Media rapporterar idag att USA ensidigt häver ännu ett viktigt kärnvapenavtalDN: USA häver historiskt nedrustningavtal. INF-avtalet, Intermediate-Range Nuclear Forces slöts mellan USA och Sovjetunionen 1987 och är en överenskommelse om att avskaffa alla medeldistansrobotar med räckvidd mellan 500 och 5.500 kilometer.
I likhet med sin nationella säkerhetsrådgivare John Bolton hävdar presidenten att Ryssland har brutit mot avtalet. Trump gav dock inga detaljer på hur Ryssland gått emot avtalet.
Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap och forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet säger till TT. ”Beslutet att dra sig ur avtalet kan påverka stabiliteten mellan de båda kärnvapenmakterna, säger Det är ett väldigt viktigt avtal som var början till slutet för kalla kriget. Det var första gången som Ronald Reagan och Michail Gorbatjov kom överens, 1987. Stabiliteten i världen vilar ju ytterst på att de här kärnvapenmakterna har en stabil relation. Och att då den ena parten säger upp ett avtal som den andra vill ha kvar, det är inte bra. Det är inte så att det blir krig i morgon, men det här är en del av ett antal avtal som håller ordning på den strategiska spänningen. Och den riskerar nu att bli högre.”
Ryssland vill inte häva avtalet. här
Hotet om kärnvapenkrig har definitivt ökat, dels till följd av ökade politiska spänningar mellan främst USA och Ryssland, dels till följd av främst USA:s kraftiga upprustning och dels till följd av teknisk utveckling. I sin nya kärnvapenpolicy ”Nuclear Posture Review” (NPR) har delegerat beslutsfattandet längre ned i beslutshierarkin. NPR utvidgar också situationer i vilka USA kan använda sin kärnvapenarsenal, till att inkludera ett svar med kärnvapen på en attack utan kärnvapen som orsakat massolyckor, eller som var inriktad på kritisk infrastruktur, eller centra för kärnvapenanvändning. Och man menar i praktiken att USA kan inleda krig med kärnvapen, utan att först ha anfallits med sådana vapen.
* Rysslands president Putin sa nyligen att Ryssland inte kommer att använda kärnvapen först i krig. Sputniknews
* USA sa ensidigt upp ABM-avtalet eller SALT 1-avtalet för långdistansmissiler 2001, ett avtal som ingicks 1972.
USA:s omfattande upprustning av kärnvapen har pågått länge.
Dagens Nyheter skrev 16/9 2012 ”Trots rasande ekonomisk kris och hårda sparkrav även för militären ska USA storsatsa på en modernisering av sin nukleära arsenal, skriver The Washington Post. Kostnaden över den kommande tioårsperioden beräknas till enorma 352 miljarder dollar, 2,3 biljoner kronor.”
* Jag påminner: Ellsberg: USA planerade att döda 600 miljoner människor i kärnvapenkrig.
* Även Ryssland och Kina moderniserar sina kärnvapen, men har inte alls samma budget för detta.
* Den internationellt aktade Bulletin Atomic Scientists skriver att USA:s nukleära moderniseringsprogram innehåller en revolutionerande ny teknik som ökar risken för kärnvapenkrig. bulletin Atomic Scientists slagkraft i nya kärnvapen ökar med en faktor tre. Den nya tekniken kallas («super-fuze»,”super-tändrör.”)
Denna teknik kan kanske slå ut i stort sett hela den ryska systemet av strategiska kärnvapenmissiler.
Diagrammet visar hur djupt dessa kärnvapen slår ner i jordytan.
USA satsar USA bland annat på sådana nya mindre kärnvapen, B 61-12. B 61-12 är styrbart och har därför en träffsäkerhet inom 30 m radie. B 61-12 har en variabel laddning på 0,3-340kt. Bomben förefaller vara kapabel att penetrera mer än 3 m vanlig jord innan den detonerar. Effekten på djupet blir därför flera gånger större än en bomb av motsvarande laddning skulle ge utan penetrerande förmåga.
Bulletin av Atomic Scientists ställde i januari 2017 fram den så kallade domedags-klockan en halv minut till två och en halv minut vid midnatt, dvs. ökad risk för kärnvapenkrig med risk för utplåning av mänskligheten.
Under det kalla kriget utvecklade supermakterna USA och Sovjetunionen en politik som heter ”Mutual Assured Destruction” (MAD) som innebar att båda kunde utplåna den andra efter en attack. på sitt absurda sätt bidrog MAD till att minska risken för kärnvapenkrig. Båda parter visste att priset skulle vara fruktansvärt höga.
Men ”superfuze” kan fresta Pentagons planerare att tänka i den riktning att man kan vinna ett kärnvapenkrig genom att angripa. Och Ryssland har inte råd att tro att USA:s planerare inte tänker så.
Idag har USA en varningstid på ungefär 30 minuter medan Ryssland bara har 15 minuter på grund av sämre satellitsystem. (Med nya amerikanska missilbatterier i Östeuropa kan varningstiden bli ännu kortare.)
Den korta varningstiden ökar markant risken för att kärnvapenkrig utlöses av misstag.
Denna allvarliga situation tog Vladimir Putin upp i sitt möte med utländska journalister förra året då han sade ”You people in turn do not feel a sense of the impending danger – this is what worries me. How do you not understand that the world is being pulled in an irreversible direction?”
Hycklande kärnvapenpolitik.
USA och Ryssland ingick visserligen ett nytt START-avtal i april 2010, som många tolkade som en framgång. Antalet kärnvapen skulle minska med 30 % under ett antal år. Samtidigt infördes ett nytt sätt att räkna kärnvapen. Om ett plan tidigare hade 5 kärnvapen räknades detta just som 5 kärnvapen, men nu började man i stället att räkna antalet kärnvapenbärare och får då i stället ett kärnvapen. Enligt avtalet ska USA och Ryssland få ha kvar 1 500 kärnvapen, tillräckligt mycket för att utplåna livet på jorden flera gånger om.
SvD skrev 11/5 2016 ”Barack Obama sa 2009 att han drömde om en kärnvapenfri värld och stod samma år värd för ett toppmöte om nödvändigheten av att stoppa produktion av klyvbart material. Han och dåvarande ryske kollegan Dmitrij Medvedev undertecknade ett avtal om att begränsa antalet strategiska kärnvapen. Och strax efteråt meddelade den norska Nobelkommittén att Obama skulle tilldelas fredspriset. Men nu, när Ryssland rustat upp i flera år, tycks det i stället som att Obama kommer att gå till historien som presidenten som förnyade kärnvapenarsenalen. Det handlar om enorma belopp som ska investeras i de ”laboratorier” där stridsspetsarna tillverkas, i 100 nya bombplan och i ett dussintal nya kärnvapenbestyckade ubåtar.”
År 2009 tvingades USA dra tillbaka kärnvapen som fanns i Tyskland, dvs. mycket nära Ryssland. Detta var ett krav från utrikesministern Frank-Walter Steinmeier (SPD), vilket Merkel tvingades acceptera. 2016 bryter Tyskland med detta och låter USA placera 20 kärnvapen, som vardera har en kapacitet som är fyra gånger större än Hiroshimabombens.
Sverige står Nato synnerligen nära.
Totalt har Nato 160-240 kärnvapen utplacerade i Nederländerna, Tyskland, Belgien, Italien och Turkiet.
I syn senaste kärnvapendoktrin menar Nato att man skall fortfarande behålla sina kärnvapen så länge kärnvapen finns kvar i världen.
Nato skall inte längre verka för en kärnvapenfri värld utan bara för att skapa förhållanden då en sådan värld kan vara möjlig. Alltså, ett betydligt svagare språk än tidigare. De europeiska Nato-ländernas ansvar för kärnvapenpolitiken ökar.
Nato arbetar nu för att ”skapa förhållanden i överensstämmelse med NPT, inklusive Artikel VI, för en stegvis, verifierbar väg som understödjer internationell stabilitet, baserad på principen av oförminskad säkerhet för alla.”
* I 15 NATO-länder har övningar skett som innefattar bruk av kärnvapen. Har detta skett i Sverige?
FN:s konvention mot kärnvapen.
Wikipedia skriver ”FN:s konvention om kärnvapenförbud (på engelska Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, TPNW) är en FN-konvention som bygger vidare på ickespridningsavtalet NPT och syftar till en global kärnvapennedrustning. Konventionen är det första bindande internationella avtalet med målet att helt förbjuda kärnvapen. Konventionen antogs vid multilaterala FN-förhandlingar i New York den 7 juli 2017 och är en följd av resolution 71/258. Konventionen förbjuder bland annat utveckling, förvaring, transport, användning och hot om användning av kärnvapen. För kärnvapenstater som ansluter sig innebär avtalet dessutom att en tidsplan för förhandlingar i syfte att avskaffa landets kärnvapen ska göras”.
Förbudet antogs i en omröstning där 122 stater röstade ja, en stat röstade nej (Nato-landet Nederländerna) och en stat avstod från att rösta (Japan, enda landet som angripits med kärnvapen).
Wikipedia skriver ”Sveriges regering var till en början drivande för att få till stånd en konvention som förbjuder kärnvapen. Man deltog också aktivt under konferensen och röstade ja till konventionen. I en röstförklaring framhöll dock Sverige att man inte fullt ut tyckte att konventionen tillgodosåg svenska önskemål[4]. Därefter har man antagit en mer försiktig hållning och har valt att avvakta med signering. Istället har man tillsatt en utredning som fått i uppdrag att se över vilka konsekvenser som skulle kunna uppstå om Sverige skriver under konventionen. Utredningen ska b.la. analysera eventuella följder avseende Sveriges samlade bi- och multilaterala säkerhets- och försvarspolitiska samarbeten och vilka möjligheter som finns att frånträda konventionen. Utredningen ska vara klar senast den 31 oktober 2018”.
Nästan nio av tio svenskar vill att Sverige undertecknar FN:s avtal om ett kärnvapenförbud. PalmecenterDet visar en opinionsundersökning som Olof Palmes internationella center beställt från Sifo. Palmecentret har 27 medlemsorganisationer och samlar folkrörelser som arbetar socialt, fackligt och politiskt. Bland rödgröna väljare är 94 procent för att underteckna kärnvapenförbudet. Bland de borgerliga väljarna vill 80 procent att Sverige skriver på,
SvD skriver ””Det är en mycket betydelsefull process som nu gått i mål, den första multilaterala förhandlingen på kärnvapenområdet på drygt 20 år”, skriver utrikesministern i ett uttalande.
Frågan är vad förbudet kommer att innebära i praktiken. De nio kärnvapenmakterna – däribland USA, Ryssland och Kina – bojkottade enligt nyhetsbyrån AFP såväl förhandlingarna som omröstningen. Även de flesta Natoländerna bojkottade.
”Förbudskonventionen som antogs i dag i New York är inte förenlig med våra alliansförpliktelser i Nato. I den här frågan står vi enade med våra allierade”, säger Norges utrikesminister Børge Brende i en kommentar.…
Moderaterna är kritiskt till vad partiet kallar en ”tandlös” konvention. SvD
Förbudet antogs i en omröstning sommaren 2017 där 122 stater röstade ja, en stat röstade nej (Nato-landet Nederländerna) och en stat avstod från att rösta (Japan, enda landet som angripits med kärnvapen). Notera dock att 69 nationer inte röstade, däribland alla kärnvapenstater och alla Nato:s medlemsländer, utom Nederländerna som röstade mot.
I september 2018 hade endast 69 stater har signerat konventionen och endast 19 stater har ratificerat den.