Kinas förmåga att hantera Corona-epidemin är mycket större än hos regeringar i Väst?

17
494

Jag fick denna artikel översatt av Bertil Carlman samtidigt som jag lyssnar på Konflikt i Radion P1. Samtidigt lyssnade jag på Hanna Sahlbergs beskrivning och kritik av Kinas agerande vid infektionen. Man ställer den frågan “Har demokrati eller diktatur bäst möjlighet att bekämpa en epidemi?”. Detta diskuteras på ett mycket mer nyanserat sätt än av Hanna Sahlberg och andra i Konflikt.

Jag fick lära mig under läkarutbildningen att svenska myndigheter kan vidta liknande insatser vid “Allmänfarliga sjukdomar” som i Kina, om man anser det nödvändigt.

Svenska Smittsskyddslagen säger:

*Ibland kan risken att föra smittan vidare innebära att du inte får arbeta under en period, om du har ett arbete. Det kan till exempel vara om du har salmonella och arbetar med livsmedel eller om du har smittsam tuberkulos och arbetar med yngre barn. Då kan du bli avstängd från ditt arbete, även om du inte känner dig sjuk.
* Enligt lagen kan du tvingas till undersökning om du inte testar dig, trots att du misstänks ha en allmänfarlig sjukdom. Det kan till exempel vara att du upprepade gånger har kallats till provtagning i samband med en smittspårning, men inte kommer. Då kan du riskera att bli hämtad av polis för att undersökas.
Vid några få allmänfarliga sjukdomar kan du också isoleras med tvång på en infektionsklinik, om du inte följer de instruktioner som du har fått av läkaren eller inte vill ha behandling. Du är isolerad tills du inte längre är smittsam. Smittskyddslagen.


Bertil Carlman ger personliga synpunkter, vilket han kallar “Allmän pekfingerkommentar från översättaren:”

!Detta är en ur många synpunkter mycket viktig artikel. Vi vet inte hur COVID-19 kommer att utvecklas framöver. På en del håll verkar det kaotiskt. Förhållandet mellan Japan och Sydkorea är nu spändare än på länge. Myndigheterna i Sverige verkar mindre ense än nödvändigt (?) och på lägre nivå fattas inte konsekventa beslut. Kontrasterna mot Kina är i dessa stycken mycket stora. Artikeln har också enligt min mening bäring på andra stora världsfrågor, till exempel den om den eventuellt antropogena klimatförändringen. Eller förstörningen av naturen. Där finns inte heller några gränser.”

Artikeln Global Times 1 mars: Capacity of state in China to deal with epidemic far more developed than Western govt är baserad på en intervju med Martin Jacques vid Cambridge University.


Den kinesiska statens förmåga att handskas med epidemier långt mer utvecklad än den som västs regeringar har.

Ingress av redaktören på Global Times (GT):

Sedan utbrottet av det nya coronaviruset (COVID-19) har vissa västerländska medier och politiker tagit tillfället i akt att attackera Kinas politiska system och Kinas kommunistiska parti. De har kommit fram till en rad partiska och absurda argument för att smutskasta Kinas kamp mot viruset.
Vad ligger bakom argumenten?
Hur kan vi på ett rättvist sätt kommentera Kinas insatser i kampen mot epidemin?

Om dessa frågor samtalade Global Times (GT) reportrar Sun Wei och Yan Yunming med Martin Jacques (Jacques), en senior medlem vid Institutionen för politik och internationella studier vid universitetet i Cambridge.

Martin Jacques

GT: Efter mer än en månad sedan utbrottet av coronavirus i Kina, har epidemin till stor del kommit under kontroll inne i landet. Hur bedömer man Kinas insatser i kampen mot epidemin?

Jacques: Att döma av situationen nu, verkar Kina ha fått grepp om den, så att antalet nya fall minskar. I stort sett ser det ut som om Kina har lyckats begränsa det värsta av det till Wuhan i Hubei-provinsen. Jag anser att situationen ser uppmuntrande ut.

GT: Vissa människor ser det epidemiska kontrollarbetet som en bedömning av olika politiska system. Hur bedömer ni de åtgärder som vidtagits av olika länder som Kina, Japan och Sydkorea?

Jacques: Jag tror att det fanns en hel del kritik i väst i början för ett par månader sedan, och den finns fortfarande där. Man kan se på det och läsa om det som att Kina på något sätt har gjort ett stort misstag, och det skulle vara en spegling av det politiska systemet och så vidare. Men den inställningen innebär att man förlorar synen på anledningen till att man i Kina uppenbarligen är extremt effektiva i hanteringen av coronavirus.

Denna ståndpunkt erkänner inte heller de enorma problemen i två bemärkelser: ett, det var ett mycket stort utbrott, och två, Kina visste från början inte vad det var – ett helt nytt virus, som tidigare var okänt för mänskligheten. Det gjordes helt klart några misstag i början. Vi vet inte riktigt vilka ännu eftersom vi inte vet ordningsföljden i händelserna, men klart är att problemet var koncentrerat till Wuhan.

Det gick långsamt att inse de faror som var inblandade, ett försök att fördröja åtgärder och en ovilja att vara öppen gentemot allmänheten. Det var illa. Men vi måste också komma ihåg att detta var ett nytt virus, som ingen visste något om. Kina var, kan man säga, en försökskanin. Kinas problem var fundamentalt annorlunda mot alla andras problem. Kina stod inför ett nytt virus. Alla andra kan lära av Kina. På grund av Kina vet de vad coronavirus är. De behöver inte börja om från början.

Men när den kinesiska regeringen fick in rätt växel i frågan, och insåg hur farligt det var, då blev Kina en lärobok i hantering av situationen. Jag anser att den kinesiska statens förmåga att hantera nödsituationer av detta slag är mycket mer utvecklad, och man är mycket mer kapabel än vad som skulle kunna uppnås av någon västerländsk regering.

Det kinesiska systemet, den kinesiska regeringen, är överlägsen andra regeringars i hanteringen av stora utmaningar som denna. Och det finns två skäl. För det första är den kinesiska staten en mycket effektiv institution som kan tänka strategiskt och mobilisera samhället. Och den andra anledningen är att kineserna förväntar sig att regeringen ska ta ledarskap i denna typ av frågor och de kommer då att följa det ledarskapet.

Vi måste komma ihåg att detta var ett helt nytt virus. Naturligtvis görs alltid misstag under sådana omständigheter. De flesta västländer, förmodligen alla, är dåligt förberedda för vad som nu händer, trots vad Kinas erfarenheter visat dem. De är för långsamma. De underskattar kraftigt antalet fall eftersom testningen de gör är alldeles för begränsad.

GT: Vissa politiker, som USA:s utrikesminister Mike Pompeo, har politiserat epidemin och attackerat Kinas politiska system och kommunistpartiets ledarskap. Vad är din kommentar?

Jacques: Skamligt. Väldigt skamligt. Alltför många västerländska politiker och västerländska medier reagerade på vad som var en allvarlig medicinsk hälsokris i Kina på ett sätt som helt saknade medkänsla, och helt enkelt används som ett slagträ mot Kina. Och genom att göra på det viset, uttryckligen eller underförstått, uppmuntrade de också en viss typ av rasism mot kineserna, inte bara de i Kina, utan kineser överallt.

Så kineserna har haft svårt i förhållande till detta. Det finns många artiklar i brittiska medier med samma innebörd. De används bara som ett sätt att kritisera den kinesiska regeringen. Men detta argument hamnar nu mer och mer i svårigheter av två skäl. För det första har Kina tagit itu med epidemin på ett allt effektivare och mer imponerande sätt. WHO har under den senaste veckan lovordat vad Kina åstadkommit i starka ordalag. Faktum är att kineserna verkar ha fullt grepp om situationen.

För det andra befinner sig västvärlden nu i den utsatta positionen, viruset sprider sig snabbt i många länder. Vi får se hur de klarar sig. På grundval av bevisen hittills är jag är inte alltför optimistisk. Vi var för långsamma med att se faran komma. Alltför många tyckte att det var ett kinesiskt problem. De har redan börjat tysta ner sin kritik mot Kina och till och med att erkänna att de måste lära sig av Kina.

GT: På tal om rasistiska kommentarer så kallas Kina i en artikel i Wall Street Journal “Den Verkligt Sjuka Mannen i Asien”. Och vissa europeiska medier sade att viruset var “gjort i Kina.” Varför har rasismen ökat mitt under epidemin tror du?

Jacques: Det finns en lång historia av sjukdomar som förknippades med raser och etnicitet. Detta går mycket lång tillbaka. HIV är ett klassiskt exempel. Det var förknippat med två grupper, homofiler och afrikaner. Det kallades bögsjukan och alla möjliga liknande saker. Så jag tror inte att det är något nytt. Genom tiderna har det varit symptomatiskt för hur människor reagerar på en sjukdom. Denna inställning underhölls och uppmuntrades tyvärr av en del medier. Naturligtvis blir folk rädda. De slutade gå till kinesiska restauranger, till exempel, eftersom de trodde att alla kineser de kunde träffa skulle kunna lida av coronavirus.

Men jag skulle också vilja göra ett annat påpekande. Problemet är att det har varit en förändring i väst sedan omkring 2016, en förändring till en mer negativ syn på Kina. Generellt fanns det en period från cirka 2000 fram till omkring 2010-2012, då synen på Kina blev mer sympatisk på grund av Kinas ekonomiska tillväxt, på grund av att hundratals miljoner togs ur fattigdom och så vidare. Men den situationen, den stämningen har nu förändrats. Varför?

Jag tycker det är komplicerat, jag tror att det i väst nu finns en djup tveksamhet, ett djupt självtvivel, eftersom väst aldrig riktigt återhämtat sig från finanskrisen. Det finns nu ett erkännande, inte bara om att Kina växer, utan att dess uppgång kommer att långsiktigt fortsätta, att Kina kommer att bli en formidabel aktör på världsscenen. Ja, det är landet redan. En påtaglig illustration är Kinas tekniska framsteg.

Så stämningen mot Kina har i väst förändrats till att bli hårdare, en mycket mer kritisk attityd. Och allt som händer och som kan användas mot Kina används mot Kina. Jag kan ta upp tidningarna i det här landet. Och det är inte bara de till höger. Det är till vänster. Tidningen The Guardian har gjort ett mycket dåligt jobb när det gäller hanteringen av Kina under de senaste åren. Tyvärr var det knappast bättre för några år sedan. En faktor i allt detta är Trump, för med skiftet i USA, handelskriget och så vidare har det blivit på modet med ”Kina-bashing”.

GT: Du nämnde att WHO har lovordat de effektiva metoder som Kina vidtagit, och erkänner att Kina har gjort enorma uppoffringar för att stoppa viruset från att sprida sig till resten av världen. Men vissa människor ifrågasätter förhållandet mellan Kina och WHO, och tror att detta beröm är på grund av påtryckningar från Kina. Hur ser du på det?

Jacques: Jag antar att det finns de i väst som är irriterade över att WHO har varit så objektiva och sympatiska mot Kina, och som svar anklagar de WHO för att vara för nära Kina och så vidare. Vem skulle du backa upp? WHO eller människor som Trump? Jag tycker man ska välja WHO eftersom de vet vad de gör. De vet vad de pratar om. De handskas med länder över hela världen, särskilt utvecklingsländerna. De vet att Kina i stort sett förstår dessa frågor mycket bättre än de rika länderna. Och även sanningen i frågan är att Kina kommer att bli mycket viktigt för att hantera hälsofrågor runt om i världen, och landet har självt ett mycket bra renommé rörande förbättringar i hälso- och sjukvård.

GT: Nyligen publicerade tidningen the Lancet ett gemensamt uttalande till stöd för forskare, folkhälsa, och vårdpersonal i Kina i kampen mot coronavirus. Konspirationsteorin att viruset inte har ett naturligt ursprung fördömdes. Vad är din syn på det så kallade konstgjorda biokemiska vapnet?

Jacques: Vi lever i en tid präglad av konspirationsteorier. Vi har en premiärminister i Storbritannien och en president i USA vars syn på världen endast har en begränsad anknytning till verkligheten. Detta är en tid präglad av falska nyheter. Detta är en tid präglad av anti-vetenskap. Och i den situationen kan alla typer av i huvudsak falska idéer och fördomar frodas, och blomstra. Den ökande rasismen i många länder är ett exempel på detta. Min egen åsikt när det gäller medicinska frågor är att jag lyssnar på forskarna.

GT: Epidemin kommer oundvikligen att ha en stor inverkan på världsekonomin, eftersom länderna har begränsat handel och turism. Vilket inflytande kommer epidemin att ha på globaliseringen? Kommer det att bli en kortsiktig eller långsiktig effekt?

Jacques: Den kortsiktiga effekten kommer att bli mycket värre än effekten av SARS. Vid tiden för SARS växte den globala ekonomin med cirka 4 procent per år, och nu haltar den i en takt mycket lägre än så. Den kinesiska ekonomin är mycket viktigare i världen nu än den var då. Vid tiden för SARS-epidemin utgjorde den kinesiska ekonomin cirka 8 procent av den globala produktionen. Idag står det för över 19 procent. Så allt som händer med Kina och står i vägen för landets ekonomi eller förlamar dess ekonomi nu, kommer att få mycket större globala konsekvenser än vad de fick då.

Så vi har två problem. Ett, en mycket lägre global tillväxt, och två, den absolut avgörande betydelsen av Kina jämfört med situationen 2005. Så jag tror att när vi tittar på Kina och världen så påverkas de mycket negativt av vad som hänt. Jag tror att världsekonomin kan gå in i en recession som en följd.

På längre sikt kommer den kinesiska ekonomin naturligtvis att återhämta sig. Jag tror att landet bara förlorade en procentenhet i BNP efter SARS. Jag förväntar mig en 4 procent eller 5 procent tillväxt i år som en följd av vad som hänt. Den allmänna yttre miljön för den kinesiska ekonomin är inte lika bra som den var tidigare. Vi vet att den kinesiska ekonomin växer långsammare, på cirka 6 procent nu jämfört med 10 procent då. Och vi vet att i vissa avseenden är det flera motgångar. Jag anser att vi måste vara mycket försiktiga med hur vi ser på den ekonomiska framtiden, och definitivt på kort sikt, men också kanske på lite längre sikt än vad vi normalt skulle göra.

GT: Hur är det med konsekvenserna för världens politiska landskap? USA har ännu inte visat ledarskap som en supermakt, men har tagit ledningen i inställda flygningar mellan USA och Kina. Vad är din kommentar?

Jacques: Jag tror att det fortfarande är lite för tidigt att göra en bedömning om de sannolika politiska effekterna. Om man bara håller fast vid frågan om hur epidemin har tolkats eller använts politiskt, så har den på kort sikt varit helt i linje med det sätt på vilket den politiska situationen globalt har försämrats i den meningen att USA och Storbritannien i huvudsak har försämrats.

De använde utbrottet av coronavirusepidemin som ett sätt att attackera Kina och landets styrande system på ett ganska obehagligt sätt, och på ett nytt sätt, med tanke på epidemins natur.

Men man kan nu se att situationen börjar förändras. Jag tror att väst tvingas retirera på grund av effektiviteten i Kinas handlingar i förhållande till epidemin, och även för att väst nu blir mer och mer bekymrat över spridningen av coronaviruset där och i andra delar av världen. Eftersom Kina har hanterat epidemin så framgångsrikt, verkar det som om Kina kommer att få en hel del kredit för det sätt som landet har hanterat det.

WHO har sagt att Kina har visat hur man hanterar situationen, att resten av världen måste lära av Kina, och Kina förtjänar världens tacksamhet. Så jag tror att man redan kan se en situation utvecklas där Kina får betydande PR-kredit av denna situation.

Den andra sidan av myntet är, hur kommer hela epidemin att spela in, till exempel, på vad som händer i förhållandet mellan USA och Kina? Jag tror att vi förmodligen kan vara mer säkra på vart saker och ting sannolikt kommer att gå i detta sammanhang. Oppositionen i USA mot Kina är inte tillfällig. Den är på lång sikt. Det är tydligt från Trumps sida. Men om man tittar på kandidaterna i demokraternas primärval, så är även de till vänster fientliga mot Kina.

Så jag tror att förbindelserna mellan USA och Kina kommer att bli svårare. De kommer inte att ändras. Vi har ett tillfälligt eldupphör om handelsavtalet, men teknikkriget intensifieras. Så jag tror att vi är på väg mot en mer tudelad värld. Jag tror att epidemin förmodligen kommer att leda till att den processen påskyndas.

GT: Vissa, särskilt väst, tror att epidemin kommer att påskynda frikopplingen mellan Kina och världen. Håller du med?

Jacques: Jag tror att så kommer det förmodligen att bli. Jag tror att epidemins effekt, om något, kommer att påskynda frikopplingen. Detta går i rask takt, och det är tydligt att USA försöker minska sitt beroende av Kina och göra det svårare för kinesisk teknologi att utvecklas, genom att avskräcka teknikföretag i USA från att ha handelsförbindelser med Kina.

Denna process verkar faktiskt inte bara fortsätta, utan kanske accelerera. USA förbjuder människor i Kina från att flyga till USA, och många andra länder har följt efter. Det bidrar till denna atmosfär av ”du får gå din väg, och vi går vå r väg”. Vi vill inte samarbeta med dig. Vi vill minska vårt samarbete med er. Vi har vissa saker gemensamt, men många saker har vi inte gemensamt.

Det faktum att detta har åtföljts av sådana Kina-bashing i väst, en nedvärdering av det styrande systemet i Kinas, uppmuntran av rasism mot kineser – detta kan bara förstärka denna process.

GT: Vilken typ av erfarenheter och lärdomar kan denna epidemi erbjuda världen när det gäller offentliga hälso- och sjukvårdssystem, styrning av tätorter och internationellt samarbete?

Jacques: Jag tror att den stora lärdomen kommer att bli att sjukdomar inte känner några gränser. De kan och går vart som helst, överallt. Den första reaktionen var att säga att detta är en kinesisk sjukdom, vilket är absolut nonsens. Men nu när den sprider sig runt om i världen, kan vi se att vi alla är i samma båt. Vi måste lära av varandra, och det är en av de stora humanitära frågorna. Vi är alla människor. Vi delar samma problem. Vi blir alla sjuka. Vi hyser alla samma rädsla för att bli sjuka. Detta är alltså en fråga som i huvudsak inte är av politisk natur. Det är en humanitär fråga, och som sådan kräver den samarbete och samverkan mellan oss alla.

Efter att tidigt ha attackerat Kina, säger människor nu att vi måste lära av Kina. Titta på vad de har gjort med karantän, se hur de lyckades begränsa viruset. Vi måste lära oss av varandra i denna situation. Fram till helt nyligen sågs saken i huvudsak som ett kinesiskt problem. Inte nu. Det sprider sig överallt. Jag tror att detta har kapacitet att föra världen samman. Det skulle vara den mest optimistiska ton jag skulle kunna komma med i förhållande till epidemin.

17 KOMMENTARER

  1. Wall Street Journal artikeln som ni refererar till under påstående att den visar på rasistiska kommentarer. Det är symptomatisk att någon hänvisning till artikeln inte görs för då hade poängen med kritiken mot väst fallit till marken. Artikeln har rubriken China Is the Real Sick Man of Asia – Its financial markets may be even more dangerous than its wildlife markets https://www.wsj.com/articles/china-is-the-real-sick-man-of-asia-11580773677. Det senare delen av rubriken är utesluten i GB och det är den som artikeltexten till stor del handlar om, nämligen att det ekonomiska systemet öppnar för faror som motiverar uttrycket the real sick man. Man må vara av annan uppfattning om dessa faror men det tyder på att uttrycket “rasistisk kommentar” är fake news ägnat att förstärka ett felaktigt intryck av WSJs rapportering. På samma sätt så försöker GB insinuera att inslaget i dagens Konflikt var tendentiöst. Nu hörde jag Konflikt och det finns dessutom på PLay för den som själv vill bedöma inslaget https://sverigesradio.se/avsnitt/1456298. Så som jag fattade det så talade man om att kinesiska statsledningen i början dolt förekomsten av viruset och att detta föranlett stark kritik från medborgare, men att man senare beslutat om starka insatser och att detta var lättare i en diktatur eftersom medborgarna var vana vid att besluten alltid kom centralt. I diskussionen ifrågasattes också att talesmän från WHO oreserverat berömt Kina. Så som jag fattade så trodde man att en demokrati hade svårare att tillräckligt snabbt och hårdhänt genomföra erforderliga inskränkningar i röelsefrihet och andra krav på medborgare. Men att möjligen i längden en demokrati med tillit till statsledningen och en väl utbyggd folkrörelse kunde i längden vara nog så effektiv. I konflikt resonerade man alltså fram och tillbaka på ett nyanserat sätt – Något jag saknar i Global Politics, som tycks från att alla kritik av Kina är tendentiös och felaktig

    • Tack för Synpunkter. Jag tycker inte att Konflikt resonerar fram och tillbaka. Man är fast i en snäv, USA-anpassad bild av Kina. Påståendet att Kina är den verkligt sjuke ekonomiskt stör inte rapporteringen som inte söker penerera detta djupare. Tyvärr skanades länken i Global Times.

    • Wall Street Journal är samma tidskrift som spred lögner om Massförstörelse vapen i Irak. Den sprider lögner om Iran. Den spyr lögner om “diktator Assad”, Cahcez, Maduro mm. Wall Street Journal är imperiets och bankirvampyr maffians megafon. Här hängs Wall Street Journals smutsbyk. Wall Street Journal är ett av de två huvudfora förden sionistiska ideologin tillsammans med NYT.

      https://www.motherjones.com/politics/2020/01/with-a-war-against-iran-brewing-dont-listen-to-the-hawks-who-lied-us-into-iraq/

    • Bo Widegren För det första dolde statsledningen ingenting. Det falska ryktet spreds av propagandamaskinerna i väst. Problemet var att dom aldrig informerades för rapport funktionen klickade när några läkare inte följde rutinerna. Kritiken har riktat sig mot de läkare och byråkrater som inte skötte sig, statsledning har prisats. Kina är heller ingen diktatur, vilket jag anser Sverige vara. Besluten i Kina tas i harmonisk samverkan och samförstånd mellan allmänheten och ledningen, och eftersom allmänheten har varit delaktig följer dom besluten utan tvångsmetoder eller hot. Besluten i Kina kommer inte centralt som i Sverige, utan underifrån, och fastställs bara på toppnivå. Kallas folkstyre populärt. Sådana här utsvävningar i ren propaganda hoppades jag vi hade lämnat bakom oss 1946, men faktafelen or mycket grova och gör en rent ut förbannad. Jag har försökt utreda en del i min artikel https://mychinaway.wordpress.com/2020/03/08/svart-att-forklara-for-de-som-inget-begriper/ och jag fördömer å det starkaste sådan här desinformation. Den reporter som ligger bakom SR inslaget är välkänd för sin rasistpropaganda och antisinotism och har flera gånger åtkommits med rena lögner och förfalskningar. Dessa program är att sjunka verkligt lågt.

  2. Jag tittar i kommunistorganet Proletärens webbtidning varje dag nu.
    Men hittills inte något om Corona viruset Covid-19 trots det intresserar i stort sett alla just nu.
    Går det verkligen att framstå som ett seriöst och aktuellt samhällsforum genom att uppvisa ett sådant förbiseende och underlåtenhet?
    En hotande pandemi angår inte dem liksom….
    Annat som är så mycket viktigare. Dagens ledare:
    http://proletaren.se/artikel/vem-tjanar-pa-ojamstalldheten

    • I det nummer av papperstidningen av Proletären som utkom 13/2 finns artikeln “Håll huvudet kall i coronarapporteringen.” Det är en saklig artikel skriven av en infektionsläkare.

    • Proletären och partiet K har, liksom uppenbarligen många av oss, svårigheter att riktigt orientera sig i den snabba politiska utvecklingen av idag, globalt och lokalt. Det är inte konstigt. Det gäller nu att än noggrannare använda de egna erfarenheter vi fått, tillsammans med det vi lärt oss från studier i den marxistiska världsuppfattningen. Det senare är nödvändigt då bara den, och dess utvecklade teorier om till exempel den kapitalistiska imperialismen, kan någorlunda förklara det som sker i dagens världspolitik. De som har makten över denna världens politiska skeenden kan själva inte förklara den. De har dessutom Marknaden som sin största gud. Men denne gud är opålitlig, han har slutat att vara mest lojal mot USA-imperiet och dess vasaller. Så förvirringen växer på båda sidor om frontlinjen. Våra motståndare är visserligen mer förvirrade än vad vi är, men de har en mycket stor fördel utöver sin maktposition som ägare av jordens resurser. I stort sett äger de också berättelsen om vad som sker i världen. Och när denna deras berättelse på allvar hotas, som t.ex. av Julian Assange, då visar sig i ökande grad den verkliga naturen hos Imperiet med vasaller. Då får vi se att talet om en rättsstat i kritiska lägen bara är prat. COVID-19 krånglar nu till det både för oss, och för dem som vi framför allt bekämpar, Imperiet och dess vasaller. Men kampen går vidare.

  3. Enligt en studie utförd av UCLA så kan uppemot 500,000 amerikaner dö av royal virus (corona virus) . Om detta blir verklighet så bli det intressant vad USAs medier kommer att spinna. Blir det t ex rubriker i stil med “USAs vård är best i världen, men, men, men …”. Vad ska et stå i imperiets dödsruna? “The Empire that expired due to a Royal Virus”? Spännande tider till mötes oavsett …

    https://www.presstv.com/Detail/2020/03/07/620351/US-Coronavisrus-Epidemic

    • USA har cirka 400 smittade just nu. Sverige cirka hälften, två hundra.
      Men då måste vi tänka det är över 400 miljoner människor i USA mot cirka tio miljoner i Sverige.
      Sett till folkmängden är vårt land Sverige ett av de länder som drabbats värst.
      För dem som fortfarande tror sig leva i det “trygga Sverige” kan jag hälsa de dessvärre är totalt grundlurade.
      Fredrik Reinfeldt talade om det “Sovande folket” på sin tid.
      Tyvärr hade han rätt.
      Men jag håller distans till “kungens män” (och kvinnor).
      Sedan må de kallas sig vad de vill. Både professorer och experter.
      Det trygga Sveriges tid är förbi.
      Bortkastat av naiva och kallsinniga politiker och deras anhang.
      Därför lever vi lever i upprorets tid.
      Där upproren står mot varandra.
      Jag tänker inte ge upp.
      Så länge det finns liv finns det hopp.

      • USA speciellt har enorma problem, det finns ingen allmän hälsovård, det finns ingen smittspårning, och ledningen och innevånarna arbetar i konflikt där ledningen kräver underkastelse för dom är ”demokratiskt” valda. Det finns inga förberedelser alls, hela landet ligger öppet för en pandemi. Liknande gäller för Europa, även om man är bättre förberedd.

        Kina är ett avancerat technosamhälle, med en avancerad tech lifestyle. När epidemin kom flyttade man bara över och umgicks och fungerade via WeChat. Dessutom är kineserna världen bäst utbildade, bäst informerade, intelligentaste, har lärt sig att tänka självständigt, och har högsta förtroendet i världen för sina media. Media ljuger och desinformerar inte som i Sverige. När epidemin kom visste alla vad som var bäst, och det behövdes bara en lättstyrd samordning. Folk tog själva beslut om karantän. https://news.cgtn.com/news/2020-03-10/Beijing-village-seals-itself-off-amid-COVID-19-fearsOJ44CujZrW/index.html Besluten om karantän var i realiteten medborgarnas eget beslut. Ledning och innevånare arbetar i harmoni, inte konflikt.

        14 av de tillfälliga sjukhusen har nu stängt, deras 12,000 patienter har åkt hem. Egentligen var dom aldrig sjuka, bara isolerade for att inte sprida smittan. Sjukhusen och salarna ekar nu tomma. http://www.globaltimes.cn/index.html

  4. Corona viruset Covid-19 visar mig tydligt socialismens allvarliga brister med sin grund genom gemenskaper och samarbeten i samhällen där människor inte kan hållas åtskilda.
    Ett litet mikroskopist virus ej synbart för ögat kullkastar Karl Marx’ idéer om det utopiska samhället.
    Sveriges regering tycks vägra ge upp sina planer om öppna samhällen och stora samarbeten.
    Men vad händer om konsumtion och produktion går i stå? Hur hanterar regeringen ett följade skattebortfall?
    Ska bli intressant och se hur vänsterregeringen hanterar den flyktingvåg som nu väntas från Mellanöstern då ryssen bombat skiten ur nordvästra Syrien och drivit människor på flykt.

    • Talar du om kapitalistiska USA, kapitalistiska Italien, kapitalistiska Sverige eller Kinas marknadsekonomi??

      • Jag litar inte på vår vänsterregering. De är passiva.
        Då har jag mer förtroende för den förmåga Kina visar som du påpekar i inlägget ovan. Men inte bara Kina visar handlingskraft. Det är fler länder i Asien som gör samma. Staten Israel ger mig också förtroende i den här saken. Israel har infört strikta gränskontroller och uppmanar folk att inte resa. Benjamin Netanjao har sagt att folkhälsan går före ekonomisk tillväxt.
        Det ligger styrka bakom ett sådant uttalande.
        Tyvärr inget jag väntar mig av den svenska vänsterregeringen. De tar en chans att rädda det socialismliknande högskattesamhället med folkhälsan som insats. En förnekelse av riskerna med viruset som påminner om den du visat här.
        Folk är oroliga men från regeringen och dig får vi inget stöd.
        Den kritiserade statsepedemiologen Anders Tegnell pep iväg till Afrika på en tjänsteresa. Det var tydligen viktigare.
        Det är såna dom är.
        Regeringens internationella intressen går före oss svenskar.
        Du kanske förstår och accepterar men inte jag.

        Vill du rädda vänsterregeringen ska du köpa och konsumera istället för att gå på gatorna och demonstrera.
        Det är så det vänsterkapitalistiska högskattesamhället fungerar.
        Varför inte boka en resa nu när andra avbokar?

        • Det finns olika socialism. Marx var egentligen en ”skitstövel” (källa Julia Caesar) som gick i fler riktningar samtidigt än som kan beskrivas med fyra dimensioner. Den socialism som Sverige har är Sovjetsocialismen, hårt och diktatoriskt centralstyrd av en elit, kräver underkastelse, ”de rika betalar”, alla skall stå i beroendeställning och under kontroll av eliten, den centrala eliten reglerar allt i minsta detalj, övervakar och styr med hot och repressalier. Socialism ”med kinesiska förtecken” är decentraliserad, med stor personlig frihet, och bygger på att ”dela med sig”. Ett exempel är den stora jordbävningen i Wenchuan 2008. Hade det hänt i Sverige skulle regimen tagit totalkontroll, och finansierat med extra skatter och med massiv byråkrati. Verkligheten i Wenchuan var att regeringen inte alls var involverad utan en region i Kina åtog sig återuppbyggandet för ett visst distrikt i Wenchuan. Företag gav alla ledigt på full lön som ville åka och hjälpa till, det kom läkare, sköterskor, arkitekter, murare, byggnadsarbetare, snickare m.m. Lastbilar och motorcykeltaxi fraktade donerat byggmaterial, bensinstationer ”glömde” att ta betalt, och så byggde man upp området igen. Det kallas att dela med sig. Stor skillnad på svensk socialism och kinesisk.

  5. Nu undrar jag lite vilken planet signaturerna arbetarklass och Karl W lever på. Vänsterregering och sovjetsocialism!!! Vi har en regering som bedriver ytterst påfallande högerpolitik. Varför kalla höger för vänster undrar man. Är det språksvårigheter, förvirring eller kanske möjligen ett försök att sprida sådan.
    Hur som helst så skulle jag inte vilja möta någon av dessa herrar i trafiken.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here