Läs Folket i Bild Kulturfronts nya nummer! Tema: Fred

0
851

 

Folket i Bild Kulturfront är en sant oberoende månadstidning och förening som startade 1972. Tidningen tar alltså inte emot statsstöd. Jag var med i starten redan.

Den arbetar och publicerar olika artiklar efter parollerna Antiimperialism, Yttrandefrihet och För folkets kultur.

Provprenumeration 4 nummer för endast 100 kr via

Webbplats:http://www.fib.se/

Senaste numret av Folket i Bild Kulturfront, nr 6-7, är ett extra innehållsrikt sommar- och temanummer om Fred, men har också flera artiklar i andra frågor på de 72 sidorna. Där publiceras blandn annat en artikel av mig. Som framgår menar jag att enigheten är tillräcklig i synen på vilka de två huvuduppgifterna är i den ganska brokiga fredsrörelsen. Jag betonar vikten av utåtriktat arbete för att manifestera den stora folkopinionen i dessa frågor.

Detta temanummer kan beställas via och kostar 75 kr medan ett vanligt nr av tidningen kostar 49 kr.

Igår var vi 7 fredsaktivister som delade ut närmare 200 flygblad om att USA övar krig i Norrland! på Vällingby torg där vi stod med 2 banderoller och höll ett kort tal. På en timme nådde vi fler (intresserade men sannolikt inte så kunniga) än på ett välbesök webbinarium (dominerat av tämligen kunniga ”åsiktsfränder”) som kanske krävt 10-30 timmars förberedelser.


Protester mot Sveriges försvarspolitik utanför riskdagen i december 2020. Medlemmar från Folket i Bild/Kulturfronts Stockholmsavdelning och andra. (Artikelförfattaren längst till höger). Foto: Jan Strömdahl

Vilka är fredsrörelsens huvuduppgifter?

Läget i världen är mer bekymmersamt än någonsin, men det folkliga stödet för fredsrörelsen är stort, så det är bara att kavla upp ärmarna, enligt FiB/K:s Anders Romelsjö.

En uppfattning om l get i världen är nödvändigt inför en diskussion om fredsrörelsens uppgifter. Läget är mycket bekymmersamt. Risken för stora krig, som kan innefatta Sverige, är mycket stor. Vi börjar med kärnvapenhotet.

Den vetenskapliga organisationen Bulletin of Atomic Sciences, som innehållit flera nobelpristagare, har sedan 1947 försökt avgöra hur nära vi är en global katastrof genom en så kallad ”domedagsklocka”. Enligt redaktionen har vi aldrig varit närmare en sådan än nu, och vi har krupit betydligt närmare bara de senaste åren. USA har sedan ett tag tillbaka satsat väldiga summor på att utveckla nya mindre kärnvapen och på att modernisera sin kärnvapenarsenal. Ryssland och Kina följer efter.

USA:s nya säkerhetspolitiska doktrin breddar möjligheterna att sätta in kärnvapen, integrerar kärnvapen med konventionella styrkor och flyttar beslut om kärnvapeninsatser ned i den militära beslutskedjan.

USA har också ökat miitärutgifterna rejält. De är drygt 10 gånger större än Rysslands och tre gånger större än Kinas. Sverige har ett mycket nära militärt samarbete med USA & Nato, med värdlandsavtal och hemliga försvarsavtal med USA och Storbritannien. Sverige deltar också i förberedelser för krig i rymden och i Arktis. En omfattande och framgångsrik demonisering sker från USA och allierade, inklusive Sverige, av USA:s motståndare. Fokus är på Kina och Ryssland. Demonisering är en historisk och empirisk föregångare till krig.

Vilka är då fredsrörelsens huvuduppgifter? Fredsrörelsen täcker idag in många aspekter på fredsfrågan, vilket både är en styrka och en svaghet. Men den står tämligen enig i vad många anser som de två huvudfrågorna: Nej till Nato och värdlandsavtal, ja till alliansfrihet och ratificering av FN:s kärnvapenkonvention, dock med olika syn på om de ska kombineras. Denna prioritering och enighet är en verklig styrka.

I verksamhetsplanen för Sveriges fredsråd med åtta anslutna fredsorganisationer står till exempel att nu ”prioriteras opinionsarbete för att Sverige ska ratificera FN:s kärnvapenavtal och för att Sverige lämnar värdlandsavtalet och det ensidiga, nära samarbetet med enbart Nato och USA och att man i realiteten ska vara utanför militära stormaktsallianser och -avtal.”

I oktober stödde 82 organisationer kravet på att Sverige ska ratificera FN:s kärnvapenkonvention, som antagits av över 50 stater och som blev lag 22 januari. I tre opinionsundersökningar har en majoritet av befolkningen ställt sig bakom kravet. En majoritet av sympatisörer till alla riksdagspartier sa nej till värdlandsavtalet våren 2016. Men en ökad andel, 46 procent, var i januari positiva till Nato-medlemskap, medan 34 procent var emot.

Utgångsläget i fredsarbetet är alltså rätt bra genom att så många fredsorganisationer och fredsaktivister med olika värderingar i andra frågor kan samlas bakom två huvudkrav, med stöd av en stor befolkningsopinion och genom fredsrörelsens bredd. Initiativ har nu tagits för att engagera ungdomar i ”Fridays For Future” med utgångspunkt från militärens stora klimatpåverkan. Ut och jobba med kampanjer, namninsamlingar, möten, flygbladsutdelningar och debattartiklar!

Avslutningsvis vill jag påminna om att Stockholmsavdelningen årligen 2012-2019 ordnade mycket uppskattade Nordiska Fredssamtal i Degerfors. Där kunde vi samla en ganska bred panel debattörer med exempelvis de socialdemokratiska politikerna Thage G Peterson och Maj-Britt Theorin och med livliga, engagerande diskussioner inför vanligen 100-150 deltagare. Det vi samlade oss kring var fredliga lösningar baserade på FNs principer, mot svenskt deltagande i angreppskrig och mot värdlandsavtalet. Inom de ramarna kunde många mötas inklusive medlemmar i den traditionella fredsrörelsen.

FIB: Anders Romelsjö! Ut och jobba!


Innehåll:

  • Sex punkter för fred
  • Reportage: 70 år av fredsarbete
  • Anders Romelsjö: Fredsrörelsens viktigaste uppgifter nu
  • Elisabeth Gerle: En fredsaktivist avbryter Palme
  • Intervju med Agneta Norberg ”Att engagera de unga måste vara en huvuduppgift för fredsrörelsen”.
  • Christer Lundgren: Vårvindar friska – en klagosång över kriget.
  • Inrikes- och utrikesnotiser i korthet
  • Debatt om Ukraina
  • Carlos Decker Molina. Stamtänkandets återkomst.
  • Eva Wernlid: Ett äreminne över småbrukaren. Fotograf Tore Hagman
  • Leif Strandberg: Skotten i Ådalen: Marma, Lunde och sillénarna.
  • Filip Lindström: Att skapa genom att förstöra.
  • Christer Lundgren: En arbetare tar sig ton.
  • Hans O Sjöström: Vilken utsikt. Om Nawal El Saadawi.
  • Nawal El Saadawi: En annan stad, en annan plats.
  • Peo Österholm: Om Izzy Young. ”Svenska mediers behandling av fenomenet Izzy Young visar föraktet mot folklig kultur.”
  • Jan Fredriksson: Svenskt som sill och potatis.
  • Karin Zaric Sunvisson: Rakt på sak.
  • Einar Már Gudmundsson: Tre dikter.
  • Dan Fränkel: Aino Trosells bok Gränsmark – lantbrevbärare i deckarmysterium.
  • Christer Lundgren: Amerikansk techjätte vill dominera marknaden.
  • Korsord.

 

Föregående artikel”Putin en nöt för hård för Biden”?
Nästa artikelStatskupp i Australien 1975, upptäckte USA-spioneri, protesterade. Lärdom för Sverige.
Anders Romelsjö är redaktören för Global Politics. Han drev tidigare under sex år bloggen Jinge.se som nu främst är ett arkiv med tusentals artiklar. Aktivist i den antiimperialistiska rörelsen på 1970-talet. Han har en bakgrund som läkare och professor med inriktning på forskning om alkohol, droger och folkhälsa.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here