Är ”Kapitalismen verklig välgörare i Karl-Bertil Jonssons julsaga?” (Ekonomiprofessorer i DN Debatt)

9
1918
Karl-Bertil Jonssons jul. Foto:Penn Film

DN Debatt 23/12 har titel ”Kapitalismen verklig välgörare i Karl-Bertil Jonssons julsaga”

DN: ”Nationalekonomerna Lars Jonung och Daniel Waldenström: Marknadsekonomin har lyft människors välstånd. Nidbilden av den kapitalistiske pappan i den tecknade julsagan är orättvis. När Karl-Bertil Jonsson konfiskerar rikas julklappar brister han i respekt för äganderätten som utgör grund för den liberala demokratins existens.”

Det triggade åtminstone mig att ”dan före dopparedan” skriva ett och annat under ”Ifrågasätt” i DN. Det var totalt 151 kommentarer av skiftande karaktär, några ganska bra.

______________________________________________________________________

Min första kommentar: ”Att Karl-Bertil Jonsson gör dessa insatser ger en bra illustration över det primitiva, orättvisa kapitalistiska systemet. Oxfam rapporterade att ökningen av tillgångarna för jordens miljardärer 2017 var betydligt större än som behövdes för att eliminera fattigdomen på jorden. Den stora minskningenav fattigdom har skett i Kina med dess statskontrollerade ekonomiska system, kallat ”socialism med kinesiska förtecken” (vilket kan diskuteras). Kapitalismen utmärks ju av ökande ekonomiska skillnader och av ökade arbetslöshet om vi ser ett par decennier bakåt. I USA äger en handfull lika mycket som de 165 miljoner (50 %) som har minst, och tiotals miljoner är fattiga i kapitalismens hjärtland enligt officiella uppgifter.

Företagens krav på ökad vinst och krav på ökade BNP hindrar de facto nödvändig klimatomställning. Forskning visar att från 1990 till 2015, ansvarade den rikaste 1%-en av världens befolkning för mer än dubbelt så mycket CO2-utsläpp som den fattigare hälften.
(https://www.theguardian.com/environment/datablog/2017/jan/19/carbon-countdown-clock-how-much-of-the-worlds-carbon-budget-have-we-spent)
61 % i kapitalismens centrum, i USA,under 35 år säger att de föredrar att leva i ett socialistiskt samhälle enligt en opinionsundersökning 2019.
Nästan åtta av tio unga britter skyller bostadskrisen på kapitalismen, två tredjedelar vill leva i ett socialistiskt ekonomiskt system. ( https://www.theguardian.com/politics/2021/sep/20/eat-the-rich-why-millennials-and-generation-z)

Kommentar av ÅT: ”Anders Det kan uppfattas som att du hyllar diktaturer när du lyfter fram ”socialismens styrka” genom att framhålla bla Kina under Mao som ett framgågsrikt exempel. Det var det inte. Svältkatastrofer med miljoner döda blev resultatet. Fattigdomen har däremot minskat radikalt efter Maos död. Det är fortfarande diktatur men inget vidare exempel på socialism – eller?”

Mitt svar: ”Fattigdomen minskade radikalt även under Maos tid. USA är världens främsta diktaturkramare, militärtstöd till 70 % av världens diktaturer, ledande i statskupper mot demokratier – inte jag.”

… ”Jag hyller inga blodbesudlade diktaturer. men kan konstatera att över 20 miljoner dödats i USA:s vanligen orättfärdiga krig efter Andra världskriget, dvs. ungefär 30 gånger fler än de helt oacceptabla utrensningarna i Sovjet på 30-talet. Och USA är ledande i statskupper mot demokratier. Kan återkomma med förteckning. Flera opinionsundersökningar, även aktuella, visar att en stor andel av befolkningen i Ryssland är positiv till Sovjettiden. Begreppet ”demokratisk socialism” stod Palme för, men jag avser en mer demokratisk variant. Visst kan mänskligheten bättre än det här primitiva, orättvisa ekonomiska systemet!”

En annan av mina kommentarer:
”Socialismens styrka visas bl.a. av den ekonomiska utvecklingen i då mycket fattiga Kina och Sovjet, trots brister.

Man kan jämföra utvecklingen i Kina och Indien somm låg på ungefär samma nivå 1949. Enligt uppgifter från Världsbanken var medellivslängden i Kina 36,3 år 1960 , 66,8 år 1980, 70,3 år 2000. Motsvarande siffror i Indien var 44,3 år, 54,2 år och 62,9 år. ( Världsbanken. World Development Indicators online. I Minqi Li. The rise of China and the demise of the capitalist world economy. New York:Monthly Review Press, 2008.) I Kinas sparades hundratals miljoner år att leva, Tillväxten under Mao var genomsnittligt en bit över 5 %/år.

Sovjet: Trots brister, fel, förtryck, den helt oacceptabla avrättningen av hundratusentals i slutet av 1930-talet, så utvecklades Sovjet från efterblivet bondeland till världens andra supermakt på 50 år. Enligt grundboken McKay et al, A History of World Societies femfaldigades produktionen mellan 1928 och 1937. ”Inget annat stort land hade någonsin uppnått en så snabb ekonomisk industriell tillväxt.” Tack vare det kunde Sovjet bli huvudkraften i segern över nazimen och fortsatta att utvecklas, trots 20 milj. döda i Världskriget. Demokratisering hade kunnat rädda socialismen?
Den personliga äganderätten är det stora hindret för ett bättre och mer rättvist utnyttjande av jordens resurser. I ett demokratiskt socialistiskt ekonomiskt system kan fattigdomen snabbt elimineras och man kan vidta nödvändiga insatser inom klimatområdet. (visa mindre)”

Senaste kommentaren (då detta skrivs) kl 18.30 25/12) av SW:

”Smaklöst av kapitalisterna att ge sig själva äran och inkompetensförklara alla andra på själva julafton. Jag förnekar inte att liberalismen har spelat en positiv roll. Men varför ska direktörerna och kapitalägarna ha så oanständigt mycket betalt när de finns så många andra hjältar. Grundstenen är lagd av ingenjörerna. Sedan av arbetarrörelsen och folket.
Fortfarande försöker kapitalisten ge arbetaren så stora lönesänkningar och så usla villkor han förmår, trots att det är arbetaren som satsat kroppen, riskerat hälsan och gjort grovjobbet. Se på cykelbuden som kör ut mat. Eller titta på vad restaurangarbetarna i Malmö tjänar. Ända ner till 30 kronor i timmen hörde jag från en som själv jobbat där och skrivit en bok om det som hon vann ett pris för. Folket kämpade med strejker och demonstrationer och ibland med livet som insats för att tvinga kapitalisten till det han inte vill ge dem: Demokrati, yttrandefrihet, drägliga arbetsvillkor. Medan kapitalisten satt på sin feta ända och kämpade emot så mycket han förmådde. Sverige är det näst intill miljardärstätataste landet i världen idag, enligt Daniel Suhonen. Felet med kapitalisten är hans ohämmade egoism och självförhärligande som leder till massor av problem, orättvisor och konflikter. Den sanna hjälten i mina ögon är arbetaren som gör jobbet, inte direktören som sitter i fåtöljen och vänder papper.”
Föregående artikelDebatt i DN med redaktören om Wagner, Putin, Ukraina
Nästa artikelSenarelagd artikel ”Folkmorden: Vems ansvar?”
Anders Romelsjö (red)
Anders Romelsjö är redaktören för Global Politics. Han drev tidigare under sex år bloggen Jinge.se som nu främst är ett arkiv med tusentals artiklar. Aktivist i den antiimperialistiska rörelsen på 1970-talet. Han har en bakgrund som läkare och professor med inriktning på forskning om alkohol, droger och folkhälsa.

9 KOMMENTARER

  1. Covidpandemin är ett annat exempel på hur rika skor sig på fattiga och sjuka! Läkemedelsbolagen tjänar miljarder samtidigt som många länder i Afrika och Asien inte har råd att köpa vaccin! Brutalt och krasst! Viruset muterar och kräver nya doser vaccin till de som redan fått! Vilken
    Kapitalistisk cirkus!

    • Länder i Väst hade donerat vaccindoser med kort hållbarhet till Nigeria genom COVAX vaccin-sharing program.Faisal Shuaib direktör för Nigerias hälsodirektat sa att de vill vara transparenta till nigerianer, så de kan lita till dem, och inte injicera dem med utgångna vacciner.
      1.066.214 doser vaccin har kasserats.Deras hälsominister Osagie Ehanire sa att de tänker inte längre acceptera vaccin med så kort hållbarhet.Så istället för att hjälpa så innebar detta en kostnad för Nigeria med att dumpa dessa högar med vaccindoser.
      Urdålig logistik och man kan undra om man skänker vaccindoser först när man förstår att man själv inte kommer att använda dessa.
      Dags för Sverige att redan nu skänka vaccindoser innan man börjar närma sig utgångsdatumet.Det kommer nya vacciner och om man har gjort avtal för lång tid framåt med Pfizer, så kan man redan nu börja skänka dessa vacciner till COVAX vaccin-sharing program.

      https://www.youtube.com/watch?v=D_UzF8Khpc4

  2. Filosofiska argument och jämförelser är på sätt och vis alltid intressanta, för den som orkar läsa.

    Marknadsekonomi har alltid funnits sedan människor eldade och bodde i grottor. Man bytte saker med varandra och uppskattade dess värde och motvärde, och levde vidare.

    Kapitalism är däremot en ganska ny företeelse där ansamlandet och tillväxt av pengar evigt skall stiga.

    De hårda prövningarnas år i början av sovjetmakten och efter den kinesiska revolutionen 1949 återspeglar något inte ens lärofäderna Marx och Engels kunde tänka sig rent teoretiskt: dessa länder fick PÅBÖRJA en industrialisering och ett samhällsbygge där medborgarna helt enkelt måste börja lära sig läsa och skriva. I marxismens teori ska det ha klarats av under det kapitalistiska stadiet, inte efter revolutionen.

    Nu kan man avvisa detta som 1960- och 70-talets testuggande. Måhända. Men det var det som var urkällorna till ordens ursprung.

    Lärdomen vi kanske kan lära är att ta omvägen direkt från halvfeodala och närmast medeltida samhällen som Tsarryssland och det gamla bonde-Kina direkt in i en snabb nödtvingad industrialisering och samtidigt klara av svåra inbördeskrig och lite hitlerister på våldsbesök en midsommarhelg inte direkt är socialismens idealstadium. Verkligheten segrade tyvärr över den filosofiska teorin, som oftast.

    Vi ser alltför ofta att man talar gärna om kapitalismen i dess bästa dagar -ingen nämner någonsin det ofantliga folkmorden i t.ex. den belgiske kungens privata kapitalistiska kapitalalstrande koloni i form av Kongo- medan den nya socialismen alltid få stå till svars för de sämsta besluten, tagna under inbördeskrig och världskrig. Bevisbördan ligger alltid hos det nya och utmanaren.

    Det finns idag inga rena libertarianska kapitalistiska statssystem eller nattväktarstater. Alla länder är tack och lov alltför civiliserade för det. Till och med svenska nationalekonomer och Skattebetalarnas förening som alltid tittar på Karl-Bertil Jonsson ideologiskt baklänges borde vara lite mer ödmjuka. Korkskallarna kan vi tyvärr inte bota, inte ens de mest kapitalistiska läkemedelsindustrierna har tagit fram ett läkemedel för ekonomiprofessorer och neoliberala libertarianer, även om vi faktiskt enligt marknadens principer faktiskt är i behov av dessa nya läkemedel.

  3. Covid pandemin har verkligen visat dom giriga Big pharmas fula tryne. Dom alla miljarder dollar som bara håvas in. Makten dessa så giriga clowner besitter,är ofta okända för oss i Sverige. Dom amerikanska big pharma fungerar som en riktig maffia organisation,men ändå lagligt.Dom är korrupta. Oavsett vilka vacciner och alla övriga läkemedel,så är det dom själva som bestämmer priserna.Och i så många olika läkemedel eller vacciner så har man priser som motsvarar månadslöner för oss här i Sverige. Massor med olika vanliga läkemedel,som vi här i Sverige har tillgång till genom vanliga apoteket,fungerar INTE på samma sätt i Usa. Det Usa som är världens rikaste,rånar sina sjuka på allvar. Vare sej man är diabetiker, astmatiker eller psykiskt sjuka och måste ha antidepressiva läkemedel,så finns inga fasta priser, eller maxtak över priserna på läkemedel. Vet det låter sjukt,men kolla upp det så blir ni förvånade. Det finns miljoner människor i Usa som är (multi sjuka)Dvs att man måste ha flera olika läkemedel för att kunna överleva normalt.Men det är omöjligt för dessa människor att betala för alla läkemedel dom måste ha,för dom har inte månadslöner att lägga VARJE månad,hela tiden månad efter månad.Man tvingas därför prioritera vilka man kan,har råd att köpa och så kör man på det. Detta är mycket vanligt och man varit maktlösa mot big pharma,för dom är för mäktiga och fungerar som en riktig maffia organisation,där dom har fingrar överallt i samhället på allvar och ända in i politiken jämt,på båda partierna. Såg förra året en dokumentär om detta och jag blev förvånad över hur brutala diktatorer dessa fusk företagen betedde sej mot dom svaga i samhället. Sen finns”opiod-krisen” som dom korrupta big pharma själva låg bakom med flit i så många år,för pengarna. Det har funnits en enda seriös politiker och även presidentkandidat i Usa, som varit så förbannad och arg över detta i många år. Han heter Berny Sanders och är Socialist-Demokrat.Han har försökt driva och ge sej på dom alla big pharma i åratal,men dom är för mäktiga och det krävs hjälp och enad front då av övriga politiker också,vilket misslyckats då big pharma är för mäktiga och direkt köper dom övriga politikerna och deras lojalitet som dom gjort i åratal. Hela året nu har dessa korrupta och kriminella giriga gangstrarna fått ha ensam monopol på vaccinerna här i hela västvärlden. Dom skrattar hela vägen åt banken,hela året nu och tackar våra korkade EU-ledare för att inte ha godkänt andra vacciner från andra länder.Som det första vaccinet i världen Sputnik av Ryssland.Eller något annat vaccin från Kina

  4. Nationalekonomi är lite av ett intelligenstest. De nationalekonomer med låg intelligens tror utan tvekan (Utan tvekan är man inte riktigt klok, som ha skrev Tage Danielsson) på de nationalekonomiska teorierna och modellerna. Där har vi Lars Calmfors som ständigt upprepat samma mantra, ända tills han blev ifrågasatt. Nedan ett talande axplock ur boken Lönesänkarna av Erik Sandberg.
    https://www.bokus.com/bok/9789174414790/lonesankarna/
    —–
    [D]en som livligast gav sig in i diskussionerna var den tidigare ekonomen på SNS, Lars Calmfors, som nu blivit professor på Stockholms universitet. Lars Calmfors hade redan i slutet av 70-talet skrivit på ledarsidan i Svenska Dagbladet om behovet av löneåterhållsamhet och högre vinstandel i ekonomin. På 90-talet skrev han fortfarande på samma tema. Det gör han förresten än i dag, upptäcker jag när jag läser några av hans senaste krönikor på ledarsidan i Dagens Nyheter. Under fyra decennier har han manat till lägre löner eller lägre löneökningar och större löneskillnader. Med framgång, vad det verkar.
    Men jag lägger ifrån mig professorns senaste artiklar och återvänder till vad han skrev på 90-talet. Hans argument för låga löner var att det skulle leda till lägre arbetslöshet. Intressant, tänker jag och bläddrar tillbaka i min pärm till den artikel där samme Lars Calmfors, tre år tidigare, uppmanat till högre arbetslöshet. Som ekonom i SNS Konjunkturråd hade han verkat för att avskaffa den fulla sysselsättningen som överordnat mål för den ekonomiska politiken. Den förre LO ekonomen P-O Edin säger att Lars Calmfors den gången hade avfärdat risken för att en politikomläggning skulle orsaka massarbetslöshet. Tre år senare, när arbetslösheten hade sexfaldigats, visade Lars Calmfors inga tecken på att omvärdera sina tidigare slutsatser. Tvärtom, vad jag kan se. Han höjde i stället tonläget. Från 1991 och framåt kom han att bli en av de mest citerade professorerna i svenska massmedier. Han syntes plötsligt överallt. På ett år lyckades Lars Calmfors få hela sju debattartiklar publicerade i de stora dagstidningarna (enbart Dagens Nyheter tog in fyra av dem). Hans uttalanden lyftes upp i nyhetssändningar i radio och teve. Enligt Lars Calmfors berodde massarbetslösheten inte på den omläggning av den ekonomiska politiken som han själv varit med om att rekommendera. Arbetslösheten var enligt honom fackets fel. Det är »löneförhandlare som drivit upp reallönerna till nivåer som skapar arbetslöshet«, sade han i en intervju i Dagens Industri.
    I ett läge där reallönerna i Sverige stått still i tjugo år menade alltså professor Calmfors att det var för höga reallöneökningar som orsakat den uppkomna massarbetslösheten. Han fick i allmänhet stå oemotsagd med denna, som jag kan tycka, underliga ståndpunkt. Vad jag kan se verkar inte journalisterna ha ställt några följdfrågor om hur han menade att reallönerna ökat för mycket, när en industriarbetare i början av 90-talet faktiskt hade lika låg reallön som i början på 70 talet.

    Jag får intrycket att Lars Calmfors ståndpunkt i debatten inte utgick från empiriska studier av vad som faktiskt hade hänt i den svenska ekonomin. I stället verkar han ha utgått från en teoretisk modell. Hans resonemang återknyter till den gamla nationalekonomiska idén från 1900-talets början, som sade att arbetslöshet i en marknadsekonomi bara kan förklaras med att arbetarna har orealistiskt höga lönekrav. Keynes förklaring, att arbetslöshet kan bero på långvarigt bortfall i efterfrågan, var inte längre på modet.

    Lars Calmfors hade redan i slutet av 70-talet skrivit på ledarsidan i Svenska Dagbladet om behovet av löneåterhållsamhet och högre vinstandel i ekonomin. På 90-talet skrev han fortfarande på samma tema. Det gör han förresten än i dag, upptäcker jag när jag läser några av hans senaste krönikor på ledarsidan i Dagens Nyheter.

    Enligt Lars Calmfors berodde massarbetslösheten inte på den omläggning av den ekonomiska politiken som han själv varit med om att rekommendera. Arbetslösheten var enligt honom fackets fel. Det är »löneförhandlare som drivit upp reallönerna till nivåer som skapar arbetslöshet«, sade han i en intervju i Dagens Industri.
    I ett läge där reallönerna i Sverige stått still i tjugo år menade alltså professor Calmfors att det var för höga reallöneökningar som orsakat den uppkomna massarbetslösheten. Han fick i allmänhet stå oemotsagd med denna, som jag kan tycka, underliga ståndpunkt. Vad jag kan se verkar inte journalisterna ha ställt några följdfrågor om hur han menade att reallönerna ökat för mycket, när en industriarbetare i början av 90-talet faktiskt hade lika låg reallön som i början på 70-talet.

    Jag sitter nu i slutet av intervjun med upplevelsen av att Lars Calmfors gradvis glidit över i en annan ståndpunkt. I början av vårt samtal betonade han lönenivån som en avgörande förklaring till arbetslösheten i landet. Efter ett antal motfrågor vill han plötsligt tona ner den förklaringen och lyfta fram andra faktorer.

    Om man håller tillbaka reallönerna i förhållande till produktiviteten, då blir det mer lönsamt för företagen att anställa och då kommer sysselsättningen på sikt att gå upp. Det är väldigt enkla och elementära samband som jag tror är uppenbara egentligen för alla. [säger Lars Calmfors]

    – Borde inte löneåterhållsamheten minska allmänhetens köpkraft och därmed minska efterfrågan, även efterfrågan på arbetskraft?
    Nu backar Lars Calmfors genast från påståendet att sambanden är enkla.
    – Ja, alltså sambanden är ju relativt komplicerade, säger han nu. Det finns mycket riktigt en effekt att konsumtionen går ner. Å andra sidan blir det mer lönsamt för företagen att investera. Så investeringarna går upp.
    Samma argument som fick Palme och Feldt att sänka reallönerna med en
    superdevalvering, tänker jag.
    – Hur kommer det sig då att investeringsgraden har minskat sedan 70-talet trots att
    vinstandelen i ekonomin har ökat och löneandelen har minskat?
    – Ja, det är ju så att alla ekonomiska variabler påverkas ju av ett antal olika faktorer,
    svarar han dröjande. Och investeringar har ju väldigt mycket att göra med allmän
    optimism om utvecklingen och osäkerhet om ränteutvecklingen. Man måste ha
    med alla de här faktorerna för att få en fullständig bild.
    ——
    Det är alltså inte konstigt att allt är upp och ner, när idioterna tillåts ha inflytande över politiken.

    • Det känns ofta som det går också en slags killgissande konjunkturer av usla matematiker (d.v.s. ekonomer) i den nationalekonomiska ”vetenskapen” (pseudo-vetenskap?), och det som någon inne-ekonom finner aktuellt kring plastmedaljen till ”Alfred Nobels minne” (vad är det för en idiot som inte såg till att det istället blev ett rent vetenskapligt MATEMATIK-pris?!?) -som Milton Friedman: trettio år är hans vetenskaplighet ute och det anses att t.ex. britterna under Thatcher förlorade upp till en fjärdedel av naturlig tillväxt. Men samhällsmodellerna måste ännu slita med resultaten av Friedman-eländet, allra värst tydligen i Chile där man efter 30 år nu kan få ut eländet inskrivet i grundlagen och konstitutionen!

      • Nationalekonomi är ingen vetenskap. Ett roligt bevis för detta är nobelpriset i ekonomi. Knut Kainz Rognerud skriver i sin bok Tio trasiga tankar om ekonomi:
        https://www.bokus.com/bok/9789173436663/tio-trasiga-teorier-om-ekonomi/

        ”År 2011 gav Kungliga Vetenskapsakademien Riksbankens pris till Alfred Nobels minne till nationalekonomerna Thomas Sargent och Christopher Sims. De fick priser för «deras empiriska forskning om orsak och verkan i makroekonomin». De visade bland annat hur penningpolitiken påverkade ekonomin. Intressant är att det står i skarp kontrast till Edward Prescott och hans Nobelpris sju år tidigare, ett pris han fick bland annat för en modell där han förnekade penningpolitikens effekter.”

        Det är så absurt att det borde kännas pinsamt att kalla nationalekonomi för vetenskap. Nationalekonomi är som Strindberg definierar ekonomi ”En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete. ”

        • Bra! Från klarhet till klarhet: Magnus och den alltid gode krigarpennan Strindberg måste väl sägas ha avgjort detta ämnes alla vidare kommentarer (och definitivt från mig själv!!).

  5. Mao tiden hade faktiskt ett positivt nettoresultat, trots alla stora misstag. De stora framstegen gjordes mellan 1946 och 1958, det är bara att fråga de som var med. Mao tiden anses som något av en katastrof idag i Kina, speciellt Kulturrevolutionen, men den la grunden till framtiden och den positiva utvecklingen. Mao tiden var inte någon diktatur, som Kina belackare försöker framställa den. Grundidén var att avlägsna konfrontationen och provokationer mellan flera partier/grupperingar, inrätta ett enda parti som skulle folkstyras, alltså en slags demokrati. Det mest värdefulla man lärde sig var att ett enmansstyre inte fungerar. Mao själv blev något av en avgud. Nästa värdefulla del var jordbruksreformen som började 1946, läs och skrivkunnande 1950s-1960s, barfotaläkarna 1965, familjeplanering 1968, som senare blev ettbarnspolitiken. Stora Språnget var ett bakslag, Kulturrevolutionen en stagnation.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here