Globaliseringens skörhet – ett sårbart systembygge

4
631
Global financial crisis.
Globalisering. Bild Forskning.no

Globaliseringens skörhet – ett sårbart systembygge

De gigantiska transnationella bolagen (TNC) har ett nät av underleverantörer över hela världen. Oavsett om det är enklare sammansättningsfabriker eller högteknologisk produktion har de systemet med underleverantörer gemensamt. Det är lönsamt och anses smart, dvs affärsmässigt.

I själva verket är det ett mycket sårbart system.

Kapitalismen under den nuvarande regimen av finansialisering är ständigt havande med kriser, alltifrån valutakriser, IT-bubblor, fastighetskriser, kriser på grund offentlig skuldsättning till pandemier.

De enorma kontainerfartygen ankommer och avseglar enligt exakt tidtabell, tills en ny kris ”infinner sig”! Då inträffar ”pyspunka” eller däcker ”expoderar”, varpå maskineriet sniglar sig fram eller stannar tvärt. Likt två sidor på ett mynt så åtföljer alltid affärsmässig smarthet och kapitalistiskt anarki varandra, likt siamesiska tvillingar.

Innan globaliseringen blommade ut för fullt lärde via oss bl a via t ex Mikael Nybergs böcker begreppet ”just in time”. Lager? Nej, för f-n. Det finns på vägarna i den eviga flottan av långtradare. Men så händer det!

Morgonnyheterna 26/10 i P1 rapporterade om dramatiskt stigande papperspriser. Det har resulterat i dyrare bok- och tidskriftspriser i en bransch som pressas av aktieägarna och digitaliseringen. En av förklaringarna till prisstegringen sades vara att europeiska och USA-bokförlag dragit tillbaka beställningar från asiatiska tryckerier till sina ”hemländer”. Eftersom några asiatiska länder svarar för en stor del av produktionen av tryckpapper, blev efterfrågan av europeiska och USA-tryckeritjänster större än kapaciteten, med kraftiga prisstegringar och förseningar som följd.

Samma dag – 26/10 – publicerade SvD en längre artikel ”Under strecket” av den flitige forskaren och skribenten Fredrik Charpentier Ljungqvist (FCL), docent i historia och naturgeografi vid Stockholms universitet. SvD: Pappersbristen blottar världshandelns svaghet.Han försöker ta ett helhetsgrepp på raden av flaskhalsar och prisstegringar som vi idag globalt bevittnar.

Charpentier skriver: ”Under den första ”vågen” av covid-19 i Europa och Nordamerika i mars och april 2020 föll den kombinerade exporten till andra världsdelar från EU och USA med runt 25 procent. Importen av varor från andra världsdelar minskade däremot bara med runt 17 procent. Under ungefär samma period ökade däremot exporten från Kina med drygt 1 procent medan importen föll med närmare 6 procent. Resultatet blev en snabb och mycket kraftig obalans i de globala varuflödena jämfört med tiden före pandemin.”

Vilka är då dessa tjänste- och varuområden där flaskhalsar och/eller prisstegringar pressar stora, globala ekonmiska aktörer, vilka snabbt schyfflar över det på diverse konsumentgrupper?

– Kontainerfartygstrafiken i global handel – Kontainrarna står på fel platser

– Små marginaler även för mindre störningar eller förändringar i handelsflödet inom den globala transportsektorn accentuerar sårbarheten.

– Relativ begränsad, global hamnkapacitetn som försvårar återställandet av en geografisk balans av kontainrar

– Elektroniska komponenter som halvledare, helt avgörande för all elektronik, inkl den i fordon, har blivit en veritabel flaskhals.

– Råolje- och fordonsdrivmedel, inkl fossilgas, har prishöjts rejält

– Boomen av e-handeln under pandemin med paket (kartonger) har drivit fram ett visst skifte till förmån för kartong i ställe för tryckpapper

– Plastemballage har i ökad omfattningen av miljöskäl bytts ut mot pappförpackningar

Dessa och andra flaskhalsar, samt brister på insatsvaror har lett till att EU:s stora ekonomiska lokomotivTyskland har tvingats skära ned prognosen för BNP-ökningen för 2021.

SvD (26/10 -21) skriver under rubriken ”Tysk ekonomi på väg att tvärnita”:

”Situationen innebär att utsikterna just nu är negativa både för tjänstesektorn och industrin i Tyskland, enligt en månadsrapport från den tyska centralbanken Bundesbank.

Rapporten kommer inför det att Tysklands regering presenterar nya prognoser i veckan.

Tillväxten kommer troligen minska betydligt i det innevarande (fjärde) kvartalet, skriver Bundesbank och tillägger att man nu räknar med att utfallet för helåret blir väsentligt lägre”.

Utöver flaskhalsar och brister hämmas återhämtningen av kraftiga prislyft för gas och el.

Analytiker pekar även på risken för restriktioner på grund av covid-19-smittan i Tyskland. Det kan mycket väl leda till en ny runda begränsningar för detaljhandeln, barer och restauranger under vintermånaderna.

”Den tyska ekonomin kommer troligen inte växa mycket under fjärde kvartalet. Stagflation hägrar i horisonten, åtminstone detta kvartal”, säger Jörg Krämer, ekonom på Commerzbank (SvD 26/10). I september i år var inflationen 4,1 % på årsbasis, vilket är den högsta inflationen i Tyskland sedan 1993 (TT-SvD 30/9). Låg tillväxt och hög inflation brukar betecknings som stagflation och är ett penningpolitiskt mardrömsscenario, i synnerhet om det också förbinds med ökad arbetslöshet. Kommentatorer i Tyskland har därför talat om risken för stagflation i landet.

Även USA, som initialt när pandemin verkade släppa sitt grepp, uppvisade en stark ekonomisk tillväxt. Dock märks partiell varubrist och kraftiga prissstegringar även där. Inflationen ligger idag kring 5 %, vilket i ett medellångt perspektiv är en hög nivå. Man skulle därför kunna tänka sig att USA – genom Fed – höjer räntan. I ett något skakigt ekonomiskt läge, som tycks drabba Biden-administrationen i popularitetssiffror – resultatet av guvernörsvalet i Virginia! – så lockar inte en stabilisering av inflationsnivå. Förre Fed-chefen Yellen, nuvarande finansministern har hållit tillbaka sina fd underhuggare i Fed. Det enda som skett är att stödköpen av statspapper minskat, vilket märks på att dollarn fallit något i förhållande till andra valutor, även den svenska.

Det går heller inte att bortse från att den höga räntenivån medför att man skriver ner de inhemska skulderna. Möjligen gränsar denna min reflektion till vågen av s k konspirationer?

Några av pandemins ekonomiska konsekvenser är en försvagad ekonomiskt situation. Många stater har lånat upp pengar för att stötta företag och anställda. Trots vissa bidrag till företag för löner till anställd så har många människor inom EU fått se sina ekonomiska marginaler krympa. Prisstegringar och höjda energipriserna slår därför hårt mot vissa stater och folkskikt. Man har börjat tala om ”energifattigdom”. Så har Spaniens regering protesterat kraftigt mot de höga energipriserna och krävt insatser från EU (30/10 P1 EU-podden).

Man frestas att citera den gamle komikern Thor Modén: ”Härliga tider, strålande tider”.

Föregående artikelSverige deltar i planläggningen av Nato-krig mot Ryssland? Ökad risk för krig i Sverige…
Nästa artikelMin kommentar i DN: Kusligt tyst i media om EU:s tolerans för USA:s krig som drivit miljontals flyktingar till Europa.
Ulf Karlström var för omkring 50 år sedan ordförande i DFFG, De Förenade FNL-Grupperna, en av Europas då starkaste antiimperialistiska rörelser. Han har varit med i styrelsen för Folkrörelsen Nej till EU. Han är filosofie doktor i limnologi och driver Macoma miljöutredningar. Ulf spelar teater och tävlar som historieberättare.

4 KOMMENTARER

  1. En mycket bra sammanfattning Ulf.
    Även i Sverige kan vi förvänta oss en mindre trygg vinter. Vår överhet bråkar om maktpositioner, några vägrar tala med några andra för att de har fel åsikter, våldet i Sverige skall bemötas med åtgärder som vetenskap och erfarenheter sedan lång tid avfärdat för att de är verkningslösa, sjukvården lider brist på personal bland annat på grund av mycket dåliga arbetsförhållanden, och de knökrika utökar sin rikedom bland annat med skattemedel. Med mera. Samtidigt får de som lever från den ena löningen till den andra det svårare.
    Oförmågan hos vår överhet att leda Sverige är stor. För att något skyla över det, talar denna överhet om de yttre hoten, en urgammal taktik för att hålla underheten i schack, nu senast genom ett uttalande från vår öb Micael Bydén. I USA talar Biden-Harrisadministrationen och MSM om den inre fienden, vilket är ungefär hälften av befolkningen, d.v.s. de som sympatiserar med D. Trump. Om nu läget i Sverige blir ännu allvarligare, stegrad inflation, ökat våld m.m. skulle jag inte bli förvånad om t.ex. Sverigedemokraterna blir utpekade som den inre fienden i Sverige. Flera partier vägrar tala med dem. Denna vägran att tala visar på total brist på förmåga att leda ett land.
    En sak har varit relativt bra. Regeringens förtroende för folkhälsomyndighetens kompetens har nu mot slutet(?) av den värsta pandemitiden bland annat gjort att vi svenskar inte (ännu?) som i en del länder (Litauen, Australien m.fl.) delats in i värdiga och ovärdiga medborgare. Jag minns hur otrevligt det var i personalrummen när VISIR (https://visominteroker.se/) härjade som värst på 1970-talet. Rökare ställdes mot icke-rökare. Ute i världen ser vi alltså hur vaccinerade ställs mot ovaccinerade. Är Sverige immunt mot sådana övergrepp?

  2. Jag minns för ett decennium sedan. Då steg priserna på vissa livsmedel. Det förklarades i mainstreammedia med dåliga skördar och därav underskott på världsmarknaden. Jag tänker på detta idag när det åter i mainstreammedia påstås att det råder kris och underskott på världsmarknaden.
    Då för ett decennium var jag skeptisk och funderade över hur jag skulle få veta hur det låg till i verkligheten med de stigande priserna. Till slut kom jag på att ringa till ATL – Lantbrukets Affärstidning. Där förklarade chefredaktören att typ 80 procent av prisökningarna var pga spekulation. Maten köptes upp i stor skala, priserna steg, maten såldes sedan med god vinst. Tidskriften Foreign Policy skrev om denna spekulation under rubriken ”How Goldman Sachs Created the Food Crisis” med ingressen ”Don’t blame American appetites, rising oil prices, or genetically modified crops for rising food prices. Wall Street’s at fault for the spiraling cost of food.” https://foreignpolicy.com/2011/04/27/how-goldman-sachs-created-the-food-crisis/
    Så varför skulle inte spekulanter ta tillfället i akt och utnyttja corona-pandemin för sina syften genom att ställa till bristsituationer inom diverse områden?
    Den förklaringen skulle nu, precis som då, inte berättas i svenska medier.

  3. Den här blogg posten fyller i desto mer att de ekonomiska utsikterna är dystra.

    https://ourfiniteworld.com/2021/11/10/our-fossil-fuel-energy-predicament-including-why-the-correct-story-is-rarely-told/?fbclid=IwAR2xDKpyB9jXIaI3Tn9KL5Ug1zhki5lxa8rcaFaTGfcUBvAUv_ueD4f9mRo

    En återhämtning är inte att förvänta sig utan snarare en accelererande förvärring då världen har nått en platå fas i hur mycket energi som finns att utvinna och därmed hur mycket ekonomisk aktivitet som kan pågå.

    • Den enda vägen framåt är alltså massiv utbyggnad av kärnkraften för att klara energibehovet! Så kallad ”grön energi” är varken grön eller miljövänlig och räcker inte alls till för världens behov av energi. Oljan och gasen som finns kvar räcker länge till men blir till slut för dyr att utvinna och då måste kärnkraften stå färdig. I många länder pågår utveckling av nya typer av reaktorer som i Kina, Indien, Ryssland och där har man kommit förbi försöksstadiet och planerar att implementera tekniken i stor skala. Även modulära reaktorer som utvecklas i Storbritannien, USA, Ryssland kan användas till el och fjärrvärme.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here