De ultrarika blev ännu rikare – så gödde Ingves – och Löven – eliten

12
707
Riksbanken. THE USUAL SUSPECTS Riksbanken leds av en direktion som består av sex ledamöter, från vänster Cecilia Skingsley, Per Jansson, Stefan Ingves (Riksbankschef), Martin Flodén, Kerstin af Jochnick och Henry Ohlson. Foto: Mostphotos/Riksbanken

Detta är ett utdrag av en artikel från 11/9 “De ultrarika blev ännu rikare – så gödde Ingves eliten” av Andras Cervenka har publicerats i Dagens Industri, dit jag har tillträde som korttidsprenumerant. De ultrarika blev ännu rikare – så gödde Ingves eliten.Jag har lagt till orden “och Löven”.

Under “Relaterat” nederst finns andra artiklar i ämnet.


De ultrarika blev ännu rikare – så gödde Ingves eliten

Riksbankens direktion utses inte direkt av medborgarna, och kan inte avsättas i val.

Men ändå får bankens extremränta politiska effekter genom att gynna vissa grupper och vidga gapet mellan de som har och inte har. Det bäddar för problem.

Den inflation som riksbankschefen har letat efter i åratal bland statistikhögarna på sitt kontor visar sig helt ogenerat bara ett par minuters gångväg därifrån.
Priserna på lunchrestaurangerna i kvarteren runt Stureplan kan få Silicon Valley att framstå som en lågprisdestination.

Efter ett decennium av låga räntor och över fyra år med en reporänta under nollstrecket syns en tydlig trend: de redan rika har blivit ännu rikare.

Mellan 2013 och 2018 har antalet svenskar med nettotillgångar på över 30 miljoner dollar ökat med 22 procent enligt mäklarfirman Knight Frank. Antalet dollarmiljardärer har stigit med 129 procent.

Sverige disponibel inkomst.

Räknat i ultraförmögna per capita slår Stockholm både New York och London. Enligt Veckans Affärers årliga lista har Sverige 191 miljardärer, en ökning med 77 procent sedan 2010.

Sverige är fortfarande ett av de mest jämlika länderna i världen, särskilt när det gäller inkomster från arbete.
Enligt Statistiska centralbyråns senaste rapport var inkomstskillnaderna 2017 de högsta någonsin och ökningen sedan 2007 är större än snittet i Europa.

Men 2017 tillföll 87 procent av alla kapitalvinster de 10 procenten med högst inkomst, och 54 procent gick till den översta procenten.

Enligt forskaren Daniel Waldenström äger de rikaste 10 procenten cirka 60 procent av alla tillgångar i Sverige, och skillnaderna har blivit större efter 2008.

De rikaste 40 familjerna, de översta 0,001 procenten har ökat sin andel av den totala förmögenheten från 1 till 6 procent mellan 1981 och 2016.

World Economic Forum placerar Sverige högt när det gäller fördelning av rikedom men långt ned i ojämlikhetsligan i världen när det gäller inkomst men .

När det gäller orsakerna lyfts en faktor fram allt oftare: den penningpolitik som världens centralbanker fört sedan finanskrisen 2008.

Den tyska kapitalförvaltaren Allianz Global Investors skriver att centralbankerna förvärrat ojämlikheten genom att blåsa upp priset på riskfyllda tillgångar, öka skuldsättningen, gynna finanssektorn och hålla ”zombie”-företag vid liv. Det suger resurser från andra delar av ekonomin och sänker produktivitet och tillväxt.

Frågan är känslig. Institutioner som Riksbanken ska ju vara opolitiska och inte omfördela tillgångar mellan befolkningsgrupper.

I en rapport från Nederländernas centralbank har två forskare studerat hur penningpolitik har påverkat den rikaste procentens inkomster under perioden 1920-2015. Studien omfattar tolv länder däribland Sverige.

Slutsatsen är att låga räntor kraftigt gynnar de som befinner sig överst på samhällsstegen, framför allt genom att priset på olika tillgångar stiger.

Stockholmsbörsen har sedan 2008 gett över 210 procent inklusive utdelningar och ännu mer lukrativt har det varit att äga sin bostad.

Riksbankens minusränta ser nu ut att bestå under lång tid.

Hur kommer det att förändra Sverige? Här är några tänkbara scenarier:

1. Större spänningar mellan grupper
En ägare till en maxbelånad spatiös våning i Stockholm med jobb i private equity-svängen har all anledning att kyssa Stefan Ingves fötter. För en obelånad 60-plussare i hyresrätt utanför i Avesta är kärleken inte lika självklar.

Cirka 40 procent av svenskarna äger inte sin bostad, och har ingen fördel av situationen. De som hyr lägger mer av sin inkomst på bostaden än de som äger, enligt SCB.

2016 ägde de 5 procent med störst innehav hela 79 procent av den totala aktieförmögenheten.

En femtedel av svenskarna sparar inte alls. Enligt SCB klarar en av fem svenskar inte en oförutsedd utgift på 12.000 kronor utan att låna.

Den vanligaste sparformen bland svenskarna är bankkonton. Där finns i dag 2.000 miljarder. Avkastningen, inklusive inflation, har varit negativ de senaste tio åren.

Människor som närmar sig pension ska vara försiktiga. Avkastningen på många obligationer är nu minus.

2. Ökad risk för finanskris
De låga räntorna hotar värdet på framtida pensioner. Förvaltare över hela världen tvingas gå in i mer riskfyllda tillgångar. Det brukar sluta illa.

Bostadsrallyt har gjort många rika på pappret men har sammanfallit med en kraftig ökning av lån.

Konsumtionslånen ökar snabbt. Svenska företags skulder är historiskt höga och lär knappast minska när det går att få betalt för att låna.

Federal Reserve i San Francisco publicerade i fjol en rapport som visade att ökade inkomstklyftor historiskt är en pålitlig varningssignal om en kommande finanskris. Ekonomer på IMF och OECD har pekat ut ojämlikhet som ett hot mot tillväxt.

Vilka brukar drabbas hårdast av kriser? De som redan hade det magert. Riksbanken och andra centralbanker spelar högt med framtiden för stora grupper, utan att det har föregåtts av en demokratisk process.

3. Politisk polarisering
I USA har Wall Street blev vinnare medan medelklassen har pressats tillbaka.

I Sverige har LO:s projektledare Marika-Lindgren Åsbrink konstaterar att människor tycker att ekonomisk jämlikhet är viktigt, har det politiska systemet haft svårt att leverera åtgärder som minskar ojämlikheten. De populistiska rörelser som svept över västvärlden efter 2008 har inga svar.

4. Kriminalitet
Gängkrig, mord och skjutningar har dominerat det svenska nyhetsflödet sommaren 2019.

Och det kan finnas en koppling till ökade klyftor.

En studie från Världsbanken pekar på ett samband mellan inkomstskillnader och våldsbrott liksom en svensk rapport från 2004.

Forskare i USA fann 2014 att de områden i USA där ojämlikheten var mest synlig i form dyra kläder, smycken och bilar också drabbades av flest våldsbrott.

Att ta risker har belönats rikligt av Riksbanken i den märkliga ekonomi som uppstått efter finanskrisen. Men för vinnarna verkar det dyka upp andra risker.



Politik

Relaterat.
Varför ökar de ekonomiska klyftorna i Sverige? Vad bör göras? Artikel 2018
Fattgdomen och rikedomen och de ekonomiska orättvisorna ökar i Sverige. Artikel 2013.

I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.

12 KOMMENTARER

  1. Tack Anders för att du riktar fokus på det som är grundorsaken till dagens hårdnande samhällskllimat. Jag har själv framhållit den andra sidan av resursöverföringen från fattig till rik – de massiva skattesänkningarna och överklassens roll som främsta mottagare av skattefinansierade bidrag. Nu kanske vi kan skönja ett slut på de envisa påståendena om en “massinvandring” som slukar välfärdens resurser och hotar hela samhällsekonomin. Det handlar som vanligt om klasskamp och om den kapitalistiska marknadens intrång och växande makt på den politiska demokratins område. Brunhögerns exploatering av dagens växande motsättningar är farlig. Och den är inte motståndare utan bundsförvant till den globala imperialismen.

    • Britta Ring
      Jag börjar förstå det är en klassiskt grepp för radikala vänsterdebattörer att men jämna mellanrum projicera på de “rika”. Syftet är att skapa en riktad och önskad form missnöje mot den privata äganderätten. Dessvärre tror jag inte det fungerar längre därför privat ägande blivit gällande norm i samhället. Från i stort sett alla etablerade politiska partier. Om ingen reagerar på det jag skriver nu så tror jag det blir väldigt få kommentarer till det här inlägget som enligt min mening istället får det främsta målet att underhålla de fåtalet redan övertygade. Resten kommer förmodligen inte att bry sig.

    • Ursäkta mig Britta Ring. Jag upplevde din attityd så provocerande och kastade därför ihop en kommentar som inte var helt genomtänkt. Ärligt talat tror jag inte det är så lyckat. Risken det blir kontraproduktivt. Samhället polariseras samtidigt som politiken vrids åt höger. De svider, jag förstår. Men långt ifrån all vänster är misslyckad. Jag tror där satsningarna bör göras. Kommunistvänstern är en given förlorare mot populisthögern tycker jag det visat sig. När vågade en känd kommunist möta en lika känd Sverigedemokrat? Jag tror att den enda radikala vänstern som kan utmana populisthögern är en populistvänster. Men vänstern är akademisk och kan svårligen fungera på det sättet.

      Jag tänker på Venezuela. Jag börjar förstå inte ens stora starka USA lyckas knäcka Nicolas Maduro så enkelt. Jag tror Maduro är vänsterpopulist. Maduro är inte akademiker han är egentligen busschaufför. Det är på de grunderna han skapat sin makt och sitt stora väljarstöd. Sedan måste Maduro även vara en mycket slipad politiker. Det är klart avgörande.

  2. Då jag för kanske tio år sedan upptäckte hur lånemarknad, skattesystem och värdepappersmarknader regelmässigt berikade de redan rika, kontaktade jag Ingves och undrade varför fastigheters och värdepappers prisökningar inte räknades då man beräknar inflationen. Han berättade då att de stora bankerna kom överens om detta i Schweiz under -90 talet. Det är bara en konvention. Men lika verksam som en konspiration.

    Sambanden jag just hade förstått var enkla, tydliga och förskräckande.
    1. Handeln med tillgångar är störst, utgör minst 95% av all handel.
    2. Det är mest de som redan har stora tillgångar som beviljas lån och köper tillgångar.
    3. Priser stiger i proportion till det kapital som tillförs varje marknad. Fastigheter, aktier, fonder, antikviteter, konst o.s.v. stiger i pris då rika köper och säljer av varandra med inlånade pengar. Pensionsfonderna bidrar också.
    3. Med billiga lån köper de av varandra till allt högre priser. Den marknad de agerar på är utpräglat spekulationsdriven och gör ingen nytta.
    4. Då verktygspriser stiger, trots att deras bruksvärde för ägaren är detsamma, kallas det för “inflation”.
    4. Då verktygsfabrikernas aktier stiger i pris, utan att fabriken ökat sitt värde som producent, kallas det “värdeökning” – men det är inflation, undantagen “asset inflation”.

    De rika agerar alltså på en marknad där Riksbanken framgångsrikt lyckats skapa inflation genom sina gratislån. Då de besuttna med marknadskrafternas hjälp pumpat upp sina rikedomar kan de ta ut pengar på banken och kräva varor och tjänster av vanligt folk, på den normala marknaden, där ingen inflation förekommit.

    Och – pengarna har aldrig lämnat banksystemet. De byter bara konto.

  3. Jag kanske ska förtydliga:
    Vi bevittnar den största plundring som någonsin skett.
    De rikaste har, med hjälp av stat och banker skapat sig enorma förmögenheter utan någon motprestation.
    Det är till fullo likställt med falskmyntning.

      • Jag vill bara tillägga att denna ”plundring” uttrycks mer PK som ”demokrati”, ”kapitalism”, ”investeringar”, ”utveckling”, ”reformer”, ”miljö”, och ”reformutrymme”.

  4. Det nuvarande politisk-ekonomiska systemet har i stort påtvingats oss av axelmakterna USA-UK. Det leder just till att pengar skapar mer pengar och arbete och produktion skapar motsatsen. Arbete och produktion ”avgiftsbeläggs”, kallas skatter och avgifter, med sådär 85%, kapitalspekulation med tredjedelen, så vad blir resultatet. Ingen produktion, galopperande spekulation. Ingenstans syns detta tydligare än i Hong Kong. En massinvandring tillåten av tidigare Hong Kong ledning drev ner lönerna, fastighetsspekulation drev upp levnadskostnaderna. 1% blir rikare, 99% ser ingen framtid.

  5. “Vad är det för politisk kurs vi ser i budgeten?

    – Centern och Liberalerna har fått stort genomslag i den ekonomiska politiken medan Socialdemokraterna bryter viktiga vallöften och ökar inkomstklyftorna i samhället.

    – De får fortsätta att regera, men effekten kan bli besk för Socialdemokraterna och Miljöpartiet. De gick ju till val på att låta bli att sänka skatterna och istället förbättra välfärden och klimatet. Nu föreslår regeringen att skatterna sänks med netto 13 miljarder kronor. Det kan jämföras med jobbsatsningar på 1,3 miljarder och tillskott till kommunerna på sammanlagt 5,6 miljarder kronor. Prioriteringen kommer att skapa spänningar och missnöje i de båda regeringspartierna, även om MP kan hålla fram en miljö- och klimatsatsning på drygt tre miljarder kronor och en moderniserad variant av friåret som framgångar. ”

    skriver Ewa Stenberg i DN. DN: Ewa Stenberg: Socialdemokraterna bryter vallöften och ökar inkomstklyftorna.

    Kanske har DN rätt ibland?

  6. Anders Romelsjö
    Det där med “Vänster” och “höger” samt borgerlig och socialistisk är inte lika tydligt och självklart längre i politiken. Borgerliga partier samarbetar med vänsterpartier och arbetare röstar höger. Vi har fått en annorlunda politisk situation, p.g.a samhällsförändringarna givetvis, och där klassbegreppet inte längre är lika adekvat. Det märks inte minst på den här radikala vänstersidan där jag tycker stämningen i debatten faktiskt har förändrats. Jag har inget emot det. Jag tycker snarare det är en nödvändig åtgärd för att uppnå något resultat och minska risken för åsidosättas. Det är faktiskt en del av den progressiva hållningen. Vara närvarande i tiden och följa med i utvecklingen.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here