Vad säger Angela Merkel om Tysklands insatser i Afghanistan – och i Libyen?

Denna artikel Merkels regeringsförklaring och Afghanistanhar jag fått av läsaren och kommentatorn ”M”.  Hon för ett ingående och avslöjande resonemang utifrån uttalanden av förbundskansler Angela Merkel och en artikel i Unworldly government statement: Merkel talar om ”framgångarna” i Afghanistan.

Vad säger Angela Merkel om regeringen och Afghanistan?

Den 25 augusti utfärdade förbundskansler Merkel en regeringsförklaring om Afghanistan som tydligt visar att det inte är fråga om självkritik. Dessutom fanns en lista över ”framgångarna” i Afghanistan, där man måste fråga sig hur omodern damen är.

Förbundsdagen röstade om räddningsinsatsen i Afghanistan. Debatten inleddes med ett regeringsuttalande från förbundskanslern som var tufft. Jag hittade två artiklar om detta i Der Spiegel, som båda delvis visade vad Merkel sa. Den första artikeln hade rubriken ” Merkels regeringsförklaring -» Talibanerna är nu en verklighet i Afghanistan ” ” och den andra hade titeln ” Merkel och katastrofen i Afghanistan – det var inte alls illa ”.

I den andra artikeln kunde man åtminstone läsa kritik om att Merkel inte har det så med självkritik, utan istället gömmer sig bakom de ”allierades” beslut. Med mottot ”Det var gemensamma beslut.”

Merkel verkar inte veta att man är personligt ansvarig för gemensamt fattade beslut. Eller kan till exempel en medlem i ett tjuvgäng hoppas bli frikänd om denne hävdar att hen inte personligen kan hjälpa det att beslutet att bryta sig in togs gemensamt i gruppen?

Jag vill dock inte gå in på Spiegel -artiklarna här, istället har jag läst igenom Merkels regeringsuttalande och kommer att använda sina egna ord för att visa hur damen glansar över saker och drar sig ur ansvar. Vi kommer att se citat som inte kom helt in i media eftersom de skulle väcka för många frågor för alla tänkande läsare.

Merkels världsbild

Efter att förbundskanslern inledningsvis talade om den nuvarande tragedin och den påstådda överraskningen över hur snabbt talibanerna tog över landet, sa hon följande:

”Även om man kan få ett något annorlunda intryck i den aktuella diskussionen: Tyskland har inte tagit en särskild väg som det nu skulle behöva kritiseras för, till exempel med avståendet från Libyen i FN: s säkerhetsråd 2011. Nej, vi har agerat tillsammans med våra allierade sedan 2001 och gör det nu i evakueringsoperationen ”

Det är anmärkningsvärt att Merkel beskriver Tysklands vägran att rösta för Libyenkriget 2011 som en ” särskild väg ” som man måste ” kritiseras ” för. Det som väst gjorde var ju i strid med internationell rätt, eftersom västerländska krigsinsatser skedde på marken, vilket FN: s säkerhetsråd inte hade godkänt. Resultatet är känt: staten Libyen existerar inte längre, det var hundratusentals döda, landet har blivit en port för flyktingar till EU, det råder fram till i dag krig, Libyen har blivit en fristad för islamister, vapnen är från det kom till Mali och har lett till ytterligare krig där Bundeswehr också är aktiv och så vidare. Libyen var en katastrof, men Merkel ser det annorlunda, även med dagens kunskap.

Merkel berömde sedan Bundeswehrs nuvarande ansträngningar att evakuera folket från Kabul innan de gick vidare till nästa punkt.

Flykten från Afghanistan

Ingen kan förneka att Natos ”tillbakadragande” från Afghanistan faktiskt var en flykt och ovillkorlig kapitulation till talibanerna. Nato lämnade Afghanistan så snabbt att uppskattningar från USA har fallit i händerna på talibanerna till ett värde av 28 miljarder dollar i vapen. Man lämnade bara allt och sprang iväg.

Talibanerna, vars förstörelse var ett av Natos krigsmål 2001, har återfått makten i Afghanistan och ingen kan ge något exempel på vad Nato i praktiken har försäkrat eller garanterat i gengäld. Det är därför jag talar om ovillkorlig kapitulation, eftersom Nato flydde från Afghanistan utan att ha ställt eller ens verkställt ett enda villkor.

Eftersom experter utanför den västerländska mediabubblan från början har sagt att talibanerna mycket snabbt skulle ta över makten i Afghanistan och ta över huvudstaden Kabul, kan ingen i väst på allvar hävda att de inte såg det komma. I slutet av maj översatte jag ett reportage på rysk tv som tydligt visade att det inte var ett tillbakadragande, utan en flykt från Nato. Men det ansågs naturligtvis bara vara rysk propaganda.

Och i början av juli kontrollerade talibanerna 80 procent av Afghanistan och den afghanska regeringens snabba kollaps var förutsebar. Också, över vilka jag har rapporterat . Kanske borde alla politiker som uttrycker överraskning och bestörtning i dag ha läst Anti-Spiegel …?

Om förräderiet mot medhjälparna

Idag anklagas den federala regeringen i Tyskland (och regeringarna i väst som helhet) för att överge de afghanska hjälparbetarna i landet. Det kan knappast förnekas, eftersom de västerländska soldaterna har lämnat allt bakom sig. Om man hade tagit hjälparbetarnas räddning på allvar hade man kunnat evakuera dem från landet tillsammans med egna soldater sedan i maj. Det skedde dock inte.

Generellt är det en skandal att soldater dras tillbaka från medhjälpare, som man påstår att man vill rädda. Normalt borde det vara tvärtom: först evakuerar soldaterna de som behöver skydd och sedan drar soldaterna sig tillbaka.

Merkels inställning kulminerade i följande uttalande:

”Många av dessa medhjälpare var också fast beslutna att fortsätta arbeta i Afghanistan. Och när jag säger det, då vill jag inte på något sätt flytta ansvaret för de beslut som fattas till dessa människor med sin inställning att hjälpa. Men jag skulle vilja peka på ett dilemma när jag fattar sådana beslut. Låt oss föreställa oss ett ögonblick att Tyskland inte bara hade börjat med Bundeswehrs utträde under våren, utan också med att anställda och lokal personal drog sig tillbaka från tyska hjälporganisationer. Vissa skulle säkert ha insett detta som en förutseende försiktighet, andra förkastade det som en attityd som medborgarna i Afghanistan lämnas i sticket och lämnas åt sitt öde. ”

Låt oss anta att Merkel talar sanning och att många av biståndsarbetarna var ”fast beslutna att fortsätta arbeta i Afghanistan ” och inte ville lämna landet. Ingen skulle säkert skylla på regeringen för att inte evakuera dem som ville fortsätta arbeta i Afghanistan. Men det fanns inte ens ett erbjudande om att evakuera dem som ville komma ut. Det nämner dock inte Merkel.

Merkel talade sedan om kommande humanitärt bistånd till Afghanistan.

Västs ”framgångar” i Afghanistan

Kriget mot Afghanistan gjordes acceptabelt eller tilltalande för folk i väst, bland annat med hänvisning till västerländska värderingar. Afghanerna borde få demokrati och kvinnors rättigheter från väst. Detta glöms nu ofta när västerländska politiker rapporterar om kriget, för annars skulle hela omfattningen av västerländskt misslyckande vara uppenbar. Merkel ser det fortfarande så och ser till och med krigets framgångar. Hon sa i sitt regeringsuttalande:

”Kära kolleger, trots talibanernas snabba övertagande är jag övertygad om att det internationella samfundet också har gjort bra insatser i Afghanistan under de senaste 20 åren. Tyskland har bidragit väsentligt till detta och har tagit på sig sin del av ansvaret, inte minst genom utplaceringen av Bundeswehr, som kontinuerligt får ett brett stöd av parlamentet. ”

Vi kommer nu att titta på vad som uppgetts ha uppnåtts som framgångsrikt där och utsätta det för ett verklighetstest.

Insatserna påstås ha förhindrat terrorism

Merkel nämnde först ”Vi har uppnått målet som uppdraget startade 2001: Sedan dess har inga internationella terrorattacker kommit från Afghanistan.”

Orsaken till kriget var officiellt 9/11, som enligt den officiella versionen var planerad i Afghanistan. Media och politik tenderar att ignorera det faktum att det finns berättigade tvivel om detta, eftersom viktiga delar av den officiella utredningen av 9/11 fortfarande är hemliga och det är av allt att döma Saudiarabiens finansiering av terroristerna. Men det väcker frågor, för att säga det rakt ut kan det vara så att NATO attackerade fel land.

Kanske borde Saudiarabien i stället för Afghanistan ha ockuperats för att straffa dem som verkligen var ansvariga för 9/11.

Dessutom döljer Merkel en viktig detalj. Som ett resultat av Nato -krig i Afghanistan, Irak, Syrien, Libyen och så vidare, som alla hörde till ämnet ”Krig mot terror”, kom flyktingar massivt till Europa. Detta har lett till terrorattacker i Europa, eftersom nästan alla islamistiska terrorattacker i Europa har utförts av flyktingar.

Ännu viktigare, det fanns ingen islamistisk terror i Europa före dessa krig. Tidigare fanns Love Parade (utan mycket polisskydd) och julmarknader utan konkreta hinder, vilket har varit otänkbart sedan flyktingströmmen 2015.

Merkel ställer inte frågan om dessa NATO -krig mot terror i första hand förde terror till Europa. Istället finner hon det – se ovan – värt att kritisera att Tyskland inte gick mot Libyen med viftande flaggor.

De dyraste elnäten i världen

Sedan sa Merkel något som visar att det helt enkelt inte finns någon kritisk press i Tyskland (längre). Om det fanns skulle den diskutera Merkels  uttalanden i veckor i rad:

”Det internationella uppdraget i Afghanistan var inte förgäves för folket i Afghanistan, åtminstone inte för många enskilda öden. Det kan vi redan se när vi tittar på mycket elementära saker. Barndödligheten har halverats under de senaste 20 åren. Nästan 70 procent av afghanerna har tillgång till dricksvatten; för tio år sedan var det bara 20 procent. Över 90 procent av den afghanska befolkningen har tillgång till el; 2011 var det inte ens 20 procent. ”

Det kan vara allt. Vad Merkel döljer är att den halverade barndödligheten, enligt officiella siffror, uppvägs av 250 000 civila dödade av Nato i dess krig och att enligt officiella uppskattningar är tre miljoner människor för närvarande på flykt i Afghanistan. Det inkluderar inte ens de afghaner som är på flykt utanför Afghanistan. Kan man tala om en ”framgång” där?

Och Merkel är stolt över att Nato har fört el och vatten till Afghanistan. Men om man anser att kriget enligt officiella siffror kostade Nato 2 200 miljarder dollar, då hade man kunnat bygga hela Afghanistan med gyllene elstolpar för pengarna och det hade varit pengar kvar.

Jag är säker på att även stenålders -islamisterna som styrde Afghanistan 2001 hade varit villiga att förhandla fram västerländskt bistånd för bättre förlossningskliniker och en förbättring av el- och vattenförsörjningen om de hade erbjudits mycket mindre ekonomiskt bistånd. Och förresten, hundratusentals människor kunde fortfarande leva och bara några få hade haft en anledning att fly från landet till Europa.

Försvara friheten i Hindu Kush

Efter att Merkel listat dessa ”framgångar” i kriget i Afghanistan passade det henne att lägga till följande Förre försvarsminister Peter Struck, enligt vilken vår säkerhet också kommer att försvaras i Hindu Kush, sammanfattade detta väl

Redaktören: Wikipedia återger det kända uttalandet av Peter Struck : ””The security of the Federal Republic of Germany is being defended in the Hindu Kush too”. Wikipedia

Angela Merkel lärde sig uppenbarligen ingenting av kriget.

Självkritik a la Merkel

I slutet av sitt regeringsuttalande ställde Merkel några ”kritiska” frågor som parlamentsledamöterna svarade med. Jag citerar från förbundsdagens protokoll:

”Med allt stöd från det afghanska civilsamhället, nådde dessa mål och de värden som är förknippade med majoriteten av befolkningen i Afghanistan?
(Volker Münz [AfD]: Självklart inte!)
Skulle de stora kulturella skillnaderna tagits på större allvar, borde historiska erfarenheter ha vägt tyngre?
(Armin-Paulus Hampel [AfD]: Ja!)
Har vi underskattat graden av korruption eller dess inverkan på de ansvariga i Afghanistan?
(Skriker från DIE LINKE: Ja! – Armin -Paulus Hampel [AfD]: För sent!)
Har det internationella samfundet gjort tillräckligt för att främja politisk fred och en faktiskt inkluderande politisk process?
(Heike Hänsel [DIE LINKE]: Nej!)
(…)
Jag ställer dessa frågor med vetskap om att det vore förmodligt att ge välgrundade eller till och med avgörande svar idag.
(Heike Hänsel [DIE LINKE]: Tja!) ”

På allvar menar Merkel att dessa enkla frågor inte kan besvaras idag, även om svaren nu verkligen är uppenbara.

Och vad det helt ignorerar är det faktum att Afghanistan under NATO: s styre har blivit det största växande området för vallmofrön för heroinproduktion . Hon nämner inte ens denna ”framgång” för Nato.

”Kvalitetsmedia”

Tyvärr finns det inga kritiska medier i mainstream i Tyskland, eftersom Merkel kom undan med detta regeringsuttalande utan att bli kritiserad för hårt, vilket Anti-Spiegel -artiklarna länkade i början visar. Det kan därför antas att media återigen kommer att sjunga sången om frihet och demokrati som Nato har att föra till ett förtryckt land under nästa Nato -krig, oavsett konsekvenserna av de tidigare krigen i Afghanistan, Irak, Libyen, To point ut Kosovo och så vidare. Överallt där har Nato medfört lidande, död och förstörelse, men i inget enda land har Nato medfört välstånd, frihet och demokrati.

Kritiska medier kunde och borde ta aktuella händelser som ett tillfälle att ifrågasätta systemet som helhet och framför allt att ifrågasätta sätta Nato. Men det är inte att vänta.

Följande citat tillskrivs Egon Bahr:

”Om en politiker börjar tjata om” värderingar ”istället för att namnge sina intressen, är det hög tid att lämna rummet.”

Tyvärr gör de förment kritiska ”kvalitetsmedierna” motsatsen: när västerländska politiker tjatar om ”västerländska värderingar”, stormar de in i rummet för att rapportera i detalj. Nästa Nato -krig är därför tyvärr oundvikligt, eftersom media gör allt för att göra människor redo för krig med bråket om ”västerländska värderingar”.

Media har – precis som Merkel – inte lärt sig något av Afghanistan, Libyen, Syrien, Irak, Kosovo och så vidare.