I Västindien (Karibien) kräver man att Europa betalar sin skuld för slaveriet

10
713
Today, International Day for the Abolition of Slavery, we pause to recall that in years behind us so many were put in bondage in the region and around the world, which is why we resolve to end trafficking and exploiting of people today and in years to come. | Photo: Twitter/@matthewjdowd

Denna artikeln som publicerats 2 december här har vänligen översatts av Rolf Nilsson.

Västindien omfattar bland över 700 över bland annat Dominikanska republicken, Haiti och Puert Rico. Ytan på fatsland uppgår  till omkring 235 000 kvardratkilomter (Ungefär som Storbritannien.) Där bor ungefär 43 miljoner människor. Wikipedia.

Själv har jag bara varit i Puerto Rico på forskarkongress 2004. Intressant.


I Västindien (Karibien) kräver man att Europa betalar sin skuld på grund av slaveriet.

Under många år före oss, så många blev förslavade i vår region och i andra delar av världen. Det är därför vi beslutat att göra slut på trafficking och exploatering av människor nu och i framtiden. Foto: Twitter/@matthewjdowd

Länder i Karibien firade 2 december Den internationella dagen för avskaffande av slaveri för att kräva ersättning från de tidigare europeiska slavmetropolerna och för att göra slut på de koloniala rester som finns i regionen.

Evenemanget, som inrättades av Förenta nationerna, äger rum varje år den 2 december, det datum 1949 då “Konventionen för förbud mot människohandel och exploatering av andras prostitution” godkändes.

Under de senaste månaderna har den Karibiska regionen förstärkt sina krav för att utplåna konsekvenserna av de historiska brott mot mänskligheten, som begåtts mot befolkningen i området.

Detta är inte en avlägsen, löst och avslutad fråga, som chefen för den Karibiska gemenskapen (Caricom) Reparations Commission, Hilary Beckles, påpekade vid  frigörelsedagen i Karibien den 1 augusti.

“Europa har en skuld till vårt folk, och nu är det dags att betala“, säger Hilary Beckles, som också är rektor vid universitetet i Västindien.

För det karibiska folket kvarstår spåren av den tiden. Det är nödvändigt att återställa demokratiska rättigheter och ge rättvis kompensation för de skador som orsakats av de europeiska före detta slavhandels-metropolerna.

Sedan 1993 har Caricom Reparations Commission sökt ersättning för de brott, såsom folkmordet på ursprungsbefolkningen och förslavning av afrikaner, som begåtts av Storbritannien, Frankrike, Spanien, Danmark, Tyskland, Nederländerna, Portugal, Norge, Sverige och Schweiz.

Frågan kommer upp på  FN: s dagordning, som varje år den 25 mars uppmärksammar den internationella minnesdagen för offren för slaveri och den transatlantiska slavhandeln.

Den växande trenden mot frigörelse i Karibien förstärktes i år med Barbados beslut att bli republik och att överge sin status som konstitutionell monarki (som medlem i det brittiska samväldet) den 30 november 2021 i samband med 55-årsdagen av dess oberoende (som inträffade den 30 november 1966).

“Tiden är inne att helt och hållet lämna vårt koloniala förflutna bakom oss, efter mer än ett halvt sekel som ett självständigt land”, sade Generalguvernören Sandra Mason [https://en.wikipedia.org/wiki/Sandra_Mason] när hon tillkännagav beslutet inför parlamentet.

 

Andra påminnelser om slaveriet och det koloniala förflutna finns också i  FN-minnesdagar, såsom den internationella minnesdagen för slaveriets offer och den transatlantiska slavhandeln (25 mars).

Fyra dagar tidigare är den internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering, som hedrar offren i Sharpeville-massakern (21 mars 1960), då apartheidregimen i Sydafrika dödade 69 demonstranter.

Dessutom firade FN 2004 som det internationella året för kampen mot slaveri och dess avskaffande.

Alla dessa frågor kan sammanfattas i en mening från den avlidne nobelpristagaren i ekonomi (1979), Arthur Lewis, från den karibiska ön St. Lucia: “de 200 år av obetalt arbete som utvanns av britterna från de förslavade folken i Karibien är en skuld som måste betalas till deras ättlingar. ”

 

10 COMMENTS

  1. Låter bra men är nog lite svårt att genomföra i praktiken. Hur avgör man t.ex vilka som är ättlingar “de 200 år av obetalt arbete som utvanns av britterna från de förslavade folken i Karibien är en skuld som måste betalas till deras ättlingar. ” Som boende i Karibien behöver jag bara titta ut genom fönstret för att se att alla har minst en droppe afrikanskt dna och många mycket mer. Samma gäller för min egen familj, barn och barnbarn. Jag och kanske ett av mina barn är nog de enda som inte har rätt att kräva ersättning eftersom mitt dna visar att mitt ursprung går att koppla till England, Skåne och Östeuropa i den ordningen. Dessutom var många inblandade i slavhandeln även i Afrika. Så jag befarar att den här typen av deklarationer är ganska meningslösa. Bättre då att fokusera på antirasism och en ny ekonomisk världsordning.

    • Haiti fick betala en hiskelig summa till den franska staten för att kompensera de f.d. slavägarna när landet utropade sin självständighet (och, naturligtvis, avskaffade slaveriet).
      Haiti fortsatte att betala till 1972. Helt klart påverkades landets utvecklingsmöjligheter.
      https://fr.wikipedia.org/wiki/Ha%C3%AFti#Dette
      https://sv.wikipedia.org/wiki/Haiti
      “I juli 1825 skickade kung Karl X av Frankrike en flotta bestående av fjorton fartyg och tusentals soldater för att återerövra ön. Under påtryckningar godkände president Boyer ett fördrag där Frankrike formellt erkända Haiti som en oberoende nation i utbyte mot en betalning på 150 miljoner franc (summan sänktes 1838 till 90 miljoner franc) – ersättning för förlorad vinst från slavhandeln. Den franska abolitionisten Victor Schoelcher skrev; “Att införa en ersättning där segrande slavar skulle betala med pengar det de redan hade betalat med sitt blod.””

      Kunde de tyska företag som använde slavarbete under WWII tvingas till att betala kompensation, borde någon form av kompensation kunna utkrävas för annat slavarbete.
      ILO skulle förmodligen kunna utarbeta modeller för beräkning av uteblivna löner, gällande även för japanernas användning av tvångsarbete i exempelvis Indokina. (Småpotatis jämfört med vad britterna skulle behöva betala till Indien.) Betalningen skulle av praktiska skäl troligen bäst utgå som utvecklingsstöd / projektstöd, eftersom uteblivna löner medför uteblivna skatte-intäkter.

      • Guy, när du hittat en formel för för beräkning av uteblivna löner pga slaveri i Amerika så vill jag att du hör av dig till min familj. Jag förmodar att du inte vill betala slavägarnas ättlingar utan bara slavarnas ättlingar. Jag har 2 barn med någon procent västafrikanskt blod via Chile, 4 barnbarn med kanske 10% blod från nordamerikanska slavar av okänt ursprung och en fru och dotter med gissningsvis 20% blod från colombianska slavar (yoruba). Skicka uträkningen till mig, specificera hur mycket och vem som skall betala.

        När du presenterat uträkningen jag bad om så var snäll att specificera om det skall vara afrikanska uteblivna löner eller löner i de länder i Amerika dit de blev bortrövade och arbetade från år 1500 till mitten och slutet av 1800-talet. Inkludera gärna arbetsgivareavgifter också.

        • Du missade poängen.
          Jag utgick från två konkreta fall, för att visa att problematiken hanterats radikalt annorlunda beroende på när och var den uppkom.

          De karibiska kraven – ursprungligen kopplade till Haitis fall – kom att bli populära efter att Tyskland mjölkats framgångsrikt.

          Det finns alltså minst två olika sätt att förhålla sig till mer eller mindre gamla brott mot mänskligheten (och, retroaktivt, mot modern arbetsrätt).

          Det finns också olika rättstraditioner.
          I exempelvis Frankrike rådde preskription efter olik lång tid för olika brott, inklusive mord, när jag föddes, men relativt nyligen blev “brott mot mänskligheten” opreskripbara.
          Det är alltså en annan, mycket äldre, rättstradition som håller på att få överhanden, ty preskriptionstiderna har förlängts på olika håll i världen, bl.a. med DNA-teknikens framgångar som förevändning.

          Här duger inte trivialiteter. Debatten måste beröra grundläggande rättsprinciper.
          Skall man prioritera framtiden (minimala utrensningar och varaktig hemligstämpling av arkiven efter WWII i Frankrike) eller försoningen (sanningskommissioner av sydafrikanskt snitt)?
          Skall man i stället envetet hävda att “rätt skall vara rätt” i all evighet?

          Först måste man lägga den filosofiska grunden, sen skaffa sig en rättslära som bygger på den, vidare snickra ihop konstitutionella principer som tar hänsyn till livets konkreta möjligheter, och slutligen skriva lagar som går att tillämpa.

          En del debatterande har förekommit i samband med exempelvis de tvångsprostituerade koreanska kvinnornas krav mot Japan, men jag har en känsla att ämnet är fortfarande en het potatis.

          Jag har inte själv undersökt det filosofiska utbudet i frågan, eftersom jag har varit upptagen med annat.

    • Jag håller med, låt historien ligga där den är, den går ändå inte att ändra på. Ska vi försöka dela upp Sverige i Götarnas land och Svearnas land, Svearna lär ju ha ockuperat Götaland och bildat Svearnas Rike, Sverige i kort. Ska Norge och Finland åter bli svenska regioner, ska Nordamerika återlämnas till indianerna, straffångarnas ättlingar i Australien deporteras, och äventyrarna som ockuperar Nya Zeeland likaså. Kanske bör vi splittra upp USA i de ursprungliga kolonierna och återlämna Texas till Mexiko. Det blir snabbt väldigt stökigt.

  2. Skall man tolka det som att nutidens icke-offer kräver pengar av nutidens icke-förövare för något som rörde dåtidens offer och förövare? (Bland förövarna räknar man av någon anledning inte in dåtidens afrikanska förövare.)

  3. Angående historisk skuld.

    “Var fanns Gud i Auschwitz?” Det var den fråga min far brottades med under sitt liv och låg till grund för hans ateism ända fram till hans självmord. Så lärde jag mig att ateismen är den värsta religionen, för den innehåller ingen nåd.

    Kristendomen och särskilt katolicismen innehåller detta element av nåd i syndernas förlåtelse, men först efter att ha operationaliserat begreppet arvssynd där absolution endast kan erhållas efter bikt och underkastelse under kyrkan, eller helt enkelt genom att köpa avlatsbrev. En härskarteknik.

    När det gäller holocaust ställdes frågan till en judisk institution vars namn jag glömt, “många generationer har förflutit efter nazisternas krigsförbrytelser, när är skulden förlåten?”, “Aldrig”, blev svaret. Miljarder i pengar och kärnvapenbärande ubåtar extraheras fortfarande från tyskar och andra som inte var födda då varav en mycket liten del går till de få överlevare som finns kvar.

    “Victimhood as a strategy for resource extraction”

    https://www.psychologytoday.com/us/blog/after-service/202008/dark-personalities-are-more-likely-signal-victimhood

    • Framtiden kan vi ändra på, men inte historien, historien kan vi bara lära oss från, så att lägga fokus på framtiden är nog den bästa lösningen

      Slaveriet utgör till historiens längsta brott. Den pågick i fyra sekel och enligt vissa källor förslavades minst 30 miljoner människor. Det redogörs bland annat i boken: “The Secret Relation Between Blacks and Jews”. https://en.wikipedia.org/wiki/The_Secret_Relationship_Between_Blacks_and_Jews

      Belgiernas Kung Leopold II såg till att mellan 15 till 30 miljoner människor förintades i Kongo under en 25 års period.

      Ca 80 miljoner Amerikanska urinvånare som fick sätta livet till under europeisk kolonialism. Dessa hemska brott erkänns inte som brott …

      Angående de tyska arbetslägren rekommenderas Norman Finkelsteins bok “The Holocaust Industry” skriven Norman Finkelstein https://www.goodreads.com/author/show/27422.Norman_G_Finkelstein

  4. Guy jag förstår inte praktiskt hur ersättningsfrågan skall gå till om enbart ättlingar till slavar skall komma ifråga. Finns det t.ex en enda person i Norr,Central och Sydamerika som har oblandat DNA från Afrika och slaveriet? Om en person har 50% DNA från Afrika och 50% DNA från slavägarbefolkningen skall ena halvan ersätta den andra? Eller skall man utgå från utseende, de som ser ut att vara slavättlingar med krulligt hår och mörk hudfärg skall få ersättning? I fallet de bägge Amerika talar vi om över 400 års slaveri. Hur löser man de ersättningsfrågorna? De handlar inte om judar eller koreaner där ibland både 1a och 2a generationen fortfarande är i livet, det handlar om 400 år, minst! Risken finns att de kategorier som måste skapas för att ersätta rätt människor bygger på samma rasistiska uppdelning som en gång slavekonomin. Och igen, vem skall betala? Ättlingar till de afrikanska kungar som sålde slavarna, de arabiska köpmän som drev slavkaravanerna till kusten, de skepp som transporterade slavarna över Atlanten, de som drev slavmarknaderna eller köparna av slavarna?

    • Du envisas med att vägra befatta dig med den principiella debatten, som de andra kommentarerna däremot dryftar.
      Du fokuserar enkom på (snudd på omöjlig) tillämpningen av det som följer av borttagen preskriptionstid, vilket var ett av de två rättsprinciper som jag visade har faktiskt tillämpats i modern tid.
      epi 27 december, 2020 At 17:49 satte däremot fingret på “elefanten i rummet”:
      “När det gäller holocaust ställdes frågan till en judisk institution vars namn jag glömt, “många generationer har förflutit efter nazisternas krigsförbrytelser, när är skulden förlåten?”, “Aldrig”, blev svaret.”
      Det är samma rättsprincip som gör att vissa män inte kunde gå hur sitt hus på Korsika tills nyligen, och fortfarande inte kan i delar av Albanien, ty någon anfader, för några hundra år sedan, dräpte eller mördade någon. I dessa hederskulturer, där individen inte existerar som rättssubjekt, finns endast en släkt, därav en ärftlig kollektiv skuld som varken kristendomen eller Upplysningen har lyckats sopa bort ännu. Spår av det fanns dock kvar när jag var ung. I skolan eller bland jämnåriga hette jag inte Guy, utan Coste. Har jag inte fel hette du Andersson, inte Sven, i lumpen.

      I både Sverige och Frankrike upphör numera föräldrarnas rättsligt ansvar när barnet blir myndig. Du behöver inte betala dina vuxna barns skulder, eller krypa i fängelse tills polisen haffar din förlupen brottslig dotter. Man ärver materiella skulder/fordran/tillgångar om man inte avsäger sig arvet, men man ärver inte ideella skulder/fordran (du kryper inte i fängelse för att din salige svartsjuke mor har mördat min).
      Jag har för mig att ett svenskt dödsbo kan ställas i konkurs, men det är inte – vad jag vet – en universell möjlighet.
      På statlig nivå har Ryssland betalat Sovjetunionens (dödsboets) skulder men andra stater har försatt sig själva i konkurs, och vissa regimer har vägrat att betala föregående regimers skulder. Alla fordringsägare har dock inte funnit sig i situationen, vilket exempelvis Argentina har fått dyrt erfara.
      Det duger inte att hänvisa till praktikaliteter för att skippa principiella ställningstagande.

      Förenta Staternas juridisk extraterritorialitet medför att den principiella frågan måste lösas på FN.nivå genom avtal som samtliga stater måste ratificera, ty så länge som någon obskyr usonisk domare når hela världen finns ingen lösning på problematiken.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here