Ökande spänningar – Ryssland vill tvinga USA att respektera FN-stadgan. Hur blir det?

10
1068
Putin från presskonferens 2016.

Den erfarne geopolitiske analytikerna Thierry Meyssan skrev 4 januari ”Ökande spänningar. Ryssland vill tvinga USA att respektera FN-stadgan”. Tack för översättning Rolf!

Artikeln tillför viktiga information och aspekter som saknats i diskussionen.

Notera att artikeln skrevs före samtalet i Geneve 10 januari. Som inte lett framåt efter vad man vet.
___________________________________________________________

Ökande spänningar Ryssland vill tvinga USA att respektera FN-stadgan

Ryssland och Kina har skrivit till USA och bett dem respektera FN:s stadga och vad den uttrycker. Detta tillvägagångssätt, utan all aggressivitet, ifrågasätter inte bara hur FN, Nato och Europeiska unionen fungerar, utan nästan alla USA:s framstötar sedan Sovjetunionens upplösning. Det är uppenbarligen oacceptabelt för Washington. Men den amerikanska supermakten är inte vad den brukade vara. Den kommer att behöva börja sitt tillbakadragande.

Världen idag styrs av USA och Nato, som framställer sig själva som de enda globala makterna, medan Ryska federationen och Folkrepubliken Kina är mäktigare än dem, både ekonomiskt och militärt.

Den 17 december 2021 publicerade Moskva ett utkast till bilateralt avtal med Washington, vilket ger garantier för fred [1], samt ett utkast till avtal för att genomföra det [2]. Dessa dokument är inte riktade mot USA, de syftar bara till att upprätthålla FN-stadgan och att uppfylla sina egna åtaganden.

Redaktören: Vi har publicerat fördragstexten Vad säger egentligen förslaget till fördrag mellan Ryssland och USA, samt mellan Ryssland och Nato?

Den 23 december, vid president Putins årliga presskonferens, ledde en fråga från Sky News-journalisten Diana Magnay till ett mindre gräl. Vladimir Putin svarade kortfattat att Rysslands kommentarer om USA:s beteende daterades tillbaka till 1990 och att Washington inte bara ignorerade dem, utan fortsatte med att gå vidare. Nu var Nato-vapen på väg att sättas in i Ukraina, vilket skulle vara ett oacceptabelt faktum för Moskva [3]. Aldrig tidigare har en rysk ledare uttryckt sig på detta sätt.

Det är viktigt att förstå att utplacering av missiler på fyra minuters avstånd från Moskva utgör ett extremt hot och är en orsak till krig.

Biden och Putin. shutterstock_1876506697

Den 30 december avhölls ett telefonsamtal mellan presidenterna Biden och Putin. Den amerikanska sidan lade fram förslag för att lösa den ukrainska frågan, medan den ryska sidan förde diskussionen tillbaka till USA:s kränkningar av FN-stadgan och dess innebörd.

USA överväger att visa sin goda vilja genom att inte välkomna Ukraina till Nato. Detta är ett tillvägagångssätt som endast marginellt svarar på den fråga som ställs och som sannolikt endast kommer att förhindra krig om det åtföljs av åtgärder för tillbakadragande.

Det är tydligt att vi går in i en period av extrem konfrontation, vilken kommer att pågå i flera år och som när som helst kan urarta till ett världskrig.

I den här artikeln kommer vi att undersöka denna konflikt, som i stort sett är okänd i väst.

1- UTVIDGNING AV NATO TILL RYSSLANDS GRÄNSER

Under andra världskriget lade USA medvetet den maximala bördan för krigsinsatsen på Sovjetunionen. Mellan 22 och 27 miljoner sovjeter dog (13-16% av befolkningen), jämfört med 418 000 amerikaner (0,32% av befolkningen). När detta slaktande upphörde bildade USA en militär allians i Västeuropa, Nato, som Sovjetunionen svarade på genom att skapa Warszawapakten.

Nato visade sig snart vara en federation som bröt mot principen om statlig suveränitet, vilken fastställdes i artikel 2 i FN-stadgan [4], vilket länder i tredje världen fördömde 1955 vid Bandungkonferensen [5]. I slutändan bröt Sovjetunionen också mot FN-stadgan genom att anta Brezhnev-doktrinen 1968 och påtvinga medlemmarna i Warszawapakten den. När Sovjetunionen upplöstes och några av dess tidigare medlemmar skapade en ny militär allians, det kollektiva säkerhetsfördraget (se här, ö.a.), valde de att göra det till en konfederation i enlighet med FN-stadgan.

För att vara tydlig med innebörden av federation och konfederation, låt oss ta ett exempel: under USA:s inbördeskrig bildade nordstaterna en federation, eftersom besluten från deras regering var bindande för alla dess medlemsländer. Däremot bildade sydstaterna en konfederation, eftersom varje medlemsland förblev suveränt.

När Berlinmuren och järnridån föll 1989 ville tyskarna återförena sin nation till ett land. Detta innebar dock att Nato utvidgades till den tyska demokratiska republikens (DDR, ö.a.) territorium. Till en början var sovjeterna emot detta. En återförening med neutraliseringen av DDR:s territorium förutsågs. Till slut gick förstesekreterare Mikhail Gorbatjov med på Natos expansion genom återföreningen av de två tyska staterna, under förutsättning att alliansen inte strävade efter att expandera österut.

Västtysklands förbundskansler Helmut Kohl, hans utrikesminister Hans-Dietrich Genscher och Frankrikes president François Mitterrand stödde tillsammans den ryska ståndpunkten: Nato var tvunget att förbinda sig att inte expandera österut. USA:s president George H. Bush Sr. och hans utrikesminister, James Baker, gjorde många offentliga uttalanden och åtaganden om detta till alla sina samtalspartners [6].

Så snart Sovjetunionen upplösts gick tre neutrala länder med i Europeiska unionen: Österrike, Finland och Sverige. Men EU och Nato är en och samma enhet, en civil och en militär, båda baserade i Bryssel. Enligt fördraget om Europeiska unionen, i dess lydelse enligt Lissabonfördraget (artikel 42, punkt 7), är det Nato som säkerställer Europeiska unionens försvar, oavsett om dess medlemmar också är medlemmar i Nato eller inte. De facto är dessa länder inte längre neutrala, sedan de gick med i Europeiska unionen.

1993 tillkännagav Europeiska rådet i Köpenhamn att länderna i Central- och Östeuropa kunde gå med i Europeiska unionen. Sedan dess gick processen med NATO-medlemskap för de tidigare medlemmarna av sovjetblocket smidigt, bortsett från de traditionella ryska kommentarerna.

Men på 1990-talet var Ryssland en skugga av sitt forna jag. Dess rikedomar plundrades av 90 personer, de så kallade ’oligarkerna’. Levnadsstandarden kollapsade och den förväntade livslängden för ryssar sjönk med 20 år. I det här sammanhanget var det ingen som lyssnade på vad Moskva sa.

1997 uppmanade Nato-toppmötet i Madrid de före detta sovjetblocksländerna att ansluta sig till Nordatlantiska fördraget (NATO, ö.a.). Efter Östtyskland (1990), men de följande fem gångerna i strid med dess utfästelser, var det Tjeckien, Ungern och Polen 1999; sedan 2004 Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien; 2009 Albanien och Kroatien; 2017 Montenegro; och återigen 2020 norra Makedonien.

Ukraina och Georgien kan snart ansluta sig till Nato, medan Sverige och Finland kan överge sin teoretiska neutralitet och öppet gå med i Atlantalliansen.

Det som var oacceptabelt 1990 är fortfarande oacceptabelt idag. Det är inte acceptabelt att Natos missiler befinner sig inom några minuters färdväg från Moskva.

Samma situation inträffade 1962. USA placerade ut missiler vid Sovjetunionens gräns i Turkiet. Som svar installerade sovjeterna missiler vid USA:s gräns på Kuba. USA:s president John Kennedy upptäckte i sista minuten den fälla som Pentagon hade satt USA i. Han lyckades klargöra situationen genom sin FN-ambassadör. Den dåvarande ordföranden för USA:s gemensamma stabschefer, general Lyman Lemnitzer, var våldsamt antisovjetisk och hade för avsikt att provocera fram ett kärnvapenkrig. Lyckligtvis är hans nuvarande efterträdare, general Mark Milley, mycket klokare och upprätthåller hövliga relationer med sina ryska motsvarigheter.

U.S. Army Gen. Mark A. Milley, 20th Chairman, Joint Chiefs of Staff, poses for a command portrait in the Army portrait studio at the Pentagon in Arlington, Va., Sept. 26, 2019. (U.S. Army photo by Monica King)

2- BROTT MOT FN-STADGAN

FN-stadgan förhandlades fram av 50 stater 1945 vid San Francisco-konferensen, redan innan sovjetiska trupper intog Berlin och fick Naziriket att kapitulera. Det antogs enhälligt. Sedan dess har ytterligare 147 stater undertecknat den, vilket gör det totala antalet undertecknare till 197.

Det ryska förslaget av den 17 december 2021, till ett bilateralt avtal mellan USA och Ryssland för att skydda freden, anger i artikel 2 att: ”Parterna ska säkerställa att alla internationella organisationer, militära allianser och koalitioner i vilka minst en av parterna deltar följer de principer som finns i Förenta Nationernas stadga.” Av de skäl som förklarats ovan innebär detta en omvandling av Nato eller dess upplösning.

I samma förslag står det i artikel 4 att de tidigare medlemsländerna i Sovjetunionen inte kan ansluta sig till Nato. Detta innebär att Estland, Lettland och Litauen ska lämna och att varken Ukraina eller Georgien ska gå med.

Artikel 7 i det ryska förslaget föreskriver ett förbud mot utplacering av kärnvapen utanför dess egna gränser. Detta innebär ett omedelbart tillbakadragande av atombomber som lagrats olagligt, i till exempel Italien och Tyskland, i strid med 1968 års fördrag om icke-spridning av kärnvapen.

Vidare kräver respekten för FN-stadgan en återgång till FN:s ursprungliga funktion och övergivande av de illegala metoder som denna organisation har varit engagerad i, alltsedan Sovjetunionens upplösning.

Oförnuftigt nog uppfyller FN inte längre sina lagstadgade mål, utan håller på att omvandlas till en byrå för att genomföra USA:s beslut. Till exempel har de blå hjälmarna, som en gång var ”interposition forces”(som utplacerades mellan stridande parter inför fredsförhandlingar och för att övervaka vapenstilleståndslinjer, ö.a.), efter Sovjetunionens upplösning blivit ”peacekeeping forces”. De ingriper inte längre enbart när två parter är i krig och lyckas ingå en vapenvila. De brukade ingripa mellan de två sidorna, med deras uttryckliga överenskommelse, och se till att deras åtaganden respekterades. Idag bryr de sig inte om huvudpersonernas överenskommelse, eller ens existensen av en överenskommelse dem emellan. I praktiken, under de drygt tjugo åren av Rysslands kollaps, godkände säkerhetsrådet ett amerikanskt beslut. I praktiken stod därför fredsbevararna huvudsakligen i Pentagons tjänst.

Det mest iögonfallande exemplet är den Libyska affären. USA organiserade och finansierade falska vittnesmål inför FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève om att Muamar Gaddafi bombade sitt eget folk [7] . Dessa intyg skickades sedan vidare till säkerhetsrådet. Washington fick en resolution som tillätNato att ingripa för att ”skydda befolkningen” i Libyen från dess ”diktator”. Väl där förbjöd Nato de afrikanska statscheferna att komma och kolla vad som pågick, under hot om att döda dem alla. Sedan bombade man Libyen och dödade omkring 120 000 av de människor som man antogs ha kommit för att ”skydda”. Slutligen delade man landet i tre och installerade terrorister vid makten i Tripoli [8].

När det gäller Syrien har ytterligare ett steg tagits. FN, som hade bett Arabförbundet att genomföra en utredning på plats för att verifiera rapporter om ett inbördeskrig, ställde inga frågor när detta uppdrag utan förklaring avbröts. Detta berodde på att experter från 21 arabländer i en preliminär rapport hade funnit att USA:s information var falsk [9]. USA utnämnde sedan Jeffrey Feltman, utrikesminister Hillary Clintons ställföreträdare för det bredare Mellanöstern, till biträdande under generalsekreterare Ban Ki-moon, och som koordinerade de allierade operationerna i kriget ekonomiskt, politiskt och militärt [10]. År senare, medan denna herre sedan länge har försvunnit för att begå andra brott någon annanstans, påtvingas fortfarande FN-organen hans direktiv att svälta Syrien [11].

Detta för oss till frågan om FN-organ. Många av dem fungerar som täckmantel för USA:s agerande. Till exempel, under denna period av Covid-19-epidemin har alla märkt att medlemsländernas bidrag till denna byrå utgör mindre än 20 % av dess budget, medan enbart donationer från Bill och Melinda Gates Foundation representerar 10 %. Faktum är att en del av WHO:s agerande är starkt påverkade av privata intressen.

Eller att Rysslands ständiga representant i säkerhetsrådet, Vitali Churkin, avslöjade att UNHCR 2012 transporterade hundratals beväpnade jihadister med båt från Libyen till Turkiet, för att bilda den så kallade fria syriska armén.

Och det är inte allt. Säkerhetsrådet har antagit ett flertal sanktioner mot stater under perioden under Rysslands kollaps. Många höga FN-tjänstemän ser på marken att dessa sanktioner orsakar svält och dödar civila. Men de har röstats fram och kan bara hävas genom en omröstning, vilket USA motsätter sig. Dessa så kallade ”sanktioner” är inte domar som utdömts av en domstol, utan vapen mot människor, vilka används i FN:s namn.

Eftersom Washington inte längre kan få dem antagna, beslutar det dem ensidigt och tvingar Europeiska unionen, dess vasall, att tillämpa dem. Således mördar unionens européer civilbefolkningar, denna gång i ”demokratins namn”.

3- DEN RYSK-KINESISKA STRATEGIN

I väst meddelar vi vad som ska ske, i syfte att att ta åt oss äran för händelsen. Ofta gör vi ingenting för att det ska hända, vi väntar på det och gratulerar oss själva i förväg. Detta är vad som kallas en ”publicitetseffekt”. I Ryssland och Kina, å andra sidan, där det pratas mindre, tillkännager man bara vad man säkerligen kommer att uppnå. I allmänhet är meddelanden avslöjanden av vad som just har gjorts.

När president Putin meddelar att han tänker sätta USA på plats är det inte förhandlingsbart. Ryssland vet att president Joe Biden inte kan dra sig ur. Moskva har för avsikt att tvinga honom att göra det, kanske sakta, men säkert. Som en schackspelare har Moskva förutsett nästa drag. Allt det behöver göra är att visa sin styrka och eventuellt slå till i marginalen. Till exempel skulle den ryska militären kunna demonstrera sina hypersoniska missiler, så att alla kan se att de kan förstöra vilket mål som helst i världen. Eller det kan slå till mot de amerikanska väpnade styrkorna på territorium som de illegalt ockuperar.

Den 15 december 2021 la Moskva och Peking en grund för en militär allians. Detta var två dagar innan utkastet till fördrag med USA publicerades. Presidenterna Vladimir Putin och Xi Jinping talade i en videokonferens för att stödja det ryska förslaget. Kina har officiellt insisterat på legitimiteten i detta krav. Även om det finns många kinesisk-ryska skillnader, och till och med konfliktpunkter, som östra Sibirien, är Moskva och Peking förpliktigade att stödja varandra. Båda länderna har varit under attack från väst i det inte alltför avlägset förflutna. De har upplevt dessa partners hyckleri och vet att de behöver varandra för att motstå dem.

De senaste åren har Ryssland presenterat nya vapen. 2014 visade man att man kunde neutralisera kommunikationen och kontrollerna för en amerikansk jagare, USS Donald Cook, utrustad med ett Aegis-system, som länkar den till alla amerikanska missiluppskjutare [12], och till och med för ett hangarfartyg som USS Ronald Reagan [13]. Därefter visade man i Levanten att man kunde utöka området där man neutraliserar all Nato-kommunikation och kommandon över en radie av 300 kilometer [14]. För närvarande har Ryssland överlägsenhet inom konventionella konflikter.

Den franska hypersoniska vapentekniken, länge outnyttjad av Nato, fulländades av sovjeterna, sedan av ryssarna [15]. Idag är detta det avgörande vapnet, vilket med kärnvapen kan träffa alla mål var som helst på jorden. En bärraket passerar genom atmosfären, ökar hastigheten när den kretsar runt jorden och skjuter sedan mot sitt mål när den går in i atmosfären igen. Dess hastighet är sådan att ingen kan genskjuta den. Detta vapen gör Natos ”missile shield” föråldrad [16]. För närvarande har Ryssland överlägsenhet i kärnvapenkonflikter [17].

En mellanliggande version av detta har tillhandahållits av Moskva till Peking och förmodligen till Pyongyang. Vice ordföranden för USA:s gemensamma stabschefer, amiral Christopher Grady, har erkänt det ryska tekniska försprånget och meddelat att USA arbetar hårt för att komma ikapp. Trots att president Donald Trump har återupplivat militär forskning kommer det att ta Pentagon många år att göra det.

Syrienkriget var en möjlighet för Moskva att testa en enorm mängd nya vapen, av vilka några visade sig vara mycket överlägsna västerländska. Samtidigt visar misslyckandet med det massiva F-35-programmet, som inte har kunnat uppfylla alla sina åtaganden, att USA:s militära forskning har brutit samman. Detta ’multi-funktions’-flygplan säljs till stor del till de allierade, men överges av det amerikanska flygvapnet, som faller tillbaka på att återuppta gamla F-16.

Dessutom har Kina utvecklat en effektiv satellitförstöringsteknik, som det verkar ha delat med Ryssland. Förstörelsen av en gammal sovjetisk satellit den 15 november 2021, inte långt från den internationella rymdstationen, väckte uppståndelse inom Nato. Från och med nu kan Kina och Ryssland på några timmar göra alla Natos arméer döva och blinda.

Referenser

[1] “Draft Treaty betweeen the USA and Russia on Security Guarantees”, Voltaire Network, 17 December 2021.

[2] “Draft Agreement on measures to ensure the security of Russia and NATO”, Voltaire Network, 17 December 2021.

[3] “Vladimir Putin’s annual news conference”, by Vladimir Putin, Voltaire Network, 23 December 2021.

[4] “Charter of the United Nations”, Voltaire Network, 26 June 1945.

[5] See the ten principles of the Bandoung Conference, which serve as a reference for our work, in “About the Voltaire Network”.

[6] «NATO Expansion: What Gorbachev Heard», National Security Archives, December 12, 2017.

[7] A classified document that we published attests that the members of the Libyan Transitional Council were employees of the United States. S / AC.52 / 2011 / NOTE.93.

[8] “How Al Qaeda men came to power in Libya”, by Thierry Meyssan, Voltaire Network, 7 September 2011.

[9] “Report of the Head of the League of Arab States Observer Mission to Syria for the period from 24 December 2011 to 18 January 2012”, Voltaire Network, 2 February 2012.

[10] “Germany and the UNO against Syria”, by Thierry Meyssan, Translation Pete Kimberley, Al-Watan (Syria) , Voltaire Network, 28 January 2016.

[11] “Parameters and Principles of UN assistance in Syria”, by Jeffrey D. Feltman, Voltaire Network, 15 October 2017.

[12] “What spooked the USS Donald Cook so much in the Black Sea?”, Voltaire Network, 8 November 2014.

[13] “Russia scrambles the controls of the aircraft carrier ’Ronald Reagan’ and the 7th fleet”, Translation Pete Kimberley, Voltaire Network, 11 November 2015.

[14] “The Russian army partially blocks the air space over Lebanon and Cyprus”, Translation Pete Kimberley, Voltaire Network, 24 November 2015.

[15] « Les moyens russes de Défense hypersonique », par Valentin Vasilescu, Traduction Avic, Réseau Voltaire, 28 mai 2016.

[16] “The new Russian nuclear arsenal restores world bipolarity”, by Thierry Meyssan, Translation Pete Kimberley, Voltaire Network, 6 March 2018.

[17] “Vladimir Putin Address to Russian Federal Assembly”, by Vladimir Putin, Voltaire Network, 20 February 2019,

Föregående artikelKan vi lita på försvarsministern och SÄPO-chefen? Eller bör de avskedas?
Nästa artikelKom manifestation för stöd till Assange och yttrandefriheten idag kl 12 på Sergels torg!
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

10 KOMMENTARER

  1. Det är inte minsta konstigt att Ryssland och Kina stärkt sina band på senare år. Dessa jättar respekterar varandra. Hur ofta får man höra om FN här i EU? och Sverige,även våra medier. FN är i skymundan jämt,och man hänvisar jämt till EU. Har försökt kolla upp det före nu,för att ge många exempel. Men Kina och Ryssland har sammarbetat inom FN massor kan man se tydligt. Medans Usa dragit med sej hundkoppeln EU med sej SÅ OFTA. Det går att se att även när Sverige håller med Ryssland,så har man vägrat rösta med dom. Man lägger istället ned rösten,och följt Usa så ofta. Kunnat se i våra medier,hur man våndas över dessa stärkta rysk kinesiska banden genom åren. Det har verkligen retat upp våra medier så många gånger över dom stärkta rysk kinesiska banden. Det går att se massor här. Bara för att vi EU sedan åratal nu valt att följa Usa destruktiva vägen och varit på denna korsningståget mot Ryssland. Så har det varit mycket och djupt störande för våra medier att se,att övriga världen håller inte med här i ”Ryssland frågan”. Vare sej det är Kina eller Indien som båda har god vänskap med Ryssland,eller även Mellanöstern och Latinamerika. Oavsett vilken världskänd nyhet som varit detta decenniet nu,så har Ryssland ju ändå funnits där som en av maktspelarna. Syren och Iran som alla känner till,men även Venezuela och Nicaragua,och även här i Europa hos Belarus då. Sen Afghanistan har ingen missat,men även Kazakstan senast. Ja listan är för lång,men några exempel bara. Och detta har ju på riktigt stuckit under huden på våra medier. Tycker det är en mycket bra sak att Ryssland har god vänskap med Kina och även Indien. Att man är respekterat i hela Mellanöstern med Turkiet, Syrien, Iran, Irak och Saudiarabien,även rasist-regimen Israel är ju inte lätt,och inget Usa nånsin kunnat behärska under hela 2000talet. Det finns MASSOR med spännande här i denna delen av världen,öster om EU men som tyvärr inte får mycket utrymme i våra väst medierna

    • ”Kunnat se i våra medier,hur man våndas över dessa stärkta rysk kinesiska banden genom åren.”
      Svenska medier är amerikanska medier. Det är uppenbart att MSM, främst dominerande Bonniers, ensidigt framför USA propagandan och mörkar allt som motsäger den.

  2. Det är glädjande att redaktionen och hjälpande insändande bidragsgivare upptäckt Thierry Meyssan. En europeisk röst i sammanhangen.

    Internationell rätt är en egen gren många drar slutsatser av för egen del.

    För Förenta staternas del lyder man inte under och låter sig inte dömas av utländska institutioner. Häromåret uttalade sig förre CIA-chefen och senare utrikesministern Michael Pompeo om den internationella brottsmålsdomstolen i Haag: det var en falsk domstol som man vid behov i fall amerikaner hamnade inför rätta där, skulle man storma den med militärt amerikanskt våld. Den starkes rätt, med andra ord. Det är amerikansk ”internationell lag”.

    Internationell lag är nämligen för ”de andra länderna”. Ett bekvämt och artigare sätt för Washington att beordra andra, genom att hänvisa till just ”internationell lag”.

    Det vet vi redan vid det här laget. Så har det fungerat länge: det är nämligen det som är den nuvarande ”internationella”-amerikanska regelordningen.

    Så anser sig 4% av världens befolkning kunna härja och härska över ”the west and the rest”.

  3. Hur många länder har Usa (helt utan FN) sanktioner mot ensidigt och olagligt? Jag kan inte ens räkna alla,menar det. Försökt kolla räkna,men efter att passerat 10-12länder slutade jag. Vad gör EU? TVINGAS följa det. TVINGAS följa dom. Hur har EU kunnat tillåta detta utan FN. Nu tar jag inte ens upp allt det övriga. Krigsindustrin Usa bara håvar in miljarder efter miljarder dollar från alla EU länder jämt,och man fortsätter att göda världens största och vidrigaste krigsindustri. Nato med den där desperata Stoltenberg,som sattes på plats av Trump minns jag. Men det som var jävligt synd där,var att Trump inte fullföljde det som hela tiden var nära,att hoppa av detta KORKADE Nato. Hade det skett vore det mycket bra för EU. För det var mycket nära att detta hände,vilket går att kunna se, enligt 1a hands uppgifter från Trumps närmaste medarbetare denna tid. Men även hans egna upprepade tal denna period. Tyvärr skedde inte det,för det vore mycket bra för EU om det hade hänt. Det går att se hur lätt Usa styr över EU inom FN också. Även när Ryssland och Kina haft frågor där EU håller med,här man många gånger vägrat rösta med. Istället har man röstat emot,eller lagt ned rösterna. Här har Sverige också bettet sej idiotiskt kan man se. FN tycks bara komma upp i våra medier,när det gäller vad väst vill och kräver,men övrigt har det varit ovanligt tyst

  4. Det står väl alla klart att Ryssland/Kina är hotet mot västoligarkerna, helst Ryssland med dess militära övermakt, men också Kina genom sin ekonomiska makt. Uza/nato har haft det lätt med EU:s helt klart svaga svikare till politiker. Ryssland och Kina har kuk i sej, det kan man inte säga om EU:s feministiska regeringar. EU har man inte behövt hota, ledande politiker vill gärna bli miljonerer, tror inte Merkel behöver leva på existensminimum, blair och cameron har det gott, reinfeldt och GP går det nog inte nån nöd på. T o m svetsaren kommer att ha ett antal miljoner på kontot

    • Västs stamoligarker ser vad framtiden har i sitt sköte – stamoligarkiets globala hegemonins slut. Därför är de utom sig. Ska de starta ett krig som innebär att världen går under och därmed även de? Ska de acceptera faktum och vänja sig vid att leva som ”icke-utvalda”? De vet inte hur de ska agera utom att utnyttja deras mediemonopol makt och köra för fullt med propaganda som jo blir alltmer svårt att sälja. För propagandan kan förvränga att Ryssland+Kina=💕💕💕. I klar text: Världsmaktens centrum har flyttat från City of Lönndom. Givet detta inget är glädjande nog än schadenfreude av att se medlemmarna av västs stam oligarki fräsa, aja, oja och … 😂✌️😂

  5. Ukraina är alltså en repetition av Kuba Krisen. Notera även USAs uttalande

    US will act ‘decisively’ if Russia deploys military to Cuba or Venezuela – White House
    https://www.rt.com/russia/546021-moscow-presence-cuba-venezuela/

    USA hotar alltså Ryssland om dom som 1964 placerar missiler eller vapen nära USA. USA anser att endast USA skall ha rätt att hota Ryssland, men allt i motsatt riktning skall vara oacceptabelt.

    Dessutom, det var uppenbart USA som utförde hacker attacken i Ukraina nyligen. Vi som arbetat länge inom IT sektorn känner mycket väl igen USAs taktik.

    USA vill ha krig i Ukraina, då kan man stoppa gasleveranserna till Europa, och om man samtidigt lyckas stoppa Nordstream2 då tvingas Europa köpa amerikans LNG och LPG till omkring 4 gånger priset av den ryska gasen. Typiskt USA beteende.

    Ukraine says Russia not responsible for massive cyberattack
    https://www.rt.com/russia/546174-ukraine-cyber-attack-belarus/

    • Läget är som så att ”USA can talk the talk but cannot walk the walk”. USA kan låta munnen gå och hota mad ”XX från helvetet” och ”YY från helvetet” det obarmhärtiga faktumet är att USA kan inte backa munnen med vapen. Således inget kommer att hända om Ryssland lägger ut sina styrkor eller annat i Kuba, Venezuela eller Nicaragua eller på alla tre. ”The baddest ass in the galaxy” visar sig vara bara en stor skrytmåns

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here