FN-chef för mänskliga rättigheter anser att Israels insatser i Gaza är ett ”skolboksexempel på folkmord”

26
537
United Nations (FN) i New York. Foto: Tadekk. Licens: CC BY 2.0, Flickr.com
United Nations (FN) i New York. Foto: Tadekk. Licens: CC BY 2.0, Flickr.com

The Guardian rapporterar https://www.theguardian.com/world/2023/oct/31/un-official-resigns-israel-hamas-war-palestine-new-york
Chefen för New York-kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har lämnat sin post och protesterar mot att FN ”misslyckas” med sin plikt att förhindra vad han kategoriserar som folkmord på palestinska civila i Gaza under israelisk bombning och citerar USA, Storbritannien och stora delar av Europa som ”helt delaktiga i den fruktansvärda attacken”.

Under tisdagen hade dödssiffran efter Israels attacker mot Gaza ökat till 8.525, varav närmare 70 procent är barn (3.542) och kvinnor (2.187).

Craig Mokhiber

Craig Mokhiber skrev den 28 oktober till FN:s högkommissarie i Genève, Volker Turk, och sade ”Detta blir mitt sista meddelande till dig” i hans roll i New York.

Mokhiber, som avgår efter att ha uppnått pensionsåldern, skrev: ”Än en gång ser vi ett folkmord utspela sig framför våra ögon och den organisation vi tjänar verkar maktlös att stoppa det.”

Han sade att FN hade misslyckats med att förhindra tidigare folkmord på tutsier i Rwanda, muslimer i Bosnien, yazidier i irakiska Kurdistan och rohingyer i Myanmar och skrev: ”Högkommissarien, vi misslyckas igen.

”Den nuvarande massakern på det palestinska folket, som har sin grund i en etnonationalistisk kolonial bosättarideologi, som en fortsättning på årtionden av systematisk förföljelse och utrensning, helt baserad på deras status som araber … lämnar inget utrymme för tvivel.”

Mokhiber tillade: ”Detta är ett typiskt fall av folkmord” och sade att USA, Storbritannien och stora delar av Europa inte bara ”vägrar att uppfylla sina skyldigheter” enligt Genèvekonventionerna utan också beväpnar Israels angrepp och ger politisk och diplomatisk täckning för det.

I den avgående direktörens avskedsbrev nämndes inte Hamas attack den 7 oktober mot södra Israel, där mer än 1.400 människor dödades och 240 togs som gisslan. Ännu mer kontroversiellt är att hans brev uppmanar till ett effektivt slut på staten Israel.

”Vi måste stödja upprättandet av en enda, demokratisk och sekulär stat i hela det historiska Palestina, med lika rättigheter för kristna, muslimer och judar”, skrev han och tillade: ”och därför nedmonteringen av det djupt rasistiska, bosättarkoloniala projektet och ett slut på apartheid över hela landet.”

Mokhiber har arbetat för FN sedan 1992 och har haft ett antal alltmer framträdande roller. Han ledde högkommissariens arbete med att ta fram en människorättsbaserad strategi för utveckling och var senior människorättsrådgivare i Palestina, Afghanistan och Sudan.

Han är advokat och specialiserad på internationell människorättslagstiftning och bodde i Gaza på 1990-talet.

I sin roll som chef för New York-kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har han ibland kritiserats av proisraeliska grupper för sina kommentarer på sociala medier. Han kritiserades för att ha publicerat stöd för BDS-rörelsen (bojkott, desinvesteringar, sanktioner) och anklagat Israel för apartheid – en anklagelse som han upprepade i sitt avgångsbrev.

Journalister och akademiker började publicera innehållet i brevet på X, tidigare känt som Twitter, på tisdagseftermiddagen.

En talesperson för FN i New York skickade Guardian ett uttalande om Mokhiber och sa: ”Jag kan bekräfta att han går i pension idag. Han informerade FN i mars 2023 om sin kommande pensionering, som träder i kraft i morgon. Åsikterna i hans brev som offentliggjordes idag är hans personliga åsikter.”

Uttalandet fortsatte: ”Kontorets ståndpunkt om den allvarliga situationen i de ockuperade palestinska territorierna och Israel återspeglas i våra rapporter och offentliga uttalanden.”

Reaktionerna på Mokhibers frispråkiga avgång från en så framträdande FN-position var blandade. Louis Charbonneau, FN-chef på Human Rights Watch, sade till The Guardian att han hade framfört ett kraftfullt argument mot dubbelmoral i världsorganisationens hållning.

”Man behöver inte hålla med om allt i brevet för att se att han har gjort en kraftfull och deprimerande argumentation för att FN har tappat bort sig när det gäller mänskliga rättigheter i förhållande till Israel och Palestina, delvis på grund av påtryckningar från USA, Israel och andra regeringar. Det är inte för sent att vända FN-skeppet, men de måste göra det snabbt.”

Anne Bayefsky, som leder Touro College’s Institute on Human Rights and the Holocaust i New York, anklagade däremot Mokhiber på sociala medier för ”öppen antisemitism”. Hon sade att han hade använt ett FN-brevhuvud för att uppmana till att ”radera Israel från kartan”.

Under tisdagen hade dödssiffran efter Israels attacker mot Gaza ökat till 8.525, varav närmare 70 procent är barn (3.542) och kvinnor (2.187).

 

Föregående artikel”Folket gör revolutionen”: stakar ut en antiimperialistisk väg i Västafrika
Nästa artikelSe boksläppet av Stefan Lindgrens nya bok ”Dö för Nato”.
Anders Romelsjö (red)
Anders Romelsjö är redaktören för Global Politics. Han drev tidigare under sex år bloggen Jinge.se som nu främst är ett arkiv med tusentals artiklar. Aktivist i den antiimperialistiska rörelsen på 1970-talet. Han har en bakgrund som läkare och professor med inriktning på forskning om alkohol, droger och folkhälsa.

26 KOMMENTARER

  1. Ju snabbare vi går ur och verkar för att FN läggs ned, eftersom FN fungerar enligt principen ”polsk riksdag” med USA:s stående veto vilket skapar massmord efter massmord i världen, desto snabbare kan vi skapa ett nytt FN som är mer demokratiskt och ev. kan skapa världsfred.

    Vi behöver även folk som är fredliga på riktigt, d.v.s. organiserar sig genom fredliga partier som valsamverkar fredligt och brett med andra fredliga partier och ersätter de korrupta.

    Vi behöver inte den falska repellerande pseudovänstern som svalt fulmedias dumheter med hull och hår, lika lite som vi behöver den falska NATO-högern i S, SD eller Alliansen. Dessa måste reduceras genom utbildning och memer, så att folket kan se deras lögner tydligt.

  2. https://www.weeklyblitz.net/news/israel-hamas-war-is-just-part-of-the-global-war-on-islamist-militancy/
    USA:s president Joe Bidens fördömande av Hamas grymheter och stöd för Israels mål att eliminera terroristorganisationen verkar vara hjärtligt. Men markkriget har inte avancerat, möjligen på grund av oro över dess oförutsägbara utfall bland Israel och dess allierade.
    När president Biden talar om att världen befinner sig i en ”böjningspunkt”, kan han vara mer exakt än han inser. Israel och det judiska samfundet ligger i framkant av vad som kan eskalera till en global konfrontation med islamistiska terrororganisationer. Israels försiktiga inställning till att inleda urban krigföring i en tätbefolkad stad, särskilt mot Hamas-militanter som är ivriga efter den förvrängda ”äran” att döda judar och västerlänningar, är försiktig.
    Staden är en labyrint av underjordiska tunnlar där många västerländska gisslan hålls. Insatserna är höga, med liv som hänger i balans. Medan Israels precisionsflyganfall kan ha Hamas ledarskap på flykt, njuter dessa ledare för närvarande av bekvämligheterna hos lyxhotell i andra delar av regionen.
    Utöver Hamas är även andra terroristgrupper som Hizbollah, Palestinian Islamic Jihad och den palestinska myndigheten på Västbanken hot. Dessa organisationer ingår i ett större islamistiskt nätverk som sträcker sig från Libanon och Syrien genom Irak, hela vägen tillbaka till Iran.
    Hizbollah utgör ett omedelbart och mer formidabelt hot än Hamas, efter att ha samlat på sig en stor arsenal av avancerade missiler i syriska och libanesiska byar nära Israels norra gräns. Iran trodde att detta skulle avskräcka Israel från att inrikta sig på sina kärnkraftsanläggningar.
    De senaste mötena mellan Irans utrikesminister och Hizbollahs generalsekreterare tyder på att Iran har gett Hizbollah grönt ljus att attackera Israel, särskilt om Israel tillfogar betydande skada i Gaza. Israel skulle i förebyggande syfte kunna inaktivera Hizbollahs kapacitet i södra Libanon, men det skulle leda till förlust av människoliv. Detta kan förklara varför Israel har valt amerikansk marin avskräckning, vilket framgår av den amerikanska flottans senaste avlyssning av missiler riktade mot Israel.
    Men att tillåta Hizbollah det första steget kan äventyra civila liv i norra Israel. Israel har anledning att vara orolig för att USA kan vara ovilliga att engagera Hizbollah direkt, eftersom det skulle föra USA närmare konflikten med Iran.
    Frågan handlar inte bara om ”konflikten” mellan Israel och Palestina; det handlar om att konfrontera terrorister som berövar deras ungdom möjligheter, locka dem till martyrdöden genom förvrängda tolkningar av jihad. Israel och judar kan vara primära mål, men hotet sträcker sig till kristna och andra.

    Västerländska demokratier blir allt mer medvetna om hotet och förbereder sig för att deportera jihadister som tagit sig in i sina länder som flyktingar under det senaste decenniets omvälvning i Mellanöstern. Demonstranter i västländer borde förstå att det palestinska folket är offer för sina egna våldsamma och korrupta ledare, inte för Israel. Att avsluta denna självpåtagna ockupation kan bana väg för internationella ansträngningar för att förbättra livet för det palestinska folket. President Bidens påstående att Hamas inte representerar Gazas folk är tveksamt, med tanke på att de valde gruppen 2006.
    Dessutom kontrollerar Hamas en betydande del av Västbanken, som styrs av den palestinska myndigheten. Färska mätningar tyder på att om val hölls i dag skulle Hamas ledare Ismail Haniyeh vinna en majoritet av rösterna, medan den palestinska myndighetens ledare Mahmoud Abbas skulle släpa efter. Abbas, som närmar sig 90 och är allmänt ogillad, kommer sannolikt inte att skapa fred.

    Abbas är mer benägen att uppvigla till våld mot judar än att avstå från motstånd mot Israel. Bara förra veckan lovade han stöd för familjerna till terrorister som var inblandade i attackerna den 7 oktober. Den här månaden instruerade den palestinska myndigheten sina mosképredikanter att förklara krig mot Israel och uppmana till dess förintelse.
    Budskapet var tydligt: ​​kampen kommer att fortsätta tills en självständig palestinsk stat har etablerats med Jerusalem som huvudstad. Medan Israel fungerar som frontlinjen i den globala kampen mot islamistisk terror, kan USA använda sitt diplomatiska inflytande för att hitta en palestinsk ledare som är villig att sluta fred med Israel, snarare än en som hetsar till våld.
    Många unga palestinier är angelägna om ett normalt liv i Israel, men deras dagliga upplevelser försämras av militära säkerhetskontroller. En ny generation av palestinskt ledarskap skulle kunna förändra detta, så att de kan dra nytta av nya möjligheter på Västbanken och eventuellt lätta på reserestriktioner. Det första steget för att uppnå något av detta är att sätta stopp för terrorn.
    För senaste uppdateringar och nyheter följ BLiTZ på Google News, Blitz Hindi , YouTube , Facebook och även på Twitter .

  3. Det märkliga är att allt detta sker i princip i konstant medial direktsändning.

    Ingen kan någonsin påstå att de inte visste.

    Ebba Busch (partiledare och hårdför fuhrer för de så kallade ”Krist”-”demokraterna”) poserade häromdagen i israelisk armétröja framför en stridsvagn. Smakfullt? Smaklöst? Omdömesgillt?

    Vad är detta om inte stöd för folkmord och brott mot internationell lag?

    Allt i medial direktsändning. Glöm inte det.

  4. Medan apartheid israels horor i väst åberopar regimens ”rätt att försvara sig” i ur och skur, så säger Rysslands FN-ambassadör Vasily Nebenzya att som ockupationsmakt kan inte regimen åberopa självförsvar enligt internationell rätt.

    Rätten till självförsvar omfattar inte apartheid israel i den pågående konflikten i Gaza eftersom man är ockuperande stat.

    Vasily Nebenzya i FN:s generalförsamlings särskilda session om Palestina på torsdagen.

  5. Repetition är kunskapens moder. Ohyggligheterna i Palestina har föranlett många skribenter att åter en gång gå i genom historien om hur Israel blev till. Balfour-deklarationen brukar fungera som en utgångspunkt. För en dryg månad sedan skrev Peter Oborne på Global Research hur en ny forskningsrapport visade att britterna redan tidigare hade lovat denna region till araberna dvs. till palestinierna vad Palestina beträffar. Balfours deklaration saknade legitimitet och det flerdubbelt. När Balfours löfte kom hade området således inte bara lovats till araberna och det genom ett löfte som var av mer bindande slag och för det andra var området ottomanskt ännu vid tidpunkten som det gavs och för det tredje vilken rätt skulle Storbritannien överhuvudtaget ha att skänka bort andra folks land.

    Det har även framkommit att USA länge stretade emot och gav efter först när Truman blivit president som det påstås med rikliga judiska bidrag till dennes valkassa. USA gjorde inledningsvis tämligen korrekta bedömningar vad gällde frågan om en judisk stat, att det saknades förutsättningar. Men om den amerikanska administrationen var trög i starten var de sionistiska finansiärernä i USA både aktiva och starka. Att kuppen lyckades 1947 berodde mycket på det stöd som dessa bidrog med.

    Flera framstående israeliska kritiker av landets sionistiska ledning anser att det måste till en enstatslösning. Bland dessa historikern Ilan Pappé och Miko Peled som brukar gå under beteckningen ”generalens son” eftersom han skrivit en självbiografi med den titeln. Med Peled finns en färsk video som inspelats en vecka innan nuvarande kris utbröt. Om jag uppfattade det rätt bestrider Peled Israels hela legitimitet och han har forskat kring denna fråga. Han menar bl.a. att det inte skulle leda någon vart att bevara en stat som tillkommit genom våld och bedrägeri och som då skulle fortsätta att vara rasistisk i sin konstitution. Peled lovordar Kuba som aldrig erkänt Israel.

    Och till sist ett påpekande om terminologi. Kritiker av Israel borde kallas anti-sionister och ingenting annat. Här har Israel gjort ett slugt grepp då de myntat motståndet som anti-semitism. Semiter, vilka är det ? Jo, det är araberna samt de sk. medelhavsjudarna som varit upphovet till den judiska tron. Palestinierna t.ex. är alla semiter, av judarna i Israel är semiterna endast en liten minoritet. Enligt en tysk hobbyhistoriker skulle dessas andel idag vara kring tio procent, Resten är inga semiter alls utan deras ursprung ligger i khazarenas rike nära Kaspiska havet och de har anammat den judiska tron tusen år efter dess tillkomst. Det är förvisso bortkastad möda att försöka få en rättelse men som den ryske israelen Israel Shamir påpekade för en tid sedan råder en politisk och social spänning inom Israel mellan de två grupperna. Den semitiska gruppen har en underordnad ställning, makten innehas av khazarerna eller ashkenazy -judarna.

    • Problemet idag är att människor och till och med stora delar av media (förmodligen i ren skräck) inte kan skilja på ren anti-israelism, d.v.s. kritik mot israeliskt våld, förstörelse av ockuperat land, laglöshet och strafflöshet och brott mot internationell lag i över 56 år – och å andra sidan gammal ingrodd anti-judiskhet (som i sig inte är detsamma som anti-semitism). Anti-semtism-ordet har ju, för att använda Ebba Buschs eget språkbruk 8i SD-frågan), blivit ett slags verktyg för brunsmetning av alla slags antaganden.

      Det har mycket att göra med att de grupper och politiska inriktningar som idag bedömer precis all anti-israelisk kritik som ”antisemitism” är just exakt dessa innan 1945 kristna och konservativa grupper som själv var basen för västerländsk och europeisk antisemitism. Vi minns ofta den uramerikanske affärsmannen Henry Ford Sr. som skrev den mycket antijudiska boken ”Den evige Juden” och dennes upprepanden av den gamla ryska tsaristiska säkerhetstjänstens pamflett ”Sions Vises Protokoll” (som i mångt och mycket var en stöld av material från helt andra skrifter) och Henry Fords hyllande av och brevväxling med en viss herr Adolf Hitler. Självklart orkar inte dagens framför allt svenska kristna och konservativa göra upp med det arvet istället blir all anti-israelisk kritik just modern anti-semitism, d.v.s. det man själv var och stod för förr, för drygt 75 år sedan innan Adolf Hitlers självmord.

  6. Jag delar sida 3 och 4 av
    Craig Mokhiber enastående avskedsbrev.
    Originaldokument (PDF)
    kan läsas i delad länk.
    Bidragit av ISHMAEL DARO (Democracy Now!)

    HEADQUARTERS | SIEGE | NEW YORK, NY 10017 TEL.: + 212 963 5931 |

    SIDA 3
    I går, bara några kvarter härifrån, togs New Yorks Grand Central Station över av tusentals judiska människorättsförsvarare som stod i solidaritet med det palestinska folket och krävde ett slut på israeliskt tyranni (många riskerar arrestering, i processen). Genom att göra det avskalade de på ett ögonblick den israeliska hasbara-propagandapunkten (och den gamla antisemitiska tropen) att Israel på något sätt representerar det judiska folket. Det gör det inte. Och som sådant är Israel ensamt ansvarigt för sina brott. På den här punkten tål det att upprepa, trots Israels lobbysmutskastningar om motsatsen, att kritik av Israels kränkningar av de mänskliga rättigheterna inte är antisemitisk, lika lite som kritik av saudiska kränkningar är islamofobisk, kritik av kränkningar i Myanmar är antibuddhistisk eller kritik av indiska kränkningar är anti-hindu. När de försöker tysta oss med smutskastning måste vi höja vår röst, inte sänka den. Jag litar på att du kommer att hålla med, herr högkommissarie, att det är detta att tala sanning till makten handlar om. Men jag finner också hopp i de delar av FN som har vägrat att kompromissa med organisationens principer för mänskliga rättigheter trots enorma påtryckningar att göra det. Våra oberoende specialrapportörer, undersökningskommissioner och experter från fördragsorgan, tillsammans med de flesta av vår personal, har fortsatt att stå upp för det palestinska folkets mänskliga rättigheter, precis som andra delar av FN (även på högsta nivåer) skamligt har gjort böjde sina huvuden för makten. Som väktare av normer och standarder för mänskliga rättigheter har OHCHR en särskild skyldighet att försvara dessa normer. Vårt jobb, tror jag, är att göra vår röst hörd, från generalsekreteraren till den nyaste FN-rekryteringen, och horisontellt över det bredare FN-systemet, och insistera på att det palestinska folkets mänskliga rättigheter inte är aktuella för debatt, förhandling eller kompromissa var som helst under den blå flaggan. Hur skulle då en FN-normbaserad position se ut? För vad skulle vi arbeta om vi var trogna våra retoriska förmaningar om mänskliga rättigheter och jämlikhet för alla, ansvar för förövare, upprättelse för offer, skydd av utsatta och bemyndigande för rättighetsinnehavare, allt under rättsstatsprincipen? Svaret tror jag är enkelt – om vi har klarheten att se bortom de propagandistiska rökridåerna som förvränger visionen om rättvisa som vi har svurits till, modet att överge rädsla och vördnad för mäktiga stater och viljan att verkligen ta upp de mänskliga rättigheternas och fredens fana. För att vara säker är detta ett långsiktigt projekt och en brant stigning. Men vi måste börja nu eller överlämna oss till outsäglig fasa. 

    Jag ser tio väsentliga punkter: 
    1. Berättigad åtgärd: För det första måste vi i FN överge det misslyckade (och till stor del oseriösa) Oslo-paradigmet, dess illusoriska tvåstatslösning, dess impotenta och medskyldiga kvartett och dess underkastande av internationell rätt till dikterar av förmodad politisk ändamålsenlighet. Våra ståndpunkter måste utan ursäkt vara baserade på internationella mänskliga rättigheter och internationell rätt.

    2. Tydlighet i visionen: Vi måste stoppa föreställningen att detta helt enkelt är en konflikt över land eller religion mellan två stridande parter och erkänna verkligheten i situationen där en oproportionerligt mäktig stat koloniserar, förföljer och fördriver en ursprungsbefolkning på grundval av deras etnicitet.

    3. En stat baserad på mänskliga rättigheter: Vi måste stödja upprättandet av en enda, demokratisk, sekulär stat i hela det historiska Palestina, med lika rättigheter för kristna, muslimer och judar, och därför nedmonteringen av de djupt rasistiska, nybyggare-kolonialt projekt och ett slut på apartheid över hela landet. 

    4. Kampen mot apartheid: Vi måste omdirigera alla FN:s ansträngningar och resurser till kampen mot apartheid, precis som vi gjorde för Sydafrika på 1970-, 80- och tidigt 90-tal. 

    5. Återvändande och kompensation: Vi måste bekräfta och insistera på rätten att återvända och full kompensation för alla palestinier och deras familjer som för närvarande lever i de ockuperade områdena, i Libanon, Jordanien, Syrien och i diasporan över hela världen.

    SIDAN 4 

    6. Sanning och rättvisa: Vi måste efterlysa en övergångsprocess för rättvisa, fullt utnyttjande av årtionden av ackumulerade FN-utredningar, förfrågningar och rapporter, för att dokumentera sanningen och för att säkerställa ansvarsskyldighet för alla förövare, upprättelse för alla offer, och botemedel mot dokumenterade orättvisor.

    7. Skydd: Vi måste trycka på för utplacering av en välförsedd och starkt mandat FN-skyddsstyrka med ett uthålligt mandat att skydda civila från floden till havet. 

    8. Nedrustning: Vi måste förespråka för avlägsnande och förstörelse av Israels enorma lager av kärnvapen, kemiska och biologiska vapen, så att konflikten inte leder till total förstörelse av regionen och, möjligen, utanför. 

    9. Medling: Vi måste inse att USA och andra västmakter i själva verket inte är trovärdiga medlare, utan snarare faktiska parter i konflikten som är delaktiga med Israel i kränkningen av palestinska rättigheter och vi måste engagera dem som sådana. 

    10. Solidaritet: Vi måste öppna våra dörrar (och SG:s dörrar) på vid gavel för legionerna av palestinska, israeliska, judiska, muslimska och kristna människorättsförsvarare som står i solidaritet med det palestinska folket och deras mänskliga rättigheter och stoppa det obegränsade flödet av israeliska lobbyister till FN-ledares kontor, där de förespråkar fortsatt krig, förföljelse, apartheid och straffrihet, och smutskasta våra människorättsförsvarare för deras principiella försvar av palestinska rättigheter. Detta kommer att ta år att uppnå, och västmakterna kommer att bekämpa oss varje steg på vägen, så vi måste vara ståndaktiga. På omedelbar sikt måste vi arbeta för ett omedelbart eldupphör och ett slut på den långvariga belägringen av Gaza, stå upp mot den etniska rensningen av Gaza, Jerusalem och Västbanken (och på andra håll), dokumentera folkmordsangreppet i Gaza, hjälpa till att ge massivt humanitärt bistånd och återuppbyggnad till palestinierna, ta hand om våra traumatiserade kollegor och deras familjer och kämpa som fan för ett principiellt förhållningssätt i FN:s politiska kontor. FN:s misslyckande i Palestina hittills är inte ett skäl för oss att dra oss tillbaka. Det borde snarare ge oss modet att överge det förflutnas misslyckade paradigm och helt anamma en mer principiell kurs. Låt oss, som OHCHR, djärvt och stolt gå med i anti-apartheidrörelsen som växer över hela världen och lägga till vår logotyp på fanan om jämlikhet och mänskliga rättigheter för det palestinska folket. Världen tittar på. Vi kommer alla att stå till svars för var vi stod i detta avgörande ögonblick i historien. Låt oss stå på rättvisans sida. Jag tackar er, högkommissarie, Volker, för att ni hörde denna sista vädjan från mitt skrivbord. Jag kommer att lämna kontoret om några dagar för sista gången, efter mer än tre decennier av tjänst. Men tveka inte att höra av dig om jag kan vara till hjälp i framtiden. 

    Med vänlig hälsning, Craig Mokhiber

      https://www.documentcloud.org/documents/24103463-craig-mokhiber-resignation-letter

      • Det gjordes igår en tv-intervju i längre format, jag tror det var på BBC, och det han yttrar är sprängstoff (för en ”obekant” och rentav okunnig västerländsk publik).

        Skulle denna BBC-intervju sändas i svensk media skulle redaktörer få avgå och omfattande anklagelser om ”antisemitism” råda i flera veckor framöver. Sverige har blivit helt tankemässigt urvattnat och fullständigt intellektuellt lobotomerat i denna debatt. Sverige har under några få år förvandlats till en hökaktig och ignorant högborg för Pentagon- och Netanyahu-tänkande.

        Men så är det ju i det här jä**a landet där man bara kan ha en enda tanke i det offentliga rummet samtidigt.

    • Tack Carina och GP för att denna text kommit till allas vår kännedom. Vi som står upp för Gazas barn är inte ensamma bara i Sverige.

        • Detsamma kära kollega! (Tyvärr har jag inga snygga tecken på mitt tangentbord här), men gärna ett hjärta 💕 tillbaka till Dig (nämen! se det gick ju…!).

          Trevlig kommande allhelgonahelg alla! Ägna en tanke åt alla som också offrats i krig!

          • Tack och till dig Johan skickar jag en varm hälsning och empatisk tanke
            – en anderik Alla goda själars dag 
            önskar jag min idol JdN här på Globals.
            Nu får du inte bli en mallgroda.

            Till er övriga och Nauclér,
            ha en trevlig Alla helgons dag!

          • Tack kära Du. Jag är van att få skäll -så mallig tänker jag inte bli. Vi kan ju tycka om varandra, tack och lov, fast åsikterna ibland kan vara olika. Vilken tråkig värld vi skulle ha om precis alla tyckte likadant hela tiden! Då skulle man tvingas vara ute i trädgården och gräva dygnet runt, året runt.

            Trevlig allhelgonahelg till alla. Ägna en tanke åt offer i krig och barn som dött.

        • Så fint 🙂

          ”Ebba Busch (partiledare och hårdför fuhrer för de så kallade ”Krist”-”demokraterna”) poserade häromdagen i israelisk armétröja framför en stridsvagn. Smakfullt? Smaklöst? Omdömesgillt?”

          Hur kan den charmanta damen ta ställning för en barnamördare?
          Det här måste vara dagens mest okvinnliga!
          Israelisk armétröja hade passat bättre på det maskulina Sverigedemokraterna.
          Hur tänker den kvinnliga partiledaren för Kristdemokraterna?
          Har hon haft för mycket egna fastighetsaffärer?

          Jag menar det måste vara omöjligt att vara feminist och ta ställning för Israel på en och samma gång.
          Någonstans läste jag att Israel mördat över tretusen palestinska barn nu vid den här konflikten.
          En normal kvinna fördömer sådant direkt.

          • 1. den kvinnliga partiledaren för Kristdemokraterna kan inte tänka
            2. genom sina handlingar har hon liksom Nikki Haley sällat sig till raden av kvinnliga västerländska politiker som h***r för apartheid israel

          • Det spelar nog ingen roll att de är kvinnor. Men tänka kan de alldeles säkert och välja detta val har de gjort sedan många decennier tillbaka: Israel kan nämligen aldrig ha eller göra fel.

            Konstigare än så är det inte.

            De högerkristna i Livets Ord-sekten (liksom andra frireligiösa svenska protestantiska fanatiker) hade för över 20 år sedan personligt besök av Netanyahu i Uppsala. Frälsaren och Messias passerade. Det glömmer de inte. De KAN som förblindade inte ta avstånd från något Israel ta sig för. Ingenting. Någonsin.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here