Är Kina ett imperium?

48
2728

Denna artikel är skriven av Karl Wang, pensionerad, tidigare ingenjör inom IT&T Karl Wang är bosatt i Kina. Den tillför ny information på denna blogg, och ger en annan bedömning än en del andra artiklar som publicerats.


Är Kina ett imperium?

Innehåll Contents

Vad är ett imperium
Exempel på imperier
Hur kom det sig att det blev så i Kina
Dagens Kina
Internationellt
Kina idag

Vad är ett imperium?

Det första vi måste göra är att definiera vad ett ”imperium” är. Hur definierar man ett imperium. Där kan vi använda oss av juridikens system med rekvisit eller kriteria. Som exempel. Vad är ett fordon. Lagen säger att varje anordning på hjul, band eller medar är ett fordon, om åtminstone ett av dessa rekvisit är uppfyllt, då är det ett fordon. Ett flygplan uppfyller inget rekvisit och är alltså inte ett fordon.

Så vad är ett imperium. Definitionen är kristallklar. Ett imperium skall uppfylla alla dessa rekvisit 1. en stat, 2. centralstyrd, 3. omfattar flera folk och områden, 4. folken eller områdena garanteras ingen representation i centralstyret. All fyra rekvisiten måste vara uppfyllda.

Omedelbart upptäcker vi att även vi måste definiera även något annat, nämligen en federation. En federation är 1. en stat, 2. har decentraliserat styre med central samordning, 3. omfattar flera folk och områden, 4. alla områden och folk garanteras representation i centralstyret. Igen, all fyra rekvisiten måste vara uppfyllda.

Som exempel, Tyskland, Schweiz, och USA är inte några imperium inrikes. Alla områden är garanterade representation i centralstyret.

Här får vi ytterligare en variabel, nämligen inrikes och globalt. Tyskland och Schweiz styr inga områden eller folk utanför sitt eget territorium. USA däremot är välkänt för att ha trupper stationerade på många, över 1,000, andra länders territorium, med ”rådgivare” och militärer som under sanktioner, hot och påtryckningar styr andra folk och stater, och deras politik. USA arbetar även regelbundet med militära invasioner eller krigsaktioner, många via proxy, med att styra andra folk och länder. USA uppfyller alla kriteria för ett imperium. Inga av dessa folk eller områden tillåts representation i USA’s centralstyre.

Exempel på historiska imperier

Det första imperiet anses vara det Assyriska riket som etablerades för omkring 4,000 år sedan runt östra Medelhavet vid floden Tigris i Mesopotamien. Idag heter området Irak. Det Assyriska riket upplöstes 612 f.Kr. Även det historiska Egypten var ett imperium liksom de europeiska kolonialväldena som grundades med början på 1500 talet var imperier, det brittiska det mest kända. Andra var det Tibetanska imperiet som fanns mellan 600 talet till 800 talet, vilket kom att omfatta större delen av nuvarande Kina. Ett annat det mongoliska riket som skapades av Djingis Khan år 1206 och som omfattade nästan hela Asien och stora delar av Östeuropa.

Det romerska riket är nog det mest kända, 27 f.Kr. till 476 e.Kr, och ordet ”imperium” är just romerskt latin om betyder befäl, kontroll, dominans, suveränitet, högsta makt, auktoritet, påverkan, helt eller delvis. Imperium är ett substantiv medan medan imperialism och imperialistisk betyder en grupp eller en person som arbetar med att etablera eller vidmakthålla ett imperium.

Hur kom det sig att det blev som det blev i Kina

Så hur är det med Kina. För att förstå dagens händelser måste vi förstå gårdagens. Först måste vi backa bandet sådär 25,000 år. Då bildades mängder med små kungadömen i det område vi dag kallar Kina. Man stred med varandra, erövrade varandra, men mycket lite är känt om denna perioden. För omkring 6,000 år sedan utvecklades jordbrukskulturer och ett skriftspråk. För omkring 5,000 år började det Kina formas vi känner idag, enligt sägnen av den Gule Kejsaren. Man är inte helt säker på om det var en enda person, flera personer, en dynasti, eller någon slags rörelse, men vid den tiden började skriftspråket formas så det finns dokument bevarade. Kina var då inte en stat, utan snarare en kulturell samhörighet mellan många folk vars gemensamma territorium definierades av naturliga gränser, precis som idag.

Den första dynastin anses vara Xiadynastin 2070–1600 f.Kr, vilken följdes av Shangdynastin 1600–1046 f.Kr och i tur av Zhoudynastin 1046–256 f.Kr. Snart är vi framme vid perioden De Stridande Staterna 403–221 f.Kr. En del av dessa var imperier, andra stridande kungadömen. Det var då, 221 f.Kr, som krigsherren Qin i tur erövrade alla andra stater i området och bildade staten Kina, det blev Qindynastin 221 f.Kr.–206 f.Kr. Det blev inte något imperium, utan med hårdhänta medel avskaffade han helt enkelt staterna och integrerade dom, införde ett gemensamt administrativt system, standardiserade mått, mynt och vikter, och staten Kina hade formats.

Sedan kom Handynastin, De Tre Kungadömena, som följdes av Jin, Nord och Sydliga dynastierna, Sui, Tang, De fem Dynastierna, Song, Yuan, Ming, och den sista dynastin Qing, vilken föll samman 1911, och 1912 ersattes av demokratin Republiken Kina.

Kina skiftade alltså hela tiden mellan att vara ett imperium, en federation, eller separata krigande kungadömen.

Som synes kan man som bäst kalla det dynamiskt. Områden och folk inkluderades i staten Kina, ibland genom erövringar, ibland frivilligt, ibland på andra sätt,. Tibet, till exempel, kom att bli del av Kina genom att Tibetanerna bildade ett imperium på 600 talet och erövrade större delen av nuvarande Kina. Xinjiang blev först en del av Kina för 2,100 år sedan då Han dynastins kejsaren Wudi erövrade det och kallade området Xiyu 西域, eller ”Västra regionerna”. Sedan erövrade Tibetanerna området och införlivade det i imperiet den tibetanska stormakten 790, och sedan Mongolerna och det blev en del av det mongoliska riket år 1206. Året 1949 blev området formellt del av Folkrepubliken Kina, och 1982 fick området självstyre, men inte självständighet.

Regimen Mao Zedong är väldigt svår att definiera. Den passar inte in på varken definitionen imperium eller federation. Den blev mer ett personstyre, men passar heller inte definitionen diktatur, därför att folken tvingades inte till någon underkastelse genom till exempel militära hot eller tvångsaktioner, utan frivilligt följde Mao Zedong. Det var en slags populiststat.

Mao var filosof och teoretiker, och nästan inget han företog sig som nationsledare fugerade. Många kallar honom den siste kejsaren som regerade med populism, det blev något av en religion med Mao som en avgud. Perioden mellan 1949 och 1978 var för det mesta en verklig katastrof för Kina. Mao hade sett hur religion, etnicitet, finans, ekonomi, och politik hade slitit sönder landet under demokratin Kina mellan 1912 och 1949, och hur journalister, författare, konstnärer och ekonomiska intressen hade eldat på sönderfallet, inte olika Sverige idag.

Hans teori var alltså att avskaffa allt som orsakat konflikterna, och bilda, inte som propagandan idag påstår, en enpartistat utan en inget-parti-stat. En helt ny modell av demokrati, där folken, massorna, skulle kunna påverka styret och där ingen enskild grupp eller person skulle kunna utöva makt allena. Alla Kinas många folk skulle integreras, Kina skulle bli ett rike, ett folk, med ett språk en kultur och en enda ledning som Mao uttryckte det. Allt gammalt skulle avskaffas. Mao var inte den första som försökte sig på den modellen, men liksom alla andra misslyckades det katastrofalt som vi vet. Sverige och EU arbetar på samma misslyckade modell idag.

Året 1972 drabbades Mao av en hjärnblödning, och utvecklade Alzheimers. Personer i hans omgivning utnyttjade den gamle demente mannen för egna målsättningar och vinningar. Mao dog 1976, och de fyras gäng, som dom kom att kallas, ställdes inför rätta. Några avrättades.

Året 1978 började DengXiaoping sin liberalisering av Kina och att öppna upp landet. Utan tvekan var Kina vid det tiden mycket av ett imperium. Att Xinjiang fick självstyre redan 1982 är mycket signifikativt. Den modellen har Kina fortsatt att utveckla. Ett annat område i sydvästra Kina på gränsen till Burma är även mer intressant. Där bor flera etniska grupper nära varandra och området är det mest fredliga genom hela Kinas historia, man har haft självstyre sedan 1300 talet, alltså även under kejsartiden, och har det än idag. Här finns inga främmande investeringar, inga flotta hotell med service i världsklass, men att besöka ger känslan att vara en välkommen och aktad gäst.

Referens


Dagens Kina

Kina har fortsatt med den utvecklingen att alltmer, steg för steg, att flytta ut makten och besluten till regionerna och så långt ner i samhället som möjligt. Tibet var tidigare styrt från Peking genom att administratörer från Peking stationerades att leda Tibet, medan den autokratiska och teokratiska ledningen isolerades och hade i praktiken inget att säga till om. Administratörerna, Ambans, tog endast instruktioner från Peking och ignorerade Tibets ledande klick. Idag är Tibet självstyrande. Samma sak gäller för alla regioner mer eller mindre. Och dessa förändringar började på allvar under HuJintao, Xi’s företrädare, och har fortsatt i allt snabbare takt under XiJinping.

Man flyttar inte ut alla beslut generellt och samtidigt, utan det är en gradvis steg för steg förändring. Vissa saker har man behållit kontroll över centralt, som universitetsutbildningen, men lägre utbildning drivs i lokal regi på lokalspråket där det är möjligt. Många språk är mycket lokala där få människor använder dom, och det är inte möjligt, varken språkligt eller ekonomiskt, att få fram all materiel på lokalspråket. Därför måste ibland undervisningen ske med material på andra språk än lokalspråket. Ofta helt enkelt därför att det inte finns lokala språkliga ord som kan användas.

Vissa saker har man tagit en stark och ofta hårdför kontroll över centralt, en är korruptionen, en annan är ekonomin, och en tredje att bekämpa terrorismen och separatismen. Ytterligare en är energin och transport som snabbtåg och flodtrafik. Så snart och så långt möjligt delegerar man ansvar och kontroll ner på lokal nivå, men fortsätter att övervaka aktiviteterna. Kina har dessutom ett ovanligt väl utvecklad och finslipad samordning genom rådgivning i landet. Lokala makthavare behöver alltså inte följa råden från Peking, men finner som oftast att det ger stora fördelar.

Kinas partikongress 2016

Politisk väljer man personer lokalt, inte partier, och genom ett system av elektorer i flera nivåer väljs Nationalkongressen, som på så sätt kommer att representera all områden, folk och intressen i landet. Nationalkongressen utser var femte år en president som hålls personligt ansvarig mot Kongressen, Det Ständiga Utskottet, vilken som fungerar ungefär som en ledningsgrupp i ett företag, och Politbyrån som kan liknas vid en företagsstyrelse. I alla dess organ gäller majoritetsstyre med röstning och det i varje sakfråga. Kohandel och politik saknas naturligtvis inte. Presidenten är även beroende samstämmighet med Ordföranden, den position Mao innehade, och Överbefälhavaren. Han har betydligt mindre svängrum för egna beslut än både den amerikanska presidenten eller en svensk statsminister.

Kina har alltså lyckats väl med att transformera sig från ett imperium till en federation, men det tog tid och är inte färdigt än.

Internationellt

Hur är det då internationellt. När Deng tog kontroll av utvecklingen 1978 kom han direkt under press att han skulle utveckla Kina som en stormakt likt USA eller Sovjet. Deng satte sig på tvären och vägrade blankt. Kina fick aldrig utvecklas till en stormakt. En stormakt betyder en hård centralstyrning, en stark krigsmakt, och olika nivåer av kontroll över andra folk och länder. Deng ville istället utveckla en modell av självstyre och distribuerad makt men med samarbete. En multipolär värld som man uttrycker det.

Den modellen har man redan genomfört inrikes, alltså stort självstyre för lokala områden och folk, och så lite inblandning som möjligt av en centralmakt. Den modellen har varit mycket framgångsrik och under den har Kina kunnat utvecklas till ett mycket fredligt och harmoniskt samhälle, där man till och med lyckats i stor utsträckning eliminera behovet av polis.

Kinas One Belt Road

Kina har varit mycket tydlig i både ord och handling att man strävar efter en multipolärt världssamhälle, alltså motsatsen till globaliseringssträvandena av en slags militärdiktatur och alla former av imperialism. Däremot vill man utveckla handeln, och använda liknande aktioner och system för att lyfta andra länders folk ur fattigdom som man själva tillämpat inrikes, vilket har lyft 800 miljoner ur fattigdom på kort tid inom Kina. Dom strävanden går rätt emot globalisterna i den djupa staten både i USA och EU vars strävande är att inrätta en överstatlig centralmakt, alltså bilda ett världsomfattande imperium och i praktiken en världsomfattande militärdiktatur.

Globalisterna strävar efter dominans och centraliserad kontroll, Kina söker sätta exempel andra känner sig manade att följa.

Kina idag

Kina försöker alltså definitivt inte etablera ett världsimperium likt USA eller Globalisterna, eller historiskt som nazisterna eller sovjetkommunisterna eller Japans imperialister. Inte heller syftar man till någon världsfederation, utan vad man kallar en multipolär värld där alla har möjlighet att sköta sina egna affärer i sämja liksom innevånarna och grannarna i en by, men samtidigt samarbetar man för allas gemensamma välfärd. Man skall kunna umgås och handla fritt och utan inblandning i varandras angelägenheter, utan girighet och provokationer, lika lite som man i byn går in till grannen och börjar kritisera kvinnans utseende, klädsel matlagning eller barnens utbildning.

Det låter naturligtvis idealistiskt, men det är målsättningen, och det är värt att komma ihåg att Kina har faktiskt under de senaste 40 åren lyckats inrikes att genomföra modellen. Kina består av otaliga olika folk. Den fungerar, till skillnad mot ”demokratin” av den modell många västerländska länder vill behålla, med konflikter, motsättningar och en regering som totalt kan ignorera befolkningens vilja.

Kinas egenutvecklade samhällssystem har visat sig vida överlägset de traditionella demokratierna i väst, man har skapat ett fredligt och harmoniskt samhälle där en poliskår knappas längre behövs. Inrikes är Kina en federation, internationellt har man målsättningen att undvika både en federation och ett imperium utan ett multipolärt samarbete av oberoende stater.

Kina är alltså en federation.

Referenser

Är Kina imperialistiskt?
En onödig debattbok om Kina
Assyriska riket
Imperier
Mongolväldet

Föregående artikelÖppet brev till USA:s folk från president Maduro
Nästa artikelUSA:s hot mot Venezuela – Tal vid protestmöte
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

48 KOMMENTARER

  1. ”Vad är ett imperium?”

    ”Så vad är ett imperium. Definitionen är kristallklar. Ett imperium skall uppfylla alla dessa rekvisit 1. en stat, 2. centralstyrd, 3. omfattar flera folk och områden, 4. folken eller områdena garanteras ingen representation i centralstyret. All fyra rekvisiten måste vara uppfyllda.”

    Där håller jag inte riktigt med. Ett imperium måste inte vara en stat. Ett imperium kan också vara ett företag eller en företagsledare som byggt upp en verksamhet med dominerande ställning.

    http://storaordboken.se/words/f0/f_00F6retagsimperium.html

    Exempel:
    https://www.svd.se/preem-agarens-etiopiska-affarsimperium-under-press

    • Jag håller med dig. Frågan var dock om just staten Kina är ett imperium, och därför blev just staten den röda tråden. Visst kan man tala om ett företagsimperium.

  2. Verkligheten kan beskrivas på olika sätt. Utelämnande och omformulering är två viktiga metoder för att dölja väsentligheter. Termen klass lyser med sin frånvaro och därmed döljs det kinesiska klassamhället. Ekonomiska intressen utomlands omdefiniera till ett ”multipolärt världssamhälle”.

    • Problemet är att Kina har inget klassamhälle som väst. Alla har rätt att vara sig själva men på samma mänskliga nivå men i olika roller. Det är svårt att förklara för en västerlänning som är en del av de västerländska klassamhällena, som ett exempel, jag har personligen blivit artigt ombedd att flytta bilen av en gatsopare så han kunde göra jobbet. Det skulle aldrig hända i ett västerländskt klassamhälle. Jag flyttade bilen och han tackade så mycket för hjälpen.

  3. En mycket intressant artikel om ett land jag vet lite om för på min skoltid var historieundervisningen väldigt centrerad kring sSverige och Europa. Vi skall ju förhålla oss till Kina som en tänkbar efterträdare till USA som den dominerande makten i världen och då är kunskap bra. Men hur kommer uigurerna in i den här bilden av Kina? Bilden i SVT stämmer ju inte med artikelns bild. Här behövs en uppföljare tycker jag.
    https://www.svt.se/nyheter/utrikes/global-twitterkampanj-mot-kina-vaxer-viralt

  4. Enastående idioti:
    ”Regimen Mao Zedong är väldigt svår att definiera. Den passar inte in på varken definitionen imperium eller federation. Den blev mer ett personstyre, men passar heller inte definitionen diktatur, därför att folken tvingades inte till någon underkastelse genom till exempel militära hot eller tvångsaktioner, utan frivilligt följde Mao Zedong. Det var en slags populiststat.”

    • Det är inte så svårt att ta reda på om man bor i Kina. Det är bra att fråga dom som var med och upplevde Mao regimen personligen, för dom lever idag och kan berätta. Det är förhandsinformation.

  5. Det står inte helt lart om han menar imperium internt, dvs att riket Kina inom sina gränser är ett imperium, eller om han menar att Kinas utrikes ambitioner är av imperialistisk natur.

    Kina har många folkslag, men riket är han-kinessiskt, på samma sätt som USA är engelskt i grunden. Nationen Tibet är ett annat folkslag, och den är ockuperad av han-kineserna. Uigurerna utgör lämningarna av islamisk imperialism, och behandlas som ett hot mot nationen Kina. Talet om delstaternas representation klingar lite falskt. Det kinesiska kommunistpartiets diktatur har antagligen ett inte obetydligt folkligt stöd, åtminstone så länge allt går bra.

    • Vänsterns vurm för islam är egentligen högst märklig därför islam är i grunden en strävande imperialism. Kalifatet sträckte sig in i södra Europa för länge sedan. Men européerna lyckades stoppa dem på sin väg norrut. I dag är åter Islam på väg in i Europa men på ett helt annat sätt. I Sverige byggs moskéer och allt välkomnas av politiker, etablissemang samt många företag. Att påstå vänstern skulle vara anti-imperialistiskt är en ren lögn. Även kommunistdiktaturer strävar efter imperium genom sina ”internationaler”.

    • Jag tycker det står att det är två helt olika saker. Kinas utrikessträvanden är inte av imperialistisk natur, alltså dominans, kontroll eller att styra. Man vill sträva efter ett världssamhälle av oberoende stater som samverkar och handla med varandra som man kallar multipolärt. Kina är faktiskt inte Han-kinesisk. Han är inte ett folk eller folkgrupp, utan den gemensamma nämnaren är att de alla kom från Han-dynastin. Han är alltså något liknande ”europé”, som bekant är européerna många olika folk med många olika språk och kulturer. Samma sak med Kinas Han-befolkning. Tibet är heller inte något land, och har aldrig varit det, utan en region, och som Europa består av många olika folk med många olika språk och kulturer. Tibet har dock varit ett grymt teokratiskt imperium, och en diktatur. Språken är som i Europa så olika att folken inte naturligt kan förstå varandra. Uigurerna ses inte som något hot mot Kina, men däremot gör extrema klaner och sekter det. De flesta kommer från den halva av befolkningen som är muhammedaner. Det är inte delstaterna som formellt har representation, utan mer olika intressegrupper. Man väljer ledare, personer, lokalt, dom blir nästa nivå som väljer personer, och till sluta väljs Nationalkongressen. Systemet påminner alltså om USAs kongress, men det finns ingen senat eller representanthus. Sedan är det förlegat att tala om ”kommunistpartiet” i ett sammanhang som om det vore ett svenskt politiskt parti. Det heter Kinas regering, och den har över 70% folkligt stöd.

  6. ”Termen klass lyser med sin frånvaro och därmed döljs det kinesiska klassamhället. Ekonomiska intressen utomlands omdefiniera till ett “multipolärt världssamhälle”.” Skriver Arne N. och det är den mest grundläggande kritiken som jag tycker man kan ha mot denna artikel av Karl Wang. Men det är ändå en intressant artikel då jag tror(obs!) att den väl beskriver hur Kinas nuvarande ledning ser på sin stat, dess historia och dess framtid i en ”multipolär” värld.
    Läs gärna Mobo Gaos bok ”Striden om Kinas förflutna”.

    • Något klassamhälle finns inte i Kina som i väst. Däremot finns det rollspel i samhället. Jag försökte förklara det i ett annat inlägg. Vad som är mest intressant i Kina är dynamiken, hela samhället nästa kräver ständig anpassning och förändringar. HuJintao, XiJinpings företrädare, varnade upprepade gånger för att en ny revolution i Kina inte är utesluten. Beslutsfattarna manövrerar alltid väldigt försiktigt, man publicerar vad man tänker göra, ”fly the kite” som det heter på engelska, sedan väntar på reaktionen i lokala media, bloggar och sociala media, man har offentliga ”förhör” av beslutsfattarna och möten, och mer ofta än inte ändrar man sig och anpassar sig. Det är alltså ett påverkansystem. Ibland har man missat, och fått några miljoner ute på gatorna och fått backa och be om ursäkt. Det finns inga säkra mandattider i Kina, bara maxtider.

      • I Kina finns det ett antal miljardärer som privat äger stora företag, liksom staten gör det. Dessa stora företag har anställda lönearbetare som inget anat äger än sin arbetskraft. Dessutom finns det i Kina ett stort prekariat. Kina har också stora mängder människor lever som interna migrantarbetare. Det innebär att Kina i grunden är ett klassamhälle, även om utstyrseln är något annorlunda än i Sverige. Men det Svenska klassamhället skiljer sig också på samma vis från det som finns i USA. I Sverige är det till exempel lite besvärligare för en toppdirektör i Bofors att bli krigsminister, eller för en toppchef i Nordea att bli finansminister. Du kan ju kalla Kina för ett delvis statskapitalistisk land om du vill, men Kina är likväl ett klassamhälle.

        • Där har du mycket grovt fel därför att du använder svenskt tänkesätt och svensk bedömningsgrund för att försöka bedöma helt andra samhällen som vilar på helt andra grunder och fungerar helt annorlunda än det svenska. Att det finns miljardärer är klart, men det är papperspengar, inte något dom kan gå och spendera i morgon. Olikt svenska, och än mer USA miljardärer, lever dessa miljardärer ett ganska medelsvensson liv. Dessa anställda lönearbetare äger bra mycket mer än sin arbetskraft, som eget hem, och långt mer än bara materiella tillgångar. De tider då miljoner migrerade från väst till kuststäderna för att arbeta är borta. Idag driver dom egna företag, ofta i konglomerat, i sin hembyggd. Däremot finns det fortfarande gott om lycksökare som driver in i storstäderna i hopp om att mirakulöst bli snabbt rika. Kina är inget västerländsk klassamhälle alls, utan olikt Sverige får man själv välja hur man skall leva sitt liv, det påförs en inte av en statlig överhöghet som i Sverige, ingen statligt påbjuden värdegrund, ingen statligt påbjuden åsiktsmall. Sedan känns det verkligt verklighetsfrämmande med alla dessa Kina-experter som alltid likt troll plötsligt visar sig från ingenstans när man talar om detta. Trots att dom aldrig bott inom det kinesiska samhället, inte talar eller läser språket, inte har familj i Kina och ingen etablerat nätverk så kan dom plötsligt och mirakulöst allt om landet och de kinesiska samhällena.

  7. Jag håller med Arne Nilsson och Bertil Carlman. Om USA hade behandlat sin arbetarklass såsom Kina gör hade säkert andra protesterat.
    Jag har aldrig gillat det brittiska internaten med dess pennalism. Och jag gillar inte heller Kinas arbetarinternat med dess pennalism. Här har arbetarna endast blivit en klass som utnyttjas och exploateras i de kinesiska internatfabrikerna för att få kineser ska bli rika.
    https://www.theguardian.com/business/2016/dec/04/the-grim-truth-of-chinese-factories-producing-the-wests-christmas-toys
    Det är många arbetare som har tagit livet av sig när de inte orkar eller kan uppnå kinesernas mål om att bli det största ’mulitpolära världssamhället’.
    Nationer som Kina har lagt sig under är Zambia, Sudan, Ecuador, Sir Lanka (en liten del av Sri Lanka hyrs av kineserna på 99 år, precis som britterna gjorde med Hong Kong) och med flera länder i jakten på att skapa vägar till Europa för kinesiska monopolföretag.
    Och Karl Wrangs syn på att det inte finns någon arbetarklass i Kina (i en kommentar vid andra artiklar) är det mest idiotiska jag har läst på några månader.

    Om Kinas agerande i Ecuador inte är imperialism så är inget imperialism.
    https://en.wikipedia.org/wiki/China–Ecuador_relations
    Karls Wrang kan använda helt nya ord om detta kinesiska mål om att ‘lyfta människor ur fattigdom’ men det är lika väl imperialism. Kineserna lyfter inte upp människor ur fattigdom – de exploaterar människor, likaväl som USA gör det.
    Och Kina är tredje land som exporterar vapen efter USA och Ryssland. Är det att lyfta upp människor ur fattigdom – att få fattiga länder att köpa vapen så att de kan förtrycka arbetarna?
    Vietnam har erfarenheter av kinesisk imperialism när Kina begår överträdelser i jakten på olja i havet utanför Vietnam.

    • Vad har du egentligen för belägg för dina påståenden om att Kina lagt under sig Zambia, Sudan, Ecuador, Sir Lanka?

      Wikipedia skriver bl.a. ”Since 2008 Ecuador has borrowed over $11 billion from China, many used for infrastructure, oil, mining and energy projects.” Är inte dessa lån bättre än lån från IMF och Världsbanken, som ofta ställer krav på privatiseringar etc, ingrepp i länders internaa förhållanden?

      • Sri Lanka: ”Under Heavy pressure and after moth of negotiations with the Chinese, the government handed over the port and 15 000 Acres of land around it for 99 years in December.”
        https://www.nytimes.com/2018/06/25/world/asia/china-sri-lanka-port.html
        När det gäller Sudan kan du bara läsa artikeln ’Kina och Sudan’ på Riktpunkts hemsida. Zambia har många års erfarenheter av hur Kina exploaterar Zambias gruvindustri.
        Ett land kan finansiellt eller militärt lägga sig under ett annat land. Det kallas för imperialism.

        Vilka krav ställer Kina? Det är flera länder som har sagt upp sina Kina lån och vänt sig till IMF istället.

        • Vad Kina kräver, och är stenhårda på, är att lånen skall gå till att utveckla industri, inte hamna i fickorna på massa oligarker eller korrupta byråkrater. Ibland har mottagarlandet inte gått med på det utan gått till USA kontrollerade IMF istället. Kinas ”exploatering” av gruvindustrin består i att lånen skall gå till att utveckla gruvindustrin till bättre förhållanden, speciellt för de som arbetar där, inte att den härskande klanen skall utvinna mer med samma metoder för att betala lånen. När det gäller militärt känner jag inte till något fall där Kina har agerat militärt, till skillnad mot USA.

    • ”Om USA hade behandlat sin arbetarklass såsom Kina gör hade säkert andra protesterat.” Vad skall man göra åt sådana här luftiga påstående? Vad finns det för belägg a) för att Man i Kina behandlar arbetarklassen sämre är i USA. b) ”andra hade säkert protesterat”. Dessutom undrar jag vilka dessa ”andra” är.

      • Bertil Carlman:
        a) https://www.youtube.com/watch?v=ykq2y4iP2Yw

        Och dessutom kan de flesta amerikaner gå hem när arbetsdagen är slut. Men det kan inte arbetare på sådan här företag som har arbetarinternat. Det har varit händelser där många arbetare i Kina har blivit innebrända därför att företagsledarna har låst hela fabriken.
        Det finns säkert fabriker i USA som har tagit fyr eller exploderat med många arbetare som har omkommit. I Indien var det för några månader sedan en fabrik som rasade med ett stort antal döda arbetare som omkom.

        b) Sådana som Anders Romelsjö och många andra inom vänstern.
        Jag skrev detta ’luftiga påståendet’ därför att Anders Romelsjö brukar göra samma sak – jämföra kapitalistiska länder som sämre eller bättre. Jag ville göra en poäng. Det finns inga kapitalistiska länder som är bättre eller sämre. Det finns bara kapitalistiska länder som exploaterar sin egen och andras arbetarklass.

        • Kerstin S!
          Du skriver :”Det finns inga kapitalistiska länder som är bättre eller sämre.”
          Om detta hade varit ledstjärnan i kampen mot Nazi-Tyskland hade nog Hitler jublat. Det finns faktiskt inom-imperialistiska motsättningar som man måste hantera.

    • De arbetare som tagit livet av sig har gällt i USA kontrollerade fabriker, Apple speciellt. USA företag brukar behålla viss nyckelkunskap, teknologi, om tillverkningsprocessen och använder det som utpressning, minska kostnaderna med 10% och priset, annars tänger vi din fabrik och du förlorar allt. Jag har personligen upplevat det. Det är därför kineserna nu kräver att all teknologi skall lämnas över för att eliminera möjligheten till utpressning, det Trump kallar stöld. Det är alltså USA uppdragsgivarens mål man inte lyckats uppnå. Kina har inte lagt några stater under sig. Däremot har man med samma metoder man tillämpar inrikes assisterat dom att lyfta befolkning ut fattigdom. Hamnen i Sri Lanka hyr man på 99 år efter att man lokalt misslyckats med att göra den lönsam. Erfarenhet och kunskap saknades. Efter 99 år är lånen betalda och lokala krafter är utbildade att driva hamnen lönsamt. Britterna hyrde Hong Kong under militärt kanon-hot efter de två Opiumkrigen. Handelsvägarna är för handel i båda riktningarna, när lokalbefolkningen tjänar mer pengar genom att höja värdet på produkterna betyder det även att man kan köpa mer genom samma handelsväg. Det är alltså skillnad mot USA systemet som går ut på att avlöna en liten korrupt elit med lån och bistånd för att kunna köpa råmaterialen billigt, etablera militärbaser – över 1,000 totalt, och beväpna eliten. Om du vill uppleva Kinas samhälle, flytta dit några år, sitt inte på andra sidan jorden och fantisera ihop konspirationsteorier. Nej – man har lyft 800 miljoner ur fattigdom, och jobbet är inte färdigt än. Det finns ingen exploatering. Sydkinesiska Havet har varit en del av Kina i över 5,000 år, och det finns enormt väldokumenterade bevis för det.

      • Så Kina vill alltså ta alla länder och områden som varit en del av Kina i över 5 000 år? Detta är imperialism. För 5000 år var Kina betydligt större än det är idag. Karl W, Europas gränser förändras ideligen. Länder som inte har varit länder tidigare är nu erkända länder, Tjeckien och Slovakien som tidigare var ett gemensamt land. Jugoslavien är ett annat exempel. Ryssland har inte alltid haft de gränser som de har idag. Det är likadant i Mellerstaöstern.
        Irland tillhörde Storbritannien ända tills 1920-21 (Fristaten) och 1948 blev Irland ett eget land. Anser du att Irland fortfarande tillhör Storbritannien, det eftersom Irland har varit en del av Storbritannien i hundratalsår?
        https://en.wikipedia.org/wiki/Hai_Yang_Shi_You_981_standoff
        Du – och Kina – anför precis likadana skäl som USA. Även USA har ’lyft folket ur fattigdom’ när de har anställt människor i de länder där USA företagen har etablerat sig.
        Kina beväpnar också eliten. Ni ligger på tredje plats i vapenförsäljningen. Om ni inte beväpnar eliten genom detta – vilka är det då ni säljer vapnen till?

        Här är lite mer information hur Kina beväpnar eliten för att de skall förtrycka sitt eget folk.
        https://www.scmp.com/news/china/diplomacy-defence/article/2154189/everything-you-need-know-about-weapons-china-sells

        • Fel, Kina vill behålla alla områden som bevisligen varit del av Kina sedan årtusenden. Kina var faktiskt inte större än det är idag för 5,000 år sedan. Med små undantag, Kina var detsamma. Du kan knappas göra jämförelser med Europa, Europa är ju till denna dag i realiteten splittrat i otaliga mer eller mindre autonoma stater, som likt genom hela historien, inte kommer överens. USA har lyft en del grupper ur fattigdom, men inte oberoende ur fattigdom. USA kontrollerar den. Den som inte är USA lojal sparkas snart tillbaka i fattigdom. Det USA skapade välståndet är villkorligt och styrt. Venezuela? Vilka är det Kina säljer vapen till. Uppenbart dom som vill hålla USA utanför sina inre angelägenheter. Kina etablerar inge egna militärbaser medan USA har över 1,000 USA kontrollerade militärbaser över jorden. Kina har ingen, man bara hyr en support bas i Afrika. När det gäller Hai Yang Shi You, vem tror du satt osynliga i bakgrunden och drog i trådarna. USA naturligtvis. USA försöker använda Vietnam med flera som sin proxy för att komma åt naturrikedomarna i Kina. Det är väl knappas en hemlighet.

        • @Kerstin S Vilket är en typisk kommunistlögn. USA säljer vapen till de som gör sina länder till en del av den amerikanska militärdiktaturen så att dom blir och förblir just lydiga vasallstater trogna mot USA. Samtidigt ger USA ”bistånd” som bekvämt avlönar en korrupt ”demokratisk” liten elit klan som ser till att landet och folket inte utvecklas till bättre välfärd. Så kan USA komma åt naturrikedomarna billigt. Basen i Djibouti är en bas för att ge underhåll, inte en beväpnad militär postering som de över 1,000 fallen med USA. Den är inte utrustad för anfallskrig. Kina har etablerat närvaro på 7 platser i Sydkinesiska Havet, flera har installerad försvars utrustning, ingen kan heller där användas för anfall. Det är samma sak som att Sverige etablerar militär på Gotland. Sydkinesiska havet har bevisligen varit del av Kina i över 5,000 år, vilket du redan är upplyst om. Också värt att notera är att USA’s militära ockupation sedan kriget av Sydkorea, Japan och Filippinerna pågår ännu liksom USA’s styrning av de ländernas politik och media. Det är tal om att Kina kommer att etablera ytterligare en underhållsbas, men det är i Pakistan. Värt att notera är även att Sverige idag är en av världens störta exportörer av avancerade militära vapen, och just till USA vasaller. En väsentlig del av av de svenska vapenexporten är dessutom byggt på delar som köpts från just USA.

          • Artikeln är från 2016 – och inte 1916!

            Kina hindrar andra länder – såsom Indien och Ryssland – att sälja vapen till Vietnam.
            ”Part of reason countries like Vietnam are looking to US over traqditional supplier Russia is that Moscow has been unwilling to sell arms that China has asked for it to exclude […]’. ’The Russians have tended to be rather dependent on China as an export client,’ Zaloga said 2014, ’So Russia is sort of in a bind when trying to sell to vietnamese’.
            Den här artikeln är också från 2016.
            https://www.cnbc.com/2016/05/23/who-wins-when-the-us-sells-deadly-weapons-to-vietnam.html
            Men i höstas har Vietnam vänt sig till Ryssland.

          • @Kerstin S Kina kan inte hindra någon, men naturligtvis gör man vad man kan för att förhindra upprustningar i området. Inte att förglömma, http://www.cnbc.com är en starkt nationalistisk amerikansk kanal så det är väl inte så konstigt att se hur dom vinklar nyheterna. Dina inlägg får vi nog se mot bakgrunden av dina uppenbart mycket starka sympatier med traditionell fundamentalistisk kommunism.

          • @Kerstin S Det är helt normalt att inget land vill vara beroende av ett enda annat land. USA beroendet är väl ett verkligt skräckexempel. USA har ju alltmer rått utnyttjat det till att diktatoriskt driva sin politik till egen fördel, militärt, ekonomiskt, ideologiskt och politiskt. Historien med Pirat Bay känns igen. Gör som vi beordrar er, annars…. Det är just det Kina menar med en multipolärt världssamhälle. Ingen skall vara slaviskt beroende av ett enda annat land som Sverige är i fallet USA idag, även om Kina, Indien och Ryssland kommer att bli tunga spelare i den framtida världen. Alla dom länderna har dock alltid uppträtt med stor respekt och ansvar, olika USA med sina konstanta militära hot, operationer och ingripanden och sanktioner.

          • ”@Kerstin S Det är helt normalt att inget land vill vara beroende av ett enda annat land.”

            Med det påståendet måste Sverige vara ett mycket ovanligt land. Jag har fått intrycket att Sveriges regeringar och riksdag inte vill att Sverige ska vara ett självständigt land utan snarare beroende av andra länder. De länder jag tänker närmast på då är länderna runt Mellanöstern samt USA-England.

          • @Kerstin S Jag kan tyvärr hålla med dig där. Förr brukade ett lands ledning vara lojala mot landets befolkning. Nu deklarerar man istället lojalitet mot terrorism, globalismen, en militärdiktatur, ekonomisk massmigration, osv. allt på det egna folkets bekostnad, och inte bara räknat i pengar.

  8. Jag säger inte att lånen från IMF eller VB är bättre än Kinas lån. De är lika dåliga.

    Du har nog tittat lite väl mycket på barnprogrammet ’Fem myror är fler än fyra elefanter’.

    • Låne-ekonomin är en produkt av misslyckanden. Fogden säjer: Sälj ditt hus eller kapital så får du pengar att betala! Man behöver inte vara utbildad nationalekonom för att förstå att kapitalet kommer samlas till ett fåtal. Men politik är det möjligas konst. Det omöjliga blir genast möjligt bara ett viss antal människor tycker det. Men det är inte bara svaga länder som tvingas låna, även starka länder som USA tvingas till låna. Låne-ekonomin är pandemi som ingen vet hur den ska sluta. Men den tycks höra den moderna tiden till.

      • Det är inte bara att låna pengar, dom skall investeras och ge avkastning också. Det är just med det som många utvecklingsländer kommer till korta. Kinas program, både inrikes och utrikes, är alltså inte bara om att låna ut pengar, man delar även med sig av kunskap och erfarenhet för att få avkastning och kunna betala tillbaka lånen. Det är ju just det som är det farliga problemet i USA, man lånar till löpande utgifter hela tiden. Det är en mycket farlig utveckling. Kraschar USA blir det svårt för världen. Sådant har hänt förr genom historien.

        • Och Sverige som i princip de senaste decennierna tömt alla sina reserver och dessutom skickat guldreserven till England hur ska det bli vid en ekonomisk krasch?
          Är det då vi ska se Nordiska Motståndsrörelsen som regeringsparti?

          Det är faktiskt inte ljusår sedan Sverige hade välfyllda pensionsfonder, men vart tog de vägen egentligen?
          Sverige hade också ett antal inkomstbringande företag som t.ex. Vin & Sprit men allt har sålts av för att få att få pengar till den löpande verksamheten där enligt min mening politikerna strött skattepengarna hej vilt omkring sig precis som de inte vore deras egna och det är det ju inte heller. Senast igår läste jag Malmö Stad hade köpt digitala lås till hemtjänsten för någon miljon kronor. En kortare tid sedan blev de obrukbara. Det är verkligen ingen sådan hushållning jag står för.

          • Vart tog pensionspengarna vägen. Är inte det uppenbart. Man lånade ur fonderna, tog pengarna, slösade bort dom, och lämnade ett helt värdelöst skuldbrev, IOU. Den papperslappen duger inte att betala pensionen, maten, hyran och sjukhuset med. Sedan konfiskerar man kontinuerlig besparingarna, och det fungerar för det kallas skatter och avgifter för att skapa välfärd. Sedan vansköts fonderna på ideologiska grunder, inte sunt ekonomiska. Allt understött av en massiv och mycket skicklig propaganda via SR, SVT och MSM. Sverige är precis lika galet, kanske än mer, vanskött som Kina var under Mao Zedong perioden, med nästan identiska vansinniga ”program”, massinvandringen det största, massövervakningen som en svans för att behålla kontrollen och makten. När Mao perioden kom till ända ställdes de ansvariga, ”de fyra gäng” inför rätta, några avrättades. Nu frågar man sig, kommer någonsin ”de sju’s gäng”, sjuklövern, att kunna ställas inför rätta på samma sätt. Kommer Sverige någonsin att få sin egen DengXiaoping.

      • Det är inte bara att låna pengar, dom skall investeras och ge avkastning också. Det är just med det som många utvecklingsländer kommer till korta. Kinas program, både inrikes och utrikes, är alltså inte bara om att låna ut pengar, man delar även med sig av kunskap och erfarenhet för att få avkastning och kunna betala tillbaka lånen. Det är ju just det som är det farliga problemet i USA, man lånar till löpande utgifter hela tiden. Det är en mycket farlig utveckling. Kraschar USA blir det svårt för världen. Sådant har hänt förr genom historien. …

  9. Jag tror det finns all anledning att hålla länder som varit styrda av kommunister under uppsikt. Den socialistiska politiken har gjort dem inåtvända och samtidigt en kuliss att vara ”arbetarvänliga”. Vi ser nu hur företag från Vietnam, snarare småföretag än ”globalister”, utnyttjar unga tjejer som närmast slavarbetare i salonger för nagelvård i princip i vilken godtycklig galleria som helst i Sverige. Det händer även att jag passerar någon sådan men inte kunde jag i min vildaste fantasi föreställa mig att de som jobbar där är under slavliknande förhållanden. Det här är ju rent avskyvärt att det kan hända i Sverige idag. Har fackföreningarna verkligen ingen koll på det här eller är de bara ute efter att svartmåla sverigedemokrater och hösta in förmånliga byråkratlöner?

    • Där håller jag helt med dig, det gäller kanske mer än andra just Kina. Se bara till kommunist tiden mellan 1949 och 1978, där kan vi verkligen tala om inåtvänd socialistisk politik, nära nog isolering, och rena katastrofen. Kina har åkt jojo genom tiderna, även Ming dynastin var en period av isolering, ”kunskap om värden utanför var onödig” ansåg man. Varje gång Kina har öppnat upp på ett kontrollerat sätt och lärt sig från andra har landet blomstrat, med motsatsen när man slutit sig. Se även på Sverige just nu, svensk ideologi med sin feminism, värdegrund, skattesystem, toppstyrning osv anses ju var det enda värdiga systemet i värden, och ideologerna i ledningen är ju radikalt uppretade över att inte hela världen ligger för deras fötter. Dom har ju mer rätt än alla andra – tycker dom. Vissa är mer jämlika än andra skrev ju Orwell. Sverige är mitt inne i en period av isolering med socialistisk grundläggande värderingar. Just nu i Sverige, ”kunskap om värden utanför är onödig”. Håll dom under uppsikt. Följ vinnarna, inte förlorarna.

      • ”socialistisk grundläggande värderingar”?? Jag ser inga politiska företrädare för andra värderingar än dom nyliberala.
        ”isolering”?? vi håller ju för fan på att bli en delstat i USA!
        Fattar verkligen inte vad du pratar om.

      • Igår såg jag på SVT sidan en socialdemokrat i Göteborg som hade hamnat bland nyhetsrubrikerna. Socialdemokraten var aktiv bloggare och jag blev lite nyfiken. Men väl där förstod jag först ingenting. För mig kändes verkligheten ganska frånvarande. Men sedan började jag förstå något efter ett par läsningar av inlägget. Jag tror det handlar om politisk ortodoxi och som partiledningarna inte riktigt vet hur de ska förhålla sig till. Ibland verkar ideologiska ställningstaganden bli överordnad samhällets styrning. För en utomstående som mig verkar en sådan politik introvert. Jo, jag vet att (s) står för ”jämlikhet” men hur långt in i absurdum måste det dras?

        https://soffangbg.wordpress.com/2019/02/13/det-ar-jamlikheten-jag-vill-at/

    • Kerstin S kommentarer om Kinas ”Kinas arbetarinternat” kräver en del ytterligare förklaring. De som arbetar där är nästa undantagslöst ungdomar som startar upp sitt liv i samhället. Att dom jobbar långa skift kan tyckas vara ett problem, men det verkliga problemet är att få ut dom ur fabriken för kunde dom skulle dom arbeta 24 timmar, 7 daga i veckan. Då blir det fel och fabriken förlorar pengar. Sedan arbetar man i team och teamet väljer själva vem som skall jobba där, om någon inte orkar med ett högpresterande team flyttar dom till ett som kör i lugnare tempo. Lönerna kan tyckas låga, men samtidigt har man gratis bostad, gratis kläder, gratis mat och sjukvård och gratis kurser att tillgå. Städa brukar man få göra själv. Om någon tjänar 2,500 kronor i månade (8.50 i timmen) hamnar 2,500 på sparkontot netto. Det är ingen skatt på det eller på allt som är gratis. Efter ett år finns det alltså 30,000 sparat. Då återvänder man kanske till sin hemstad, en våning på 100 Kvm kostar kanske där 250,000 och det sparade räcker väl till en insats, dom har fått en utbildning och livserfarenhet, gifter sig och efter 10 år kan hemmet vara betalt. Nu vet jag inte i Sverige, men på ”min tid” var det liknande. Man studerade 8 timmar, jobbade 8 timmar och sov 8 timmar, 6 till 7 dagar i veckan, plus helger och sommarlov. Så kom man igång i livet. Jämför det med dagens Sverige, att äga sitt eget hem är väl i det närmaste helt omöjligt idag för ungdomen.

  10. […] Falskt. Invandringen av både andra och Han kineser, som består av många olika folk med olika kulturer och språk, började för 2,100 år sedan då Xinjiang först blev en del av Kina. Han dynastins kejsaren Wudi erövrade området och kallade det Xiyu 西域, eller “Västra regionerna”. Sedan erövrade Tibetanerna området och införlivade det i imperiet den tibetanska stormakten 790, och sedan Mongolerna och det blev en del av det mongoliska riket år 1206. Året 1949 blev området formellt del av Folkrepubliken Kina, och 1982 fick området oberoende självstyre, men inte självständighet som stat. https://www.globalpolitics.se/ar-kina-ett-imperium […]

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here