Hur går kriget?

22
1057
Ukraina Wikimedia Commons. Anti-terrorist_operation_in_eastern_Ukraine_(War_Ukraine)_(26501152794). Bild av förstörelse i staden Lyschansk i Ukraina.

Uppgifterna om hur det går i kriget i Ukraina går mycket isär. ”Det beror på vem man frågar”. Här några kommentarer innan huvudartikeln av en överstelöjtnant i USA i en konservativ site.

DN 10 maj: Ukraina avancerar på flera fronter – ”tryckt tillbaka ryssarna till gränsen”

”Underrättelseuppgifter från brittiska försvarsministeriet visar att Ukraina nu rycker fram på flera fronter. Enligt överstelöjtnant Joakim Paasikivi skedde en förändring i framryckningarna så sent som i förra veckan.
Initiativet i kriget har övergått till Ukraina, säger han.”

Fyra dagar senare, 14 maj, skriver DN ”Medvind för Ukraina – ”Putins självförtroende börjar vackla” ”Det fortsätter att komma tecken på att Ukraina just nu har medvind i kriget. Ryska trupper har dragit sig tillbaka från den näst största staden Charkiv och många människor har återvänt till huvudstaden Kiev.”

Är det så? Jag vet inte. Det finns andra bedömningar. En kommer från Gonzalo Lira som sänt uppmärksammade rapporter. Här hans, kanske något pratiga, synpunkter. Som snarast är de motsatta.

Gonzalo Lira: Varför ringde USA:s försvarsminister till Rysslands?

Moon of Alabama instämmer i detta.

Kommentar:
Det finns från båda sidor (Ryssland vs. Ukraina+USA & Nato m fl.) uppgifter om stora förluster för motsidan. Svårt att bedöma. Jag avstår från att ha någon uppfattning i frågan. Uppgiften att USA:s försvarsminister Austin krävde vapenvila tolkas som ett svaghetstecken från Ukraina-sidan. Det kan vara en fint inför en offensiv också.

Nedan synpunkter från en överstelöjtnant i USA, som ger en helt annan bild än svenske överstelöjtnanten Paasikivi. Vem har ”rätt”?

______________________________________________________________________

Rysslands framsteg i Donbas innebär att Ukraina sannolikt inte kommer att vinna kriget

Av överstelöjtnant Daniel Davis från USA

https://www.19fortyfive.com/2022/05/russias-slow-and-steady-war-in-the-donbas-means-ukraine-wont-win/

Kan Ukraina verkligen besegra Ryssland? – Under de senaste dagarna har en rad höga ledare i både Ukraina och Washington utfärdat trotsiga påståenden om att de inte bara ska stå emot den ryska aggressionen, utan även sträva efter en direkt seger. Även om sådana ambitioner är fullt förståeliga är det oklokt att föra en politik som syftar till ett önskat resultat, om det inte finns någon rationell väg genom vilken Ukraina skulle kunna uppnå detta mål. För närvarande talar de flesta indikatorer, krigets grunder och de aktuella tendenserna på slagfältet, för ett ukrainskt nederlag.

Vid ett tal i måndags på Ukrainas ”segerdag”, som hedrar minnet av andra världskrigets seger över Nazityskland, utfärdade president Volodymyr Zelensky ett kategoriskt uttalande om att, precis som Ukraina besegrade sin fiende 1945, ”tvivlar vi inte på att vi kommer att vinna” kriget mot Ryssland.

Zelenskijs utrikesminister gick ytterligare ett steg längre och tillade att Kiev inte bara försökte vinna slaget om Donbas, utan slog fast att ”segern för oss i detta krig kommer att vara befrielsen av” alla ukrainska territorier. Det har inte saknats västerländska röster som har stött denna idé – och i ett fall trappat upp  kriget.

Boris Johnson Twitter.

Och det är inte allt. I ett tal till det ukrainska parlamentet i förra veckan sade den brittiske premiärministern, Boris Johnson, att Ukrainas krig mot Ryssland var ett klart fall av ”det goda mot det onda och att ”Ukraina kommer att vinna, Ukraina kommer att bli fritt”. I lördags sade kongressledamoten (d), Seth Moulton, att Förenta staterna inte bara borde hjälpa Ukraina att försvara sig, utan förklarade öppet att Förenta staterna ”i grund och botten är i krig” med Ryssland, via ombud, och att ”det är viktigt att vi vinner”. Man skulle kunna tro att alla dessa, alltmer optimistiska uttalanden, byggde på konkreta bevis för att Ryssland håller på att förlora. I stället sker nästan motsatsen.

I ett vittnesmål på tisdagen, inför the Senate Armed Services Committee, anser Avril Haines, chef för den nationella underrättelsetjänsten, att Putin ”förbereder sig för en långvarig konflikt i Ukraina” och att han fortfarande har ambitioner som sträcker sig längre än till slaget om Donbas. Haines sade att han trodde att den ryske ledarensannolikt skulle beordra någon nivå av nationell mobilisering för att stödja sådana mål. Bevisen på marken stöder en sådan sannolikhet och bidrar till att förklara varför Putin troligen kommer att göra detta.

Efter den väl beskrivna katastrofen i samband med Putins första anfallsrunda i slutet av februari och början av mars, har den ryska militären vidtagit ett antal effektiva åtgärder för att omorientera sina ansträngningar, korrigera taktiska och operativa brister och trycka på mot uppnåeliga militära mål. Under den senaste månaden har Ryssland omsatt dessa förändringar i metodiska, om än långsamma, framgångar på slagfältet.

I mitten av april intog Ryssland den kritiska logistik-hubben Izyum, nära den norra delen av Donbasfronten. För bara några dagar sedan, efter nästan två månaders strid, intog Putins trupper en annan viktig stad i norra Donbas, vilket kontrollerar flera viktiga vägkorsningar i Popasnaya. Kremls styrkor har nu trängt djupare in i Severdonetsk och utsätter ukrainska trupper för fara vid Lysychansk, strax sydväst om Severdonetsk.

Ryssland tycks använda en taktik som liknar det som fungerade för dem i Mariupol: att omringa en stad med marktrupper, skära av de ukrainska styrkornas möjlighet att få förstärkningar (eller mat, vatten och bränsle), och sedan obevekligt bomba ukrainska positioner med artilleri, raketeld och flygattacker, medan man gradvis krymper ringen runt staden.

Så småningom går ryska trupper in med infanteri och pansar för att slå till mot försvararna när de är som svagast och erövra staden. Mönstret har visat sig vara effektivt och upprepas för närvarande i många ukrainska fästen i Donbas. Rysslands strategi i Donbas framstår allt tydligare i takt med att varje större stad intas, och det bådar inte gott för Kiev.

Det håller på att bildas en ficka runt de ukrainska trupperna i den norra delen av Donbas. Ryssland försöker omringa UAF-trupperna i denna ficka genom att mätta viktiga ukrainska fästen med tungt bombardemang, försöka skala av fler städer på utsidan av fickan och successivt tvinga UAF-försvararna antingen längre västerut – eller fånga dem i fickan och sedan utplåna dem med eldgivning och senare med marktrupper.

Efter att ha intagit Izyum, Popasnaya och Severdonetsk, belägrar Ryssland nu kraftigt Lysychansk, Kramatorsk och Slaviansk, var och en av dessa städer har 100 000 invånare eller mer. Tiotusentals av Ukrainas bästa och mest erfarna trupper bemannar frontlinjerna i Donbas. Om Ryssland lyckas inta tillräckligt många städer där och på så sätt avskärmar UAF-trupperna, kan de upprepa sin blodiga taktik, som användes för att förstöra Mariupol.

Ryssland kommer att försöka omringa försvararna på norra delen av Donbas och långsamt svälta ut dem på förnödenheter, samtidigt som man skoningslöst beskjuter dem med tunga vapen. Om Ryssland intar den norra delen kan resten av UAF:s positioner i de centrala och södra delarna av Donbas – som redan är under obarmhärtig rysk eldgivning – bli ohållbara.

Huruvida Putin har tillräckligt med trupper, ammunition och tid för att slutföra förstörelsen av UAF:s positioner i Donbas, utan att mobilisera en del av sina reservstyrkor, är en öppen fråga. Vad som däremot står klart är att Rysslands nuvarande operationer långsamt stryper de ukrainska trupperna i Donbas och att, trots optimistisk retorik från Kiev och västliga huvudstäder, utvecklas slaget mot en rysk taktisk framgång, möjligen inom två månader.

Militärt sett finns det mycket litet hopp om att även allt utlovat stöd i form av tunga vapen och ammunition från väst kan levereras till fronten, att de ukrainska trupperna kan utbildas på ett adekvat sätt och att eldkraft kan användas i tid för att ändra utvecklingen.

Det finns alltid en möjlighet att Ryssland får slut på kraften innan inringningen är avslutad, att Ukraina kan dra ut på striden längre än två månader och att ett dödläge kan vinnas av Kiev. Men det faller mer inom kategorin ”hopp” och är en dålig grund att basera förväntningar på. Genom att ignorera dessa realiteter på slagfältet skapar västvärlden förutsättningar för att potentiellt förvärra sina problem.

Ukrainas och västvärldens ledare fortsätter att göra uttalanden som får deras publik att tro att saker och ting blir bättre, att kriget utvecklas till deras fördel och att de av väst utlovade tunga vapnen snart kommer att stoppa den ryska framryckningen. Detta är i bästa fall ett avlägset perspektiv. Det är oklokt och farligt att basera sin politik på förväntningar om detta osannolika (men mycket önskvärda) resultatet, snarare än på den realistiska sannolikheten att Ryssland skulle kunna ta Donbas. Tänk på konsekvenserna av denna ovilja att ta till sig den hårda sanningen.

<blockquote class=”twitter-tweet”><p lang=”en” dir=”ltr”>With <a href=”https://twitter.com/CNN?ref_src=twsrc%5Etfw”>@CNN</a>&#39;s <a href=”https://twitter.com/biannagolodryga?ref_src=twsrc%5Etfw”>@biannagolodryga</a> &amp; <a href=”https://twitter.com/jillrussia?ref_src=twsrc%5Etfw”>@jillrussia</a> examining latest in <a href=”https://twitter.com/hashtag/RussiaUkraineWar?src=hash&amp;ref_src=twsrc%5Etfw”>#RussiaUkraineWar</a> developments, Mariupol &amp; Azovstal situation + US intel help to Kyiv. <a href=”https://twitter.com/defpriorities?ref_src=twsrc%5Etfw”>@defpriorities</a> <a href=”https://t.co/SOS13z3R90″>https://t.co/SOS13z3R90</a></p>&mdash; Daniel L. Davis (@DanielLDavis1) <a href=”https://twitter.com/DanielLDavis1/status/1522623218963656704?ref_src=twsrc%5Etfw”>May 6, 2022</a></blockquote> <script async src=”https://platform.twitter.com/widgets.js” charset=”utf-8″></script>

Genom att fortsätta att söka en militär seger i Ukraina kommer Ukrainas trupper att fortsätta att slåss, ingen förhandlingslösning kommer att eftersträvas på ett realistiskt sätt och troligen kommer ryska trupper att fortsätta att göra framsteg. Som ett resultat kommer fler ukrainska civila och trupper att fortsätta att dödas och skadas, fler städer kommer att förstöras, och den ekonomiska krisen och livsmedelskrisen – för både Ukraina och världen – kommer att förvärras. Det mest sannolika resultatet kommer inte att förändras (en förhandlingslösning, inte en ukrainsk militär seger), men kostnaden för Kiev kommer att bli mycket, mycket värre.

 

För Förenta staterna och västvärlden fortsätter risken för varje dag som detta krig pågår att det, genom någons missbedömning, någon olycka eller bara en dåraktig handling från den ena eller andra sidan, resulterar i en direkt sammandrabbning mellan Ryssland och Nato, vilket utlöser en artikel 5-situation som skulle kunna dra in Förenta staterna i ett krig med en kärnvapensupermakt. Hur altruistiskt det än må vara att vilja hjälpa Ukraina att försvara sig mot denna ryska invasion finns det inget som står på spel i Östeuropa som är värt kostnaden för att dras in i ett potentiellt kärnvapenkrig med Ryssland, ett krig som vi kanske inte överlever.

 

Att satsa på att de nuvarande trenderna på slagfältet inte håller i sig, att hoppas att Ukraina kan hålla ut i Donbas och att tro att UAF så småningom kommer att driva Ryssland tillbaka till sitt land, innebär att göra Ukrainas folk en björntjänst. Även om det skulle lyckas på det sättet – en osannolik möjlighet – skulle det ta flera år att åstadkomma och leda till en sådan häpnadsväckande förlust av ukrainska liv att det skulle vara en pyrrhusseger. Det är bättre att inleda förhandlingar för att göra allt som krävs för att få slut på striderna och dödandet av det ukrainska folket och påskynda den dag då återuppbyggnaden kan börja. Att fortsätta att basera sin politik på stolthet och hopp kommer dock med största sannolikhet att leda till tusentals fler dödsfall i Ukraina som hade kunnat undvikas.

 

Daniel L. Davis, som nu är Contributing Editor för 1945, är Senior Fellow för Defense Priorities och tidigare överstelöjtnant i den amerikanska armén och som har varit i stridsområden fyra gånger. Han är författare till ”The Eleventh Hour in 2020 America”. Följ honom @DanielLDavis1.

 

 

Föregående artikelFinlands Nato-ambassadör misskreditera sitt lands förevändning för medlemskap?
Nästa artikel91 år sedan skotten i Ådalen
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

22 KOMMENTARER

  1. Det ryktas om ukro nazisternas motsvarighet till Rambo en viss Brimbo har ensamt lyckats förstöra si så där 1000 stridsvagnar. Det ryktas att han är på väg till självaste Moskva. Ryssland darrar …

      • 16.05.2022 09:46
        Sannolikheten för en kärnvapenattack mot Ukraina är 80 %
        Statsvetare anser att användningen av kärnvapen i den väpnade konflikten i Ukraina är mycket trolig. Vem som kommer att ta ett sådant steg är dessutom fortfarande okänt.
        Men sannolikheten för en kärnvapenattack på ukrainskt territorium kan nå 80%.
        Detta sade experten och politiska observatören Rostislav Ishchenko i programmet för NTV-kanalen. Samtidigt specificerar analytikern inte vem exakt som kommer att kunna leverera en kärnvapenattack. ”Med en sannolikhet på 80% skulle jag slå vad om att en kärnvapenattack mot Ukraina skulle tillföras. Jag vet inte av vem, men den kommer att tillföras”, sa analytikern.
        https://military.pravda.ru/news/1709139-ischenko_verojatnost_jadernogo_udara_po_ukraine_80/

    • Rysslands biträdande utrikesminister Ryabkov om Sveriges och Finlands anslutning till Nato:
      Situationen i världen efter Sveriges beslut att gå med i Nato kommer att förändras radikalt.
      Ingen ska ha några illusioner om att Ryska federationen helt enkelt kommer att stå ut med Sveriges och Finlands inträde i Nato.
      Finlands och Sveriges inträde i Nato blir ett misstag med långtgående konsekvenser.
      I vilken form Moskva kommer att säkerställa sin säkerhet i händelse av att Stockholm och Helsingfors går med i Nato, beror på deras fortsatta steg.

  2. Visst.. Hur går kriget kan man fråga sig.
    https://riafan.ru/23247134-mariupol_raioni_kvartali_zhilie_massivi
    Här något om livet i Mariupol: stadsdelar, kvarter, bostadsområden den 15 maj 2022 kl. 11.30
    Staden håller sakta på att slicka sina sår och återhämtar sig från den upplevda skräcken. Staden är begravd i maj-grönska och blommor, och även i byggavfall, krossat glas och sopor.
    I varje stadsdel krattas konsekvenserna av beskjutningen så gott det går, vilket gör att det bildas avfallshögar. Och även – bildumpar: bilar som förstördes av granater frös tyst på många gator och gårdar.
    De tas också bort så långt det är möjligt, men med tanke på den enorma mängden bilskrot ligger fortfarande dussintals, om inte hundratals brända bilskelett på hög över hela Mariupol.
    Men allt detta är, som de säger, bagateller. Tjänsterna arbetar för fullt, staden kommer snart att ”kammas”, spillrorna kommer att demonteras, alla gator kommer att dammsugas från fragment, skräpet kommer att tas ut och bara en skrämmande bild av förödelse kommer att förfölja dess invånare och gäster under lång tid, eftersom en sådan storskalig restaurering inte är en fråga om en dag eller en månad .
    Men det finns också goda nyheter. Mariupol-invånarnas lidande orsakat av en långvarig brist på vatten och elektricitet kommer snart att bli ett minne blott:
    DPR-ministeriet för nödsituationer och alla tjänster som är anslutna till det är aktivt engagerade i restaureringsarbete. Och det här är trasiga transformatorstationer, nedfallna elstolpar, ledningar som hänger från träd och ligger på vägarna, trasiga vattenledningar .
    Hittills har tillgången på vatten och el delvis återställts. På vissa ställen runt staden kan du se enorma pölar – resultatet av att testa vattenförsörjningen.
    Ett antal sociala infrastrukturanläggningar har redan anslutits till strömförsörjningen – ett sjukhus och en ambulansstation, en dermatovenerologisk apotek, en mobilstation från Phoenix, företaget Water of Donbass i Novoselovka-området, byggnaderna för Mariupols regionala energiförsörjningsföretag och det statliga stamnätsföretaget, Oktyabrsky-distriktet i staden får centraliserad vattenförsörjning. Och den här listan växer för varje dag.
    Fönstren i flera höghus i korsningen mellan Shevchenko Boulevard och Builders Avenue lyser redan – det här är stadens utkanter. På den vänstra stranden öppnades den första polikliniken, skapad på basis av den enda medicinska institutionen som överlevde där – mödravårdssjukhuset nr 2. Livet går vidare…

    Under tiden använder stadsborna pannkaminer och grillar av sina egna ”modifieringar” för matlagning. De är utrustade nära varje ingång (om det bor minst ett par dussin personer i huset), eller en ”grill” för hela gården, om bara ett fåtal personer bor i den.
    Människor får produkter som humanitär hjälp, dessutom finns det möjlighet att köpa något i lastbilsbutiker eller på spontana marknader ”a la 1990-tal”, där de säljer enkel mat och olika saker.

    Precis vid ingången till ett av deras bostadshus, på Luneva Street, förbereder kvinnor middag. Pensionärerna Natalya Anatolyevna, Marina Evgenievna och Tatyana Alexandrovna delade med oss ​​av ”visdomen” i sitt kök. De har en gemensam eld, men grytor och stekpannor och mat är separata. Om de boende för 2-3 veckor sedan åt mestadels gårds-”kommuner”, nu lagar de mat till varje familj eller till ett par grannlägenheter separat.
    En liknande bild kan observeras på varje gård. Ja, det här är besvär, men ändå råder en viss upptining i själen från det faktum att utmattade människor åtminstone inte svälter. På många ställen har paviljongvagnar byggts, som till exempel på Hrushevsky Street. Även med en golvlampa – för hemkomfort.

    För dricksvatten ställer man sig i rad vid importerade tunnor och tar hem det, ofta på skottkärror eller på cyklar – det här är förresten numera en ganska populär transportform i Mariupol. Volontärer levererar vatten till vissa gårdar.
    Man vänjer sig gradvis vid efterkrigslivet i Mariupol. Även till förkolnade hus, skramlande med trasiga ramar och rester av balkonger. Men det som är omöjligt att vänja sig vid (och ännu mer att stå ut med) är de spontana gravarna där de begravda under beskjutning begravs.
    En av dessa kyrkogårdar ligger precis bredvid staketet till dagis på Uritsky Street – det här är det 22:a mikrodistriktet. Det finns flera gravar med hemmagjorda kors i gläntan.
    Förresten, även på de mest förstörda gårdarna förblev konstigt nog lekplatser intakta. Hur som helst, nästan överallt där vi besökte har horisontella stänger, gungor, karuseller etc mirakulöst överlevt och fungerar. Sådana öar av fridfullt och sorglöst liv, där lokala barn leker, efter att ha upplevt mycket under de senaste månaderna.

  3. Ukraina förlorade kriget för flera år sedan, när man började döda sina egna invånare i Donbas.
    Sedan tror jag att ukrainare är lika jävla politiskt omogna som svenskarna. Ukrainarna används som kanonmat åt NATO-packet och är chanslösa offer med den misslyckade ledning man har.

    • Jo, så är det men det är tydligt att ordern från USA är att Ukraina ska kämpa till sista man oavsett hur stora förluster. I USA vet man att kan Ryssland befria hela Ukraina från nazisterna så kommer många delar av Ukraina att ansluta sig till Ryssland frivilligt och ingå i en fungerande nation i stället för sitt dysfunktionella ”land” vilket USA plundrat så grundligt…

    • https://riafan.ru/23265573-mo_rf_podvelo_promezhutochnie_itogi_82_go_dnya_spetsoperatsii_rossiiskih_voisk_na_ukraine
      Det ryska försvarsministeriet summerade interimsresultaten från den 82:a dagen av den särskilda operationen av ryska trupper i Ukraina.
      De ryska väpnade styrkornas enheter fortsätter en speciell militär operation för att demilitarisera Ukraina. Ryska federationens försvarsministerium informerar om händelseförloppet.
      Enligt informationen från militäravdelningen träffade styrkorna från de ryska flygstyrkorna under dagen 16 platser för ackumulering av arbetskraft med fiendens pansarfordon, åtta långtidsskjutpunkter från Ukrainas väpnade styrkor, fem vapenlager i Limanområden nära Kharkov, liksom i folkrepublikerna Donetsk och Lugansk.
      Det är känt att som ett resultat av attacken från de ryska flygstyrkorna, inaktiverades 78 enheter av fiendens militärutrustning och mer än 360 ukrainska nationalister eliminerades. Dessutom förstörde rysk luftfart tre kommandoposter för Ukrainas väpnade styrkor, 104 punkter för ackumulering av arbetskraft med fiendens pansarfordon och två depåer av bränsle och smörjmedel (bränslen och smörjmedel).
      Det rapporteras att under dagen attackerade missiltrupper och artilleri från de ryska väpnade styrkorna 325 områden med koncentration av arbetskraft och militär utrustning från Ukrainas väpnade styrkor, inaktiverade 14 kommandoposter och 24 ukrainska artilleribatterier i skjutställningar.
      Ryska luftförsvar förstörde ytterligare tio ukrainska drönare, inklusive två sovjettillverkade Tu-143 Reis jet-UAV, över bosättningar i DPR och nära Charkiv. Dessutom avlyssnade ryskt luftförsvar 18 granater från det ukrainska Smerch-raketsystemet med flera uppskjutningar i regionerna Charkiv och Cherson.

    • Ryssland är redo att skapa ett omedelbart hot mot Nato.
      Den ryske vice utrikesministern Sergej Ryabkov, kommenterade Natos planer på att stämpla Ryska federationen som ett omedelbart hot, sa att landet måste leva upp till det.
      ”Vi kommer att skapa ett direkt hot mot dem för att vara på höjden av denna bedömning”, sa diplomaten till reportrar.
      Tidigare berättade en Nato-källa för Bloomberg att i slutet av juni, efter toppmötet i Madrid, Spanien, skulle alliansen publicera en ny strategi där den skulle kunna utse Ryska federationen som ett ”omedelbart hot”.
      Det blev i går känt att representanter för Georgien skulle bjudas in till Natos toppmöte i Madrid.
      Den 24 februari meddelade Rysslands president Vladimir Putin att han hade beslutat att genomföra en militär specialoperation i Ukraina som svar på en begäran om hjälp från cheferna för LPR och DPR.
      Beslutet att genomföra operationen var anledningen till nya sanktioner mot Ryssland från USA och dess allierade.
      https://www.gazeta.ru/army/news/2022/05/16/17746982.shtml

  4. Och så här rapporterar SVT idag:
    ”Idag14:53
    Stoltenberg: ”Ukraina kan vinna kriget”

    – Ukraina kan vinna det här kriget. Det försvarar hjältemodigt sitt hemland, , säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en presskonferens.

    Han säger också att Rysslands offensiv i Ukraina håller på att misslyckas.

    – Rysslands krig med Ukraina går inte som Moskva har planerat. De har misslyckats med att ta Kiev.

    – De har dragit sig tillbaka från Charkiv och deras stora offensiv i Donbass har stannat av, forsätter han.

    Han tillade även att Nato måste fortsätta att öka sitt militära stöd till landet.

    Viola Lindberg bylinebild
    Viola LindbergSVTreporter”

    Sanningsministeriet har tydligen inte börjat sin verksamhet än.

  5. Nja men så fint de krigar! Den gubben var väldig hotfull jaa, sen skålar dem! Så bra att man kan se det!! Idag är det är så lätt att bli påkommen via bevakningskameror istället för en massa skriverier! så fler videos tack!!
    Här skjuter ryska soldaten två civila ukrainare i ryggen http://a.msn.com/01/sv-se/AAXe7sQ?ocid=se

  6. För att analysera resultatet måste vi först se vad målsättningen var från början.

    Det var inte att erövra Ukraina, utan att:
    1. Stoppa de etniska rensningen av ryssar, folkmordet, i Donbass. På den punkten tycker jag man ha lyckats.

    2. Att avväpna Ukraina och nedrusta landet. På den punkten tycks man även ha lyckats. Hela Ukraina rustningsindustri tycks vara slagen i bitar och förstörd. Nu förlitar man sig enbart på amerikanska vapen, amerikanska pengar, och amerikansk stridsledning som brukar ukrainarna som legosoldater.

    3. Att befria de etniskt ryska områden i Donbass. Där tycks man ha stora framgångar. Valutan i Donbass är nu Rubel, språket är ryska, och gamla skyltar på ukrainska byts ut.

    4. Att avnazifiera Ukraina. Även där tycks Ryssland ha stora framgångar. Huvuddelen av den nazistiska otroligt grymma Azovbataljonen är nu instängd i Mariupol’s ”Berliner bunker” Azov-Stahl. Civila har evakuerats, nazisterna tycks ha två val, antingen lämna horisontalt med fötterna först, eller vertikalt med händerna över huvudet som krigsfångar på väg tull avnazifiering och avradikalisering.

    Idag såg jag en propagandavideo på SVT som fick kalla kårar att krypa nerför ryggen.
    ”Soldatfruarna vädjar om hjälp till makarna i belägrade stålverket”
    Videon visar en ung mycket vacker kvinna med en ung man med trevligt utseende som framställs som hennes soldat-man.

    Filmen är inte något annat än en mycket otäck påminnelse hur de tyska nazisterna propaganda såg ut. Detta är en exakt kopia.

    Verkligheten visas snarare av en film som publicerats på Fria Tider, men jag avråder från att se den, men den visar Ukraina truppernas verklighet.
    https://www.friatider.se/slava-ukraini-filmar-sig-sjalva-nar-de-jublande-avrattar-ryska-krigsfangar
    Ukrainare skjuter steg för steg ihjäl sårade ryska soldater som ligger på marken hjälplösa medan dom mässar ”Slava Ukraini!” vilket betyder [Detta är vårt] ärofyllda Ukraina.

    Den videon Ukraina grymhet är helt i linje med berättelser av åtskilliga oberoende vittnen på plats.

  7. Det där med att Ryssland nu belägrar Kramatorsk, är det en plats eller Rysslands militära taktik? Hur mycket torskar har egentligen Ukraina?

  8. Mycket intressant läsning här.
    Tackar för det.
    På något sätt tycker jag här ändå finns en välbehövlig distans till den nu dagliga enerverande krigspropagandan.
    En propaganda som jag som närmast uteslutande får eller tvingas ta del av från Väst-sidan där jag befinner mig.

    Det har varit mycket här på bloggen på sistone om Sveriges stundande inträde i krigsorganisationen NATO men jag har gett upp hoppet och därför inte skrivit något.
    Jag förstår ju att beslutet är förutbestämt och de diskussioner som hålls endast är en skendebatt utom från Vänsterpartiet förstås som fortfarande håller emot.

    Med anledning av det röda partiet Socialdemokraterna sagt JA till NATO så vill jag bestämt hävda att det är den politiska Vänstern som förde Sverige in i NATO.
    Skälet är att den politiska vänstern har så mycket makt i Sverige särskilt över den mer folkliga demokratin.
    Många av oss, (absolut inte jag) litar blint på det stora partiet med stort P och litet (s) samtidigt som de är formbara för propagandametoder.
    Det har med det socialistiska grupptänkandet att göra.
    Vara en av alla de andra i flocken.
    I grunden en bra social mekanism kanske men som av makthavare enkelt kan missbrukas.
    Jag känner också att jag skulle vilja vara en av dem i flocken.
    Men inte här i Sverige då jag tycker flockens ledare här har käpprätt fel åt skogen helt och hållet.
    Åtminstone i vissa vitala och mycket viktiga delar.

    Fel och brister finns alltid men man måste känna man tillhör ett samhällssystem man kan solidarisera sig och sympatisera med.

  9. Jag tror att Rysslands krympande ambitioner talar för sig om man vill ge sig på att spå hur kriget kommer att sluta.
    https://www.dailykos.com/stories/2022/5/13/2097783/-Ukraine-update-Russia-s-incredibly-shrinking-ambitions
    Ryssland må ha (haft) en stor mängd krigsmateriel även om ledarskapet är svajigt men även de kan se hur stora förlusterna är jämfört med landvinningarna. Du kommer inte jorden runt på en full tank i en Volvo 244 hur duktig du än är.
    Sen har det visat sig hur fort det går för Ukraina att återta territorium när de väl fokuserar sina resurser.

    • Det är många som inte håller med dig om Rysslands krympande ambitioner, eftersom de enligt flera personer på plats och även andra som följt med och analyserar situationen aldrig velat inta hela Ukraina.

      Enligt Brian Berletic ex. US Marine Corps, The New Atlas Channel, så skriver han att UK Guardian påstår att Ukraina vann striden om Kharkiv, och drev tillbaka ryssarnas försök att ta staden, bara det att ryska trupperna tänkte aldrig ta Kharkov. Deras primära mål, även enligt Pentagon,  är Donbass regionen allt annat är sekundärt.
      De ryska styrkorna runt Kharkov är engagerade i att fixera de ukrainska styrkorna, för att de inte skall röra sig mot Donbass. Ryska trupperna ville hålla kvar ukrainska styrkorna i Kharkov för att de inte skulle förstärka de ukrainska trupperna i Donbass. Denna operation blev en succe.

      Att Väst media måste ljuga om framgångarna för Ukraina på slagfältet, illustrerar hur lite framgång Ukraina egentligen har..
      Röster från Ukraina säger också att ryssarna vill inte just nu i alla fall vara i områden där inte majoriteten välkomnar dem. Det kan vara viktigt att tänka på att i de områden i Ukraina som Ryssland i dag har kontroll över är majoriteten glada över att de är där, och fruktar för vad som kan hända med dem om ryssarna lämnar deras områden.

      I Marieupol fick man för första gången på flera år fira ”Victory Day”, vilket är en viktig högtid för ryssar, och långa tåg med plakat, flaggor och ryska sånger som sjöngs prydde gatorna. Mellan 8-10 miljoner etniska ryssar, fler än hela Norges befolkning bor i Ukraina, det är lätt att glömma bort. Att de är livrädda för nazisterna som brände deras vänner till döds levande då USA gjorde kuppen i Ukraina år 2014, de kan aldrig glömma dessa bilder. De är rädda för dessa ukrainare som sa år 2014 att ca 1,5 miljoner människor måste utrotas i Donbass då de är värdelösa, i en statlig TV bekostad av USA och Nederländerna. Detta otäcka tal lever kvar i människors minne, och jag har hört flera som än i dag i intervjuer har upprepat dessa hårda ord, att de är värdelösa och lika gärna kan dö.

      Det finns fortfarande människor i livet i Donbass som stred med röda armen under andra världskriget och de känner igen flera av nynazisterna i västra Ukraina som barnbarn till de nazister som de stred emot.

      • Dessutom kan man fundera över alla dessa vapen för millioner dollar som USA skickat till Ukraina, var ett stöd av amerikansk vapenindustri med hjälp av amerikanska skattemedel, för uttjänta vapen som de inte skulle kunna sälja på ordinarie marknad.

        En tillfångatagen ukrainsk militär berättar om dessa vapen och han är besviken, jag har hört flera intervjuer med frivilliga som varit i Ukraina säga samma sak.
        Han säger ATGM & Grenade launchers, Javelins och NLAW:s, endast en av fyra avfyrades och det var inga explosioner eller de avfyrades 50 meter bort och de nådde inte fram till målet, på en stor del hade batteriet tagit slut.
        Nya sändningar som kom från USA, var utgångsdatumet passerat.

        En kanadensisk yrkesmilitär sa samma sak i en intervju efter att han kommit tillbaka till Kanada, att de hade för undermålig militär utrustning, och många var för dåligt tränade, medan han berömde ryssarna skicklighet att vara träffsäkra och inte skjuta på något annat än det avsedda målet. De var helt mer effektiva på slagfältet, vilket man döljer i väst media.

    • I det stora Fosterländska kriget visade det sig att ett stort antal generaler inte fungerade.
      Därför tvingades Stalin avsätta dem eller rent av avrätta dem brutalt.
      Det sägs att där finns fredsgeneraler och krigsgeneraler.
      De förra fungerar bra i fred men inte i krig.
      Det skulle kunna vara så att historien upprepar sig för Rysslands del nu men inte för Ukraina som varit krigsmobiliserade ända sedan Majdanupproret 2014.

      Jag tror Ryssland drar ut på konflikten för det tjänar de på i det långa loppet.
      På alla möjliga sätt.
      Ryssland är absolut en politisk stormakt och mycket duktiga strateger.
      USA skjuter ofta först och tänker sedan medan Ryssland gör tvärs om.
      Ryssland tänker först och skjuter sedan.
      Det måste vara vinnaren.

  10. Intressant läsning! Är ny läsare på hemsidan.

    Som den vapen/teknologi fantast man är så vill jag bara lämna en snabb kommentar.

    Hade inte Putin lanserat den militära operationen hade vi sett den hypersnabba missilen Dark Eagle i Ukraina som öppet hade hotat Moskva.

    I december 2021 gick man ut med informationen att man vill placera THAAD i Ukraina som är antagligen ett försök för att kontra Teykovo och Tatishchevo där man förmodligen har placerat RS-28 Sarmat (SS-X-30 ”Satan II”) istället för gamla SS-18. Ett försök att placera något för att kunna intercepta ryska ICBMs i den första fasen av deras lansering. Medans Aegis Ashore från Redzikowo Polen och Deveselu Rumänien ska försöka intercepta med SM-3 Block 2B i Sarmats ”mid-course”.

    Om placeringen hade skett i Ukraina hade Ryssland varit i en fullständigt strategisk defensiv.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here