännu starkare ut ur denna katastrof.

Mina damer och herrar, Vänner,

Historien går framåt och världen kommer inte att återgå till vad den var tidigare. Varje val och drag vi idag gör kommer att forma framtidens värld. Det är viktigt att vi tar itu med de fyra stora uppgifter som människor i vår tid står inför.

Den första är att intensifiera samordningen av den makroekonomiska politiken och gemensamt främja en stark, hållbar, balanserad och inkluderande tillväxt i världsekonomin. Vi genomgår den värsta lågkonjunkturen sedan slutet av andra världskriget. För första gången i historien har ekonomierna i alla regioner drabbats hårt samtidigt, med globala industri- och försörjningskedjor hämmade och handel och investeringar på tomgång.

Trots miljarder dollar i hjälppaket över hela världen är den globala återhämtningen ganska skakig och utsikterna är fortfarande osäkra. Vi måste fokusera på nuvarande prioriteringar och balansera COVID-respons och ekonomisk utveckling. Makroekonomiskt politiskt stöd bör intensifieras för att få världsekonomin på fast mark så tidigt som möjligt. Ännu viktigare är att vi måste se bortom horisonten och stärka vår vilja och besluta oss för förändringar. Vi måste flytta drivkrafterna och tillväxtmodellerna för den globala ekonomin och förbättra dess struktur för att sätta kurs mot en långsiktig, sund och stadig utveckling av världsekonomin.

Det andra är att överge ideologisk fördom och gemensamt följa en väg för fredlig samexistens, ömsesidig nytta och vinn-vinn-samarbete. Det finns inte två löv i världen som är identiska och detsamma gäller historier, kulturer eller samhällssystem. Varje land är unikt, med sin egen historia, kultur och samhällssystem, och inget är överlägset det andra. De viktigaste kriterierna är huruvida ett lands historia, kultur och samhällssystem passar dess speciella situation, åtnjuter människors stöd, tjänar till att leverera politisk stabilitet, sociala framsteg och ett bättre liv och kan bidra till mänskliga framsteg.

De olika historierna, kulturerna och samhällssystemen är lika gamla som mänskliga samhällen, och de bär de inneboende egenskaperna hos den mänskliga civilisationen. Det kommer inte att finnas någon mänsklig civilisation utan mångfald, och sådan mångfald kommer att fortsätta att existera så länge vi kan föreställa oss. Skillnad i sig är ingen anledning till oro. Vad som oroar är arrogans, fördomar och hat; det är försök att införa en hierarki inom den mänskliga civilisationen eller att tvinga på andra sin egen historia, kultur och samhällssystem. Det rätta valet är att länderna ska bedriva fredlig samexistens baserad på ömsesidig respekt och på att utvidga den gemensamma grunden medan man lägger skillnader åt sidan, och att främja utbyte och ömsesidigt lärande. Detta är sättet att stimulera framstegen för den mänskliga civilisationen.

Det tredje är att sluta klyftan mellan utvecklade länder och utvecklingsländer och gemensamt åstadkomma tillväxt och välstånd för alla. Idag fortsätter ojämlikheten att växa, klyftan mellan nord och syd återstår att överbrygga och hållbar utveckling står inför allvarliga utmaningar. När länderna kämpar mot pandemin följer deras ekonomiska återhämtningar olika banor, och klyftan mellan nord och syd riskerar att ytterligare utvidgas och till och med permanentas. Vad gäller utvecklingsländer strävar de efter mer resurser och utrymme för utveckling, och de kräver starkare representation och röst i den globala ekonomiska styrningen. Vi bör erkänna, att genom utvecklingsländernas tillväxt kommer globalt välstånd och stabilitet att läggas på en mer solid grund, samt att utvecklade länder kommer att dra nytta av sådan tillväxt. Det internationella samfundet bör se långsiktigt, respektera sitt åtagande och ge utvecklingsländer nödvändigt stöd och skydda deras legitima utvecklingsintressen. Lika rättigheter, lika möjligheter och lika regler bör stärkas så att alla länder kan dra nytta av utvecklingsmöjligheterna och skörda dess frukter.

Den fjärde är att förenas mot globala utmaningar och gemensamt skapa en bättre framtid för mänskligheten. Under den ekonomiska globaliseringens era kan folkhälsokriser som COVID-19 mycket väl återkomma och global folkhälsostyrning måste förbättras. Jorden är vårt enda hem. Att skala upp ansträngningarna för att ta itu med klimatförändringarna och främja hållbar utveckling handlar om mänsklighetens framtid. Inget globalt problem kan lösas av ett enda land ensamt. Det måste finnas globala åtgärder, globala insatser och globalt samarbete.

Mina damer och herrar, Vänner,

De problem som världen står inför är komplicerade och komplexa. Vägen ut ur dem är genom att upprätthålla multilateralism och bygga en gemenskap med en gemensam framtid för mänskligheten.

Först bör vi stå för öppenhet och inkludering istället för att vara utestängande och exkluderande. Multilateralism handlar om att ta itu med internationella frågor genom samråd och att världens framtid beslutas av alla tillsammans, i samarbete. Att skapa små grupper eller att starta ett nytt kallt krig, att förkasta, hota eller skrämma andra, att medvetet införa frånkoppling, försörjningsstörningar eller sanktioner och att skapa isolering eller främlingskap, kommer bara att driva in världen i splittring och till och med konfrontation. Vi kan inte ta itu med gemensamma utmaningar i en splittrad värld och konfrontation leder oss in i en återvändsgränd. Mänskligheten har lärt sin läxa den hårda vägen, och att historien inte är avlägsen. Vi får inte återvända till det förflutnas väg.

Rätt väg att gå är att agera utifrån visionen om gemenskap, med en gemensam framtid för mänskligheten. Vi bör upprätthålla mänsklighetens gemensamma värderingar, dvs. fred, utveckling, jämlikhet, rättvisa, demokrati och frihet, stå över ideologiska fördomar, göra mekanismerna, principerna och politiken för vårt samarbete så öppet och inkluderande som möjligt och gemensamt skydda världsfred och stabilitet.

Vi bör bygga en öppen världsekonomi, upprätthålla det multilaterala handelssystemet, välja bort diskriminerande och uteslutande standarder, regler och system och avlägsna hinder för handel, investeringar och tekniskt utbyte. Vi bör stärka G20, som det främsta forumet för global ekonomisk styrning, delta i närmare makroekonomisk politisk samordning och hålla de globala industri- och försörjningskedjorna stabila och öppna. Vi bör se till att det globala finansiella systemet fungerar väl, främja strukturreformer och utöka den globala, samlade efterfrågan, i ett försök att sträva efter högre kvalitet och starkare motståndskraft i den globala ekonomiska utvecklingen.

För det andra bör vi stå upp för internationell rätt och internationella regler istället för att söka egen överhöghet. Forntida kineser trodde att “lagen är själva grunden för styrning”. Internationell styrning bör baseras på de regler och samförstånd som uppnås bland oss, inte på order från en eller få. FN: s stadga är den grundläggande och universellt erkända norm, som styr förhållanden mellan stater. Utan internationell rätt och internationella regler, som skapas och erkänns av det globala samfundet, kan världen falla tillbaka till djungelns lag, och konsekvensen skulle vara förödande för mänskligheten.

Vi måste vara beslutsamma när det gäller att bekämpa den internationella rättsstatsprincipen och stå fast i vår beslutsamhet att skydda det internationella system som är centrerat kring FN och den internationella ordningen baserad på internationell rätt. Multilaterala institutioner, som tillhandahåller plattformar för att genomföra multilateralism och som är den grundläggande arkitektur som ligger till grund för multilateralism, bör ha sin auktoritet och effektivitet skyddade. Mellanstatliga relationer bör samordnas och regleras genom lämpliga institutioner och regler. De starka ska inte mobba de svaga. Beslut bör inte fattas genom att bara visa upp starka muskler eller vifta med en stor knytnäve. Multilateralism bör inte användas som förevändning för unilateralism. Principer bör upprätthållas och regler, när de väl är uppgjorda, måste följas av alla. “Selektiv multilateralism” får inte vara vårt alternativ.

För det tredje bör vi fortsatt stå upp för samråd och samarbete istället för i konflikt och konfrontation. Skillnader i historia, kultur och sociala system borde inte vara en ursäkt för antagonism eller konfrontation, utan snarare ett incitament för samarbete. Vi bör respektera och tillgodose skillnader, undvika att blanda oss i andra länders interna angelägenheter och lösa meningsskiljaktigheter genom samråd och dialog. Historien och verkligheten har gjort det tydligt, om och om igen, att det missriktade tillvägagångssättet med antagonism och konfrontation, vare sig det är i form av kallt krig, hett krig, handelskrig eller tekniskt krig, så småningom kommer att  skada alla ländernas intressen och undergräva allas välbefinnande

Vi bör avvisa det föråldrade kalla kriget och nollsummespels-mentaliteten, visa ömsesidig respekt och tillmötesgående och öka politiskt förtroende genom strategisk kommunikation. Det är viktigt att vi håller oss till samarbets-konceptet, vilket baseras på ömsesidig nytta, säger nej till trångsynt, självisk Svälta räv-politik (ett kortspel för barn, med två spelare med 52 kort, som går ut på att en spelare vinner alla korten, ’Svälta svin/räv’ ö.a. ) och gör slut på ensidig praxis att hålla framsteg i utvecklingen helt för sig själv. Lika rättigheter till utveckling bör garanteras för alla länder, för att främja gemensam utveckling och välstånd. Vi borde förespråka rättvis konkurrens, som att konkurrera med varandra om excellens på ett tävlingsområde, inte genom att besegra varandra på en brottningsmatta.

För det fjärde bör vi hålla åta oss att följa med tiden istället för att avvisa förändring. Världen genomgår nu förändringar som inte setts på ett sekel, och nu är det dags för större utveckling och stora förändringar. För att upprätthålla multilateralismen under 2000-talet bör vi främja dess fina tradition, ta in nya perspektiv och se framåt. Vi måste stå fast vid kärnvärdena och de grundläggande principerna för multilateralism. Vi måste också anpassa oss till det förändrade internationella landskapet och svara upp mot globala utmaningar när de kommer. Vi måste reformera och förbättra det globala styrningssystemet på grundval av omfattande samråd och konsensus-uppbyggnad.

Vi måste ge fritt spelrum åt Världshälsoorganisationens roll i att bygga ett globalt samhälle med hälsa för alla. Vi måste främja reformen av Världshandelsorganisationen och det internationella finansiella och monetära systemet på ett sätt som ökar den globala ekonomiska tillväxten och skyddar utvecklingsländernas rättigheter, intressen och möjligheter. Vi måste följa en människo-centrerad och faktabaserad policyinriktning, när vi utforskar och formulerar regler för global digital styrning. Vi måste leva upp till Parisavtalet om klimatförändringar och främja grön utveckling. Vi måste ge fortsatt prioritet åt utvecklingen, genomföra Agenda 2030 för hållbar utveckling och se till att alla länder, särskilt utvecklingsländer, får dela frukten av den globala utvecklingen.

Mina damer och herrar, Vänner,

Efter årtionden av hårt arbete av det kinesiska folket är Kina på väg att slutföra byggandet av ett, i alla avseenden, rimligt välmående samhälle. Vi har gjort historiska framsteg när det gäller att få slut på extrem fattigdom och har påbörjat en ny resa mot att fullt ut bygga ett modernt socialistiskt land. När Kina går in i ett nytt utvecklingsskede kommer vi att följa en ny utvecklingsfilosofi och främja ett nytt utvecklingsparadigm med inhemsk cirkulation som grundpelare och inhemska och internationella cirkulationer som förstärker varandra (inhemsk cirkulation innebär att man producerar för hemmamarknaden om exportmarknaden sviktar ö.a.). Kina kommer att samarbeta med andra länder för att bygga en öppen, inkluderande, ren och vacker värld, som åtnjuter varaktig fred, allmän säkerhet och gemensamt välstånd.

–  Kina kommer att fortsätta att delta aktivt i internationellt samarbete om COVID-19. Att stoppa spridningen av  coronaviruset är den mest pressande uppgiften för det internationella samfundet. Detta beror på att människor och deras liv alltid måste gå före allt annat. Det är också vad som krävs för att stabilisera och återuppliva ekonomin. En närmare solidaritet och samarbete, mer informationsutbyte och ett starkare globalt svar är vad vi behöver för att besegra COVID-19 över hela världen. Det är särskilt viktigt att utvidga samarbetet om FoU, produktion och distribution av vacciner och att göra dem till offentliga varor, som verkligen är tillgängliga och överkomliga för människor i alla länder. Vid det här laget har Kina tillhandahållit hjälp till över 150 länder och 13 internationella organisationer, skickat 36 medicinska expertteam till länder i nöd och varit starkt stödjande och aktivt engagerat i internationellt samarbete om COVID-vacciner. Kina kommer att fortsätta att dela sina erfarenheter med andra länder, göra sitt bästa för att hjälpa länder och regioner som är mindre förberedda för pandemin och arbeta för större tillgänglighet och överkomliga priser för COVID-vacciner i utvecklingsländer. Vi hoppas att dessa ansträngningar kommer att bidra till en snabb och fullständig seger över coronaviruset över hela världen.

–  Kina kommer att fortsätta att genomföra en vinn-vinn-strategi genom att  öppna upp. Ekonomisk globalisering tillgodoser behovet av ökad samhällelig produktivitet och är ett naturligt resultat av vetenskaplig och teknisk utveckling. Det tjänar ingens intresse att använda pandemin som en ursäkt för att vända globaliseringen och gå in för avskildhet och frikoppling. Som en långvarig anhängare av ekonomisk globalisering har Kina åtagit sig att följa upp sin grundläggande politik för att öppna upp. Kina kommer att fortsätta att främja liberalisering och underlättande av handel och investeringar, bidra till att hålla de globala industri- och försörjningskedjorna smidiga och stabila och främja högkvalitativt ’Belt and Road’– samarbete. Kina kommer att främja att öppna upp för institutioner som täcker regler, förordningar, förvaltning och standarder. Vi kommer att främja en affärsmiljö som är baserad på marknadsprinciper, reglerad av lag och upp till internationella standarder, och frigöra potentialen på den enorma Kina-marknaden och den enorma inhemska efterfrågan. Vi hoppas att dessa ansträngningar kommer att ge fler samarbetsmöjligheter för andra länder och ge ytterligare drivkraft för global ekonomisk återhämtning och tillväxt.

–  Kina kommer att fortsätta att främja hållbar utveckling. Kina kommer att till fullo genomföra Agenda 2030 för hållbar utveckling. Det kommer att göra mer på den ekologiska sidan, genom att omvandla och förbättra sin industriella struktur och energimix i snabbare takt och främja ett grönt, koldioxidsnålt sätt att leva och producera. Jag har meddelat Kinas mål att sträva efter att maximera koldioxidutsläppen före 2030 och att uppnå koldioxidneutralitet före 2060. För att uppnå dessa mål krävs enormt hårt arbete från Kina. Ändå tror vi att, när hela mänsklighetens intressen står på spel, måste Kina gå fram, vidta åtgärder och få jobbet gjort. Kina håller på att utarbeta handlingsplaner och vidtar redan specifika åtgärder, för att se till att vi når de uppsatta målen. Vi gör detta som en konkret åtgärd för att upprätthålla multilateralism och som ett bidrag till att skydda vårt gemensamma hem och förverkliga en hållbar utveckling av mänskligheten.

–  Kina kommer att fortsätta att främja vetenskap, teknik och innovation. Vetenskap, teknik och innovation är en viktig motor för mänskliga framsteg, ett kraftfullt vapen för att hantera många globala utmaningar och det enda sättet för Kina att främja ett nytt utvecklingsparadigm och att uppnå utveckling av hög kvalitet. Kina kommer att investera mer i vetenskap och teknik, utveckla ett system som möjliggör och prioriterar innovation, i snabbare takt förvandla genombrott inom vetenskap och teknik till faktisk produktivitet och förbättra skyddet för immateriella rättigheter, allt i syfte att främja innovationsdriven tillväxt med högre kvalitet. Vetenskapliga och tekniska framsteg bör gynna hela mänskligheten, snarare än att användas för att kontrollera och begränsa andra länders utveckling. Kina kommer att tänka och agera med mer öppenhet när det gäller internationellt utbyte och samarbete om vetenskap och teknik. Vi kommer att samarbeta med andra länder för att skapa en öppen, rättvis, jämlik och icke-diskriminerande miljö för vetenskaplig och teknisk utveckling, som är till nytta för alla och som delas av alla.

–  Kina kommer att fortsätta att främja en ny typ av internationella relationer. Nollsummespel eller ’vinnaren tar allt’ är inte det kinesiska folkets vägledande filosofi. Som en ståndaktig förespråkare för en oberoende utrikespolitik för fred, arbetar Kina hårt för att överbrygga olikheter genom dialog och för att lösa tvister genom förhandlingar och att sträva efter vänliga och samarbetsinriktade relationer med andra länder, på grundval av ömsesidig respekt, jämlikhet och ömsesidig nytta. Som en pålitlig medlem bland utvecklingsländerna, kommer Kina att ytterligare fördjupa Syd-Syd-samarbetet och bidra till utvecklingsländernas strävan att utrota fattigdom, lindra skuldbördan och uppnå mer tillväxt. Kina kommer att engagera sig mer aktivt i global ekonomisk styrning och driva på för en ekonomisk globalisering, som är mer öppen, inkluderande, balanserad och gynnsam för alla.

Mina damer och herrar, Vänner,

Det finns bara en jord och en gemensam framtid för mänskligheten. När vi hanterar den aktuella krisen och strävar efter att skapa en bättre morgondag för alla, måste vi stå enade och arbeta tillsammans. Vi har sett, gång på gång, att det där med att ”svälta räv”, att göra saker på egen hand och att glida in i arrogant isolering alltid misslyckas. Låt oss alla förenas och låta multilateralism lysa vår väg till ett samhälle med en gemensam framtid för mänskligheten.

Tack.

13 COMMENTS

  1. Efter att ett par gånger ha läst igenom de sex sammanfattande punkterna i Xi Jinpings anförande på WEF, kom jag att tänka, att de är ett uttryck för att vilja globalt samarbete, att globalt samarbete är nödvändigt, och att inget land är förmer än det andra. Kommer man i USA:s nya regering att läsa, studera detta anförande? Kommer man att dra slutsatser? Ja det gör man, men de gamla vanliga slutsatserna. Vad våra fiender tycker är oviktigt, det är USA som är jordens klart lysande ledstjärna, och det måste vi med kraft fortsätta att banka in i skallen på alla andra ”köste vad det köste vill!” (Anton i Lönneberga)
    Ingen av de analyser jag läst om detta årtiondes framtid går ut på annat än att det globalt sett kommer att vara mer krigiskt än Trumps fyra år vid makten. Men jorden har ändrats på viktiga punkter sedan Trump blev vald till president, och det gör att jag blir både mer hoppfull och mer pessimistisk.

  2. Xi och de monopolkapitalistiska kineserna verkar inte vilja inse att det finns en motsättning mellan att transportera kinesiska varor över världshaven, i namnet av tillväxt, och att minska utsläppen.

    Det finns vetenskapliga evidens för att det inte kommer fungera inom arkeologin, jordbruksforskningen och biologin, men det oemotsägliga beviset för att det aldrig kommer fungera finns inom matematiken:

    https://www.youtube.com/watch?v=VoiiVnQadwE

    • Kinas väg framåt är att utveckla den inre marknaden för att minska beroendet av exporten som än så länge är ryggraden i ekonomin! För att minska utsläppen så måste Kina nog satsa massivt på kärnenergi och bättre reningsverk annars kommer inte miljön att bli bättre på länge vilket ju hämmar livskvaliten för kineserna!

    • På ditt inlägg märks tydligt att du inte greppat vad som pågår eller ens varit i Kina. Men, för all del, vi kan ju börja med att stänga av Sverige export till Kina, att transportera svenska produkter till Kina, som fordon, maskiner och apparater. Vi kunde ju stänga ner Volvo, lastvagnar och personvagnar, i Sverige och flytta dom till marknaden. Inga transporter. Vi kunde även flytta Ericsson till deras framtida huvudmarknad, Kina. Det skulle väsentligt bidraga till den målsättningen att minska transporterna. Samtidigt, varför inte även stänga importen till Sverige från Kina, svenskarna kan ju köpa amerikanska mobiler, maskiner, apparater och kläder, vilket är det stora importvarorna, då skeppade från USA istället. Mellan 2005 och 2018 har Kina reducerat koldioxidutsläppen i relation till BNP med 45,8%. Hur mycket minskade Sverige? ”Dual Circulation”, OK, låt oss klippa av det svenska cirkulationen om den är besvärande.

      • Nej, aldrig varit i Kina men om Kina vill bli mindre påverkbara av väst så kanske de skulle omorganisera sig mer till den stora inre marknaden och det kommer nog när köpkraften ökar utanför storstäderna! Men det är ju så att det är inte speciellt hållbart att skicka varor fram och tillbaka över jorden i långa loppet även om många prylar måste importeras av olika skäl! CO2 är ointressant att reducera det är sot och svavel som måste bort och där kommer kärnkraften in…Vindkraft är intermittent och inget hållbart alternativ för ett industriland beroende av stabil kraft och robusta elsystem!

        • Att omorganisera sig mer till den stora inre marknaden är precis vad som händer, ”dual circulation”. Det kanske inte märks i väst, och propagandamaskinen berättar förstås ingenting, men handeln inom Kina och med ASEAN länderna och med Ryssland ökar dramatiskt och märkbart, medan handel och beroendet av väst minskar dramatiskt. Vindkraft är kanske intermittent i Sverige, men där man bygger vindkraft i Kina blåser det 24/7/365, det är som passadvindarna. Handeln går ifrån dollarn så USAs möjligheter till sabotage med sanktioner minskar krafigt.

          • I Japan har man tagit förnuftet till fånga och lägger ner vindkraften! Även om det blåser så blir det problem med vindkraft eftersom det krävs reglerkraft som är dyr att ha i beredskap! Men visst, de som har råd med sådant kan ju fortsätta med vindkraft…

          • Benny. Det stämmer inte. Du behöver nog studera lite ingenjörsvetenskap, men liknar “aktivistsvammel”. Inte sagt som en pik till dig personligen. Först, vindkraft behöver faktiskt stora oanvända ytor där det blåser, man bygger inte vindkraftverk i tätbebyggda områden. Kina har stora ytor i öknar där det ständigt blåser. Japan är motsatsen, man har fruktansvärt ont om mark, det blåser inte ständigt, och det mesta av öarna är otillgängliga bergsområden. Därför passar vindkraft Kina, men inte Japan. Det där med ”reglerkraft” är svammel som tjatas om tills folk tror på det. När det blåser, vilket det inte alltid gör, genereras vindkraften, och då kan man stoppa vattenkraften och spara på vattnet. När det slutar blåsa slår man på vattenkraften igen. Om inte vindkraften fanns skulle man snart tömma dammarna, och då måste man bygga ett nytt vattenkraftverk, eller fossilkraftverk. Vindkraft gör alltså att man slipper bygga fler fossil- eller vattenkraftverk. Dessutom har vi föroreningarna. Sedan lägger inte Japan ner vindkraften, man bygger ut den med 7.3% årligen, men den är ändå en liten del av elförsörjningen, 1.7%. Data och diagram här.
            https://en.wikipedia.org/wiki/Wind_power_in_Japan

          • Kanske fungerar i Kina men här i Europa fungerar det inte vilket bevisas av att kol och oljekraft kör för fullt och Sverige importerar el från Norge och övriga EU. Problemet är att när det är kallt och högtryck blåser det inte och behovet av reservkraft måste finnas där och det är dyrt eftersom man inte hela tiden har inkomster från dessa verk som ibland står stilla! Läs mer om problemen på klimatsans där de pedagogiskt förklarar det hela! Jag behöver alltså inte studera till vindkraftsingenjör för att förstå avigsidorna med vindkraft!

          • Benny. Sant förstås att Kina och Europa är väldigt olika. Det du kallar reservkraft är egentligen huvudkraft, och resonemanget är att vindkraft är hjälpkraft som sätts in när det blåser för att vid dom tillfällena minska behovet och spara på lagrad energi som fossilt bränsle och vatten dammarna. Jag menar inte ”vindkraftsingenjör”, om det nu finns något sådant, utan att lära sig de metoder och den matematik som behövs för att göra kalkylerna, där TF och IT&T sektionerna nog är bästa valet. Där lär man sig de mest avancerade matematiken. I hur stor utsträckning vindkraft är motiverat i ett land som Sverige vet jag inte, jag har inte faktaunderlaget, men beklagligt nog tas ofta besluten på emotionella politiska grunder istället för fakta och realism, snabbtågen och elbilarna i Sverige är exempel.

  3. Vad som är mest intressant är att Kina består i sig själv av åtskilliga nationer med olika språk, kulturer och historia som historiskt har legat i fejd med varandra, och inom Kina. Kina är ett världen i miniatyr. Inom Kina har man redan genomfört detta med stor framgång.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here