Utländskt gruvbolag kräver svenska staten på 17 miljarder för förbud att bryta uran av miljöhänsyn – med stöd av internationellt avtal.

1
1342

För beskrivningen av detta fall använder jag främst uppgifter i Pål Steigans artikel Pål Steigan: Gruvbolag kräver 17 miljarder för uranförbud samt en del från SvT. SvT: Sverige stäms på 17 miljarder av utländskt bolag – unikt fall från Jämtland.

Där presenteras ISDS som är ett grundskott mot nationellt självbestämmande i det multinationella kapitalets tjänst – som i detta fall är statsägt. Och inte bara det – det hindrar vettiga beslut inom miljöområdet. Beskrivs närmare i artikeln Global Redesign Initiative (GRI), som jag också har länkat till nedan?

Varför ska vi acceptera? Var har S och LO sagt, om något?

Det är inte ointressant att Aurora Energy ägs av Tasmaniens regering. Wikipedia.


Det australiska prospekteringsföretaget Aura Energy, som har genomfört prospektering i Oviken i Jämtland, kräver den svenska staten på drygt 17 miljarder SEK.
Kravet är unikt i Sverige.

Anledningen är att Sverige förra året av miljöskäl beslutade att förbjuda uranbrytning och gruvdrift av uran.

Aura Energy har länge prospekterat i Sverige och främst Jämtlands län. Redan 2006 fick bolaget det första undersökningstillståndet i Bergs kommun. Här har man prospekterat efter bland annat uran på främst sex olika områden väster om Myrviken.

Detta är första gången Sverige stämms i det som kallas ”investerings-stats-tvist”, skriver Camilla Hansen i Attac.”Anledningen till stämningen är att den svenska riksdagen i augusti 2018 antog en miljölagstiftning som förbjuder utvinning av och letande efter det radioaktiva och mycket förorenande ämnet uran. Förbudet mot uranuttag hindrar inte Aura Energy från att utvinna andra värdefulla mineraler som vanadin, molybden, zink och nickel, men företaget väljer fortfarande att kräva kompensation från Sverige. ”Detta är baserat på vad som kallas ISDS för investerings-stats-tvistlösning. ISDS ger utländska företag rättigheter som nationella företag inte har – att stämma en stat i en internationell domstol. Deras beslut baseras huvudsakligen på innehållet i handelsavtalet och internationell sedvanerätt, inte på nationella lagar. Se även AURA ENERGY LODGES COMPENSATION CLAIM WITH SWEDISH GOVERNMENT FOR LOSS OF HÄGGÅN URANIUM PROJECT

Dessa stämningar kringgår inhemska domstolar och tillåter multinationella investerare att kräva skadestånd trots att regeringsbeslut eller domstolsbeslut kan ha som mål att skydda människor eller miljön. Norge har ISDS i alla bilaterala investeringsavtal (exklusive avtalet med Madagaskar) och i EFTA-avtalet med Singapore. ISDS är en nyckelelement i det som miljardärklubben World Economic Forum kallar Global Redesign Initiative (GRI)Sverige har också använt ISDS. Detta är första gången Sverige har stämts på detta sätt, skriver Camilla Hansen, men det svenska företaget Vattenfall stämde Tyskland 2009 baserat på exakt samma avtal. Det var efter att de lokala myndigheterna i Hamburg antog strängare miljöstandarder för ett koleldat kraftverk 2009. Vattenfall stämde då Tyskland på 1,4 miljarder euro. Risken för stora ekonomiska kostnader föranledde de lokala myndigheterna att utspäda reglerna.

Ny vår för kärnkraft?

Aura Energy ser stora vinstmöjligheter vid uranutvinning i Sverige och tänker inte låta en bagatell som ett beslut av den svenska regeringen stoppa. Det ironiska är att med all kritik av fossil energi och bristen på alternativ kan kärnkraften snabbt återgå till att bli aktuellt mode. I oktober 2019 blev det tydligt att den franska staten gav grönt ljus för att planera sex nya kärnreaktorer, skrev Le Monde. Detta är också anledningen till att det finns realiteter bakom Aura Energy: s stämning. Vad Aura Energy letar efter i Sverige är alumnskifferbildningen som sträcker sig genom stora delar av Jämtland och in i Norge och är mycket attraktivt för gruvföretag. Detta innebär att det kan finnas liknande fall i Norge, även när det gäller thorium, så det finns all anledning att hålla följa med.

Föregående artikelHur slår prisökningar på bensin och diesel och annat för olika klasser?
Nästa artikelRätt ge Nobelpris till Peter Handke? – ”Är han en obehaglig sanningssägare? Dödade Natos: bombningar fler än massakern i Srebenica?
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

1 KOMMENTAR

  1. Tankesmedjan Katalys publicerade i SvD Debatt 6-12-219 ett intressant och mycket bra inlägg, vilket ansluter till Steigan och Global Politics asrtiklar (6 resp 9 dec). Katalys lägger tonvikten på den sk Energistadgan, och frihandelsavtalet CETA

    Energistadgan, eller mer formelllt Europeiska energistadgefördraget antogs 2007. Info ges på Eurolex (https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=LEGISSUM%3Al27028).
    Beslut 98/181/EG, EKSG och Euratom.

    I Eurolex info om stadgan anges bl a följande:
    ”Syftet med fördraget är att upprätta en rättslig ram för att främja långsiktigt samarbete på energiområdet på grundval av de principer som anges i Europeiska energistadgan.
    Fördragets viktigaste bestämmelser gäller skyddet för investeringar, handel med energimaterial och energiprodukter, transit och tvistlösning.
    När det gäller gjorda investeringar ska de fördragsslutande parterna främja och skapa stabila, förmånliga och klara villkor för utländska investerare och tillämpa principen om mest gynnad nation eller samma system som tillämpas på det egna landets investerare, beroende på vad som är mest förmånligt.” (min kursivering, UK).

    Det talas om investeringar och det australiska bolager Auropa har gjort mycket måttliga investeringar, enbart i prospektering, vilket naturligtvis inte handlar om 17 miljarder kr. Det är möjligt att någon form av tvisteförhandling mellan bolaget och svenska staten tar vid.

    I övrigt har frågor om att bolag skall kunna stämma stater varit en av de stora delarna i den massiva vänsterkritiken mot TTIP, TPP och CETA. För övrigt beslöt ju Trump att lämna TPP (Trans-Pacific Partnership) och Nafta. Villkoren med t ex Mexico har omförhandlats, och Nafta fortsätter således att gälla.

    Sverige har spelat en extremt frihandelsvänlig roll i förhandlingarna av dessa handelsavtal. Och t ex förre handelsmininstern, nuvarande utrikesministern Ann Linde, har benhårt hållt fast vid de absurda villkoren om att storbolagen skall kunna stämma stater. Nu hittade inte Linde på detta själv, utan som mycket annat ”skit” kommer det från EU, och fanns med i Energistadgan redan 2007.

    Att EU-eländet hårt driver rätten till stämingar är inte förvånande. De nyliberala reglerna fördes in i Maasdrichtfördraget, och återfinns därför i gällande Lissabonfördrag.

    Leve Brexit, och på sikt Swexit!

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here