Manifestation mot kärnvapen 25/8 2018 på Sergels torg

0
41
Fredsmanifestation Sergels torg i Stockholm 25/8

Den sjunde juli 2017 antog en majoritet av världens länder i FN en konvention om att förbjuda kärnvapen. Sverige var en av dessa länder, men har liksom de flesta andra länder sedan inte följt upp med att ratificera denna konventionen. Regeringen har tillsatts en utredning som ska avge en rapport, påpassligt nog efter valet. Trots att 86 % i en opinionsundersökning förra sensommaren stödjer en ratificering, medan 10 % var emot och 6 % är tveksamma. Undersökningen hade Olof Palmes internationella center beställt från Sifo. Palmecenter
Jättestort stöd för svenskt Ja till FN-konventionen om kärnvapenförbud

Bland rödgröna väljare var 94 procent och bland borgerliga väljare var 80 procent för att underteckna kärnvapenförbudet. Regionalt sett är personer i Norra Sverige bland de mest övertygade, enbart 1 procent var emot ett svenskt undertecknande. Hela 96 procent av kvinnor 50-64 år sa ja. Av LO-medlemmar är 93 procent positiva till en svensk signatur. Medan siffran för SACO-förbunden är 83 procent.”

Alliansen har kritiserat konventionen, och USA:s försvarsminister Jim Mattis ska i ett brev ha varnat försvarsminister Peter Hultqvist (S) för att det svensk-amerikanska försvarssamarbetet kommer att försvåras om Sverige skriver under.

Defense Secretary Jim Mattis stands with Sweden’s Minister for Defence Peter Hultqvist before a meeting at the Pentagon in Washington, D.C., May 18, 2017. (DOD photo by U.S. Army Sgt. Amber I. Smith)

minister Hultqvist och den för sin brutalitet i Irak (ö)kände försvarsminister Mattis från USA
Det finns uppenbart vissa som motsätter sig att Sverige ska underteckna FN-konventionen. Att en överväldigande bred majoritet, oberoende av var i Sverige man bor eller vilket politiskt parti man röstar på, stödjer ett svenskt undertecknande måste väga tungt för alla våra folkvalda, sa Palmecentrats Anna Sundström.

Att Sveriges regering inte vill ratificera avtalet ter sig odemokratiskt. därför en ovanligt stor majoritet vill att regeringen skriver på, och demokrati ska ju mena “folkstyre” via valda ombud i vårt land. Det är närmast fegt då det annonserar en oacceptabel eftergivlig attityd mot USA som går i bräschen för kärnvapenmodernisering. Nu är det viktigt att förstärka opinionen för att Sveriges regering ratificerar kärnvapenkonventionen.

Och Nobels fredspris år 2017 tilldelades ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons), en internationell anti-kärnvapenkoalition vars arbete hade stor betydelse för beslutet i FN i juni förra året. Detta ”för deras arbete med att uppmärksamma de katastrofala humanitära konsekvenserna av all användning av kärnvapen”, enligt motiveringen.” Nobels fredspris – bra val denna gång!

Tyvärr ville inte kända kärnvapenmakter anta avtalet (undantag Nordkorea). En kraftig upprustning av kärnvapen sker, främst av USA.

Den stora faran för kärnvapenkrig kommer från de länder som har mest kärnvapen: Ryssland och USA. Särskilt då från USA som moderniserar sina kärnvapen för enorma kostnader, som tillverkat små kärnvapen och kärnvapen som borrar sig ned i marken och ger ännu större förstörelse. USA har också ensidigt dragit sig ur AMB-avtalet eller SALT 1-avtalet mellan Förenta Staterna och Sovjetunionen om begränsning av antiballistiska missilsystem från 1972. USA sa upp avtalet 2002, och hotar nu med att säga upp ett annat liknande avtal gällande medeldistansmissiler. USA och NATO har ändrat sin kärnvapendoktrin för att möjliggöra användning av kärnvapen i inledningen av ett krig. USA har delegerat beslutsfattande längre ned i den militära hierarkin, och skriver att kärnvapen kan bli aktuella även vid cyberkrigföring. Kanske har Ryssland och Kina följt efter.

USA har också övervägt att använda kärnvapen vid flera tillfällen: Mot Kina i Koreakriget, till stöd för fransmännen i Vietnamkriget, i Afghanistan och en del har nu uppfattar att USA hotar att sätta in kärnvapen mot Nordkorea (Trumps uttalande om “hell and fire”). Gerson har i boken Empire and the Bomb, 2007, uppgifter om olika tillfällen då USA hotat eller seriöst övervägt att använda kärnvapen.

Observera också att NPT-avtalen 1971 mellan kärnvapenmakterna USA, Ryssland,Kina, Frankrike och Storbritannien stipulerade att dessa skulle avveckla kärnvapnen – liksom andra avtal. I stället ser vi alltså en betydande upprustning.


Nordkorea är inte ensam om att ha skaffat sig kärnvapen sedan NPT-avtalet ingick 1971. Indien, Pakistan, Israel och möjligen Saudiarabien har kärnvapen och har skaffat dessa då landet känt sig hotat.
Både Israel och Saudiarabien har varit inblandade och är inblandade (Saudiarabien främst) i krig, medan Nordkorea inte varit i krig någonsin. (Bortsett från att USA vägrar ingå ett av Nordkorea sedan decennier eftertraktat fredsavtal).

Hotet om kärnvapenkrig har definitivt ökat, dels till följd av ökade politiska spänningar mellan främst USA och Ryssland, dels till följd av främst USA:s kraftiga upprustning och dels till följd av teknisk utveckling.

Den internationellt aktade Bulletin Atomic Scientists skriver att USA:s nukleära moderniseringsprogram innehåller en revolutionerande ny teknik som ökar risken för kärnvapenkrig. bulletin Atomic Scientists Slagkraften i nya kärnvapen ökar med tre gånger. Den nya tekniken kallas «super-fuze»,”super-tändrör.”
Denna teknik kan kanske slå ut i stort sett hela den ryska systemet av strategiska kärnvapenmissiler.
Diagrammet visar hur djupt dessa kärnvapen slår ner i jordytan.

Bulletin av Atomic Scientists ställde i januari 2017 fram den så kallade domedags-klockan en halv minut till två och en halv minut vid midnatt, dvs. ökad risk för kärnvapenkrig med risk för utplåning av mänskligheten.

Under det kalla kriget utvecklade supermakterna USA och Sovjetunionen en politik som heter “Mutual Assured Destruction” (MAD) som innebar att båda kunde utplåna den andra efter en attack. på sitt absurda sätt bidrog MAD till att minska risken för kärnvapenkrig. Båda parter visste att priset skulle vara fruktansvärt höga.
Men “superfuze” kan fresta Pentagons planerare att tänka i den riktning att man kan vinna ett kärnvapenkrig genom att angripa. Och Ryssland har inte råd att tro att USA:s planerare inte tänker så.

Idag har USA en varningstid på ungefär 30 minuter medan Ryssland bara har 15 minuter på grund av sämre satellitsystem. (Med nya amerikanska missilbatterier i Östeuropa kan varningstiden bli ännu kortare.)
Den korta varningstiden ökar markant risken för att kärnvapenkrig utlöses av misstag.

Vidare satsar USA på nya mindre kärnvapen, B 61-12. B 61-12 är styrbart och har därför en träffsäkerhet inom 30 m radie. B 61-12 har en variabel laddning på 0,3-340kt. Bomben förefaller vara kapabel att penetrera mer än 3 m vanlig jord innan den detonerar. Effekten på djupet blir därför flera gånger större än en bomb av motsvarande laddning skulle ge utan penetrerande förmåga.
Kärnvapen B61

Hycklande kärnvapenpolitik.
USA och Ryssland ingick visserligen ett nytt START-avtal i april 2010, som många tolkade som en framgång. Antalet kärnvapen skulle minska med 30 % under ett antal år. Samtidigt infördes ett nytt sätt att räkna kärnvapen. Om ett plan tidigare hade 5 kärnvapen räknades detta just som 5 kärnvapen, men nu började man i stället att räkna antalet kärnvapenbärare och får då i stället ett kärnvapen. Enligt avtalet ska USA och Ryssland få ha kvar 1 500 kärnvapen, tillräckligt mycket för att utplåna livet på jorden flera gånger om.

SvD skrev 11/5 2016 “Barack Obama sa 2009 att han drömde om en kärnvapenfri värld och stod samma år värd för ett toppmöte om nödvändigheten av att stoppa produktion av klyvbart material. Han och dåvarande ryske kollegan Dmitrij Medvedev undertecknade ett avtal om att begränsa antalet strategiska kärnvapen. Och strax efteråt meddelade den norska Nobelkommittén att Obama skulle tilldelas fredspriset. Men nu, när Ryssland rustat upp i flera år, tycks det i stället som att Obama kommer att gå till historien som presidenten som förnyade kärnvapenarsenalen. Det handlar om enorma belopp som ska investeras i de ”laboratorier” där stridsspetsarna tillverkas, i 100 nya bombplan och i ett dussintal nya kärnvapenbestyckade ubåtar.”

År 2009 tvingades USA dra tillbaka kärnvapen som fanns i Tyskland, dvs. mycket nära Ryssland. Detta var ett krav från utrikesministern Frank-Walter Steinmeier (SPD), vilket Merkel tvingades acceptera. 2016 bryter Tyskland med detta och låter USA placera 20 kärnvapen, som vardera har en kapacitet som är fyra gånger större än Hiroshimabombens.

Låt oss stärka arbetet för att bilda en mäktig opinion för att avskaffa kärnvapen i världen!
Vem tror inte att minst 90 % av jordens befolkning ställer sig bakom?
I en värld med utökad demokrati skulle en världsomfattande folkomröstning ordnas i denna centrala fråga.

I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here