DN:s tidigare chefredaktör: Svenska media sviker Julian Assange

3
540
Lyssna på och läs om talet av Arne Ruth, tidigare mångårig chefredaktör på DN – från mötet 9 oktober på ABF i Stockholm.
Assange och hoten mot yttrande-och pressfriheten

Program

Peo Österholm, journalist, författare, riksspelman, inblåsning
Helene Bergman, journalist, författare
Håkan Julander, Brev till riksdagsledamöterna från Stödkommittén
Staffan Dahllöf, frilansjournalist, undervisar i EU-rapportering vid Danmarks Medie- og Journalisthøjskole (DMJX) i Aarhus
Erik Halkjaer. ordf. Reportrar utan gränser
Jan Hammarlund, sångare
Håkan Julander, skådespelare, regissör, läser nyskriven dikt
Arne Ruth, mångårig chefredaktör DN
Moderator, Sigyn Meder


Arrangörer. Stödkommittén för Julian Assange i samarbete med Teater Tribunalen, Folket i Bild Kulturfront/Stockholm (avdelning 5), IrakSolidaritet,
Sveriges Fredsråd, Diem 25 Stockholm

Inspelat av Franz Smidek 

Läs talet även här.

________________________________________________________________________

Arne Ruths tal

Här håller jag upp en kopia av en nyhetsartikel som DN publicerade i februari 2020. Den bär rubriken ”FN-observatör anklagar Sverige för rättsröta”. Beskyllningen uttalas av Nils Melzer, FN:s oberoende övervakare av tortyr i hela världen.
Melzer behärskar svenska. Han bygger sin slutsats på egen läsning av rättshandlingar i fallet Julian Assange. Han kräver ett svar från Sverige. Men regeringen vägrar att reagera.
DN:s redigerare har formulerat rubriken från ett journalistiskt perspektiv. Detta är ju en bra grej, värd en uppföljning. Men denna nyhetsvärdering är ur takt med tiden. Texten om rättsrötan blir den sista i DN som tillmäter Nils Melzers kritik relevans. Övriga centrala svenska medier sluter upp bakom tystnaden om Julian Assange.
Med bistånd av eldsjälar som Sigyn Meder, Kristina Hillgren och Anders Romelsjö formulerade jag ett upprop som stödjer Melzers krav. Vi fick på kort tid sjuttiofem namnunderskrifter. Jag skickade uppropet till Dagens Nyheters kulturredaktion. Med vändande mejl kom svaret: vi har inte plats. Aftonbladet refuserade. TT negligerade. Det blev FIB Kulturfront som öppnade sina spalter. Och sedan dess har det rått journalistisk tystnad i rättsfallet Julian Assange.
Kontrasten mellan Sverige och omvärlden är hisnande.
Jag var med om att organisera en tre dagars internationell konferens till stöd för Julian Assange i Oslo i mars Hans far John Shipton framträdde inför en fulltalig publik. Hans tonfall var lugnt. Hans budskap rymde kampvilja. Lokalen var fylld av åhörare. Jag var inte ensam om att bli starkt berörd.
Den här boken kom ut i Norge för ett halvår sedan. Dess titel, översatt till svenska, är ”Förföljelsen av Julian Assange – eller konsten att tysta en besvärlig budbärare.” På 371 sidor sammanfattar Gisle Selnes och Frode Helmich Petersen övergreppen, inklusive Sveriges beteende. Boken är en ovärderlig kunskapskälla. Författarnas utgångspunkt är giltig oberoende av land: ”Om Assange blir dömd i USA kan detsamma drabba vilken som helst journalist som avslöjar fakta som amerikanska myndigheter inte vill ska hamna i offentlighetens ljus.”
I Tyskland har Günter Wallraff skapat en stödrörelse med ett brett politiskt stöd. I juni gav han Julian sitt årliga Wallraffpris. Julians hustru Stella Assange tog emot det med ett tacktal som spreds över världen via Deutsche Welle, Tysklands engelskspråkiga internationella TV-kanal. I Österrike har Julian tilldelats Karl Rennerpriset, detta lands motsvarighet till Palmepriset. Och han är nominerad som en av tre kandidater till årets Sacharovpris.
Det unika med Wikileaks är att den bortser från användares nationella hemvist. Den riktar sig till oss alla i vår roll som världsmedborgare.
Julian har sammanfattat sina utgångspunkter i korta sentenser. Här följer några:
Människor frågar ofta: vad ska jag göra? Svaret är inte så svårt: Lär dig hur världen fungerar. Utmana avsikter hos de som försöker kontrollera oss bakom en fasad av demokrati och monarki. Förena er i ett gemensamt syfte och en gemensam princip: du ska utforma, bygga och försvara det du tror på. Lär dig att utmana och agera – nu.
Vi är aktivister för pressfrihet. Det handlar inte om att rädda valarna. Det handlar om att ge männskor den information som de behöver för att stödja valfångst – eller att inte stödja valfångst. Kunskap är vad som behövs för att få ett samhälle att fungera. Utan detta seglar vi i mörkret.

Varför är Himmelska fridens torg så hårt bevakat? Det är en samlingspunkt där mod kan spridas som en smitta.

Censur är alltid en möjlighet. Den avslöjar en rädsla för reformer. När en maktsfär använder censur visar den också att den kan reformeras.

Hur kan just detta etablissemang i Storbritannien, som haft makten i hundratals år, känna sig hotat? Där finns många komponenter: underrättelsetjänsterna, bankerna, jordägarna. de kommersiella medierna, och BBC, den stora propagandaorganisationen som hjälper till att göra landet sammanhängande. Allt detta är en sofistikerad maktstruktur med samverkande delar. Hur skulle de kunna känna sig hotade av en vild kolonialpojke från Australien?

Vi lever i ett nytt förrevolutionärt ögonblick, precis som under industrialiseringen när kvalificerade arbetare växte fram. De utvecklade en politisk medvetenhet, de fick kunskap om sin egen makt och ställning i samhället.. Därför kunde de handla för att förändra allt det som föreföll historiskt givet. Internetgenerationen befinner sig i ett liknande historiskt läge. Det är t o m en ännu mera fördelaktig position. eftersom internet förmedlar kunskaper om det globala sammanhanget.
Föregående artikelMissriktad utrikespolitik mot Ryssland och andra skadar USA och dess ”allierade
Nästa artikelVarför irriteras Hultqvist och övriga Väst bara av ryska privata militära företag (PMC) och ej av brutala USA-PMC?
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

3 KOMMENTARER

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here