Bakom utrensingarna i Ukraina

7
1690
Protester i Ukrainas parlament tidigare. Äldre skärmdump från Björn Nistads blogg.

Den här artikeln av David North 19 juli publicerades ursprungligen på Twitter.

Bakom utrensningarna i den ukrainska staten

Zelenskijs plötsliga avskedande av chefen för Ukrainas säkerhetstjänster och av landets justitieminister, mitt i inledandet av förräderi-utredningar mot 651 tjänstemän, indikerar tydligt regimens kris.

I motsats till påståenden om att Ukraina är absolut enat i att fortsätta kriget, indikerar den massiva utrensningen – mitt i anklagelser om pro-ryssland förräderi på högsta statsnivå – att det finns ett betydande motstånd mot kriget, även inom Zelenskyjs inre krets.

NY Times skriver: ”Medan Ukraina i stort sett är enat i sitt motstånd mot Rysslands invasion, har landets djupa kulturella och historiska band till Ryssland, i delar av landet, översatts till fickor av stöd för Moskva.”

Öppnandet av 651 utredningsfall, av vad Zelenskyi har kallat ”förräderi och samarbetsaktiviteter”, indikerar starkt att ”fickorna av stöd för Moskva” är mycket djupa.

NYT hävdar att banden till Ryssland, ”särskilt i södra Ukraina nära Krim-regionen … och i östra delar av landet nära den ryska gränsen … , har sedan invasionen lett till praktiskt stöd för ryska styrkor.”

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) har 27 000 anställda, vilket gör SBU till den största underrättelsetjänsten i Europa. Detta är en polisstats apparat. CIA spelar en betydande roll i SBU:s verksamhet.

NYT rapporterar: ”Amerikanska regeringstjänstemän sa att åtgärderna återspeglar Mr. Zelenskyis ansträngningar att placera mer erfarna ledare i viktiga nationella säkerhetspositioner.” Tidningen tillägger: ”Amerikanska underrättelsetjänster har tillhandahållit enorma mängder information till sina ukrainska partner.”

Det är högst troligt att CIA, där de förser Zelenskyi med namn, övervakar utrensningen av delar av den ukrainska staten, som de anser vara politiskt opålitliga, d.v.s. som motsätter sig fortsättningen av USA-NATO:s #ProxyWar mot Ryssland, oavsett kostnaden i ukrainska liv.

RT skriver https://www.rt.com/russia/559228-sbu-ukraine-bakanov-zelensky/ 19 juli att Zelesnky avskedat chefen Bakanov för SBU, en barndomsväm. Likaså fem regionschefer för SBU. RT skriver vidare ”Presidenten har tidigare sagt att det finns ett ”utbrett” förräderi inom SBU och allmänna åklagarmyndigheten i samband med konflikten med Ryssland.Mer än 650 brottmål har inletts mot anställda vid de två myndigheterna, meddelade han.
En sådan omfattande ”rad av brott”, liksom kontakter mellan ”anställda vid brottsbekämpande organ i Ukraina och Ryssland”, väcker ”allvarliga frågor” för Bakanov och riksåklagaren Venediktova, insisterade Zelenskij och varnade för att de inte skulle förbli obesvarade.

Föregående artikelGamla vägar och nya vägar i världen
Nästa artikelHar USA förstört sin ekonomi!?
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

7 KOMMENTARER

  1. Utan USA:s och nazisternas stöd och ”hjälp” skulle Zelensky redan blivit störtad för länge sedan! Ja, så illa är det även om NYT försöker linda in det med sin vanliga desinformation och förnekande av sanningen..

  2. Det vi ser är förlossningsvärk skulle man kunna beskriva det som. Det vill säga tecken på att ukro-nazi enheten är på väg att implodera – landet 404 föds på dödsbädden. Det är det bästa sättet att lösa det ukro-nazi problemet, en gång för alltid.

    Europas folk måste inse att de kan inte leva utan Ryssland medan Ryssland skulle inte bli påverkat stort om Europa skulle försvinna idag. Europas framtid är med Ryssland inte med City of London eller New York eller Basel eller hell aviv för den delen. Europas folk måste mobilisera för att avskaffa deras mediokra och slaviska ”ledare” som jo sätter bankirens intresse före Europas folk, innan det är för sent. Om inte så kommer även Europa ommöbleras, ett antal ”404 länder” födas och kaos och elände överallt.

    https://www.globaltimes.cn/page/202207/1271024.shtml

  3. Är någon förvånad ärligt talat?Frågan är till dom som EJ blint följt västliga propagandan där Usa leder övriga valpar i EU. Har sedan februari kollat alternativa medier för här i Sverige och övriga EU är det ju bara samma skitsnack.Det spelar inte ens roll så ofta hur stort skitsnacket är,man bara förmedlar de till allmänheten. Ukraina kan EJ göra fel.Vare sej de är att förbjuda all oppositionen med 11olika partier eller alla krigsbrott man genomför,till att porta alla medier som EJ håller blint med staten,och mörda så kallade”förrädare”som vill få slut på detta skit,då kostnader har varit oerhört massivt i både människoliv och förstörelse,ja oavsett vad. Ryssland är här för att stanna och man kommer EJ lämna Donnbas.Usa, EU Nato bör lämna genast och lägga ned detta så vidriga proxy kriget

  4. https://journal-neo.org/2022/07/06/if-you-listen-closely-you-hear-the-stechschritt-echoing/
    I maj 2021 marscherar hundratals i Kiev för att fira Ukrainas nazistiska förflutna och soldater från SS. Paraden, eller den så kallade broderimarschen, ägde rum i huvudstaden den 28 april, 78-årsdagen av inrättandet av den 14:e Waffen-grenadjärdivisionen av SS, skapad av en av Hitlers hantlangare.

    Intressant nog har Israels utrikesministerium och tusentals ukrainska judar protesterat mot förhärligandet av den 1:a galicien och andra kollaboratörer , men sedan Euromaidan 2014 har denna SS-grupps popularitet försämrats.

    I sitt huvudtal vid öppningsceremonin av Ukraina Recovery Conference talade EU:s president von der Leyen vid öppningsceremonin av Ukraine Recovery Conference som om Ryssland redan hade besegrats av väst. I slutet av hennes spännande tillkännagivande om bank- och investeringsrörelser som kommer i Ukraina, skriver hon av med Slava Ukraini!

  5. https://www.gazeta.ru/army/2022/07/20/15092000.shtml
    20 juli 2022, 10:35
    Ukrainska Pandoras ask: hur myten om ”stora Ukraina” skapades i Polen
    Överste Khodarenok berättade hur ”det stora Ukraina” framstod
    Mikhail Khodarenok
    Mänskligheten har en rik historia och ett kort minne. De som idag glatt plockar upp olika myter och ideologiska konstruktioner har antingen glömt eller inte misstänker att de har grävts upp ur historiens soptunna. Myten om ett stort Ukraina har skapats i århundraden, där Polen är inblandat, vilket en gång i historien har slagit tillbaka. Den militära observatören av Gazeta.Ru, Mikhail Khodarenok, kom på var denna myt kommer från.
    ”Om du skjuter på det förflutna med en pistol, kommer framtiden att skjuta på oss med en kanon” – detta populära uttryck tillskrivs Tysklands förenande Otto von Bismarck, folkets poet Abutalib Gafurov, Storbritanniens premiärminister Churchill. Den sovjetiske författaren Rasul Gamzatov hänvisade till Gafurov och gjorde till och med dessa rader som en epigraf till sin bok ”Mitt Dagestan”. Men i själva verket bör vilken politiker som helst, vilken person som helst som miljoners öde beror på, alltid ha dessa ord i åtanke.

    Idag håller hela världen på att reda ut frukterna av oförlärda lektioner. Allt som händer idag i Ukraina, på kort sikt, är resultatet av Maidan 2014, i mitten av approximationen, frukterna av den ofullständiga denazifieringen/debanderiseringen av Ukraina, och på långt håll resultatet av den polska mytologiseringen av Ukraina, som började på 1500-talet och fick formalisering på 1700-talet. Ursprungligen är ”oukraina”, ”vkraina” en gammal rysk toponym som betecknar gränsregionen, landet i utkanten av furstendömet.

    År 1581 föreslog den påvliga legaten i Östeuropa, Antonio Possevino, att de sydvästra länderna i Ryssland skulle kallas ”Ukraina”, och myndigheterna i Samväldet (Polen) gick glatt med på det.
    Händelsen var inte längre språklig, utan politisk. På 1500-talet blev större delen av Ukraina en del av Polen, och Vitryssland – en del av Litauen.

    Högra stranden Ukraina, Volhynia och Podolia ingick i det ryska imperiet 1772-1795. Detta är resultatet av en process som initierats av Bogdan Khmelnytsky £:s befrielserörelse. 1796 skrev och publicerade greve Jan Potocki i Paris verket ”Historiska och geografiska fragment om Skytien, Sarmatien och slaverna”. Så här beskrev han ukrainarna:

    ”Gränsens invånare, som vi också kalla småryssarna eller folket i Lilla Ryssland, bestod av flera stammar, av vilka de märkligaste fanns i två grenar – polyanerna och drevljanerna.”

    Potocki kallas ofta konstruktören av ukrainsk identitet, men i grunden är han en amatörhistoriker, en entusiastisk drömmare. Han hänvisar till Herodotus, Plinius, Jordanien, som försöker ta reda på vem som bebodde Lilla Rysslands territorium. Introducerar termen Les Ukrainianiens, men snarare i betydelsen ”folket i lilla Ryssland”. För första gången betecknade han de ryssar som bodde vid det ryska imperiets sydvästra gränser som ukrainare, eller ”gränsfolk”. Redan 1801 föreslog den polske historikern Tadeusz Chatsky konceptet att det ukrainska folket inte alls hade något med slaverna att göra, och påstås härstamma från de gamla ukrainarna. Det var då oenighetens frö såddes.

    Sanningen om de ”gamla ukrainarna”
    Faktum är att den ”gamla ukry” inte har något med Ukraina att göra. Uker (Ukranen, Ukrer, Vukranen), går etymologiskt tillbaka till det baltoslaviska ordet vikru, som betyder ”fvig”. Detta är en förening av slaviska stammar som levde under tidig medeltid i de norra delarna av det moderna Tyskland och Polen. Deras ättlingar bor i nordöstra Tyskland, delvis i nordvästra Polen, de har ingen självidentitet.

    Faktum är att Jan Potocki skapade en incident genom att introducera termen Les Ukrainiens, men han menade inte med det en självständig etnisk grupp.

    Tadeusz Chatsky skrev sin fantasi om att ”flytta” tysk ukrov till Lilla Rysslands territorium. Längst av alla gick den polske etnografen och historikern Franciszek Duchinsky, som blev så medtagen av alternativ historia att han tog fram sin egen version av den ”turanska teorin” (kort sagt: de finsk-ugriska folken är förmodligen en övergångsgren mellan kaukasoiderna och mongoloider), enligt vilka ryssarna inte tillhör slaverna, men har turkiskt ursprung. Dukhinsky arbetade för den brittiska underrättelsetjänsten i Krimkriget, var en ivrig russofob, efterfrågad i Frankrike under det andra kejsardömet, när antiryska känslor främjades där. När det andra imperiet föll och Frankrike gick till ett närmande till Ryssland, glömde alla Dukhinsky. Men hans teser fanns kvar.

    ● Tes ett: världen är uppdelad i arier och turaner. Arier är livets herrar, turaner är slavar.

    ● Tes två: Moskva tillägnade sig namnet ”Ryssland” illegalt, det sanna Ryssland är inte Moskva, utan Ukraina. Tillräckligt?

    ● Tes tre: Européer är arier, polacker är arier. Ukry är käcka Turanians. Om de är för Europa, mot Ryssland, kommer de att bli stolta arier.

    ● Fjärde tesen: ”Ryssarna är närmare kineserna än ukrainarna.” Det vill säga, kineserna, enligt Dukhinsky, är också Turanians, slavar.

    Detta är 1800-talet och redan ”Ukraina är Europa”. I sammanhanget av dessa teser användes termen ”Moskal”, en uttrycksfull etnonym, ett uttryck för en etno-stereotyp.
    Under XVII-XIX århundraden kallades den ryska arméns soldater så, oavsett etniskt ursprung. Och detta var också namnet på ryska tjänstemän och Moskva-handlare. För Dukhinsky och andra russofober har ordet ”Moskal” fått en distinkt negativ klang.

    Alla glömde Dukhinsky, ordet ”Dukhinshchina” blev ett hushållsord. Till och med historikern Nikolay Kostomarov , som skrev verket ”Två ryska nationaliteter”, där han drog skillnader mellan ryssar och ukrainare när det gäller mentalitet, undvek sådana begrepp och skrev till slut inte att de var helt olika folk. Dukhinsky omkom, men hans verk lever vidare.

    Sedan fanns det den västukrainske historikern Mykhailo Hrushevsky . Han skrev att det antika Ryssland är det första steget i Ukrainas historia, och avskyvärda ”muskoviter” bedrog och förrådde ukrainarna. Det mest intressanta är att Grushevsky är född och uppvuxen i Ryssland, talade ryska och skrev på ryska. Han dog 1936, när Bandera-ideologin blomstrade, och hans tiodelade verk blev motsvarande grund. I slutet av 1929 bildades Organisationen för ukrainska nationalister (OUN – en organisation förbjuden i Ryska federationen), varifrån den ökända Stepan Bandera kom.

    Myten som polackerna skapade slog dem som en bumerang: organisationens verksamhet var uppenbart antirysk, antisovjetisk, antisemitisk och antipolsk. Den 26 mars 1943 bröt massakern i Volyn ut, initierad av OUN-UPA(Organisationen är förbjuden i Ryska federationen) där från 20 till 100 tusen polacker dog.
    Varför minns inte polackerna idag, som har intagit en antirysk ståndpunkt, detta folkmord? Eftersom den ideologiska konstruktionen inte tillåter.

    Så det ”stora Ukraina”-projektet, denna Pandoras ask, har öppnats i decennier, och nu kan det bara inte stängas. Vi pratade om de ljusaste representanterna för nästan vetenskapligt tänkande, många av dem agerade blint, någon eftersträvade ett själviskt intresse – att tjäna pengar på den tidens politiska teknologier. Och sedan engagerade sig Bandera-politiker – Yevgeny Konovalets, den första chefen för OUN, hans kollega Andrey Melnik , Stepan Bandera – en ikon för rörelsen, filosofen Dmitry Dontsov , som introducerade termen ”aktiv nationalism”, Uniate Metropolitan Andrey Sheptytsky, Bandera-journalisten Ulas Samchuk och många, många andra.

    1991, när den sovjetiska identiteten upphörde att existera, återupplivades myten om det ”stora Ukraina”, den reste sig ur askan i mer än ett decennium och trängde slutligen in i de högsta maktskikten under president Viktor Jusjtjenko .
    Vidare, ”Accelererad dialog med NATO ”, och nu håller hundratals västerländska politiska strateger om den gamla sången på ett nytt sätt.

    Vice Petr Jusjtjenko, bror till Ukrainas ex-president, som kallar sig själv en ”historiker”, kom ihåg de ”urgamla ukrainarna”, lanserade i massorna tesen att Ukraina är en del av den ledande civilisationens ”gyllene fond”. Enligt hans version talade även antika grekiska filosofer ukrainska. Inte ett enda bevis, inte en enda referens till historiska källor – men varför? Professionella politiska teknologer, som smider ”stora Ukraina” i utbildningsmanualer, skrattar åt dessa sagor, men cynism tillåter dem att använda myter för sina egna syften.

    Idag används alternativa historikers och statsvetares prestationer för mycket specifika ideologiska syften. Och det hela började med ett blygt försök av en icke-professionell att utforska etno. Ett ”skott” från en pistol i historien kommer med Bayraktars, M777-haubitsar, spjut, NLAW-missilsystem och andra vapen som alliansen levererat till Ukraina.
    Författaren Mikhail Mikhailovich Khodarenok, är militärobservatör för Gazeta.Ru, en pensionerad överste.
    Han tog examen från Minsk Higher Engineering Anti-Aircraft Missile School (1976 ),
    Military Air Defense Command Academy (1986 ).
    Befälhavare för luftvärnsmissilbataljonen S-75 (1980–1983 ).
    Vice befälhavare för ett luftvärnsmissilregemente (1986–1988 ).
    Överbefäl i Luftförsvarsmaktens huvudstaben (1988–1992 ).
    Tjänsteman för generalstabens huvudoperativa direktorat (1992–2000 ).
    Utexaminerad från militärakademin för den ryska väpnade styrkans generalstaben (1998).
    Kolumnist för Nezavisimaya Gazeta (2000–2003 ),
    chefredaktör för tidningen Military Industrial Courier (2010–2015 ).

  6. Ukraina verkar kidnappat av USA och EU,
    minst sedan Maidan, ” a problem from hell”
    det är inget land, utan vad som blivit över,
    som driver vind för våg.

    Allt som blivit en katastrof, som USA/-Nato/EU satt klorna i, som utnyttjas av andra länders politiker för att behålla makten, som Boris Johnson, Andersson, m.fl. politiska posörer, dyker med jämna mellanrum upp i Kiev, de vädrar morgonluft, och hoppar fram som kristdemokraterna i Sverige, i alla frågor, har man en åsikt, från aborter till stridspiloters lönekamp, hur står det till i Sverige, Nordens Ukraina, bevare oss väl….

    Men borde inte finska presidenten visa upp sig, finnarna bangar, Sverige får provocera istället, finnarna vill inte utmana Moskva, en typisk arbetsfördelning, det finns gränser.

    Det verkar inte finnas ett stabilt civil-samhälle i Ukraina, partisystem, en anled-ning till krisen, utan yngre kommissarie- och commendantetyper, frikårs- och paramilitära ledare, som västs fjantiga politiker, vill mingla med, fast de nog föraktar dem, samt alla dessa CIA, MI6, agenter, och givetvis legoknektar, kommer inget gott ur det. Östeuropa är en annan värld, som inte svenskar förstår.

    Det bevisas ju av att Ukraina valde en tv-skådis som president, Zelensky, på den nivån är ukrainarna, helt körda, man stört-ade den folkvalde, en totalt omogen nation, men som Annika Strandhäll skall hjälpa med sophanteringen.

    Har svenska Must folk där, som rappor-terar, säkert, som Sverige flyger hemlig signalspaning i östra Polen. Ryssland kommer att infiltrera de som flyr med agenter.

    Ukrainarna vill säkert inte stupa i Donbass, de flyr till Sverige, som finnarna, bara korkade svenskar som tror att folk vill kriga, Sverige och EU, har spelat en väldig ful roll i Ukrainakriget, det blir dyra efter-räkningar, politiskt, en riktig baksmälla väntar i höstens val, som dagens lika oväntade köldvåg efter värmeböljan, som drar upp elförbrukningen.

  7. Samtidigt skall vi komma ihåg att detta är även vad som pågår i Sverige. Diktaturer som USA är helt beroende av massövervakning och en effektiv hemlig polis som säkerställer utrensningar som behovet kan uppstå av vad man anser opålitliga element bland politiker, tjänstemän och journalister. Det svenska systemet är dock betydligt mer finslipat och inkört och vi ser aldrig dessa plötsliga utrensningarna. CIA är minst lika aktive i Sverige som i Ukraina. Glöm inte heller att svenska MSM och Public Service är del av detta. Vad vi iakttar är i verkligen är rond två av avskaffandet av nazismen. Rond ett var när Ryssland besegrade nazisterna 1945.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here