Biden bekräftar varför USA behövde kriget

4
781

Stefan Lindgren har översatt artikeln Biden bekräftar varför USA behövde kriget av chefredaktören Joe Lauria på Consortiumnews och publicerat den Nyhetsbanken.

Läs den!

Jag publicerar bara litet utdrag. Gick Ryssland i en fälla som Joe Lauria påstår? Det verkar vara klart att Ryssland bör avsluta detta snarast möjligt..

* USA fick sitt krig i Ukraina. Utan det skulle Washington inte kunna försöka förstöra Rysslands ekonomi, orkestrera världsomspännande fördömanden och leda ett uppror för att få Ryssland att blöda, allt i ett försök att fälla dess regering. Joe Biden lämnar intet tvivel om saken.
* ”För guds skull, den här mannen kan inte sitta kvar vid makten”, sa Biden på lördagen på det kungliga slottet i Warszawa. Vita huset och State Dept. har tvingats försöka bortförklara Bidens anmärkning.
Men det är för sent.
* Biden sa att sanktionerna aldrig utformats för att förhindra Rysslands ingripande, utan bara för att straffa landet efteråt.
* Allt handlar om att få det ryska folket att vända sig mot Putin och störta honom, något som skulle förklara Rysslands tillslag mot antikrigsdemonstranter och media.
* En gång gömd bland olika utredningar, finns det en RAND-studie från 2019, där USA:s önskan att störta regeringen i Moskva uttalas öppet för alla att se.
* USA kan fortfarande avsluta detta krig genom seriös diplomati med Ryssland. Men det kommer inte att ske. Blinken har vägrat att prata med Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov. Istället tillkännagav Biden den 16 mars ytterligare 800 miljoner dollar i militärt bistånd till Ukraina, samma dag som det avslöjades att Ryssland och Ukraina har arbetat på en fredsplan med 15 punkter. Det har aldrig varit tydligare att USA ville ha detta krig och vill att det ska fortsätta.
* Ryssland gick in i en fälla, som blir allt farligare för varje dag som Rysslands militära intervention fortsätter med en andra fälla i sikte. Ur Moskvas perspektiv var insatserna för höga för att inte ingripa. Och om det kan förmå Kiev att acceptera en uppgörelse, kan det undkomma USA:s klor.

Föregående artikelElisabeth Åsbrink: Sverige är fredsskadat med stark centralstyrning i coronatider. Tvärtom sa jag.
Nästa artikelPutins fullständiga kommentarer vid tillkännagivandet av olja mot rubel
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

4 KOMMENTARER

  1. Fast bör vi förvånas? Ingenting i detta är för min egen del (jag är säkert ett sällsynt undantag) något som helst nytt. Det är så här den amerikanska utrikespolitiken och ”vasalliseringen” av hela europeiska länder faktiskt fungerar. Och har gjort det länge!

    Jag själv har nämnt detta faktum vid flera tillfällen här på Global Politics. De amerikanska Förenta staterna, som en icke-europeisk och som en icke-asiatisk nation har upprättat en egen geopolitisk och militär aktionszon från Baltikum i norr, genom Polen, Ukraina, Rumänien, Georgien, genom Turkiet, Syrien, Irak samt genom allierade som Saudi-Arabien och ned Pakistan för att kunna härska och söndra genom Euroasien – världens viktigaste världsdel – ”huvudön”. Detta är den amerikanska ”kaoszonen” som Washington genom decennierna kan göra lite vad de vill med – lura in eller kasta ut diverse motparter och tillfälliga vänskaper i terroristvänner och så vidare.

    De amerikanska Förenta staterna, d.v.s. våldsetablissemangen i Washington, har nu hittills de senaste tjugo åren gått på två rejäla slag rakt i ansiktet: förlusten inne i Centralasien (samt alla ”tillfälliga” militärbaser inne i f.d. sovjetiska republiker, som man till slut inte ville lämna, men tvingades till) genom krigsförlusten och kollapsen i Afghanistan, vars terroristvänner man ibland var vän med, ibland fiende, och i augusti 2021 blev fullständigt besegrad av dem, till slut. Det andra är Irak, vars härskare i Saddam Hussein man först var vän med, sedan störtade, och vars landmassa till slut omständligt istället hamnade på den andre dödsfiendens kontrollmassa: Iran – ett land Washington kastades ut ur, året 1979. Washington har nu förlorat all kontroll över Centralasien (enligt vilken region Brzezinski och Wolfowitz-doktrinerna och de amerikanska imperialisterna -ja, de finns faktiskt fortfarande!- skulle liksom kunna regera och styra hela Asien -fråga är varför dessa nationer skulle gått med på just det, vilket de nu inte har gjort!).

    Det är naturligtvis Kina och Ryssland som ställt till det för den amerikanska ekvationen. De är nämligen de mäktigaste länderna på den euroasiatiska kontinentmassan. I sitt ryska ägande av en tredjedel av världens resurser (Ryska federationen) och Kina som nu varande världens rikaste land (sedan hösten 2021) och innehavandes världens största industripotential och exportekonomi. Två länder som helt enkelt kan tjäna reda pengar utan att ha stora skulder till de ekonomiska världsinstituten med många olika namn i Washington. Ryssland och Kina är därmed två lite gammaldags typer av länder: man har grejer som man äger och tillverkar och tjänar in riktiga reda pengar för. Det förstör Washingtons ekvation: denna typ av länder kan inte bli beroende av just Washington: inte ekonomiskt och inte industriellt och inte heller genom skulder och ”den politiska och militära säkerhetsorgansering” som sådana länder brukar få som överordnad herre tillsända till sina nya beroendestater.

    Vi vet att våldsetablissemangen i Washington för Europas del inte kan acceptera en enda huvudsak: att Rysslands aldrig sinande naturtillgångar hamnar i förtrolig kontakt med världens mest högstående tekniska industri i Europa: främst Tyskland, Italien och Frankrike; de stora tillverkningsländerna. Dessa rysk-europeiska kontakter började sakta byggas ut redan på 1970-talet och fick som krona på verket bland annat den för europeisk industri den så behövliga Nord-Stream-2-pipelinen i färdigt bruk i höstas.

    Det vi åsett av ekonomiska tilltag och sanktioner -man kan inte ens skicka ett vanligt vykort till Ryssland med postgången ens idag- är självklart ett av Washington planerat drag att slå sönder de europeisk-ryska handels- och industriförbindelserna, och det med avsikt. Detta har oroat Washington mycket länge, och när man inte genom kaos och dåliga politiker kunna förhindra detta sabotage mot Europas ekonomi och handel så hamnade genast kaoslandet i den amerikanska kaoszonen som ny lämplig spelpjäs.

    I Washingtons resonemang och dess lika brutala och ränksmidande tankesmedjor har naturligtvis sedan länge man inräknat ett våldsamt slut att lägga sig under Ukraina militärt. Det har varit känt länge.

    Vi måste komma ihåg att denna politik från Washington är riktad MOT Europa, MOT europeisk industri och MOT europeisk internationell och ekonomisk utveckling.

    Europeiska Unionen är sedan över 25 år en större och effektivare ekonomi i världen än den amerikanska, till och med enligt CIA:s egen världstatistikbok. Världens största och viktigaste ekonomiska axel går mellan Europeiska unionen och Kina, och däremellan ligger Ryssland som ofta sköter transporten av export- och importvarorna i luften och på järnväg.

    Det är detta de amerikanska Förenta staterna vill slå sönder. Washington vill helt och håller slå sönder varje möjlighet för Europa att bli ett helt eget politiskt oberoende agerande subjekt på världsarenan.

    Sanktionerna är inte bara till för att slå sönder Ryssland, utan också att skada Europa indirekt på lång sikt.

    Europa har nämligen blivit ett hot mot Washington. Ukraina är inget vare sig första eller sista fall i denna region, utan en av många amerikanska planerade skadeåtgärder mot att Europa och Asien möts utom amerikansk kontroll.

    Den amerikanska imperialismen lever ännu, och i sin kikare lurar den inte bara på Kina. Europa är dess konstanta geopolitiska fiende.

    Det får nämligen inte berättas för européerna själva; att européerna själva just inte får styra sin egen kontinent. Washington anser sig nämligen äga Europa.

    Europa – vi är den sista koloniserade kontinenenten, och vi har inte rätt till egen militär- och säkerhetspolitik, ingen egen utrikesdiplomati och ingen egen utrikespolitik. Allt det skall nämligen skötas på tankesmedjorna i Washington och på press-konferenser i denna europeiska huvudstad.

    Är det detta Europa vi verkligen vi leva i? I den amerikanska kärnvapengisslans och de amerikanska hotens perverterade och militariserade våldsvärld?

  2. Måste hålla med Johan. Mycket sann och korrekt analys och inlägg. Helt intelligent och sanningsenligt inlägg. Har nog inget att tillägga. Det är exakt som Johan säger, håller med. Det enda jag inte förstår efter dessa 5veckor är att varför etkänner inte väst propagandan att detta är Ryssland mot hela västvärlden. Det är ytterst märkligt eller inte egentligen,att efter över månad nu så skriver ALDRIG medierna och använder sanningen. Som är att detta helt klart på ALLA sätt från dag1 är renodlad proxy krig som Ryssland kämpar mot hela västvärlden på ALLA sätt från dag1. Bevisen är ju MASSOR. Men man låtsas som att det är Ukraina mot Ryssland fortfarande,helt häpnadsväckande är det ju ärligt talat

  3. Kanske tjatar jag om Wolfowitzdoktrinen, men jag tror att den förklarar mycket av det vi ser idag.
    Där hävdas att USA aldrig skall tillåta att någon konkurrerande stormakt återigen skall få växa sig stark i öst efter Sovjetunionens fall.

    Redan 1999 började NATO expandera österut. Enligt George Robertson, Natos dåvarande generalsekreterare, frågade Putin år 2000 om även Ryssland kunde få bli medlem, men bemötandet var formaliteter som Putin inte ville gå med på.
    Att NATO av formella skäl valde bort den kanske bästa möjligheten till varaktig fred i världshistorien beror med största sannolikhet på att USA inte ville ge Ryssland chansen till fredlig ekonomisk utveckling.

    När Putin sedan började sätta gränser för västvärldens plundrare och inhemska oligarker och dessutom sakta fick det sargade Ryssland på fötter igen så lades grunden till precis det som Wolfowitz varnade för. En ny stormakt växte fram.

    Resten är en historia av Intriger, falseflag-operationer, vettlös propaganda och öppna krig i syfte att göra livet surt för Ryssland.

    När Ryssland satte stopp för USA:s regimbytarkrig i Syrien, allierade sig med Kina och framträdde med mer sofistikerade missilsystem än USA:s egna så insåg den primitiva krigarklanen som dikterar USA:s politik att något måste göras och det snart, annars hinner Ryssland bli för starkt. Att attackera Ryssland militärt var för farligt, alltså var man tvungen att försöka destabilisera landet inifrån och hoppas på en andra ekonomisk och politisk kollaps.
    Att se till att Ukraina aldrig levde upp till Minskavtalet, att beväpna nazisterna och få dom att öka sin beskjutning av Donbass framstår som en rimlig amerikansk taktik för att provocera fram en rysk invasion.
    Putin gick i fällan och dom stenhårda sanktionerna kunde legitimeras och sjösättas av alla USA:s lydstater.

    Vad händer nu? Fällan slog igen, men sanktionerna biter inte. Rubeln blev bästa valutan i världen under Mars månad.
    Förhandlingar pågår, men om USA skall lyckas i sitt uppsåt måste kriget förlängas.
    Risken för USA regisserade provokationer eller falseflags ökar stadigt. Vi såg nu en helikopterattack på en oljedepå i Belgorod, alltså inne i Ryssland, som märkligt nog Ukraina förnekar att dom var ansvariga för.
    Genomfördes den vid sidan av den Ukrainska militärens kontroll? Rimligtvis var den ägnad att störa förhandlingarna. Peskov reagerade också mycket surt på den.
    Påståenden från Ukraina och USA om en rysk attack med kemiska vapen känns som omedelbart förestående. Vi får se, men USA kommer knappast att ge upp sin fälla.
    Wolfowiitz fula tryne anas fortfarande bakom Vita husets kulisser.

  4. De amerikanska Förenta staternas fulla avsikt långsiktigt är att hålla Europas utveckling vad gäller ekonomi, politik och säkerhetspolitik i ett ledande järngrepp.

    Den amerikanska stormakten är inne i en djup geopolitisk kris, kanske den värsta på över 100 år. Förenas de europeiska och asiatiska ekonomierna, till exempel genom De kinesiska Nya Sidenvägarna och andra projekt – och de ryska, kinesiska -liksom andra asiatiska- ländernas ekonomier med Europas – är det slut med den amerikanska makten i världen.

    Det är det här européerna inte förstår. Européerna är tyvärr geopolitiskt dövblinda och förstår inte att det är Washingtons våldsetablissemang som ständigt drar in Europa och Amerika i dessa eviga amerikanska politiska processer som alltid slutar med våld. Washington kan nämligen inte leva sitt liv under fred -det är omöjligt för en så politiskt och militärt missionerande och hypernarcissistisk politisk kultur.

    Jag tror världen skulle må bra av att två stora nordamerikanska länder, som två Kanada lever sida med sida om varandra och inte stör resten av världen särdeles märkbart.

    Vi bör alla hjälpa till att demokratisera, normalisera och pacificera de amerikanska Förenta staterna och låta det bli ett Kanada 2.0. Världens fred och fria utveckling förtjänar det: alla dess politiska och militära projekt utanför sitt eget land har misslyckats: Vietnam, Irak, Afghanistan, Libyen, Syrien, Iran, Georgien och nu Ukraina.

    Förenta staterna vinner inga krig, de förlorar tvärtom alla sina krig. De har inte vunnit ett krig på egen hand på över 120 år.

    Att gå med i Nato innebär att vi ännu medverkar till att den arbetande amerikanska under- och arbetarklasser fråntas sina icke-existerande semesterrättigheter, sin sjukvård, sina pensioner – sin välfärd. Det är vi européer som parasiterar på den amerikanska arbetande klassen, som har OECD-världens sämsta sociala och ekonomiska utveckling sedan 40 år tillbaka.

    Låt oss européer försvara oss själva: vi är 900 miljoner (tre gånger fler än Förenta staterna), vi har världens största, effektivaste och rikaste ekonomier. Förenta staternas militära bidrag till sin europeiska militära del är långt under de 2,0 % av USA:s bruttonationalprodukt som Nato i allmänhet kräver (resten går till andra militära projekt utanför Europa).

    Låt oss begrava den gamle skjutglade sheriffen i Europa, och ta ett snällt och värdigt farväl.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here