”Den ryska ekonomins motstånd driver USA:s imperialistiska system mot avgrunden”

21
2338
Kreml

 

”Den ryska ekonomins motstånd driver det amerikanska imperialistiska systemet mot avgrunden”, intervju med Emmanuel Todd för Le Figaro 12/1 av Alexandre Devecchio. https://www.lefigaro.fr/vox/monde/emmanuel-todd-la-troisieme-guerre-mondiale-a-commence-20230112

Översatt från franska till spanska av Luis Casado, samt översatt från spanska till svenska av Christine Vaple.

Emmanuel Todd [fransman, 71] är antropolog, historiker, essäist, prospektivist och författare till flera böcker. Flera av dem, såsom ”The Final Fall”, ”The Economic Illusion” och ”After Empire”, har blivit klassiker inom samhällsvetenskapen. Hans senaste bok, ”World War III Has Already Begun”, publicerades 2022 i Japan och har sålts i mer än 100 000 exemplar.

After the Empire (häftad)

Emmanuel Todd är en skandalös tänkare för vissa, en visionär intellektuell för andra, eller en ”rebell som förstör” med hans egna ord, och han lämnar ingen oberörd. Författaren till ”The Final Fall”, som redan 1976 förutspådde Sovjetunionens sammanbrott, hade i Frankrike förblivit diskret när det gällde kriget i Ukraina. Antropologen Todd har hittills reserverat de flesta av sina inlägg i ämnet för en japansk publik och har till och med publicerat en essä i Archipelago med den provocerande titeln: ”Det tredje världskriget har redan börjat”. I denna intervju för Le Figaro beskriver han sin ikonoklastiska tes. Han påminner om att om Ukraina gör militärt motstånd har Ryssland inte krossats ekonomiskt. En dubbel överraskning som enligt honom gör utgången av konflikten osäker.

-Varför publicera en bok om kriget i Ukraina i Japan och inte i Frankrike?

Svar: Japanerna är lika antiryska som européerna. Men de befinner sig geografiskt sett långt ifrån konflikten, så det finns ingen verklig känsla av brådska, de har inte vårt känslomässiga förhållande till Ukraina.

Och i Japan har jag inte samma status som i Frankrike. Här har jag det absurda ryktet att vara en ”rebelledare”, medan jag i Japan är en antropolog, en historiker och en respekterad geopolitiker, som uttrycker sig i alla stora tidningar och tidskrifter, och alla böcker publiceras. Där kan jag uttrycka mig i en lugn atmosfär, vilket jag först gjorde i tidskrifter och sedan genom att ge ut den här boken, som är en samling intervjuer. Detta verk heter The Third World War Has Already Begun och har hittills sålts i 100 000 exemplar.

Det är uppenbart att konflikten har blivit ett världskrig genom att den har gått från ett begränsat territoriellt krig till en global ekonomisk konfrontation mellan hela västvärlden å ena sidan och Ryssland, med stöd av Kina, å den andra.

-Varför denna titel?

Svar: Eftersom detta är verkligheten har tredje världskriget redan börjat. Det är sant att det började ”smått” och med två överraskningar. Vi gick in i detta krig med tanken att Rysslands armé var mycket mäktig och att dess ekonomi var mycket svag. Man trodde att Ukraina skulle krossas militärt och att Ryssland skulle krossas ekonomiskt av väst. Men det motsatta hände. Ukraina har inte krossats militärt trots att landet hittills har förlorat 16 procent av sitt territorium, och Ryssland har inte krossats ekonomiskt. I skrivande stund har rubeln stigit med 8 procent mot dollarn och 18 procent mot euron jämfört med krigets början.

Det var alltså något slags missförstånd. Men det är uppenbart att konflikten har blivit ett världskrig, från ett begränsat territoriellt krig till en global ekonomisk konfrontation mellan hela västvärlden å ena sidan och Ryssland med stöd av Kina å andra sidan. Även om det militära våldet är lågt jämfört med tidigare världskrig.

-Har du inte överdrivit? Västvärlden är inte direkt inblandad militärt?

Svar: Vi tillhandahåller ju vapen. Vi dödar ryssar. Men det är fortfarande sant att vi européer i första hand är ekonomiskt engagerade. För övrigt känner vi att vi verkligen kom in i kriget genom inflation och brist på varor.

Putin gjorde ett stort misstag i början, vilket är av stort sociohistoriskt intresse. De som arbetade (forskade) om Ukraina inför kriget såg det inte som en nybliven demokrati, utan som ett samhälle i förfall och på väg att bli en ”misslyckad stat”. Vi undrade om Ukraina hade förlorat 10 eller 15 miljoner invånare sedan självständigheten. Vi kunde inte bestämma oss eftersom Ukraina inte har genomfört någon folkräkning sedan 2001, ett klassiskt tecken på ett samhälle som är rädd för verkligheten.

Jag tror att Kremls beräkning var att detta förfallna samhälle skulle kollapsa vid den första chocken, eller till och med säga ”välkommen mor” till det heliga Ryssland. Vad vi tvärtom upptäcker är att ett samhälle i förfall, om det får näring av ekonomiska och militära resurser utifrån, i kriget kan finna en ny sorts jämvikt, till och med en horisont, ett hopp. Ryssarna kunde inte förutse detta. Ingen kunde göra det.

-Men underskattade inte ryssarna, trots det verkliga förfallet i samhället, styrkan i den ukrainska nationella känslan eller styrkan i den europeiska känslan för att stödja Ukraina? Och du underskattar den inte själv?

Jag vet inte. Jag jobbar på det, men som forskare, det vill säga genom att erkänna att det finns saker vi inte vet. Och för mig är Ukraina intressant nog ett av de områden där jag har mycket lite information för att kunna fatta beslut. Jag skulle kunna berätta, på grundval av gamla uppgifter, att familjesystemet i Lilla Ryssland (Ukraina) var baserat på kärnfamiljen och mer individualistiskt än det storryska systemet, som var mer kommunalt och kollektivistiskt. Det kan jag säga, men vad som hände med Ukraina, med massiva befolkningsrörelser, ett själv-val av vissa sociala typer genom att de stannade i landet eller emigrerade före och under kriget, kan jag inte säga, vi vet inte det för närvarande.

En av de paradoxer jag står inför är att Ryssland inte ställer mig inför något förståelseproblem. Det är där jag befinner mig längst bort från min västerländska miljö. Jag förstår allas känslor, det är smärtsamt för mig att tala som en kall historiker. Men när vi tänker på Julius Caesar som fängslar Vercingetorix i Alesia och sedan tar honom till Rom för att fira sin triumf, frågar vi oss inte om romarna var onda eller hade bristande värderingar. I dag ser jag i känslan, i samklang med mitt eget land, tydligt den ryska armén gå in på ukrainskt territorium, beskjutningen och de döda, förstörelsen av energiinfrastrukturer, ukrainare som fryser ihjäl hela vintern.

Men för mig är Putins och ryssarnas beteende läsbart på ett annat sätt, och jag ska berätta hur.

Till att börja med erkänner jag att jag blev tagen på sängen i början av kriget, jag trodde inte att det var möjligt. Jag ansluter mig nu till den amerikanska ”realistiska” geopolitikern John Mearsheimers analys.

John Mearsheimer. Bild Wikipedia.

John Mearsheimer om kritiken av hans syn på Ukraina. En studie av (o)-saklighet?

Mearsheimer gjorde följande iakttagelse: han berättade att Ukraina, vars armé hade kontrollerats av Natos militär (amerikansk, brittisk och polsk) sedan åtminstone 2014, därför de facto var en Nato-medlem, och att ryssarna hade meddelat att de aldrig skulle tolerera ett Ukraina som var Nato-medlem.

Dessa ryssar för därför (som Putin sa till oss dagen före attacken) ett defensivt och förebyggande krig ur deras synvinkel. Mearsheimer tillade att vi inte skulle ha någon anledning att glädja oss åt ryssarnas eventuella svårigheter, eftersom det för dem är en existentiell fråga, och ju svårare det var, desto hårdare skulle de slå till. Analysen tycks hålla. Jag skulle vilja lägga till ett komplement och en kritik till Mearsheimers analys.

”Det här kriget har blivit existentiellt för USA. Inte mer än Ryssland, de kan inte dra sig tillbaka från konflikten, de kan inte släppa taget. Det är därför vi nu befinner oss i ett krig utan slut, i en konfrontation vars resultat måste bli den ena eller den andra sidans sammanbrott.”

-Vad?

Svar: När han säger att Ukraina de facto var medlem i Nato går han inte tillräckligt långt. Tyskland och Frankrike var omedvetna om vad som pågick militärt i Ukraina. Frankrikes och Tysklands naivitet har kritiserats eftersom våra regeringar inte trodde på möjligheten av en rysk invasion. Det är sant, men de visste inte att amerikanerna, britterna och polackerna kunde låta Ukraina föra ett långvarigt krig. Natos grundläggande axel är nu Washington-London-Warszawa-Kiev.

Nu kommer kritiken: Mearsheimer, som god amerikan, överskattar sitt land. Han anser att om kriget i Ukraina är existentiellt för ryssarna är det för amerikanerna i princip inget annat än ett maktspel som alla andra. Efter Vietnam, Irak och Afghanistan, ett debacle mer eller mindre… Vad spelar det för roll?

Det grundläggande axiomet i USA:s geopolitik är: ”Vi kan göra vad vi vill eftersom vi befinner oss i skydd, på avstånd, mellan två hav, inget kommer någonsin att hända oss”.

Ingenting skulle vara existentiellt för USA. Otillräcklig analys som i dag leder Biden till en flykt framåt. USA är ömtåligt. Den ryska ekonomins motståndskraft driver USA:s imperialistiska system mot avgrunden.

Ingen förutsåg att den ryska ekonomin skulle stå emot Natos ”ekonomiska styrka”. Jag tror inte ens att ryssarna själva hade räknat med det.

Om den ryska ekonomin skulle stå emot sanktionerna på obestämd tid och lyckas dränera den europeiska ekonomin, samtidigt som den själv överlever med stöd av Kina, skulle USA:s monetära och finansiella kontroll över världen bryta samman, och med det skulle USA:s möjlighet att finansiera sitt enorma handelsunderskott gratis.

Detta krig har därför blivit existentiellt för Förenta staterna. Ryssland kan inte heller dra sig ur konflikten, de kan inte släppa någonting. Det är därför vi nu befinner oss i ett krig utan slut, i en konfrontation vars utgång måste vara den ena eller den andra sidans kollaps. Bland annat kineser, indier och saudier firar.

Fråga: Men den ryska militären verkar ändå vara i ett mycket dåligt läge. Vissa går så långt att de förutspår regimens kollaps, eller hur?

Svar: Nej, till en början verkar det ha funnits en tveksamhet i Ryssland, en känsla av att ha blivit misshandlade, att inte ha blivit förvarnad. Men där borta har ryssarna hamnat i krig, och Putin drar nytta av något som vi inte har någon aning om, nämligen att 2000-talet, Putinåren, för ryssarna var åren då de återvände till jämvikt, till ett normalt liv.

Jag tror att Macron å andra sidan för fransmännen kommer att representera upptäckten av en oförutsägbar och farlig värld, en återgång till rädsla.

Macron talar i EU-parlamentet. Flickr (CC-NC-ND 2.0)

1990-talet var för Ryssland en period av oöverträffat lidande. Under 2000-talet har vi återgått till det normala, och inte bara när det gäller levnadsstandarden: vi ser hur självmords- och mordfrekvensen sjunker, och framför allt min favoritindikator, spädbarnsdödligheten, som till och med sjunker under den amerikanska nivån.

I ryssarnas ögon förkroppsligar Putin (i stark, Kristusliknande bemärkelse) denna stabilitet. Och i grund och botten tror vanliga ryssar, precis som sin president, på att man för ett försvarskrig. De är medvetna om att de gjorde misstag i början, men deras goda ekonomiska förberedelser stärkte deras självförtroende, inte mot Ukraina (ukrainarnas motstånd är tolkningsbart för dem, de är modiga som ryssarna, västerlänningar skulle aldrig slåss på det viset!), men mot vad de kallar ”det kollektiva västvärlden”, eller ”Förenta staterna och dess vasaller”.

Den ryska regimens verkliga prioritet är inte en militär seger på marken, utan att inte förlora den sociala stabilitet som förvärvats under de senaste 20 åren. De för alltså detta krig ”ekonomiskt”, framför allt genom att spara på sina män. Ryssland har nämligen fortfarande ett demografiskt problem, med ett fertilitetstal på 1,5 barn per kvinna. Om fem år kommer de att ha tomma åldersklasser.

Jag anser att de måste vinna kriget inom fem år, annars förlorar de det. En normal längd för ett världskrig. Så de för detta krig mot ekonomin och återuppbygger en delvis krigsekonomi, men försöker bevara männen. Detta är innebörden av tillbakadragandet från Kherson, efter tillbakadragandet från Kharkov- och Kiev-regionerna.

Vi räknar de kvadratkilometer som ukrainarna har återtagit, men ryssarna väntar på att de europeiska ekonomierna ska falla. Det är deras huvudfront.

Jag kan naturligtvis ha fel, men jag lever med tanken att ryssarnas beteende är begripligt, eftersom det är rationellt och hårt. De okända frågorna finns på andra ställen.

Fråga: Du förklarar att ryssarna uppfattar konflikten som ”ett försvarskrig”, men att ingen försökte invadera Ryssland, och att Nato i dag, på grund av kriget, aldrig har haft så stort inflytande i öst och att de baltiska länderna vill ansluta sig till Nato.

Svar: För att svara dig föreslår jag en psykogeografisk övning, som kan göras genom att zooma bakåt. Om vi tittar på kartan över Ukraina ser vi hur ryska trupper kommer in från norr, öster och söder… Och där har vi verkligen en vision av en rysk invasion, det finns inget annat ord. Men om vi zoomar tillbaka till en annan bild av världen, till exempel till Washington, ser vi Natos vapen och missiler som kommer från långt borta på slagfältet, en förflyttning av vapen som hade börjat före kriget.

Bakhmut ligger 8 400 kilometer från Washington, men 130 kilometer från den ryska gränsen. En enkel läsning av världskartan gör det möjligt, tror jag, att anta att ”Ja, ur rysk synvinkel måste detta vara ett försvarskrig”.

Fråga: Enligt dig kan ryssarnas inträde i kriget också förklaras av USA:s relativa nedgång?

Svar: I boken ”After Empire”, som publicerades 2002, frammanade jag USA:s långsiktiga nedgång och Rysslands återkomst. Sedan 2002 har Förenta staterna upplevt en rad nederlag och reträtter. USA invaderade Irak, men gick därifrån och lämnade Iran som en viktig aktör i Mellanöstern. Den flydde från Afghanistan. Europas och USA:s satellisering av Ukraina innebar inte någon ytterligare dynamik i västvärlden, utan utmattning av en våg som startade runt 1990 och som förstärktes av polackernas och de baltiska ländernas antiryska aggressioner.

Det är i detta sammanhang av amerikansk nedgång som ryssarna fattade beslutet att få Ukraina på fall, eftersom de kände att de äntligen hade de tekniska förutsättningarna för att göra det.

Jag har just avslutat läsningen av en bok av S. Jaishankar, Indiens utrikesminister (The India Way), som publicerades strax före kriget, som ser den amerikanska svagheten, som vet att konfrontationen mellan Kina och Förenta staterna inte kommer att ge någon vinnare, utan att den kommer att ge utrymme åt ett land som Indien, och många andra. Jag tillägger: men inte européerna. Överallt ser vi att Förenta staterna försvagas, men inte i Europa och inte i Japan, eftersom en av effekterna av det imperiala systemets tillbakadragande är att Förenta staterna stärker sin kontroll över sina ursprungliga protektorat.

Om vi läser Brzeziński (The Grand Chessboard) ser vi att USA:s imperium bildades i slutet av andra världskriget genom erövringen av Tyskland och Japan, som fortfarande är protektorat i dag. I takt med att det amerikanska systemet krymper, blir de lokala eliterna i protektoraten (och jag räknar här med hela Europa) alltmer belastade.

De första som förlorar sitt nationella självstyre kommer att vara (eller har redan förlorat) britterna och australierna. Internet har i den angloamerikanska sfären skapat en så intensiv interaktion mellan människor och USA att dess akademiska, mediala och konstnärliga eliter så att säga har annekterats.

På den europeiska kontinenten skyddas vi i viss mån av våra nationella språk, men vår självständighet minskar snabbt och kraftigt. Låt oss minnas Irakkriget, då Chirac, Schröder och Putin höll gemensamma presskonferenser mot kriget.

Fråga: Många observatörer påpekar att Rysslands BNP är lika stor som Spaniens. Överskattar ni inte Rysslands ekonomiska styrka och motståndskraft?

Svar: Kriget blir ett test av den politiska ekonomin, det är den stora avslöjande faktorn. Rysslands och Vitrysslands BNP utgör 3,3 procent av västvärldens BNP (USA, Anglo-Sfären, Europa, Japan, Sydkorea), dvs. praktiskt taget ingenting. Man kan fråga sig hur denna obetydliga BNP kan klara av att fortsätta att producera missiler.

Anledningen till detta är att BNP är ett fiktivt mått på produktionen. Om vi från USA:s BNP tar bort hälften av de överfakturerade sjukvårdskostnaderna, sedan den ”rikedom som produceras” av advokaternas verksamhet, av världens mest överfulla fängelser och sedan av en hel ekonomi av svårdefinierade tjänster, inklusive ”produktionen” av 15-20 000 ekonomer med en genomsnittslön på 120 000 dollar, inser vi att en betydande del av denna BNP är vattenånga.

Kriget för oss tillbaka till realekonomin, det gör det möjligt för oss att förstå vad nationernas verkliga rikedomar är, produktionskapaciteten och därmed krigskapaciteten. Om vi går tillbaka till de materiella variablerna tittar vi på den ryska ekonomin. År 2014 införde vi de första stora sanktionerna mot Ryssland, men Ryssland ökar sin veteproduktion från 40 miljoner ton till 90 miljoner ton år 2020. Samtidigt har USA:s veteproduktion tack vare nyliberalismen minskat från 80 till 40 miljoner ton mellan 1980 och 2020.

Ryssland blev också den ledande exportören av kärnkraftverk. År 2007 förklarade amerikanerna att deras strategiska motståndare befann sig i ett sådant tillstånd av kärnvapenförsvagning att USA snart skulle ha möjlighet att slå till först mot ett Ryssland som inte kunde svara. I dag har ryssarna kärnvapenöverlägsenhet med sina överljudsmissiler.

Ryssland har verklig motståndskraft. När vi vill håna centraliserade ekonomier betonar vi deras stelhet, och när vi ber om ursäkt för kapitalismen berömmer vi dess flexibilitet. Vi har rätt. För att en ekonomi ska kunna vara flexibel behöver vi verkligen marknadsmekanismer, finansiella mekanismer och monetära mekanismer. Men först måste vi ha en arbetande befolkning som vet hur man gör saker och ting.

USA har nu mer än dubbelt så stor befolkning som Ryssland (2,2 gånger i åldersgrupperna för studerande). Med jämförbara kohorter av unga människor i högre utbildning studerar endast 7 % av USA:s ungdomar ingenjörsvetenskap, medan det i Ryssland är 25 %. Detta innebär att ryssarna utbildar 30 procent fler ingenjörer med 2,2 gånger färre studenter.

USA täpper till detta hål med utländska studenter, men de är huvudsakligen indiska och i ännu högre grad kinesiska. Denna ersättningsresurs är inte säker och minskar redan. Detta är den amerikanska ekonomins grundläggande dilemma: den kan bara klara av den kinesiska konkurrensen genom att importera kinesisk kvalificerad arbetskraft. Jag föreslår här begreppet ekonomisk jämvikt.

Den ryska ekonomin har för sin del accepterat reglerna för marknadens funktionssätt (Putin är till och med besatt av att bevara dem), men med en stark roll för staten, som behåller sin flexibilitet när det gäller att utbilda ingenjörer för att möjliggöra industriella och militära anpassningar.

Fråga: Å andra sidan anser många observatörer att Vladimir Putin utnyttjade råvaruinkomsterna utan att veta hur han skulle utveckla sin ekonomi…

Svar: Om det hade varit så skulle kriget inte ha ägt rum. En av de mest slående sakerna med den här konflikten, och det som gör den så osäker, är att den (som alla moderna krig) väcker frågan om balansen mellan avancerad teknik och massproduktion.

Det råder ingen tvekan om att Förenta staterna förfogar över mycket avancerad militär teknik och att den ibland har varit avgörande för Ukrainas militära framgångar. Men när man kommer in på varaktigheten, i ett utnötningskrig, inte bara när det gäller mänskliga resurser utan också när det gäller materiella resurser, är förmågan att fortsätta beroende av vapenindustrin i den lägre kategorin.

Och när vi går tillbaka genom fönstret finner vi frågan om globalisering och västerlänningarnas grundläggande problem: vi har flyttat ut en så stor del av vår industriella verksamhet att vi inte vet om vår krigsproduktion kan fortsätta.

Problemet är erkänt. CNN, New York Times och Pentagon undrar om USA kommer att lyckas återuppta produktionen av den ena eller andra typen av missiler. Men vi vet inte heller om ryssarna är kapabla att hålla sig i en sådan konflikt. Utfallet och lösningen av kriget kommer att bero på båda systemens förmåga att tillverka vapen.

”När vi tittar på rösterna i FN ser vi att 75 procent av världen inte följer västvärlden, som då framstår som mycket liten. Vi kan alltså se att denna konflikt, som av våra medier beskrivs som en konflikt om politiska värderingar, på ett djupare plan är en konflikt om antropologiska värderingar.”

Fråga: Vi menar att kriget inte bara är militärt och ekonomiskt utan också ideologiskt och kulturellt?

Svar: Jag uttrycker mig här framför allt som antropolog. I Ryssland fanns det tätare, kommunala familjestrukturer, av vilka en del värden har överlevt. Det finns en rysk patriotisk känsla som är något vi inte har någon aning om här, som är underblåst av en familjenations undermedvetna.

Ryssland har en patriarkala familjeorganisation, dvs. där mannen är central, och landet kan inte följa alla västerländska nyfeministiska, hbtq- och transsexuella innovationer… När vi ser den ryska duman rösta för en ännu mer repressiv lagstiftning om ”hbtq-propaganda” känner vi oss överlägsna. Som vanlig västerlänning kanske jag känner så. Men ur geopolitisk synvinkel är det ett misstag om vi tänker i termer av mjuk makt.

I 75 procent av världen var föräldrarnas organisation patriarkal och där kan de känna en stark förståelse för ryska attityder. För det icke västerländska kollektivet är Ryssland  tröstande moralisk konservatism. Latinamerika är dock här på den västliga sidan.

När vi bedriver geopolitik är vi intresserade av flera områden: energimaktförhållanden, militära maktförhållanden, vapenproduktion (som återkopplar till industriella maktförhållanden). Men det finns också en ideologisk och kulturell maktbalans, det som amerikanerna kallar ”soft power”.

Sovjetunionen hade en viss form av mjuk makt, kommunismen, som påverkade delar av Italien, kineserna, vietnameserna, serberna, de franska arbetarna… Men kommunismen var avskyvärd för hela den muslimska världen på grund av sin ateism och inspirerade inget särskilt i Indien utanför Västbengalen och Kerala.

I dag kan dock Ryssland, som återigen har positionerats som en stormakt, som inte bara är antikolonialistisk utan också patriarkal och konservativ när det gäller traditionella seder, nå mycket längre bort.

USA-amerikanerna känner sig förrådda av Saudiarabien, som vägrar att öka sin oljeproduktion trots den energikris som kriget har orsakat, och som i själva verket ställer sig på ryssarnas sida: å ena sidan naturligtvis på grund av oljeintresset. Men det är uppenbart att Putins Ryssland, som har blivit moraliskt konservativt, har blivit sympatiskt inställt till saudierna, som säkert inte förstår de amerikanska debatterna om transsexuella kvinnors (definierade som män från och med befruktningen) tillgång till damtoaletten.

Västliga tidningar är tragiskt lustiga, de säger hela tiden: ”Ryssland är isolerat, Ryssland är isolerat”. Men när vi tittar på FN:s omröstningar ser vi att 75 procent av världen inte följer västvärlden, som då verkar mycket liten.

Om man är antropolog kan du förklara kartan med å ena sidan länder som av The Economist klassificeras som demokratiska på en god nivå (dvs. den angloamerikanska sfären, Europa…), å andra sidan auktoritära länder, från Afrika till Kina, via arabvärlden och Ryssland. För en antropolog är detta en banal karta.

I den ”västerländska” periferin finns länder med kärnfamiljestruktur och bilaterala släktskapssystem, dvs. där manliga och kvinnliga släktingar är likvärdiga när det gäller att definiera barnets sociala status. Och i centrum, med huvuddelen av de afro-eurasiska massorna, finner vi kommunala och patriarkala familjeorganisationer.

Det framgår alltså att denna konflikt, som av våra medier beskrivs som en konflikt om politiska värderingar, på ett djupare plan är en konflikt om antropologiska värderingar. Det är denna omedvetenhet och detta djup som gör konfrontationen farlig.

 

Föregående artikelTyskland förklarar krig mot Ryssland
Nästa artikelDussintals WikiLeaks-dokument visar att USA visste att NATO-expansion var Rysslands ljusröda linje
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

21 KOMMENTARER

  1. Den alltid kloke och välutredande Emmanuel Todd! Läs, lär, begrunda.

    Kommentarer är egentligen överflödiga; förutom att stora delar av världen redan befinner sig i den post-amerikanska epoken.

    Därför framstår de svenska och finska närmandena till Washingtons våldsetablissemang än mer otidsenliga.

    Kontinentaleuropa riskerar nu att omges både västerifrån och österifrån av de anglo-amerikanska geopolitiska krafterna.

    Todd missar dock en viktig detalj: ukrainska folkets egen vilja, framtidssyn och val; och det är inte Moskva och den närapå slutkörda ryska politiska (eller snarare anti-politiska) och genomkorrupta ekonomiska oligarkimodellen man vill ha. Det torde väl till och med den gode Todd inse, precis som alla andra hälsosamma och nyktra politiska krafter och analyser.

    Men Todd är alltid välbehövlig som läsning! Bör genast publiceras på svenska, som hans goda bok ”Låtsasimperiet” (om det amerikanska sönderfallet) för tjugo år sedan.

    • 26 januari 2023 19:45
      ARMÉ
      RT: officerare från den 72:a brigaden av Ukrainas väpnade styrkor flyr från Ugledar och överger sina underordnade
      Ukrainas försvarsministerium
      Officerarna i den 72:a separata mekaniserade brigaden av Ukrainas väpnade styrkor flyr från Ugledar på grund av ryska truppers avgörande angrepp på staden och lämnar sina underordnade åt sitt öde. Detta rapporterade RT-journalister.
      Tidigare blev det känt att enheter från Stillahavsflottans marinsoldater och specialstyrkor från folkmilisen i DPR etablerade eldkontroll över M-50-vägen mellan Ugledar Pokrovsk, och anfallsgrupperna i RF Armed Forces startade strider med ukrainska nationalister i tätort Vogledar.
      Mot denna bakgrund är personalen vid Ukrainas väpnade styrkor allvarligt demoraliserad av de förluster som uppstått och frånvaron av det skenande kommandot över kompanier och bataljoner, informerar RT .

    • Todd noterar även att Ryssland kommer att segra. Pinsamt blir det då man förlora till den ”närapå slutkörda ryska politiska modellen”, eller hur?🤣🤣🤣

      • Rent politiskt finns ingen modell för aktiv politik i ryska mediala- och civilsamhället idag.

        All fristående opinionsbildning är i stort sett borta, fri media och åsiktsbildning är utplånade, ingen aktiv organiserad opposition finns (de är emigrerade, tystade eller i fängelse), och ingen debatt mellan opponenter (t.ex. sittande makthavare på ett mandat mot en aspirerande) förekommer heller i det ryska samhället idag. President Putin har inte på sina 24 år vid makten stått i en endaste debatt med en annan presidentkandidat till väljarnas information. Någonsin. Det är i det närmaste världsunikt!

        Så när ämnet ’politik’ (d.v.s. med olika åsikter) återkom i sovjetiska och ryska samhället med glasnost-epoken cirka 1986/1987, har den numera helt -i det närmaste- försvunnit och upphört. Bara maktens administration finns kvar, och den kan inte och låter sig inte avsättas.

        Det är det jag menar med slutet på den ryska politiska modellen. Den utövande makten, däremot, finns kvar. Men ’politik’ i ordets breda betydelse i det ryska samhället är nu helt borta.

          • Jag delar till stor del Ditt perspektiv. Västerländsk och liberalt sinnad media, framför allt då Sverige ligger risigt till i en föga intellektuell och dåligt filosofiskt anglo-amerikansk, vad skall vi kalla det för? -mediaskugga (rent bokstavligt!) där vi inte har mer kritiska europeiska och internationella tänkare som Emmanuel Todd, Meysan eller på smala smala kanaler lyckas få någon intervju med John Pilger. Och många, många andra! När såg vi Noam Chomsky i svenska media senast? Är det NÅGON SOM ALLS VET?!?

            Vi HAR skickliga experter även i svensk media; problemet är ett annat, nämligen kvantitativt: de tycker i princip samma sak och kommer fram till närmast samma slutsats. Ett slags underligt turistiskt hurtigrutensyndrom: när nästa stora mäktiga fjord och massivt imponerande vattenfall kommer på andra sidan springer alla dit, liksom samtidigt alla specialister, och tittar och bedömer precis samma sak. Det blir en ”slutsatsslagsida” i bästa svenska jantelag: ingen kan ha fel, naturligtvis. Vårt enda bot här blir ofta en Jan Guillou som är en självständig intellektuell befriande kraft – i brist på andra och rentav tystade.

            Många år senare gjorde Dagens Nyheters Peter Wolodarski offentligt avbön om de egna och ledarsidans ställningstaganden åren 2002/2003: ”vi hade fel om Irak (år 2003), om de ”gömda vapnen”, de amerikanska versionerna” etc. etc.

            Inte alla hade verkligen den självkritiska verkshöjden och förblev -och är ännu- skamligt tysta; d.v.s. den så kallade ”bombhögern” eller ”bombliberalismen”, och i stort sett alla svenska ja-sägare i skepnad av Nato-anhängare i Sverige. Militärspecialisten Mike Winnerstig var väl en av dem: ty Washington har ju aldrig fel!!

            Tyvärr ser jag också idag hur fullt fungerande intellektuellt fungerande vettiga människor, som ofta verkligen borde förtjänas att kallas humanister, har blivit den nya ”bombvänstern” där allt som officiellt och offentligt sägs och uttalas av och i Kreml, Moskva ALLTID ÄR SANT OCH KORREKT. Och speciellt nu i krigstid.

            Och det är igen lika bedrövligt att som intellektuell beskåda detta unkna politiska fattigdomsbevis. Fast det är i Sverige, och förvånar inte. Här har vi inga fasta intellektuella principer.

        • Journalister, som inte följer påbuden från ägarna i Finans mediala komplexet =banksektorn, avskedas och får sina konton spärrade. I Sverige blev Kajsa Ekman-Larson avskedad från den progressiva tidningen ETC (!) när hon skrev om Ukrainas krigsbrott. Nya Dagbladet fick sina konton indragna – när de skrev om Ryssland – av icke-staliga Länsförsäkringar!
          Västvärlden tystas av finanskapitalet, vars media också krigshetsar. Det är därför EU-länderna skickar stridsvagnar. Skaraborgs läns Allehanda hade en ledare, som bemötte Gudrun Schymans inlägg i Aftonbladet och morgonekot. Hennes mål och arbete att propagera för fred, bemöttes med att det var ”ålderstiget”! Alltså fred är inget att sträva efter. Konsekvens: svenska media propagerar för det ständiga kriget, vilket också är Todds analys att Whashington och därmed FML:s strävan.

    • Av Batiushka för Saker-bloggen
      Inledning: Berättelsen hittills: Hittills har USA genomfört regimförändringar och skapat militära konflikter i länder som är vänliga mot eller viktiga för Ryssland: Irak, Serbien, Afghanistan, Irak (igen), Georgien, Syrien, Libyen. Allt detta var för att få Ryssland att förlora viktiga intressen eller sätta in sina egna styrkor. Den har också iscensatt PR-evenemang som Litvinenko, Pussy Riot, MH17, Skripals, Navalnyj, Bucha, förstörelsen av Nordstream – för att försöka skylla på Ryssland och göra det till en pariastat.

      I synnerhet genomförde den 2014 i Ukraina en kupp på 5 miljarder dollar med mord på och terror mot rysktalande. Den installerade sedan en marionettregering, främjade nazismen genom rasistisk indoktrinering, besudlade det historiska arvet genom att skriva om historien och störta minnesmärken, terroriserade och förbjöd all opposition, inrättade amerikanska militära biolaboratorier, levererade och utbildade en armé, gjorde militära hot mot Ryssland, hotade Krim, och lovade att Ukraina snart kunde gå med i USA-marionetten Nato och installera kärnvapen.

      Ett meddelande från Boris: Deaths and sackings.. När Boris Johnson dök upp i Kiev för några dagar sedan visste du att händelserna skulle följa. Han är trots allt kontorspojken för Biden. Så förra veckan avgick Zelenskys spinmaster, Alexey Arestovich, för att han berättade sanningen om den ukrainska militären – att den hade dödat civila genom att förstöra ett flerfamiljshus i Dnepro i en militärolycka och inte kunde vinna kriget. Dagen efter dog inrikesministern Monastyrsky, en mångårig medhjälpare till Zelensky, och hans första ställföreträdare i en helikopterkrasch i Kiev för en vecka sedan (’orsakad av att flyga lågt i dimma’). Märkligt, eftersom den nynazistiska milisen verkar genom hans ministerium.

      Sedan var det mordet på Denis Kireev, som var en viktig deltagare i fredssamtalen med Ryssland i mars. Det ryktas att han var för angelägen om fred – vilket USA och Storbritannien är helt emot. Han var tvungen att gå, så CIA/SBU (samma sak) gjorde jobbet. Därefter kom en stor utrensning den 24 januari efter korruptionsanspråk, involverade en biträdande riksåklagare, den biträdande chefen för presidentens kansli, den vice försvarsministern och fem regionala guvernörer.

      Intressant nog lovade Porosjenko, som senast sågs på ett lyxhotell i London, som levde på sin nu mycket aktiva kremeringsverksamhet i Ukraina, fred med Ryssland på en vecka. Väl vid makten skapade han ingen fred och förlorade nästa val. Han ersattes av Zelenskij, som också lovade en fredsuppgörelse med Ryssland i Donbass, men istället förberedde krig och till och med sökte kärnvapen. Det ukrainska folket lovas fred, men får det inte. Zelenskys stödbas är liten och det finns en majoritet som vill ha fred. Är Zelensky nästa som ska utrensas?

      Upptrappning: Tyskland förklarar krig mot Ryssland igen:
      Tyskland kommer att skicka leopardstridsvagnar till Kievregimen. För tredje gången sedan 1914 befinner sig Tyskland nu, åtminstone på papperet, i krig med Ryssland. Ryssarna har ett val: de kan ingripa i Ukraina från nordväst (Vitryssland) och sydväst (havet) och skära av hela Ukraina från alla dess vapenförråd, inklusive flera dussin tyska, amerikanska, Brittiska och andra stridsvagnar – och det kommer att ta månader för de utlovade stridsvagnarna att anlända över den polska gränsen. Eller så kan Ryssland bomba allt som kommer över den polska gränsen. Den har redan varnat för att allt som kommer över den gränsen till Ukraina kommer att förstöras. Det kommer alltså i alla fall att skapas en barriär. Västeuropa måste skäras av, för det har blivit källan till ondskan och tillhandahåller vapen till nynazister.

      Annars kan polackerna och deras reservister också ingripa (i deras leopardstridsvagnar? Kommer ni ihåg tigerstridsvagnar?) för att ta över västra delen av Ukraina. Kommer Ryssland verkligen att tillåta uppdelningen av Ukraina i den ryska öst och den polskledda västra väst, med andra ord dess koreanisering eller vietnamesering? (Och vi vet hur de uppdelningarna slutade). Annars kommer Ukrainas anti-Ryssland att förbli för alltid. Västeuropa måste skäras av. Det som började som en liten operation för att befria de två ryska provinserna Donbass, är nu, som ett resultat av västerländsk (= USA-ledd) eskalering, en operation för att befria hela Ukraina. Endast total rysk seger kan fungera. Bara att upprätta ett ryskt ledd Kiev-protektorat, som situationen i Vitryssland, kan fungera. Alla de som inte håller med om det och ännu inte har flytt till väst får helst lämna nu.

      Intressant nog vet vi att den ryska Svartahavsflottan med sina landstigningsfartyg lämnade hamnen förra veckan. Den 25 januari skrev Dmitrij Medvedev offentligt att Ukraina inte skulle ha något behov av ubåtar, eftersom det snart skulle bli landlåst. Dagen innan avvisade Vitrysslands president Lukasjenko erbjudandet om en icke-aggressionspakt från Ukraina (= USA på uppdrag av Polen). Samtidigt har den något senile Biden sagt att USA kommer att stödja Ukraina ”så länge det existerar”. Detta är inte vad han brukade säga. Då var det ”stöd till segern”. Det enda problemet här är att USA aldrig erkänner misslyckanden, de erkänner aldrig att de backade fel häst till enorma kostnader för de amerikanska skattebetalarna. Hur kommer det att ta sig ur den här?

      Kriget: I Ukraina har Nato-kriget dödat och lemlästat hundratusentals på bara de senaste elva månaderna och fortsätter med hundratals fler offer idag, samma som igår och samma som i morgon. Domsägande pessimisterna med sina konspirationsteorier om kärnvapen Armageddon förutsäger att detta krig kommer att fortsätta i åratal, ”kanske till och med ett decennium”. Andra, optimisterna, tror att Kievregimen kan kollapsa inom några veckor, eller högst om tre eller fyra månader, eller så kommer det att bli en kupp i Kiev där Kievstyrkorna antingen kapitulerar i massor eller så vänder sig om och marscherar mot deras mordiska USA. marionettbefälhavare i Kiev. Det låter som önsketänkande. Med ännu mer NATO-vapen och stridsvagnar som ska förstöras, tror jag att allt kommer att ta längre tid. Inte år, som dessa lyckliga själar, domsägande pessimisterna med sina konspirationsteorier om kärnvapen Armageddon förutsäger, men ytterligare 15 månader. Men jag hoppas verkligen att jag har fel och att önsketänkandena har rätt och att det hela är över väldigt snart.

      Som Saker i sin inträngande analys har påpekat, om USA inte kan förhindra ett Ukronazi/NATO-nederlag, kan det åtminstone göra kriget så kostsamt som möjligt för Ryssland. Hitta en annan angripare. Polen kommer att göra. Lova dem de fem provinserna längst väster om Ukraina, Volyn, Rivne, Lviv, Ternopil och Ivano-Frankivsk, så kommer polackerna att göra allt du säger till dem. Det finns trots allt polacker, och de flesta av dem verkar vara en del av dess nuvarande otroligt dumma regering, som fortfarande har ett messianskt komplex, som fortfarande drömmer om ära, om att ”rädda Europa från de barbariska ryska horderna”, om ett ”Polen”. som sträcker sig från Östersjön till Svarta havet”, och att bli det mäktigaste landet i Europa, vilket gör att de otäcka tyskarna ”som kommer att ge oss tillbaka biljoner”. Jo, det har alltid funnits fantaster. Hitler var en av dem.

      Faktum är att det amerikanska imperiet vet att det inte kan besegra Ryssland i ett enkelt krig, så det har alltid använt fullmakter. 2008 tog det det absurda steget att använda Georgien. Detta var alldeles för litet, alldeles för svagt och irrationellt nationalistiskt. Som en georgier sa till mig på allvar för bara några år sedan: ”Gud talar bara georgiska och förstår inget annat språk”. Jag blev förvånad över att höra att Gud har så begränsade språkliga förmågor, men det finns gott om ukrainare som tror ungefär likadant idag, för att inte tala om polacker.

      Och både Ukraina och Polen är mycket större än Georgien. Därav det amerikanska valet. När de båda är besegrade kommer USA att vända sig till Tyskland – som de nästan gjorde i Churchills Operation Unthinkable plan att attackera Röda armén den 1 juli 1945, med hjälp av brittiska, amerikanska, polska och tyska styrkor för att förstöra Ryssland (1). Eller varför inte använda Sverige, Turkiet, Japan? Varför inte Kina? Varför inte bara störta Putin med ”massorna” av ryssar som inte gillar honom? Sådana idag är också fantasierna om ”galningarna i källaren” i Pentagon. Inte konstigt att de kommer överens med den polska regeringen. Och glöm inte att den största galningen i den amerikanska källaren var polska: Zbigniew Brzezinski.

      För ryssarna var 2022 helt enkelt en upprepning av 1812 och 1941. Det tredje stora fosterländska kriget. Väst gör sitt barbariska, som vanligt. Faktum är att, även om vissa historiker förnekar det, så upprepar historien sig, helt enkelt för att mänsklig stolthet, arrogans och hybris upprepar sig. Tyska stridsvagnar med sina svarta kors som försöker förstöra Ryssland på de ukrainska stäpperna? Vi ryssar rycker på axlarna. Vi har sett allt förut. Anti-Ryssland i Ukraina kommer helt enkelt aldrig att hända. Zelenskij är på droger och likaså Ukraina, beroende av västerländska transfusioner av blod, pengar, legosoldater och vapen.

      Efterord: Another Future: Berömt, eller snarare ökänt, skröt den brittiska etablissemanget som var den första Natos generalsekreterare att målet med Nato var ”att hålla Sovjetunionen utanför, amerikanerna inne och tyskarna nere” (2). När det gäller oss vill vi se en förnyelse av Kennedys ’Alliance for Progress’, en världsallians av suveräna nationer, en global version av den gaullistiska andan (men inte de exakta orden) av ’l’Europe des Patries’ (Europe of nationerna’). Vi önskar se ett för tillfället geriatriskt Europa kopplat till sitt historiska öde med Ryssland och så med Eurasien, där allt händer. Därför är vårt mål: ”Att hålla Ryssland inne, amerikanerna utanför och tyskarna uppe”.

      Vissa skriver att Ryssland bara kan vinna kriget i Ukraina så länge det kan hjälpa USA att rädda ansiktet efter dess nederlag och sedan NATOs och EU:s kollaps. Kommer du ihåg Saigon? Kommer du ihåg Bush och hans ”Mission Accomplished”? (Världen skrattade åt hans fars, men många i USA var övertygade av den). Kommer du ihåg Kabul? USA lämnade dem bara och låtsades vara förnekande om dem. Liksom britterna i Dunkerque 1940, som lämnade sina franska allierade i sticket, sprang de bara tillbaka till sin ö och förklarade seger, fastän de lämnade massor av sin utrustning bakom sig. Amerikanerna kan också fly och säga: ’Glöm det. De är inte värda oss”.

      Självisolering skulle vara så bra. Gå tillbaka till den stora ön i Nordamerika. Om du vill, bygg Trumps sedan länge utlovade mur tvärs över söder för att hålla dessa otäcka latinos utanför. Slicka era sår och börja äntligen försöka ta itu med de massiva interna problem som ni redan har: stor fattigdom, rasuppdelning, masskjutningar, skulder, sociala orättvisor, brist på sjukvård, arbetslöshet, exploatering, ett utbildningssystem som medvetet gör människor dumma , droger, kriminalitet och så massfängelse. Låt européerna reda ut sig själva. Inga fler amerikaner kommer att dö för eller betala för dessa lata européer. Säg bara inte till det amerikanska folket att detta skulle göra samma lata européer bara alltför glada. Det enda problemet är att USA aldrig erkänner misslyckande, den erkänner aldrig att den backade fel häst till stora kostnader för de amerikanska skattebetalarna. Hur kommer det att ta sig ur den här?

  2. Bra analys. Tycker dock det är märkligt att proffs skriver om ”media” som om de är självständiga; dvs cnn undrar, newyorktimes undrar..missiler…Dessa ”medier” är inte självständiga och kan inte undra ngt på egen hand och publicera, de kan inte ens nysa på huvudcensur”redaktionen” lika lite som ”presidenten” bestämmer ngt självständigt öht.

    Och jadå, the economists (”city”sionisternas eget propagandablad tillsammans med 50 000 publikationer till i väst) ”demokratikarta” är banal därför ”västpolitikerna” är banala och endimensionella i sin tragiska intelligens, o man nu kan prata om intelligens gällande globalisterna.

    Problemet är inte att sionisterna planerat detta, och allt annat av kaos de senaste 200-300 åren, utan att en överväldigande majoritet av jordklotets befolkning inte är medveten om det och att sionisternas slutmål är ett totalt försök till maktövertagande. Över allt och alla. Jmf klaus schwabs o yuval hararis gallimatias, el sion de ”vises” protokoll el annat nonsens som kommer från det hållet

  3. Intressant inblick i den ryska kulturen.
    Det är egenskaper som avskys av Västvärlden och USA och måste bekämpas med alla medel men som tvärs om drar i mig som en magnet.

    Jag lyssnade på Fedor igår kväll på Be Fluent in Russian.
    Fedor kan två språk flytande.
    Engelska + sitt modersmål ryska.
    Fedor säger att det tar ungefär för en västerlänning 1500 timmar studier i ryska för att kunna lära sig föra en vanlig konversation på ryska.

    En timmes studie per dag tar då fem år för att lära sig ryska.
    Två timmar, två och ett halvt år och så vidare.
    Jag har hållit på nu i över ett år med ryska språket.
    Mest på kul och sådant jag gillar men likväl ger det resultat.
    Jag kan hälsa, be om en kopp kaffe och något mer kanske.
    Dock kan jag förstå mera, läsa text och uttala ord.
    Det krävs för att sjunga på ryska vilket är favoriten.
    Nu skriver jag sång nr 12 i mitt sånghäfte och låten heter Katjuosha en välkänd och bra sång från ww2.

    Låten börjar:
    Расцветали яблони и груши
    Поплыли туманы над рекой
    Выходила на берег Катюша
    На высокий берег на крутой

    På svenska ungerfär:
    Blommande äppel- och päronträd
    Dimmor flöt över floden
    Katyusha gick i land
    På den höga stranden på branten

    Försök och föreställ er nationalkänslan då ryssar i miljontals sjunger denna sång 9 maj på Segerdagen Pabeda varje år.

    • Katjusja är en folksång som är äldre än andra världskriget.

      Att Katjusja blivit populär beror på att smeknamnet på de sovjetiska raketvapen som intog det fascistiska Tyskland och andra konservativa högerdiktaturer i Centraleuropa, mer kända som ”stalinorglar”, är känd i sovjetisk kultur som ”katjusjor”, därav valet av denna kända vårsång (våren 1945) till ljudet av katjusjorna/stalinorglarna.

      • Nu är det andra ”högerfascister” som försöker erövra den ryska jorden.
        Så låt Stalinorglarna tjuta ännu än gång.
        Dag och Natt, Natt och Dag.
        Ända tills inkräktarna med sina Hajmarskanoner och Leopardstridsvagnar förvandlats till utbränt skrot och manskapet flytt därifrån springande för livet om de nu hade turen att överleva mötet med den ilskne ryssen försvarande av Moderlandet Rådina.

        • 28 januari.
          Så här kämpar Ukrainas ”elitsoldater”.. vilket de är bra på.
          Ryska federationens försvarsministerium: 14 människor dödades och 24 skadades i attacken från Ukrainas väpnade styrkor på sjukhuset i Novoaydar
          Минобороны РФ: 14 человек погибли и 24 ранены при ударе ВСУ по больнице в Новоайдаре

          14 personer dödades, 24 skadades som ett resultat av en HIMARS-raketgevärsanfall mot byggnaden av ett distriktssjukhus i Novoaidar, Lugansk People’s Republic (LPR). Detta rapporterades av Ryska federationens försvarsministerium.

          ”Den 28 januari, i byn Novoaidar , LPR, cirka klockan 07.30, attackerade de ukrainska väpnade styrkorna medvetet byggnaden av ett regionalt sjukhus med en USA-tillverkad HIMARS MLRS. sade militäravdelningen.
          Ryska federationens försvarsminister uppgav att civila och militära läkare på detta sjukhus under många månader tillhandahöll nödvändig medicinsk hjälp till lokalbefolkningen och militär personal.
          https://life.ru/p/1554942

    • @arbetarklass 26 januari, 2023 At 13:33

      Hej arbeterklass,
      Det är trevligt att du är intresserad i Ryska
      För att ge dig en bättre(än googleöversättare) känsla för vad den här versen handlar om:

      Расцветали яблони и груши
      [Blommade äppel – och päronträd]

      Поплыли туманы над рекой
      [Flöt dimmor över floden]

      Выходила на берег Катюша*
      [Gick ut på en flodbank Katiusja]

      На высокий берег на крутой
      [På den höga och branta flodbanken]

      *Катюша är ett smeknamn på Катя som i sin tur är ett smeknamn på Екатерина.

      Som en hobby översätter jag sångar till och från Ryska.

      Översättningen ovan är en snabbaste och enklaste variant att bara ge en rak förståelse vad sången handlar om.

      MVH

      • Jag noterar särskilt översättningen på de sista två meningarna i versen.
        Vid snabb läsning fick jag det inte heller till något bra och meningsfyllt.
        Man får ta maskinöversättningar för vad det är och här var det inte korrekt.

        Har man tid och intresse översätter man ett ord i taget men här hade jag bråttom.
        Översättningen blir tyvärr sekundär för mig.
        Först kommer lära sig ordet och uttalet.
        Ofta tar jag ord för ord och lär mig uttalet på varje ord
        Sedan hela meningen för att tala eller sjunga den och konstatera att inget uttal förändrats av sammanhanget.
        Ibland kan det göra det om sista bokstav förskjuts till början av nästa ord.
        Sådant händer ibland.

        Låt nr 11 var Букет из белых роз av Irina Kroug och Viktor Kåråljåfv.
        Där sjunger man белых роз mer som белы хроз
        Viktor och Irina är två ryska sångartister jag gillar.

        Håller dock inte med om transkriptionen på Катюша som Katiusja.
        I bokstaven ш finns inget j-ljud.
        Det är möjligt att man använder bokstaven ш med j-ljud vardagligen.
        Men sådant vet inte jag.
        På Youtube finns många bra lärare på ryska.
        Oftast är de ryssar själva.
        Jag tror Ryssland har som målsättning att breda ut sin kultur till flera.
        Här i Sverige hos mig möts jag nästan bara av misstankar och ointresse medan jag själv är jätte-intressarad.
        Någon i samma situation har jag tyvärr inte stött på än.
        Ryssar borde gå att få kontakt med via Youtube.
        Men jag har inte vågat mig på det än.
        Ännu så länge har jag inte ens inloggning på Youtube.
        Jag är där bara som besökare.
        Tack för upplysningar och lev väl.
        mvh arbetarklass

        • @arbetarklass 26 januari, 2023 At 19:26

          Just det. Läser jag ”Katyusha gick i land” och föreställer mig att Катюша är någon typ sjöjungfrun som kom direkt ur vatten men så var inte fallet.
          En automatisk översättare kan ge ett konstigt resultat, och ibland till och med motsatsen till en korrekt översättning. 🙂

          Gällande …
          ”Håller dock inte med om transkriptionen på Катюша som Katiusja.
          I bokstaven ш finns inget j-ljud.”

          Låt oss diskutera det här.
          I bokstaven ш måste ju finnas j-ljud.
          Annars hur uttalar du ”sjö”, ”Kalasjnikov” eller ”sjal” på en Generäll (Klassisk) Svenska?
          Använder jag ryska bokstäver så blir det: ”шё”, ”Калашников”, ”шаль”.
          På Svenska ш=sj allt så?
          Och då Катюша=Katiusja eller hur? (samt använder jag ”i” efter ”t” för att ”t” här ska uttalas mjukt).
          Om vi var på någon engelsk sida så skulle Катюша möjligtvist vara Katyusha.
          Så resonerar jag. Blir det korrekt?

  4. Tja, det finns två typer av journalister i västvärlden…Den som följsamt skriver det ägarna och CIA vill man ska desinformera om och så har vi arbetslösa journalister som har någon typ av heder i behåll och som vägrar låta sig kuvas! För övrigt så är USA:s ”ekonomi” i mycket värre skick än någon kunde drömma om…Statskulden skenar på mot 32 biljoner dollar men delstaternas och det privata skulderna gör att den totala skuldbördan är närmare 100 biljoner dollar. Bankrutt alltså…

    • @Benny 27 januari, 2023 At 08:29
      Jag håller helt med dig att de flesta MSM journalister och media har övergivit allt vad som kan kallas professionalism och yrkesheder och systematisk och medvetet ljuger, desinformerar, missleder och avsiktligt grovt bedrar sina läsare.

      Skurkjournalister och skurkmedia gör sig kända för att stödja skurkstater, stödja våld, folkmord, överfall, invasioner, krigsbrott, mord och lidande. DN till exempel i min tolkning, bygger sina artiklar på CIA propaganda och bulletiner, eller rentav av rätt av publicerar dom, utan att ange källan förstås. Det var en praxis som väl omvittnat började redan under Herbert Tingstens tid på DN på 50-talet. Helt uppenbart pågår det ända tills idag. Det är ju bara att läsa innantill.

      Det finns gott om material som styrker detta. Exempel.
      —Herbert Tingsten stod närmare CIA än vad som tidigare varit känt
      https://mindcontrolcruise.wordpress.com/2013/03/16/dns-legendariske-chefredaktor-herbert-tingsten-pastas-ha-statt-narmare-den-amerikanska-underrattelsetjansten-cia-an-vad-som-tidigare-varit-kant/

      Ingenting tycks ha ändrats. Utan tvivel, i min åsikt, DN skriver på betalt uppdrag av USA.

      Senaste exemplet kom idag.

      —Efter koranbränningen – nu ställs frågor om kopplingar till Ryssland
      https://www.dn.se/sverige/efter-koranbranningen-nu-stalls-fragor-om-kopplingar-till-ryssland/

      Alla bör vara medvetna om att detta är en klassisk propaganda metod utvecklad i Tredje Riket, associera till något som ger FUD, vilket står fört “Fear Uncertainty and Doubt”, eller Rädsla, osäkerhet och tvivel .Naturligtvis finns inga kopplingar till Ryssland, det är bara lögn, men lögn är en av grundstenarna i propagandan. Sedan upprepas lögnen tills den blir sanning, och falska betalda experter kallas in och intervjuas för backa upp lögnerna. Vad vi kan göra är att hänga ut lögnerna och lögnarna på webben.

    • Vilka journalister och vilken ”västerländsk” journalistik skall vi då läsa och nyttja, Benny? Nämn några för oss!

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here