Massiv uppslutning bakom Kubas regering

28
1284

Det har framkommit att rapporterna i etablerade media om protesterna på Kuba är osakliga i viktiga avseenden. Varför ska detta tolereras?

Massiv uppslutning bakom Kubas regering skriver Zoltan Tiroler på Svensk-kubanskas hemsida.


Massiv uppslutning bakom Kubas regering

Från tidigt på dagen strömmade folk till gator och torg för att visa sitt stöd för sin revolution. Rösterna som höjdes gjorde det i försvar för landets oavhängighet, något som inte är förhandlingsbart. Försvaret av landet är inte till salu. Gatorna är till för alla att dela i fred och respekt för nationens integritet.

I Havanna deltog Raul Castro Ruz och landets president Miguel Diaz Canel. Inför ca hundratusen personer sa presidenten bland annat: (korta utdrag från talen)

”Leve det fria Kuba! Fritt från utländsk inblandning och fritt från det hat som sporrar de som i 60 års tid försökt strypa landet för att få det att rasa och som nu försöker visa upp sig som våra räddare. ..Vi har under de senaste dagarna upplevt ett hat som sprids på de icke så sociala medier, något som följt oss under dessa långa månader av pandemi.

En mor frågade mig gråtande om det här är Kuba, när hon såg det som spreds på Facebook. Ägarna till dessa nätverk, dessa envåldshärskare med sina algoritmer från sina mäktiga plattformar, har manat till hat, utan etik och moral.

Under de föregående veckorna genomfördes en medveten operation, finansierad av USA:s regering och den politiska apparaten i Florida. Syftet att uppmuntra till våldsamheter i landet genom att utnyttja de svåra förhållanden som skapats av pandemin, blockaden och Trumps 243 ytterligare skärpningar av denna.

De uppmanade till upplopp, våld, aggression mot poliser, vandalism och sabotage. De använde sig av ”big data”, cyberinsatsstyrkor och cyberterrorism, liksom av molotovcocktails.

De kunde räkna med medhjälp av en mäktig transnationell styrka [USA] som tillåter dem att ostraffat bryta mot landets egna lagar. Kubansk TV har påvisat hur kampanjen gått till inför förra söndagen; först kallades till protester, sedan spred man lögnaktiga historier om dessa för att eskalera protesterna. Då utlöstes den vandalism som föregick några timmar innan vi improviserat åkte till San Antonio de los Baños.

De vill framkalla ett krig. Vi kan visa på fake-news och hur en falsk verklighet presenterades om realiteterna i Kuba. Vi står under eld från en sofistikerad kampanj på näten bestående av cyberterrorism och medieterrorism.

När vårt Utrikesministerium pekade ut finansieringen av dessa upplopp som kommer från Florida, har politikerna där inte svarat på detta.

Kubas UD, presidentens konton, nyhetskanalen Cubadebate, tidningarna Granma och Juventud Rebelde och andra kubanska medier har attackerats oavbrutet på nätet. Det har medfört avbrott i servicen mitt under en våldsam kampanj mot regeringen.

De vill tysta varje alternativ till de nyheter som de själva förmedlar. Kubas vänner, som känner till manipulationen, kan inte komma åt kubanska medier.

I mediekriget använder de falska foton, de stimulerar och glorifierar våldsaktioner och vandalism, attacker och hot mot medborgare och familjer.

Det som världen visas är en lögn. Det visas ett helt folk som reser sig mot en regering som förtrycker sitt folk. Det är inte konstigt att under detta mediebombardemang så börjar vissa tvivla.

Folk blev förbannade när de fick veta att vandaler av värsta sort tog över barnavdelningen på sjukhuset i Cárdenas. Det tvingade barn och mödrar att söka skydd i badrummen och under sängarna. Det finns många berättelser om hur vanligt folk reagerade på attacken. Polisen var tvungen att skydda våldsverkarna så att de inte skulle utsättas för överdrifter. Ingen ska ta miste. Majoriteten av samma folk som är irriterat på bristerna och som kräver bättre styre från regeringen, de kräver också att det sätts stopp på våldet.

Inget av det vi tar avstånd ifrån fråntar oss nödvändigheten av självkritik, förändringar, översyn av våra metoder och arbetssätt som går emot viljan att tjäna folket, bekämpa byråkratin, svårigheter och okänsligheten hos vissa som gör skada.

Med hjärta ska vi arbeta för det gemensamma! Ett hjärta som är stort som våra svårigheter. Tillsammans kan vi! Leve det självständiga, oberoende och socialistiska Kuba!

Gerardo Hernández Nordelo, en av Kubas hjältar som satt inspärrad 17 år i USA för att ha avslöjat terrorplaner mot Kuba och numera koordinator för Kommittéerna för Revolutionens Försvar:

Ingen är fiende till revolutionärerna för att han tänker annorlunda. Men i denna rättsstat är imperialismens lakejer våra fiender. De som låter sig manipuleras, de som vill påverka säkerheten, lugnet bland våra barn, de är våra fiender och med dem har vi inget att tala om.

I denna brutala hatkampanj mot vårt land har det skett en total desinformation, man har använt lögner, förtal, fake-news. Man har kastat in allt. Det värsta är att de vill splittra oss.

Ungdomsledaren Aylín Álvarez García sa bland annat:

Lösningen på våra problem kan aldrig få vara i främmande händer. Det är inte lite, det är inte påhittat det vi försvarar i Kuba. Det som de vill förstöra och utplåna. Det går mycket längre än intressen och motiv; planen är hemskare och mer elakartad. De vill göra slut på revolutionen som gjort så mycket för alla och som bibehållit så mycket värdighet till priset av enorma uppoffringar.

Syftet är uppenbart: det flyter upp till ytan och ett skred av hat vill förvandla våra gator till platser med våld, förstörelse och död. De vill slå ned på lugnet som särskiljer oss så mycket; på solidariteten som fyller oss med stolthet och den kubanska känslan som gör att vi känner oss som bröder, trots skillnader, brister och svårigheter.

Vad tror dom, att vi ska överlämna gatorna, att vi ska ifrågasätta suveräniteten och ge den till dem som under så många år på alla sätt försökt få oss att ge upp. De som vill att vi ska välkomna nyliberalismen, som skulle medföra en helt annan verklighet än vad några inbillar sig.

De som vill strypa Kuba, de vill oss inte väl. Det är inte trovärdigt när de pratar om fredliga manifestationer och kastar stenar, sätter igång bränder och hotar alla revolutionärer med döden.

Det är vi som ska lösa våra problem. Dialog ska aldrig saknas, ömsesidig respekt ska råda, men utan att glömma att våra principer inte är förhandlingsbara.

Föregående artikelHur bra eller usel var egentligen utvecklingen i socialistiska Sovjet och Kina?
Nästa artikelLäkare ”Jag har varit en god samarit – nu ska jag bli snuskigt rik!” Vad menar han?
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

28 KOMMENTARER

  1. Inte ett ord om detta från västs privata mediemonopolen. Inte heller väsnas det om detta i skattefinansierade statliga mediemonopolen i väst. Vilket bevisar att lögnfabrikerna i väst tagit ledigt.

    Vad skulle hänt om lögnfabrikerna var i full gång då, frågar den nyfikne. Svaret ges här: https://www.youtube.com/watch?v=7VUdurMB8o4&t=334s

  2. Lögnfabriken DN har inte tagit ledigt. På sid 19 i papperstidningen söndag den 19 juli publicerades en ”intervju” av Henrik Brandâo Jönsson med ”aktivisten” Alfredo Martinez Ramirez . Rubrik: ”Som att leva i ett inbördeskrig.”
    Redaktionen är väl medveten om att den medverkar i en desinformationskampanj. Texten finns inte i DNs nätversion och kan därför inte bemötas i kommentarsfältet på ”Ifrågasätt” Den figurerar i fullständig ensamhet i papperstidningen med skribenten , utan hänvisning någonstans. Jag skrev ett kritiskt brev till DNs redaktion om detta pinsamma lågvattenmärke i tidningens utrikesrapportering – medverkan i en omfattande och välorganiserad desinformationskampanj mot Kuba, som grundligt hade avslöjats av den lilla vänstertidningen Proletären (!).

    • Trodde att Voododarski Vinarsleski von Nacharski hade tagit ledigt. Tydligen inte. Tack för åminnelsen!

  3. Jag har tittat på fler filmer om protesterna på Kuba och sett både passiv och repressiv Polis.
    Eller Säkerhetspoliser. Inte vet jag.
    Man ser ett, kanske brutalt? ingripande men vet inte varför.
    Förmodligen har personen gjort något.
    Protesterna har varit på olika platser också, så det kan ha betydelse.
    Men de protesterna jag sett från huvudstaden Havannas centrala delar verkar både engagerade och fredliga.
    Nästan som ett föredöme för resten av världen.

  4. Sedan tycker jag en sak till.
    De här (stora) protesterna varade en (1) dag vad jag vet.
    För drygt en vecka sedan. Så de är historia nu.
    Tror inte man kan dra för stora växlar av det.
    Lite som Sverigedemokraterna här.
    Pysventilen på tryckkokaren som tillfälligt öppnades?
    Det är vad som händer framgent som är det intressanta.
    De missnöjda fick fritt uttrycka sin åsikt.
    Kanske det räcker så?

  5. Alla länder spionerar, utan minsta undantag, till och med Vatikanstaten. Det finns ingen som helst anledning till blame game mellan den ena och andra stormakten: samtliga gör det -på olika vis, måhända.

    Spioneri är inte alltid enbart negativt: ibland erbjuder det tidvis till större och bättre kunskap om en både vän som fiende, och man kan undvika misstag och rena onödiga konflikter.

    Det är det systematiska insamlandet om privatpersoner vi bör inrikta oss mest emot, det är det som är det ociviliserat oacceptabla.

  6. Har jämfört demonstrationerna i Chile, Colombia, Nicaragua och Cuba som alla berör missnöje med demokratin och bristande välfärd. Har konsulterat TeleSur som finansieras av Kuba, Nicaragua och Venezuela. Kan då konstatera att om demonstrationerna genomförs i Chile och Colombia så är de revolutionära och progressiva på alla sätt. Genomförs demonstrationerna på Kuba och i Nicaragua så är de kontrarevolutionära och styrda av CIA i syfte att invadera respektive land.
    Om man vill protestera mot pensionsreformer, matbrist, elavbrott och hur Covid19-pandemin skötts på Kuba och i Nicaragua på ett korrekt revolutionärt och antiimperialistiskt sätt, hur går man till väga?

    https://www.google.se/amp/s/www.telesurtv.net/amp/news/colombia-nueva-jornada-marchas-contra-presidente-duque-20210720-0004.html

    https://www.google.se/amp/s/www.telesurtv.net/amp/news/convocan-paro-nacional-chile-contra-gobierno–20201123-0031.html

    https://www.telesurtv.net/amp/news/esta-estados-unidos-detras-protestas-nicaragua-20180423-0042.html

    https://www.google.se/amp/s/www.telesurtv.net/amp/news/latinoamerica-respaldo-apoyo-pueblo-cubano-20210712-0001.html

    • Sven, mycket välformulerade frågor! Ju mer jag läser av Svensk-Kubanskas uttalanden ju mer tonar bilden av Bagdad-Bob upp på näthinnan.
      ”Dialog ska aldrig saknas, ömsesidig respekt ska råda, men utan att glömma att våra principer inte är förhandlingsbara.”
      Om partiet äger den enda sanningen vad finns då att diskutera?

  7. Det är svårt att egentligen förstå vad Förenta staterna vill uppnå i hela Latinamerika.

    Om stater som tar hand om sin befolkning socialt, utbildningsmässigt och rättvist ekonomiskt skall de bekämpas med terror och kuppförsök.

    När andra länder hamnar i de för Washingtonregimerna så behagliga gangsterkapitalistiska strukturerna: då ger sig befolkningen iväg som immigranter till just Amerika, och det är tydligen lika oacceptabelt för de flesta. Kaoset Washington själv skapar leder till dessa länders inre kollaps och en massa immigration till USA, och dessa länders enorma produktion av narkotika och kriminalitet som väller in i Amerika.

    Det går ju inte tankemässigt ihop helt enkelt. Ett stabilt Latinamerika torde väl vara det allra bästa för Washington, men nej. Så mycket kaos och mänskligt lidande som möjligt är tydligen den politik som råder sedan man störtade det demokratiska Guatemala år 1954.

    USA – landet som störtat mångdubbelt med demokratier än de någonsin skapat.

    Är inte det internationell terrorism?

    • Johan vad som ofta glöms på den här bloggen är de Latinamerikanska eliterna som har varit fullt kapabla att ställa till fattigdom och oreda ända sedan kolonialtiden. Dessa eliter tjänar på sina länders fattigdom, de blir stormrika på oredan. USAs kapacitet att störta regimer är mycket mindre än för 40 år sedan. En förklaring är att man varit så fokuserad på Asien. Bush den yngre gjorde ett ryck innan han lämnade presidentskapet och reste runt och talade om fattigdomsbekämpning vilket bara resulterade i skrattkonvulsioner i Latinamerika. Svensk vänster tänker bara i sina gamla inkörda banor. Sker ett regimskifte eller hot därom så börjar man slå i böckerna och leta efter vilken råvara som USA kan vara ute efter. Det stämmer ibland men inte alltid. Senaste exemplet är Bolivia då det påstods att USA gjort en kupp för att komma åt Lithium. Ett år senare var Morales parti MAS tillbaka vid makten. Ger verkligen USA upp sina Lithium-erövringar så lättvindligt? För mig var förklaringen att folket var trött på Morales fifflande med konstitutionen, därav protesterna. Sedan lämnade MAS frivilligt över makten till fascismen eftersom de bojkottade omröstningen i kongressen. USA försöker självklart utnyttja varje tillfälle som erbjuds men det innebär inte att de står bakom allt. I själva verket frånkänner ofta vänstern både folkens och eliternas egen handlingsförmåga. Samtidigt beskriver man USA som oövervinnerligt (man kan fråga sig varför det i så fall är meningsfullt att kämpa mot imperialismen?).
      Det är samma resonemang som USA hade i Vietnam, dvs om folket, vänstern, nationalister och buddister kräver självständighet så är det Sovjet och Kina som ligger bakom, den s.k dominoteorin. Som jag ser det så finns det mer som förenar Latinamerikas eliter än vad som skiljer, oavsett om de kallar sig vänster eller höger. När folken protesterar mot sina eliters vanskötsel och korruption är de fullt kapabla att göra det utan utländsk ordergivning. Tyvärr så finns nästan alltid ett element av vandalism vilket minskar kraften i protesten. I många fall är det regimerna som själv skickat in vandalerna i fredliga demonstrationer. I flera fall finns det bevis, eftersom det filmats när polisen ger vandalerna skjuts. Även i Sverige sker samma sak
      Vårt första kända exempel var väl när Gunnar Ekberg (https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Gunnar_Ekberg).
      I övrigt stödjer jag protesterna i Colombia, Chile, Venezuela, Nicaragua och Kuba,
      ”det är rätt att göra uppror mot förtryckare”

  8. Men visst rör sig Latinamerika alltmer framåt och självständigt när allt kommer omkring, alla lampor har inte slocknat! Chile har precis röstat igenom en helt ny folklig konstitutionskongress som skall ersätta militärdiktaturens neoliberala grundlagar; och häromdagen åkte Fujimori-maffian i Peru på bakslag i valet där; fadern Fujimori redan i fängelse, dottern och tidigare presidentkandidaten(förlorade) på väg till rättegång och säkert fängelset. Bolivia, statskupp i slowmotion, misslyckades och progressiva partiet tillbakaröstade till makten. Argentina har åtminstone Cristina Kirchner tillbaka som vicepresident, hon är väl både anti-Washington och folkfrontsaktig; sakta tycks Bolsonaro-eländet gnagas ned nu när Lula slipper fängelse och straff tydligen (sist jag, typ, hängde med…).
    Är jag alltför optimistisk?

  9. Vad menar du med att välja namnet Cuba Libre?
    Cuba Libre uppstod på Kuba i samband med USAs krig mot Spanien för att frigöra Kuba. Ursprungligen består drinken av Bacardi-rom och Coca Cola. Bacardifamiljen hade under generationer slagits för Kubas självständighet men lämnade Kuba när Fidel tog makten, de har nu sitt huvudkontor på Bermudas. Låter som du hoppat på USAs propagandatåg!

      • Johan, du verkar rätt på det, på många håll har det minst onda segrat. Men det böljar fram och tillbaka och även de mer progressiva behöver nageln i ögat. Historien har inget slut och folken måste hålla en ständig press på även sina egna ledare annars går det som i Orwells Djurfarmen. Har man fackliga erfarenheter så är det lätt att översätt dessa på storpolitiken. Vilken arbetarledare som helst utan press kan bli fackpamp, skaffa sig egna privilegior och sluta i fiendelägret. Det gäller i en fackklubb såväl som i den stora socialistiska arbetarrepubliken. Dessa ledare behöver mindre av hyllningssånger än kritik. När den kritiken är förbjuden är loppet generellt redan kört. Kritiken är det nyas moder, efter alla missfall och missfoster gäller det att hitta nya vägar framåt. De som drömmer sig tillbaka till den tid då partiet alltid hade rätt och härskade över halva mänskligheten är i bästa fall romantiska drömmare och i värsta fall reaktionärer.

    • Blev Kuba självständigt då 1898, eller bytte man bara kolonialägare mer eller mindre?!? (Det är dock ingen retorisk fråga!)

      • Johan, Kuba upphörde att vara en koloni och blev istället en halvkoloni, ett protektorat under USA i och med att Platt-tillägget infördes i Kubas konstitution. Revolutionen 1959 innebar den fullständiga politiska självständigheten. Ekonomiskt blev Kuba aldrig självständigt utan Sovjet tog på sig rollen att hålla Kuba under armarna när avtals slöts mellan Sovjet och Kuba om att Kuba skulle hållas skadeslösa om landet blev utsatt för en blockad. Det innebar att under nästan 30 år fick varje kuban ett stöd på c:a 400 USD per år vilket motsvarade ungefär årsinkomsten för en nicaraguan under den perioden. Stödet gavs på två sätt, dels genom över/underprissättning på socker och olja och dels via direkta bidrag. Det var inte bara USA som blockerade, Kubas grannländer var inte glada varken över Kubas invasionsförsök (t.ex Venezuela) eller Kubas beväpning och träning av gerillagrupper som sedan skickades till grannländerna där de ställde till stor skada. Colombias ELN-gerilla är en rest från denna tid och de ställer fortfarande till med stor skada med sina attentat mot oljeledningar (miljöförstörelse) och knarkhandel. Kuba var med andra ord ganska isolerade. Den ”speciella perioden” på 90-talet blev ett uppvaknande och Kuba la om sin utrikespolitik. I slutet av 90-talet kom Venezuela att överta Sovjets roll som biståndsgivare och på ett liknande sätt dvs via prissättning av olja mot export av sjukvårdspersonal t.ex. Förhoppningsvis så leder Venezuelas kris till ett uppvaknande på Kuba. Det är bara att hoppas på en modell där Kuba får en verklig självständighet, både ekonomisk och politisk. Kuba kan försörja sig själv, man har en otrolig skaparkraft om man bara får chansen. Man har byggt, renoverat och importerat för att utrusta nya hotell och restauranger under de senaste årens mer liberala regler. Tillåts mer frihet till egna initiativ inom jordbruket så kan Kubas självförsörjningsgrad ökas från nuvarande 30% till kanske de 80% som var Sveriges nivå innan EU. Kanske kan den senaste tidens demonstrationer få landets elit att inse allvaret? Den svenska eliten behövde skrämmas av ryska revolutionen för att införa demokrati, kanske behöver den kubanska eliten något liknande?

    • ”USAs krig mot Spanien för att frigöra Kuba”! Sven, det var inte jänkarna som ”hittade på” slagordet Cuba Libre. Det anammade de från de kubanska frihetskämparna som försökte bli av med det spanska kolonialväldet, och som USA la sig i för att ta över Kuba för egen del.
      T.o.m. Wikipedia förklarar detta: ”Its origin is associated with the heavy U.S. presence in Cuba following the Spanish–American War of 1898; the drink’s traditional name, ”Cuba libre” (Free Cuba), was the slogan of the Cuban independence movement.” ”…esta bebida empezó entonces a denominarse Cuba Libre, en honor al grito de batalla de las tropas cubanas.”

      Nåväl, det är ju en bagatell i sammanhanget. Överlag tycker jag din historieskrivning är sorgligt undermålig. Du nämner exempelvis inte med ett enda ord USAs blockad. Vill bara påpeka detta men har inte tid att debattera.

      • Sant Christine, man kan inte nog upprepa att blockaden är illegal, skadlig och tjänar inte det påstådda syftet. Att USA lagt sig i Kubas frigörelse är väl att förenkla lite. Det var ju en del av det spansk-amerikanska kriget som ledde till att Spanien förlorade Kuba, Puerto Rico, Filippinerna och Guam. Att Kubas frihetskämpar kunde dra nytta av att USA ville kasta ut Spanien från Kuba är ett historiskt faktum. Samtidigt var de kubanska frihetshjältarna (t.ex José Martí) självklart medvetna om USAs syften. Så Cuba Libre föddes under de historiska förhållandena. Att använda Cuba Libre som slagord idag för det kommunistiska Kuba ger fel associationer, receptet är Bacardi (anti-castro) och Coca-Cola (känd USA-imperialistisk dryck). Troligtvis dricker de mängder av Cuba Libre på barerna i Lilla Havanna i Miami enligt grundreceptet.
        Men blockaden mot Kuba har många orsaker, en av dem är att Kuba faktiskt skickade kubansk trupp till grannländerna i invasionsförsök (liknande Grisbuktsinvasionen fast a la Cuba). En annan orsak var att Kuba beväpnade och tränade gerillagrupper som skickades till hela Latinamerika. Sovjet insåg på 40-talet när man upplöste Komintern att man inte både kan ha goda grannrelationer och verka för väpnade uppror i samma grannländer. Kuba trodde fortfarande man kunde göra både och fram till 90. När sedan Fidel bytte från uniform till kostym ville han sända en signal till världen att det var nya relationer som gällde.
        Att sedan blockaden fortsätter har mycket med USAs inrikespolitik att göra. Som tur är så är den inte total utan medicin och mat är undantagna. Importen av kyckling från USA till Kuba t.ex slår ständigt nya rekord. Men blockaden hjälper också till att hålla kvar en regim vid makten som är oförmögna till förändring. Det finns ingen brist på Kuba som man inte skyller på blockaden. Förhoppningsvis leder dagens kris till ett nytt Kuba, med demokratisk socialism, med en egen produktion som förmår försörja landet och leda till ett relativt ekonomiskt oberoende så man slipper sitta i knät på varken USA eller Venezuela.

        https://mobile.twitter.com/pmmonreal/status/1413270846471290887?ref_src=twsrc%5Etfw%7Ctwcamp%5Etweetembed%7Ctwterm%5E1413270846471290887%7Ctwgr%5E%7Ctwcon%5Es1_&ref_url=https%3A%2F%2F

  10. Sant Christine, man kan inte nog upprepa att blockaden är illegal, skadlig och tjänar inte det påstådda syftet. Att USA lagt sig i Kubas frigörelse är väl att förenkla lite. Det var ju en del av det spansk-amerikanska kriget som ledde till att Spanien förlorade Kuba, Puerto Rico, Filippinerna och Guam. Att Kubas frihetskämpar kunde dra nytta av att USA ville kasta ut Spanien från Kuba är ett historiskt faktum. Samtidigt var de kubanska frihetshjältarna (t.ex José Martí) självklart medvetna om USAs syften. Så Cuba Libre föddes under de historiska förhållandena. Att använda Cuba Libre som slagord idag för det kommunistiska Kuba ger fel associationer, receptet är Bacardi (anti-castro) och Coca-Cola (känd USA-imperialistisk dryck). Troligtvis dricker de mängder av Cuba Libre på barerna i Lilla Havanna i Miami enligt grundreceptet.
    Men blockaden mot Kuba har många orsaker, en av dem är att Kuba faktiskt skickade kubansk trupp till grannländerna i invasionsförsök (liknande Grisbuktsinvasionen fast a la Cuba). En annan orsak var att Kuba beväpnade och tränade gerillagrupper som skickades till hela Latinamerika. Sovjet insåg på 40-talet när man upplöste Komintern att man inte både kan ha goda grannrelationer och verka för väpnade uppror i samma grannländer. Kuba trodde fortfarande man kunde göra både och fram till 90. När sedan Fidel bytte från uniform till kostym ville han sända en signal till världen att det var nya relationer som gällde.
    Att sedan blockaden fortsätter har mycket med USAs inrikespolitik att göra. Som tur är så är den inte total utan medicin och mat är undantagna. Importen av kyckling från USA till Kuba t.ex slår ständigt nya rekord. Men blockaden hjälper också till att hålla kvar en regim vid makten som är oförmögna till förändring. Det finns ingen brist på Kuba som man inte skyller på blockaden. Förhoppningsvis leder dagens kris till ett nytt Kuba, med demokratisk socialism, med en egen produktion som förmår försörja landet och leda till ett relativt ekonomiskt oberoende så man slipper sitta i knät på varken USA eller Venezuela.

    https://mobile.twitter.com/pmmonreal/status/1413270846471290887?ref_src=twsrc%5Etfw%7Ctwcamp%5Etweetembed%7Ctwterm%5E1413270846471290887%7Ctwgr%5E%7Ctwcon%5Es1_&ref_url=https%3A%2F%2F

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here