Hur skall vi se på Kinas utveckling?

16
928
Kina – USA shutterstock_602821019

Ingress av redaktören: Detta är den första av tre artiklar om Kinas utveckling av Ulf Karlström. Ulfs titel är “Hur skall vi som marxister se på Kinas utveckling? – del 1 av 3.”

Jag strök “som marxister” för att de som inte anser sig vara marxister ska vara intresserade av att läsa artikeln. Det är i praktiken ganska godtyckligt om man vill kalla sig marxist eller inte. Jag vill inte här försöka mig på uppgiften att kortfattat beskriva och rentav “definiera” vad som menas med “marxist”. Förstår av Ulf att artiklarna inte är helt tydliga i användningen av olika begrepp och beräkningar.


Hur skall vi som marxister se på Kinas utveckling? – del 1 av 3.

Monthly Review nr 1 1949 med artikeln “Why Socialism?” av Albert Einstein.

Den socialistiska tidskriften Monthly Review startades i maj 1949, bl a med en inledande artikel av Albert Einstein – ”Why socialism?”, där han förklarade varför han var socialist. Kalla Kriget pågick för fullt och i USA härjade den McCarthy-ledda inkvisitionen. Tidskriftens första redaktörer, Paul Sweezy och Leo Huberman kallades till förhör, men försvarade sig så framgångsrikt att försöket till åtal lades ned.

Själv började jag prenumerera på MR 1967 och har t ex Harry Magdoffs tre artiklar ”The age of imperialism” i juni, oktober och novembernumren 1968. Året därpå gavs artiklarna ut som bok, och blev en mycket viktig källa för kunskap om USA-imperialismen. Skriften bidrog i hög grad till att De Förenade FNL-grupperna kom att inkludera ”Bekämpa USA-imperialismen” som sin tredje paroll. Även andra böcker från MR-förlaget var viktiga för t ex den svenska marxistiska rörelsen; Sweezy: The theory of capitalist development (1942, 1964), Baran: The political economy of growth (1957, 1962), Baran & Sweezy: Monopoly capital (1966).

Redaktören: Utgavs 1969 på svenska som “Imperialismens politiska ekonomi” av Bo Cavefors Bokförlag, (Zenitserien 5).

Monthly Reviews oktobernummer 2020 (vol. 72:5) innehåller 5 artiklar av kinesiska forskare från Hongkong och fastlandet samt en introduktion av John Bellamy Foster, redaktör för MR. Jag kommer i tre artiklar i Global Politics relativt ingående referera och kommentara materialet, i syfte att preliminärt besvara artikelseriens rubrikfråga.

John Bellamy Foster

John Bellamy Foster (s. 1-5) inleder med att konstatera att kapitalismens historia har innehållit perioder av kamp om hegemonin. Alla tecken tyder på att 21:a århundratet bevittnar en ny, sådan period, mellan Kina och USA. Och idag kan vi bevittna ett närmast fullskaligt handelskrig från USA:s sida. Med citat från framträdande representanter för det officiella USA, t ex Richard Haas, strategisk chefsrådgivare under Bush sr, förre utrikesministern Michael Pompeo, Peter Navarro, ansvarig för handelspolicyn under Trump, visar artikeln hur Kina målas upp som ett gigantiskt hot mot USA. Ett kommande krig om rollen som hegemon utesluts långt ifrån av ledande företrädare för USA.

Foster anför att USA med en tillväxttakt på 2 % behöver 35 år för att fördubbla sin ekonomi, medan Kina med 6 % tillväxttakt fördubblar ekonomin på 12 år. Den typen av data tycks skrämma USA-strateger. Det är naturligtvis relevant att jämför BNP, i synnerhet som köpkraftsviktad (PPP), och tillväxten, men den sifferexercisen missar en faktor.

USA är 3,3 gånger rikare än Kina räknat per capita, och 2,1 rikare än Ryssland, om man får tro källan (CIA World Factbook, per 1/1 2020). Försöker vi väga in befolkningstalen får vi kanske en annan bild. Naturligtvis rymmer stora stater som Kina och Indien fattiga strata, i synnerhet Indien.

USA är 8,3 gånger rikare per capita än Indien, och då har Indien ändå en rik över- och medelklass på cirka 200 miljoner personer, nästan hälften av EU27:s befolkning. Kina har ungefär 4 gånger så stor befolkning som USA. Antar vi att ¼ av Kinas befolkning har en köp- och skattekraft (?) motsvarande USA:s befolkning så ger det rimligen en stark bas för investeringar t ex via BRI.

Foster bedömer att Kina idag är alltför integrerad i de globala handelsflödena för att USA:s ”containmentpolicy”, dvs hålla tillbaka Kina, eller försöken att isolera Kina skall lyckas. Så t ex protesterar Tech-giganterna tyst, då de både säljer och har stora investeringar i Kina.

Kinas One Belt Road, BRI

Ett annat skäl är Belt and Road Initiatives (BRI) relativa globala genomslagskraft. MR:s redaktör skriver att en uthållig framgång för BRI är helt avhängig om Kina väljer ”en horisontell eller en hierarkisk imperialistiskt väg i förhållande till länderna ”in the global South”. Och frågan tycks öppen för Foster, som konkluderar med att Kina är ”varken helt kapitalistiskt eller heller inte helt socialistiskt”. Han spär på sin kritik med några konkreta punker:

– Den stora ojämlikheten och ”finansialiseringens” stora roll

– En enorm social sektor, där migrantarbetarna blir exploaterade ”at very extreme levels”, som delar i den globala varuproduktionskedjan”.

Jag skall återkomma till Fosters kritik i del 2 och 3 av mina artiklar.

Den andra artikeln ”U.S.-China Trade War” av Zhiming Long et al (s. 6-14) inleder med en diskussion om ojämlik handel utifrån Ricardo och Marx. Författarna ställer frågan om den kan hjälpa oss att förstå det mycket stora handelsunderskott USA uppvisade. Det var också USA;s förevändning för att första halvåret 2018 starta handelskriget mot Kina. USA talade om ”orättvis” konkurrens genom låga löner och undervärderad valuta, samt stöld av intellektuell egendom (patent m m). Vad gällde tillträde till den kinesiska marknaden påstod USA att Kinas import hindrades genom subsidier till inhemska företag och svåra administrativa begränsningar.

Underskottet i handeln med Kina ökade successivt från 100 miljarder dollar 2002, för att kulminera 2018 med 420 miljarder dollar. Då hade Kina blivit USA;s största handelspartner, vilket även inkluderade ett överskott i tjänster på 41 miljarder dollar till USA:s fördel. Året 2018 höjde USA tullarna för vissa kinesiska varor, och sedan har USA handelskrig fortsatt i flera olika steg. Genom handelsavtalet NAFTA kom Mexiko och Kanada att överta Kinas roll som främsta exportör till USA.

Vilken grund fanns det då att anklaga Kina för orättvis handel? Forskargruppen, dvs författarna, har beräknat att en arbetad USA-timme motsvarade 40 kinesiska arbetstimmar fram till mitten av 1990-talet, därefter minskade proportionen 2018 till 6,4 kinesiska arbetstimmar mot en USA-arbetares tid. Även med en annan beräkningsmetod för åren 1995-2014 var överskottet till USA:s fördel 100 miljarder dollar i löpande priser vid periodens slut. Av 55 granskade exportsektorer var 12 sektorers export till fördel för Kina med cirka 11,5 miljarder dollar, med export av datorer, elektronik och optiska produkter.

Så handeln hade även till en del varit förmånlig för Kina, men inte i närheten av USA:s påståenden. Anklagelserna om orättvis handel var kort och gott en bluff.

Här kan det vara lämpligt att påminna om det, nu äldre, ökända exemplet med produktionen av ett par gymnastikskor från Nike i Sydostasien. Arbetskostnaden var en löjligt liten andel av det totala slutpriset vid försäljning i Västvärlden (Triaden), och därmed blev profiten desto högre!

Vid handel och i synnerhet vid handelskrig spelar valutan en stor roll. USA har länge anklagat Kina för att dess yuan var undervärderad. Artikeln redovisar hur valutans värde tolkas utifrån kvoten mellan exporten och BNP, och ger jämförelsedata. Yuanen var troligen undervärderad, då författarna skriver att den ”has been brought under control”. Kina böjde sig motvilligt för USA:s påtryckningar och skrev upp yuanen 2005 och 2012 med totalt 32 % i förhållande till dollarn.

Att USA försvarar sitt handelskrig mot Kina med lögner blir allt mer uppenbart då ökade kinesiska arbetskostnaderna och valutajusteringen gör att denna ”terms of trade” framträder som något mer oförmånlig för Kina. Det bör också påpekas att Kina köpt betydande poster amerikanska statspapper, vilket också kompenserat för en – periodvis – undervårderad yuan. Och i synnerhet som USA låtit dollarna falla i värde, och därmed gjort statspapperen mindre värda.

Artikeln för en intressant diskussion om motsättningen mellan olika fraktioner inom kapitalistklassen i USA, ifråga om handeln med t ex Kina. Man urskiljer grupper som kontinentalister och globalister. De senare representeras de stora företagen, t ex inom Tech-branschen, med omfattande outsourcing av produktionen. De förra med produktion i USA utgörs t ex den stora bilindustrin, vilken i stort hade strukit med vid krisen 2007-2009 om inte USA:s regering och Federal Reserve gått in med enorma stödpaket. Det lätt absurda var att Trumps politik att ta tillbaka produktionen till USA inte bara slog mot Kina, utan även mot de stora TNC*, speciellt de som arbetar inom informationsteknologi och kommunikation. Det var troligen orsaken till att branschen mer eller mindre unisont slöt upp bakom Biden och finansierade honom.

Kinas export har successvit ändrat karaktär och blivit mer högteknologisk och avancerad. Den uppgiften vitsordas i artiklar från europeiska finanstidningar. Tiden då Kina var världens ”tomteverkstad” är förbi. Författarna skriver att idag utgör high-tech varor och tjänster ”mer än hälften av exporten av varor från Kina” (s. 11). Uppgiften blir något svårtolkad då artikeln några rader längre fram anger att idag ”framställs mer än hälften av exporten av utländska TNC etablerade i Kina” (s. 12). Kanske beror motsägelsen på en felöversättning från kinesiskan?

Arbetsproduktiviteten har under årtionden ökat hela tiden, från 4 % på 1980-talet till 14 % 2010. Detta har möjliggjort en ”sustained increase in industrial wages”, men de ökade arbetskostnaderna sägs inte ha påverkat konkurrenskraften i förhållande till länder som Sydkorea, Mexico och Turkiet. Den uppgiften i artikeln får sägas vara sakligt felaktig då en stor del av den utlandsägda textilindustrin flyttat från Kina till länder som Vietnam, Kambodja och i någon mån Indonesien. Det är möjligt att värdet av den produktion var blygsamt för dagens Kina och därför ej tas upp.

Artikeln gör en intressant reflektion kring orsakerna till det av USA startade handelskriget. Man menar att Kina framgångsrik skapat en icke-finansiell, ekonomisk utveckling utveckling, vilket utmanar USA:s maktblock bestående av finananskapitalet (finansialiseringen), vilket bokstavlingen lever av s k fiktivt kapital, och påtvingar världen finansregimens kriser och krig. Hegemonen USA kan inte längre peka på en framtid, och därmed utgör Kina ett allvarligt potentiellt hot mot rollen som Hegemon, men inte mot republiken USA i sig.

En del av artikeln innehåller påståenden som skulle behöva byggas under mera, men blir den fortsatta kinesiska utvecklingen baserad på samarbete, och inte imperialistisk hierarki, som John Bellamy Foster ställer frågan, kommer Hegemonen att kunna detroniseras av Kina.

Då är den underliggande, brännande frågan om USA:s styrande klass, uppdelad i olika fraktioner, kan komma att förlika sig med detroniseringen, eller om galenskapen får råda, och de utlöser ett tredje världskrig?

16 COMMENTS

  1. Jag för in marxismen/Marx i resonemanget igen och hävdar, att om man utgår från tankar som Marx själv publicerade, går det inte att självsvåldigt hoppa mellan politisk-ekonomiska samhällssystem. (Se förordet till första bandet av ‘Kapitalet’, och förordet till ‘Till kritiken av den politiska ekonomin’.) Det förklarar utvecklingen på flera håll i världen under 1900-talet, när stater med svag kapitalism men mycket kvarlevande feodalism försöker bygga socialism. Det går inte, den ekonomiska basen var för svag. Kineserna löste det på ett skickligt sätt genom att behålla en någorlunda socialistisk överbyggnad, men att praktiskt imitera Singapores utvecklingsväg från enkel till alltmer avancerad produktion. – Nu får vi se om del 2 och 3 av den här artikeln tar upp detta på något sätt.

    • Problemet med Karl Marx är att dels levde han för omkring 150 år sedan. Hans tankar utgår från en värld som inte längre existerar. Världen har ändrats en del sedan dess. Sedan var han att allt att döma en riktig virr-pelle, man läser en sida han skrivit, och vänder blad och hamnar i en helt annan värld så man undrar om det saknas en sida i boken. Man kan tolka Marx lite som man vill, kommunisterna i Sovjet hade en tolkning, Kina en annan.

  2. Av Global Times-Publicerad: 31 jan 2021 10:48
    Kina har ingen tanke tanke på att minska på kolanvändning.
    Kina bibehåller riklig, stabil kolproduktion 2020
    Kinas energiproduktion hölls stabil och på en hög nivå 2020, med riklig kolproduktion och tillgång på marknaden enligt Kinas energimyndigheter.
    Kolproduktionen från stora företag från 2020 uppgick till 3,84 miljarder ton, en ökning med 0,9 procent jämfört med föregående år.
    Daglig kolproduktion ligger på en relativt hög nivå på cirka 11 miljoner ton, enligt de senaste uppgifterna som publicerades av National Energy Administration på lördagen.
    https://www.globaltimes.cn/page/202101/1214452.shtml

  3. Om Kina.. Vi avslutar den här veckan med handel och IP.

    Volkswagen fick 40% av sin försäljning i Kina förra året och HSBC gjorde också det mesta av sina vinster där.

    Kina har kommit överens med 20 länder – inklusive Argentina, Storbritannien och Pakistan – att bygga 30 kärnreaktorer. Dr. David Gattie säger: “Bygg-, underhålls-, kärnavfallshanterings- och avvecklingsanläggningar med en livscykel på 60 eller 80 år gör dessa årtionden långa relationer.”

    Ett frihandelsavtal mellan Kina och Nya Zeeland eliminerar återstående tullar på $ 23 miljarder dollar och öppnar nya investeringsområden: trä och papper, mejeriexport, investeringar i luftfart, utbildning, ekonomi, äldreomsorg och persontransporter. Båda åtagit sig att upprätthålla miljöstandarder.

    Kina köpte 44,8 miljoner ton järnmalm från Indien 2020, en ökning med 88%, och det högsta på nio år. Australien och Brasilien förblev Kinas främsta leverantörer 2020. De australiska transporterna ökade med 7% till 713 miljoner ton, medan de brasilianska leveranserna ökade med 3,5% till 235,7 miljoner ton.

    Kina kommer att bygga och driva en 203 km kraftledning som förbinder södra Laos till Kambodja på ett BOT-kontrakt på 150 miljoner dollar. Laos planerar att fyrdubbla sin vattenkraftkapacitet med stöd från Kina och västerländska företag som GE försöker dra nytta av “Asiens batteri” också.
    China Railway byggde Vietnams första tunnelbanelinje och utbildade sin personal. 13 km-linjen är ett viktigt BRI-samarbete.

    Som ett stigande modemärke i Kina har Tommy Hilfiger plågats av copycats. Nyligen ogiltigförklarade Tommy Hilfiger framgångsrikt ett kinesiskt företags omtvistade varumärke på grund av tidigare användning och likheterna mellan de utsedda varorna för det omtvistade varumärket och dess citerade varumärke.

    215 universitet och högskolor har inrättat AI-grundprogram som lämnat in 389 571 AI-patentansökningar under de senaste tio åren och rankas först i världen och står för 74,7% av det totala antalet. Topp tio för högkvalitativa forskningsdokument: USA, Kina, Tyskland, Storbritannien, Japan, Kanada, Frankrike, Sydkorea, Italien och Australien.

    Vind-, sol- och vattenkraft utgjorde 57% (11 miljarder dollar) av Kinas totala investering i energiinfrastruktur 2020, upp från 38% år 2019. Kolinvesteringarna ökade med 27%, jämfört med 15 procent 2018.

    Statsrådet publicerade planer på att bli ett av världens ledande länder inom internationellt bistånd och utveckling: Kinas internationella utvecklingssamarbete i den nya eran , uppdaterar två tidigare strategidokument och beskriver Pekings ambitiösa planer för att se över sina nuvarande bistånds- och utvecklingsinitiativ runt om i världen.
    http://thesaker.is/china-newsbrief-and-sitrep-9/

      • Vill Sverige medverka till förtyck eller behålla sin värdighet kanske är ett bättre sätt att uttrycka sig. Pengar är inte allt min vän.

        • Vilket förtryck – det verkliga som väst utövar och där Sverige ju lydigt spelar med som det är nu. Eller det icke existerande som tillskrivs Kina i Xinjang etc.
          Nu är väst i full gång med att försöka få bort olydiga regimer i Myanmar och Ryssland. Precis som väst gjorde i Ryssland 1917 men som de vänsterinriktade och deras borgerliga motståndare tävlar om att tiga ihjäl.

        • Jag har bott länge i Kina, och här finns inget förtryck. Den personliga friheten är otrolig i jämförelse. Förtrycket finns i Sverige. Hur är det till exempel med Covid förtrycket just nu i Sverige. Polisaktioner, 2,000 i böter på stället, medan i Kina finns bara en rekommendation, inga böter, inget förtryck, men personligt ansvar, vilket helt saknas i Sverige. Däremot har Kina satt stopp för USA förtrycket i Xinjiang, Tibet, och Hong Kong. Innevånarna är uttryckligen mycket tackamma. Regeringen har 93% folkligt stöd i Kina, i USA 20%, i Sverige, det sägs ligga omkring 4% nu.

  4. Bankirvampyr maffian eller folket? Skuld och ränte ekonomi eller real ekonomi? Blodigel ekonomi eller verklig ekonomi? Det är vad vår tids kamp handlar om världsherravälde handlar om.

    Vill man vill förstå vad kampen mellan USA och Kina egentligen handlar om, så ska man läsa denna insiktsfulla analys skrivet av Michael Hudson (en av de bästa ekonomerna idag). Den ör lång men värt att läsa.

    “What might appear at first sight to be international economic rivalry and jealousy between the United States and China is thus best seen as a fight between economic systems: that of finance capitalism and that of civilization trying to free itself from rentier privileges and submission to creditors, with a more social philosophy of government empowered to check private interests when they act selfishly and injure society at large.

    Underlying today’s rivalry felt by the United States against China is thus a clash of economic systems. The real conflict is not so much “America vs. China,” but finance capitalism vs. industrial “state” capitalism/socialism. At stake is whether “the state” will support financialization benefiting the rentier class or build up the industrial economy and overall prosperity.”

    https://www.unz.com/mhudson/finance-capitalism-vs-industrial-capitalism-2/

    • Vad som är mest intressant i Kina idag är att framstegen ekonomiskt har hamnat hos de som skapade dom, allmänheten, inte hos finansmogulerna som i USA. Det är naturligtvis det värsta skräck scenario USAs maktelit och Den Djupa Staten kan tänka sig. Värt att notera att nästan alla medlemmarna i USAs regering under Biden tydligt representerar den makteliten. Spänningarna inom USA kommer med största sannolikhet att öka under Biden, och det i tur kommer at öka sannolikheten för både en revolution och ekonomisk och samhällskollaps.

  5. Miljövänlig omvandling? Kan man verkligen lita på forskarna?
    Har Ryska forskare verkligen hittat ett sätt att öka effektiviteten vid förbränning av kolbränsle?
    https://russian.rt.com/science/article/825566-szhiganie-ugolnogo-topliva

    Ryska forskare har lyckats öka effektiviteten vid kolförbränning och minska utsläppen av kolmonoxid med 40% under förbränningen. Forskare har funnit att användningen av vissa metallsalter som katalysatorer kan minska mängden oförbrända rester under kolförbränning med tre gånger och öka mängden frigjord användbar värme. Experter noterade också att förbränningsprocessen på grund av användningen av tillsatser har blivit mer kontrollerbar.
    Forskare vid National Research Technological University “MISiS”, National Research Tomsk Polytechnic University och Institute of Catalysis uppkallad efter G.K. Boreskov SB RAS föreslog en ny metod för att öka effektiviteten vid kolförbränning. Användningen av vissa tillsatser kan avsevärt öka kolförbränningens effektivitet samtidigt som det minskar utsläppen av giftig kolmonoxid. Detta rapporteras i tidskriften Fuel Processing Technology.
    Ofullständig förbränning och utsläpp av kolmonoxid anses vara de största problemen med att använda kolbränsle som energibärare , konstaterar ryska forskare. För att lösa dessa problem har forskare föreslagit användning av katalytiska medel (katalysatorer) – kopparoxider eller deras föregångare: nitrater, acetater, klorider och sulfater. Enligt forskare ger sådana tillsatser både högre effektivitet och miljövänlighet vid förbränning.
    Med hjälp av en on-line gasanalysator fann forskarna att användningen av tillsatser i genomsnitt bidrog till en minskning av tändningsfördröjningstiden med 1,8 gånger och en minskning av den lägsta antändningstemperaturen med 54-135 ° C. Tillsatsen av salter ledde också till en betydande (40%) minskning av utsläppen av kolmonoxid (CO).I ett laboratorieexperiment blötlagde forskare kolbränsle med metallsalter. Därefter brändes det resulterande materialet i en förbränningskammare vid en initial temperatur på 500–700 ° C, vilket motsvarar riktiga bränslepannor. Användningen av salter som katalysatorer säkerställde effektiv och miljövänlig omvandling av bränsle genom att intensifiera reaktionen och sänka förbränningstemperaturen, konstaterade forskarna.
    Samtidigt gjorde användningen av saltmedel enligt forskare förbränningsprocessen mer kontrollerbar och gjorde det också möjligt att avsevärt minska värmeförlusten på grund av den så kallade bränsleförbränningen (oförbränd rest). Således, som ett resultat av experimentet, minskade innehållet av oförbränt kol i askresten med i genomsnitt 3,1 gånger.
    Författarna förväntar sig att användningen av deras metod kommer att avsevärt minska bränsleförlusterna i energiindustrin, minimera energiförbrukningen vid eldning av elektrisk kraftutrustning och minska skadliga utsläpp från koleldade kraftverk.
    Tänk på, trots alla ansträngningar att byta till förnybara energikällor, tillhandahåller kol fortfarande mer än en tredjedel av världens elproduktion.
    Enligt chefen för forskargruppen, chef för laboratoriet för katalysering och bearbetning av kolväten vid NUST MISIS, Alexander Gromov, är det för tidigt att ge upp kolenergi, eftersom den ledande världsekonomin – den kinesiska – “anser kol som en av de viktigaste typerna av bränsle under 2000-talet. ”
    ”Därför fortsätter sökandet efter katalytiska tillsatser som aktiverar kolförbränning. Vi har gjort några framsteg i denna riktning: effektiviteten vid förbränning av kol, särskilt högaska-kol, ökar avsevärt när vi använder katalysatorer som föreslagits och testats av vårt vetenskapliga konsortium, säger Alexander Gromov.

    • Tja, eftersom man fortsätter med koleldning i många länder är det väl bra att förbränningstekniken utvecklas så att utsläppen blir mindre förorenande! Sen är ju frågan om det är en dyr teknik och många därför inte kommer att använda den…Återstår att se hur det går…

    • Du kan inte lita på alla forskare. Qui Bono, follow the money, vem betalar dom, och vad begär man i motprestation. Metoder att minska utsläppen vid kolbränning är redan implementerade i Kina. Metoder att minska eller eliminera utsläppen har varit kända länge, problemet är inte teknologin utan ekonomin. De skall bli intressant att se om metoden är ekonomiskt genomförbar.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here