Urusel ekonomin i de ockuperade palestinska områdena

0
1016

Denna artikel från Steigan.no har skrivits av Gunnar Olofsson, en av landets främste experter på Israel-Palestina-konflikten. Han är ordförande i Borås Palestinagrupp och medlem av Palestinagruppernas förbundsstyrelse. – Anders Romelsjö


Gazas ekonomi i fritt fall

Ekonomin i de ockuperade palestinska områdena har försämrats de senaste åren, och speciellt den senaste tiden har nedgången varit dramatisk. Värst är läget i Gaza där ekonomin är i princip i fritt fall. Det framgår av Världsbankens senaste rapport, där man nu kräver snabba och tydliga åtgärder för att få situationen under kontroll.

Arbetslösheten i de palestinska områdena har nått nya rekord. I nuläget är totalt 32,4% av den arbetsföra befolkningen utan arbete. Siffran för Västbanken är strax under 20%. I Gaza är arbetslösheten 53,7%, bland unga drygt 70% och bland kvinnor 78%. Den sammanlagda andelen av Bruttonationalprodukten (BNP) som utgörs av Gazas tillverkningsindustri och jordbruk har – till följd av den nu över 10 år långa israeliska blockaden – minskat från 27% till 13%. Fisket, en tidigare viktig inkomstkälla för Gaza, har i stort sett upphört sedan Israel ensidigt sänkt gränsen för fiskezonen från Osloavtalets 20 sjömil till idag tre sjömil. Gazas ekonomi är i nuläget i stort sett en bidragsekonomi som vilar på omvärldens vilja, eller ovilja, att bistå med medel för överlevnaden.

Förstörda och skadade byggnader i Gaza City. Foto: Wikimedia Commons

Andelen av befolkningen som lever under fattigdomsgränsen har ökat från 25,8% 2011 till 29,2% idag. På Västbanken har andelen fattiga minskat från 17,8% till 13%, medan den ökat i Gaza från 38,8% till 53%.

Omkring 80% av befolkningen i Gaza är beroende av bistånd för sin dagliga försörjning. Även bland de rikaste i Gaza uppgår andelen bidragsberoende till 48%.

Endast en liten del av allt som förstörts i Gaza av Israels krigsmakt har, på grund av importförbud av nödvändig byggmateriel, kunnat återuppbyggas. De usla levnadsvillkoren – med brist på basvaror, havererade vatten- och avloppssystem, 95% av vattnet odrickbart till följd av föroreningar och tillblandning av saltvatten, och elektricitet bara några timmar per dag – leder till undernäring och spridning av onödiga sjukdomar.

Gazas sjukhus lider svår brist på bränsle till generatorer för att hålla liv i patienter beroende av respiratorer och dialys, och kunna genomföra nödvändiga operationer – inte minst av skadade som hela tiden kommer in till följd av Israels ständigt pågående väpnade våld mot demonstranter i Gaza som protesterar mot avspärrningen.

Ungefär hälften av de som söker vård utanför Gaza för allvarliga sjukdomar, som cancer, får av politiska skäl avslag på sina ansökningar om utresetillstånd – i praktiken en dödsdom utfärdad av den israeliska regimen.

Även den tidigare höga andelen av barn som går i skola har minskat. Mest tydlig är nedgången bland unga pojkar, där förra året 7% färre pojkar än flickor gick ut grundskolan på Västbanken, och 13% i Gaza. Unga män som lämnar skolan för arbetslöshet utgör en potentiell källa för rekrytering till olika militanta grupper.

Den dramatiskt negativa utvecklingen i Gaza har flera orsaker. Som ett led i konflikten mellan den palestinska myndigheten (PA) och Hamas, som styr i Gaza, har PA i år strypt löneutbetalningar till närmare 40.000 offentliganställda i Gaza.

Samtidigt har Trump-administrationen i USA dragit tillbaka över 50 miljoner US Dollar (450 miljoner kronor) i stöd till projekt i Gaza, och FN:s organ för palestinska flyktingar (UNRWA) saknar i nuläget, likaledes framför allt till följd av uteblivna USA-bidrag, omkring 300 miljoner US Dollar (2,7 miljarder kronor) i sin budget – något som hotar matdistribution till omkring en miljon Gazabor och verksamheten vid 275 skolor och 22 sjukvårdsinrättningar i Gaza. Av de 3,5 miljarder US Dollar som utlovades av internationella biståndsgivare till återuppbyggnad av Gaza efter Israels senaste angrepp 2014, har bara runt hälften utbetalats.

Och sedan Israel i somras stängde den enda kommersiella gränsövergången till Gaza i Karm Abu Salem för annat än humanitärt bistånd har Gazas möjlighet att få in exportinkomster i stort sett upphört.

Världsbanken presenterar en rad förslag på åtgärder för att komma till rätta med situationen – en del måste genomföras genast och andra på litet längre sikt:

  • Mest akut är att återställa bidragen till Gazas sociala sektor, dels från PA och dels från internationella biståndsgivare som måste in med medel för att rädda inte minst UNRWA:s ekonomi.
  • Arbetsintensiva projekt måste startas för att snabbt få ned arbetslösheten.
  • En massiv satsning på solpaneler för att säkra el-försörjningen i Gaza
  • Gazas enda el-kraftverk måste uppgraderas till full kapacitet
  • Hindren för export och import måste avlägsnas och listan på ”dual use” produkter – saker som kan användas i både goda och onda syften – kraftigt ses över, och reduceras
  • Gazas fiskezon måste återupprättas till tidigare överenskomna 20 sjömil
  • Utrymmet för affärskontakter med omvärlden, privata initiativ och uppgradering av internet och e-handel måste ökas och stimuleras

Den svenska regeringen, som under sina snart två år i FN:s säkerhetsråd inte lyft ett finger för att få blockaden av Gaza hävd – eller få den allvarliga situationen i det av 135 länder erkända Palestina alls diskuterad i FN – har här en chans att bättra på sitt eftermäle genom att ta initiativ till åtgärder i enlighet med Världsbankens intentioner. Ta den chansen!

Femton artiklar av Gunnar Olofsson på Jinge.se

Föregående artikelHundratals miljoner från Sverige till Ukraina där man marscherar för att hedra nazister
Nästa artikelUSA häver ensidigt ännu ett viktigt kärnvapenavtal
Gunnar Olofsson
Gunnar Olofsson är kirurg och har flera gånger arbetat i Palestina. Han är ordförande i Borås Palestinagrupp och är en landets främsta experter på Israel och Palestina.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here