Oberoende journalister ger motbilder från Syrien

7
364
Eva Bartlett intervjuar civila och medicinsk personal i Douma, östra Ghouta, i april 2018. De säger att den kemisk attacken den 7 april 2018 var uppdiktad.

Patrik Paulov, en av landets främsta experter på Syrien, har intervjuat två internationellt kända Syrienexperter. Publicerat i Proletären. Proletären: Oberoende journalister ger motbilder från Syrien.

Eva Bartlett och Vanessa Beeley har blivit internationellt kända för sin unika rapportering inifrån Syrien. Proletärens Patrik Paulov har träffat dem för ett samtal om medielögner, Vita hjälmarnas verkliga ansikte och den kommande segern över terrorismen.


Det är fullsatt på Parkteatern i centrala Oslo. Två personer som bidragit till att det kommit så mycket folk på nättidningen steigan.no:s Mot Dag-konferens är Eva Bartlett och Vanessa Beeley.

Deras rapportering från Syrien uppskattas av människor som inte litar på de stora medierna och söker alternativ information. Av det politiska och mediala etablissemanget är de mindre omtyckta. De anklagas för att sprida Putins och Assads propaganda och konspirationsteorier.

Jag är människa och gör misstag, men jag är ärlig i mitt uppsåt. Jag har hållit föreläsningar i USA och Kanada där syrier kommit fram, tackat och sagt att det är precis det här de försökt berätta, säger Eva Bartlett när vi får en pratstund efter hennes föreläsning.

Jag struntar i smutskastningskampanjen. Problemet för de som angriper oss är att de inte kan hitta några medel för att tysta oss. För vi gör inte det för karriärens skull eller för att tjäna pengar.

Eva Bartlett bor i Kanada men har tillbringat mycket tid i Syrien de senaste fem åren. Det sista besöket gjorde hon precis innan hon kom till Oslo.
De stora medierna väljer att lyssna till en liten del av det syriska folket, nämligen de som stödjer Natoländernas världsbild. Medierna har under hela kriget ignorerat den stora majoriteten av folket som lever i regeringskontrollerade områden, säger Eva Bartlett.

Mycket av det Eva Bartlett rapporterat i artiklar och videoklipp handlar om att låta vanliga människor i Syrien komma till tals. Det är människor som berättar att de så kallade fredliga protesterna 2011 från första stund var våldsamma.

Det är människor som berättar att de väpnade grupperna stal hjälpsändningarna och lät invånarna gå hungriga samtidigt som västmedier anklagade Syriens regering för att svälta ut sitt eget folk.

Det är människor som berättar att många barn blivit djupt traumatiserade efter att ha bevittnat den så kallade väpnade oppositionsgruppen Jaish al-Islams avrättningar på gatorna i förstäderna öster om Damaskus.

Jag mötte många som spontant vittnade om hur livet var i östra Ghouta innan områdena befriades från terroristerna våren 2018. Jag tycker det är viktigt att göra videor där människor berättar. Man ser ärligheten hos dem. Det är ingen som styr vad de ska säga.

– Så fort ett område befriats agerar regeringen snabbt för att återställa samhällsservicen, fortsätter Eva Bartlett. Elen var tillbaka på några veckor. Skolor och vård finns tillgängliga igen. Caféer har öppnat och det är tryggt på gatorna. Trots att läget fortfarande är svårt i östra Ghouta har det blivit så mycket bättre utan terroristerna.

Vanessa Beleey, bosatt i Storbritannien, har åkt skytteltrafik till Syrien de senaste åren. Hon är biträdande redaktör för nättidningen 21st Century Wire.
Jag firade jul i Damaskus och nyår i Aleppo. I Syrien råder en härlig atmosfär av verklig befrielse från terrorismen, säger Vanessa Beeley när vi talar med henne efter visningen av The Veto.

Det är en dokumentärfilm som Vanessa Beleey producerat tillsammans med den syriske filmaren Rafiq Lutf och som hade världspremiär på Mot Dag-konferensen. The Veto avslöjar hur det gick till när medier som al-Jazira, CNN och BBC spred falska nyheter under striderna i Homs 2012. Nyhetsrapporteringen från den tiden lade grunden för den allmänna bilden av Syrienkonflikten.

Dessa ”fake news” påverkade även många människor i Syrien, som vid den tiden litade på al-Jazira, säger Vanessa Beeley.

Hon har lagt mycket kraft på att avslöja den grupp som kallar sig Syriska civilförsvaret men är mer kända som Vita hjälmarna och de mäktiga ekonomiska intressen i väst som står bakom hjälmarna.

Vita hjälmarna är ett verktyg i regimskifteskriget. Vita hjälmarna förser medierna med information, som påverkar opinionen och ger makthavarna möjlighet att driva igenom beslut. Human Rights Watch och Amnesty uppger att Vita hjälmarna är deras viktigaste informationskälla på marken.

Under sitt besök i staden
Daraa i södra Syrien i juli förra året lyckades Vanessa Beeley ta sig till ett fortfarande verksamt Vita hjälmarnacenter i distriktet al-Balad. I de flesta områden i och kring Daraa hade de väpnade grupperna gått med på villkoren för försoningsavtal och var under rysk militärs kontroll. al-Balad tillhörde de områden där grupperna ännu vägrade. De hade lämnat ifrån sig sina tunga och medeltunga vapen men hade kvar de lätta vapnen.

Vanessa Beeley åkte till centret i al-Balad tillsammans med en väpnad grupp som accepterat försoningsprocessen. Hon presenterade sig som brittisk journalist och välkomnades av chefen för Vita hjälmarna, Abu Mohanad al-Mahamid. Kanske såg han en chans att åter få pengar från Storbritannien, vilket centret inte fått på ett halvår.

Abu Mohanad al-Mahamid erkände att det självklart fanns center för Vita hjälmarna som kontrollerades av al-Qaidagruppen Jabhat al-Nusra, men han sa att det inte var så i hans center, förklarar Vanessa Beleey.

Huruvida det sista var sant kan Vanessa Beeley inte svara på. Men den som önskar att det brittiska utrikesdepartementet ska återuppta finansieringen av Vita hjälmarna – all utrustning som fanns i al-Baladcentret kom från Storbritannien – hävdar naturligtvis att gruppen inte har några kopplingar till det terroriststämplade al-Nusra.

Men hon påpekar att Abu Mohanad al-Mahamid finns fångad på film när han manar de väpnade grupperna i östra Ghouta att strida mot den syriska armén.

Vanessa Beleey har under flera års tid dokumenterat Vita hjälmarnas förbrytelser och samarbete med terroristerna i Syrien. Nyligen talade hon inför en FN-kommitté om de vittnesmål som finns om att organisationen varit inblandad i organhandel, en smutsig verksamhet som ofta följer i krigets spår.

Att kritisera Vita hjälmarna är känsligt. Så känsligt att Reportrar utan gränser, den organisation som ska vara yttrandefrihetens och pressfrihetens främsta förkämpe, har försökt tysta Vanessa Beeley. Det var i november 2017 som hon bjudits in till Schweiziska pressklubben i Genève för att tala om Vita hjälmarnas agerande och agenda, bland annat utifrån vittnesmål hon samlat in på plats i Syrien.

Då reagerade Reportrar utan gränser. Vanessa Beeley och andra talare sades sprida rysk propaganda och pressfrihetsivrarna bad arrangörerna att ställa in mötet. Schweiziska pressklubben vägrade.

Dess ordförande Guy Mettan påpekade att han under sina tjugo år i pressklubben blivit van vid att auktoritära och diktatoriska regimer som Saudiarabien, Bahrain och Kina försökt stoppa möten. Det här var första gången som en organisation som företräder journalister i ett demokratiskt land ropat på censur.

Jag hävdar inte att jag har hundra procent rätt, men jag rapporterar utifrån de fakta jag har. Det jag undrar är varför ingen har intresse av att undersöka Vita hjälmarna. Röda korset eller Oxfam hade aldrig kunnat komma undan så som Vita hjälmarna gör, säger Vanessa Beeley.

Även Eva Bartlett har hört många vittnesmål som avslöjar Vita hjälmarna som ett politiskt propagandaverktyg snarare än en humanitär organisation. Den 7 april 2018 rapporterade Vita hjälmarna att den syriska armén utfört en kemisk attack i området Douma i östra Ghouta. Bilder och filmer spreds brett. När Eva Bartlett intervjuade människor i området, bland annat vårdpersonal som var på plats på den mottagning där filmerna spelades in, menade de att kemgasattacken var en bluff.

“Jag talade med en medicinstuderande som arbetade den dagen. Han berättade att de påstådda offren inte hade några symptom som visade att de utsatts för en kemisk attack. Patienterna som kom in hade andningssvårigheter på grund av rök.” Samma sak har Robert Fisk och andra rapporterat.

Eva Bartlett och Vanessa Beeley Proletären

Trots alla grymheter som inträffat under kriget, och trots allt som det syriska folket tvingats utstå under de gångna åtta åren, är Eva Bartlett och Vanessa Beeley optimistiska över framtiden.
Under sin föreläsning visade Eva Bartlett ett filmklipp från en fabrik i Aleppos utkanter. Området var Syriens industriella centrum innan de väpnade grupperna började montera ned maskiner och annan utrustning för att sälja allt i Turkiet. Tusentals fabriker plundrades och tiotusentals jobb gick förlorade.

När Eva Bartlett kom till fabriken i slutet av 2018 låg området i gränslandet mellan regeringskontrollerat territorium och den al-Qaidakontrollerade landsbygden väster om Aleppo.

I klippet medverkar Fares Shehabi, parlamentsledamot och syriska industriförbundets ordförande. Han visar hur fönstren är övertäckta för att inte arbetarna ska bli skjutna av krypskyttar från terroristgruppen Jabhat al-Nusra. Eller ”bin Ladin boys”, som Shehabi kallar dem.

“Här startas produktionen på nytt, de skapar jobb och vägrar böja sig för al-Qaida”, säger Eva Bartlett och menar att detta symboliserar något större.

” Det här visar den mentalitet som syrierna har. Det finns en ståndaktighet hos folket. Vanliga syrier har stått upp mot de mäktiga ondskefulla krafterna i åtta år, trots alla vapen och pengar som terroristerna fått. Att förlora har aldrig varit ett alternativ. Det är bara en fråga om tid innan de får tillbaka hela sitt land” säger Eva Bartlett.

Vanessa Beeley menar att det märks i hela Syrien att befrielsen närmar sig.

“Jag har varit i Damaskus tre jular på raken. Den senaste julen var första gången som Damaskusborna slapp vara rädda för krypskyttar och terroristernas beskjutning. Muslimer och kristna firade jul tillsammans. Syrien är ett mångkulturellt, sekulärt land där alla firar varandras högtider”.

När vi talar om den positiva utvecklingen nämner Vanessa Beeley något som lär få hennes kritiker att än mer stämpla henne som rysk propagandist. Medan västvärlden fokuserar på Rysslands militära roll i Syrien talar Vanessa Beeley om dess ovärderliga insatser i försoningsprocessen.

“Det är först nu som jag insett vilken stor roll Ryssland har i detta”, säger Vanessa Beeley.

Enligt henne är det Ryssland som agerar för att få slut på striderna genom försoningsavtal mellan väpnade grupper och regeringen, och det är Ryssland som griper in för att dämpa Turkiets och Israels aggressiva krigshandlingar.

Jag är optimistisk. Om USA verkligen kommer att lämna Syrien den här gången vet jag inte. Men jag tror att det kommer att lösa sig mellan kurderna i nordöstra Syrien och regeringen i Damaskus. Majoriteten av kurderna vill ha en förhandlingslösning.

“Jag är också optimistisk vad gäller Idlib i nordväst”, fortsätter Vanessa Beeley. Qatar verkar ha strypt pengaflödet till al-Nusra. Det märks då befolkningen tvingas betala allt högre skatter till terrorgruppen. De mindre väpnade grupperna är trötta och vill förhandla. Vi kommer att få se riktade ryska och syriska attacker för att sätta press på al-Qaida. Slutet på de militära operationerna närmar sig.

Det största orosmomentet för framtiden är den svåra ekonomiska situationen. Att återuppbygga landet kommer att kräva enorma resurser och arbetsinsatser. Vanessa Beeley menar att det riskerar att leda till korruption och kriminell verksamhet när kontrakt ska fördelas och stora pengar är i omlopp.

“Syrierna är medvetna om att de måste bekämpa dessa tendenser, och samtidigt skapa jobb och möjligheter att utbilda sig.”

Det största hindret för återuppbyggnaden är något Syrien påtvingats av bland andra Margot Wallström. Det handlar om de handelshinder som EU införde 2012 och som utrikesministrarna i unionens medlemsländer varje år beslutar att förlänga.

Sanktionerna är kvar, vilket betyder att det ekonomiska kriget mot Syrien fortsätter. Det är en ekonomisk utpressning från de stater som försökt destabilisera Syrien under de senaste åtta åren.

I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.

7 KOMMENTARER

  1. “Det är människor som berättar att de så kallade fredliga protesterna 2011 från första stund var våldsamma.”

    Lika “fredliga” som väst påstod om protesterna i Ukraina 2014!!

  2. Den materiella förstörelsen både i Syrien och Irak är enorm och det kan vara svårt att göra jämförelser. Iraks infrastruktur har bombats systematiskt sedan 1991 medan å andra sidan ett betydande antal syriska städer delvis raserats. I Irak ligger Mosul helt i ruiner, i Syrien Raqqa.
    Men en väsentlig skillnad föreligger. Syrien har inte knäckts på det mentala planet. I Irak störtades inte bara Saddam utan hela staten raserades, den stat som trots Saddam lyckades skapa ett omvittnat bra skolsystem och en god sjukvård. Sekterismen utnyttjades av ockupationsmakten som ett vapen för att skapa missämja och hela det ekonomiska systemet kördes i botten. Hittills har alla som innehaft regeringsmakten i Bagdad mer eller mindre fått en godkändstämpel från Washington och korruptionen är svindlande.
    I Syrien står statsmakten kvar och åtnjuter folkets förtroende. Folket är troligen mer enat än före kriget för de inser nu att utan inre sammanhållning kommer de alla att krossas. De som stannat kvar är stolta över sitt land och kommer att ge järnet för dess återuppbyggnad. Syriens framtid ser på kort och medellång sikt ljusare ut än Iraks.

    • Intressant att höra det finns nationalister och patrioter i Syrien. Jag har inte tänkt i de banorna alls. Inte ens kunnat föreställa mig det. Jag har blivit så tillvänjd vid asylinvandringen där allt tal om nation och patriotism kommit på skam eller rent av blivit förbjudet. Generöst omhändertagande i en gränslös värld har istället blivit den nya tidens paroll.

  3. “Sanktionerna är kvar” Margot Wallströms krig mot freden fortsätter. Denna människa är en skam för ett land som Sverige med grundmurade fredliga och demokratiska traditioner.
    Fy på dig sosse, vad du luktar skit!

    Tur ändå att vi fortfarande får lov att läsa Patrik Paulovs artiklar. Kanske är han den största auktoriteten vi har i landet på detta ämne.

  4. Indirekt pekar artikeln på ett av världens största och farligaste problem, hur traditionella media systematiskt har tagits i bruk för att sprida fejknyheter, desinformation och propaganda. Tommy Robinsons uthängning av den berömde och prisbelönte BBC journalisten Sweeney är ett talande och skrämmande exempel, och än mer att han omedelbart stänges av på flera amerikanska nyhetskanaler. Det finns inget mer pressande eller viktigare uppgift för mänskligheten än att krossa detta system. Även i Sverige går man alltmer desperat till angrepp på alternativa media som inte inordnar sig i makthavarnas propaganda, och makthavarna här är inte bara synliga politiker, journalister och media, den verkligt farliga makten är de dolda makthavarna i den djupa staten, som på intet sätt är begränsad till USA. För att inte förra århundradets katastrofer skall upprepas måste det bli en primär uppgift att eliminera denna dolda maktkoncentration.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here