Nej, Margot Wallström, din feministiska utrikespolitik lurar inte mig

12
827

Ingress:Den här läsvärda artikeln “Nej, Margot Wallström, din feministiska utrikespolitik lurar inte mig” av August Eliasson publicerades igår i Proletären. Proletären: Nej, Margot Wallström, din feministiska utrikespolitik lurar inte mig.

Många av oss undrar varför Margot Wallström avgick så pass plötsligt. Hon var dagarna innan ute på ett högprofilerat medlingsuppdrag för Jemen, som slgs upp stor av regeringen och media. Den 30/8 skriver Regeringen “Utrikesminister Margot Wallström besöker Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Oman och Jordanien den 31 augusti-4 september för möten om bilaterala och regionala frågor med särskilt fokus på Jemenkrisen. Utrikesministern kommer att träffa sina motparter i respektive land, Jemens regering och FN för att diskutera hur det internationella samfundet bäst kan stödja FN:s arbete med Jemenkonflikten och bidra till en förnyad politisk process. I synnerhet genomförandet av Stockholmsöverenskommelsen, som slöts mellan konfliktens parter i Sverige 2018, kommer att diskuteras. Andra bilaterala och regionala frågor, inklusive vikten av att minska spänningarna i regionen, kommer också att tas upp.” Utrikesministern besöker Gulfregionen för möten om Jemen.

Det är inte alltför konspiratoriskt att tro att kritiska synpunkter från Jemen-krigets uppbackare USA, de främsta angriparna Saudiarabien och Förenade Arabemiraten (som ändå fått köpa vapen från Sverige till kriget) eller från andra Iranfientliga krafter som Israel avgjort för den svenska regeringen som ju för en mycket osjälvständig, USA-anpassad politik. Alternativet att hon själv blivit alltför själv-kritisk mot “sin” svenska utrikespolitik förefaller mindre troligt.

 


Nej, Margot Wallström, din feministiska utrikespolitik lurar inte mig

 

Kära Margot Wallström! Först av allt får jag väl säga grattis till din pension!

Jag tänker nu tillbaks på dina fem år som utrikesminister. Du säger att ni gjort mycket, lanserat ”feministisk utrikespolitik” och fört Sverige in i FN:s säkerhetsråd. Du räknar upp Jemen, Korea, Colombia och Ukraina och du nämner kärnvapennedrustningen. Men det är något som skaver.

Jag tänker på Sveriges vapenexport till Saudiarabien som för krig mot Jemen, och på journalisten Hussein Albukhaiti som i Proletären påpekade att det är hyckleri att vara värd för fredssamtal och samtidigt sälja vapen till den ena parten.

Jag tänker på Colombia där fredsavtalet visade sig vara noll värt och där över 500 sociala ledare mördats de senaste två åren. Vad spelar det för roll att din regering undervisat den colombianska armén i ”genusfrågor” när Sverige exporterar vapen till den colombianska armén som nu kan komma att användas mot kvinnor och barn i landets fattiga byar.

Jag tänker på Ukraina, där du fortsatt i din företrädares fotspår och stött högerextrema ukrainska regeringar som mördat och förföljt socialister, fackföreningsfolk och minoriteter i landet – allt för att Sverige ska fjäska för USA och Nato.

Jag tänker också på kriget i Syrien där du haft alla möjligheter att verka för fred och försoning. Men istället har du medverkat till att förstöra ett helt land, göda terrorism och skapa enorma flyktingströmmar.

Det svenska biståndet till al-Qaidas allierade, som Proletären avslöjade, är en utrikespolitisk skam som kan skrivas på både Carl Bildts och ditt cv.

Du borde ha lyssnat på amerikansk-syriskan Lilly Martin Sahiounie som i ett öppet brev publicerat i Proletären uppmanade dig att istället för att stödja USA:s försök att störta regeringen i Syrien, faktiskt hjälpa landet i återuppbyggnaden. Nog hade det varit ett viktigt stöd för Syriens kvinnor, att landet slapp de förödande sanktionerna.

Och apropå sanktioner, varför vill du förvägra venezuelanska kvinnor tillgång till basvaror och medicin? Det är nämligen konsekvenserna av USA:s sanktioner mot Venezuela.

Varför lyssnade du inte på svensk-venezuelanskan Daniela Figueroa som berättade för Proletären att hon frågat dig om hennes röst i Venezuelas val inte var värd något?

Vad tror du Olof Palme hade tyckt om att en svensk socialdemokratisk utrikesminister uttalar stöd för en USA-stödd högerledare som genomfört ett kuppförsök?

När du till sist nämner kärnvapennedrustningen blir jag faktiskt lite upprörd. Hur gynnas nedrustningen av att Sverige efter påtryckningar från USA avstod från att skriva på konventionen om kärnvapenförbud? Är goda relationer till USA och Nato verkligen mer värt än kärnvapennedrustning?

Jag ska inte vara orättvis. Ditt erkännande av Palestina som självständig stat var faktiskt både bra och modigt. Ändå undrar jag, var det bara en symbolhandling?

Var är pressen på Israel att sluta bryta mot folkrätten? Var är fördömandena mot Israels sjöröveri mot Ship to Gaza?

Nej, jag får känslan av att ditt tal om demokrati, frihet, fred och feminism mest är en fasad. Bakom denna fasad är ni samma gamla gäng som hetsar om krig, säljer vapen och låter de rika fortsätta att utnyttja de fattiga. Din feministiska utrikespolitik lurar inte mig.

Att vara utrikesminister, och dessutom kvinna, har säkert varit tufft. Makt, ansvar och att ständigt kritiseras för sin lön (139.000 kronor i månaden) tär nog på krafterna.

Jag vet att kvinnor får möta mer motstånd än män i politiken, men jag kan ändå inte låta bli att tänka på
alla kvinnor inom vård och omsorg som drabbats av din regerings högerpolitik – som tvingas jobba deltid, sliter ut sig i förskott och får överleva på svältpensioner.

Det var förresten ett smart drag av dig att avgå några veckor innan din 65-årsdag. Nu kan du tack vare riksdagens regler fortsätta att få full lön i ett år – istället för bara sex månader. Och om ett år, lagom till din 66-årsdag, har du rätt att ta ut EU-pensionen på 80.000 kronor i månaden. Väl tajmat som sagt!

Du skriver att du nu lämnar regeringen men tar med dig ditt engagemang och jag förstår att du fortfarande har alla dörrar öppna.

Du kan säkert bli landshövding, ambassadör (Både Saudiarabien och Colombia är säkert trevligt) eller varför inte gå direkt in i näringslivet? Jag gissar att du nog har många bra kontakter i företag som Saab eller Bofors.

12 COMMENTS

  1. Margaret Thatcher, Madeleine Albright, Hillary Clinton, Angela Merkel, Ursula van der Leyen, Theresa May, Condoleeza Rice, Susan Rice, Samantha Power m.fl. Och längre ned på denna lista finner vi även Margot Wallström: Kvinnor för krig och sanktioner mot de svagaste, bakom en fasad av kvinnors rättigheter, demokrati och annat hyckleri. Ett dystert facit.

    Kvinnor för fred: Tulsi Gabbard, Sahra Wagenknecht. Listan med kända namn är kort. Vi kan bara hoppas att den växer och att det finns fler namn än på den förstnämnda men att de är okända för allmänheten.

    Varför har så många kvinnor i NATO-länder blivit försvars(krigs-)ministrar helt plötsligt ? Knappast för sitt gedigna kunnande i försvarsfrågor. Som Ursula van der Leyen var ett bra exempel på: En person som inte behärskar sakfrågorna finner det pinsamt att ifrågasätta “expertisen” och kan lättare dirigeras av krigslobbyn. Sedan är det inget hinder om man därtill delar deras hökaktighet, det brukar följa naturligt för en person som är osäker på sitt område.

  2. Vågar man som enkel kvinna påminna herrarna om att Margot Wallström var utrikes-, inte försvars/krigsminister? Och att hon befann sig under hårt tryck från krigsministern och hans Nato-entourage, vilket blev speciellt tydligt när frågan ställdes om Sverige skulle skriva under FNs kärnvapenförbud som hon själv varit med om att rösta fram i FN. Visst, hennes feministiska utrikespolitik blev inte mycket att skryta med, men jämförelser med Thatcher och andra järnladys är orättvis och nonchalant. Hon hade inte alls den positionen i regeringen som de hade. I den här regeringen är det grabbarna/gubbarna som styr, även om kvinnor också finns med och ibland försöker få en syl i vädret. Inte för att de tillför något synbart snnorlunda – utom just Margot som gjort små försök ibland. Kvinnorna förväntas uppföra sig och Margot fick veta hut när hon vid ett statsbesök rakt och frispråkigt ktitiserade den patriarkala diktaturen Saudiarabien för dess brott mot mänskliga rättigheter. Ett misslyckat försök att föra en feministisk utrikespolitik, som blev ett hot mot Sveriges lukrativa affärer med diktaturstaten. Om jag minns rätt fick kungen inskrida med flera tunga herrar för att be om ursäkt och rädda affärerna.

    • Klarar man inte av att vara självständig och föra en politik man själv tror på ska man givetvis inte ta jobbet! Men pengarna lockade väl mer än hederlighet och integritet för Wallström! Nå, nu lyfter hon sin feta lön ett år till och sedan en väl tilltagen pension som tillskott till de pengar hon snodde åt sig i Bryssel. En typisk politiker av modernt snitt helt i klass med skojaren Bildt med flera!

    • Nej, kvinnor har det inte lätt, det medger jag gärna. Och jag jämförde inte direkt Margot Wallström med Thatcher. Men hon hamnar på den sida som gjort R2P-ideologin till den fasad bakom vilken kolonialismen fortsätter. Krigen i Mellanöstern: Hon omfattade Obamas politik och lögnerna som ledde till kriget i Syrien. Det krig som enligt historikern/journalisten Stephen Kinzer fått den mest lögnaktiga beskrivningen i media av alla. Och jag kan inte minnas några protester från socialdemokraterna när Sverige medverkade i det illegala angreppet mot Libyen där R2P nu fortsätter som slavmarknad. Och Erna Sohlberg i Norge är långt värre, men vad hjälper det ?

      Se på Tulsi Gabbard hur hon utmålas som fiendens agent när hon driver en fredslinje. Hon har själv varit i fält två gånger och har sett krigets fasansfulla ansikte. En kvinna som verkligen skulle platsa som försvarsminister och därför kommer hon aldrig att få det erbjudandet. Medierna med kvinnliga programledare längst framme försöker göra allt för att inte en medsyster skall kunna ta sig upp i valkampanjen. De föredrar en gammal gubbe som har en dokumenterad böjelse att kladda på småflickor på det mest anstötliga sätt.

    • Nu med stöd av S och V, om än under protester. Motsättningen till SD, ett av flera högerpartier, lite mer främlingsfientligt, är väl mindre än motsättningen mellan Arbete och Kapital?

  3. Det blir en ny kvinna som Sveriges utrikesminister enligt SVT. Strategiskt är det helt rätt val av Socialdemokraterna enligt mig. I varje fall vad gäller kön. Resten vet jag inte. Partiet Sverigedemokraterna är Socialdemokraternas främsta fiende, eller konkurrent? har jag förstått. Det går inte att komma ifrån den socialkonservativa rörelsen har dragning åt det patriarkala hållet trots det finns ett antal aktiva och tongivande kvinnor. I slutänden är det ändå männen som dominerar. Valet av en kvinna som utrikesminister tror jag främst är till för markera avstånd mot Sverigedemokraterna. Socialdemokraterna har ju hur många gånger som helst deklarerat ett samarbete med SD är helt otänkbart. Kvinnor på de politiska posterna tror jag garanterat tillintetgör allra minsta försök. Feminism och SD passar helt enkelt inte ihop.

  4. Britta Ring, det är väl ganska tydligt att Jan Nybondas inte påstår att Margot Wallström varit försvarsminister? Enligt din logik skulle alltså Sverige redan vara medlem i NATO?

    Tyvärr stämmer det att listan på politiskt verksamma kvinnor för fred är förvånansvärt kort. Tror den manliga motsvarigheten är längre, även beaktande att flera män varit statsöverhuvuden och politiker. I närhistorien kan nämnas Urho Kekkonen och Olof Palme, och nu verkande, (som inte skulle få sägas i MSM), presidenterna Vladimir Putin och Bashir al Assad. Men vilka är det som får Nobels fredspris? Jo, Natoanhängare och krigshökar som Martti Ahtisaari, Barak Obama, EU, och Colombias Juan Manuel Santos!

    Bilden på Margot Wallström och hennes beundrande blick på Raed al Saleh, talesman för terroriststödjande Vita hjälmarna, säger allt om henne och dagens förljugna medievärld.

  5. Det mesta av Wallströms utrikespolitik gick i USA/Natos och det globala kapitalets fotspår. Men jag håller med Britta Ring om kärnvapenförbudet: Wallström var med och tog fram det och förespråkade, om än inlindat, länge att Sverige skulle skriva under det. Hennes insats i denna fråga är minst lika bra som erkännandet av Palestina men detta nämns inte i Proletärenartikeln. Även om jag håller med om det mesta i artikeln är denna miss ett ex. på att K och Proletären fortfarande har svårt att se och utnyttja motsättningar = enhetsfrontarbete! I sammanhanget bör nämnas att S-kvinnor fortsätter att förespråka att Sverige skriver under FN-konventionen om kärnvapenförbud. För mig är det uppenbart att Wallström avgick när hon förlorade den striden mot Hultqvist.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here