En mycket bra sammanfattande analys ”Why the Kim-Trump Summit was a – predictable – fiasco” av mötet har redan skett av den kände fredsforskaren Jan Öberg.
LÄS HELA ARTIKELN!
Varför misslyckades toppmötet mellan Kim Jong Un och Donald Trump?
Några punkter nedan: (Översatt från engelska av mig). Engelsk text nedtill.
”Why the Kim-Trump Summit was a – predictable – fiasco”
Fred kan aldrig uppnås detta sätt.
Frågan handlar om fred, inte bara kärnvapen. USA har inte varit villigt att underteckna ett fredsavtal efter alla dessa år. När någon form av fredsprocess och fördrag har uppnåtts kan ta den specifika frågan om kärnvapen. Ingen av det här toppmötets stora killar eller media har den minsta kunskapen om vad som krävs för att skapa fred – men det vet allt om krig och militären, tror de. Och så verkar de ganska förvånad över att det här toppmötet misslyckades.
Det är en enormt asymmetrisk konflikt.
USA:s militärutgifter är 100-150 gånger större än Nordkoreas.
Sydkoreas militära utgifter är 5 gånger större, Japans är 6 gånger större och Kinas 20 gånger större.
Sanktioner betyder helvete och utgör terror.
Varför ska Nordkorea lita på USA?
USA har lurat Nordkorea förr – särskilt efter det avtalade ramverket (the Agreed Framework) som förhandlats av Jimmy Carter 1994. Förenta staterna har dragit sig tillbaka från den viktigaste överenskommelsen om kärnvapen, JCPOA med Iran – medan Iran har hållit sina löften punkt för punkt.
Innehav av kärnvapen – inte spridning – är frågan. Den allmänna inställningen även i västmedierna är partisk och inkompetent: Hur mycket kan denna president få nordkoreanerna att acceptera? Avskaffande av kärnvapen utan att USA gör det på något sätt? Och det kommer efter att USA själv vägrar att ha något att göra med fördraget om kärnvapenavskaffande och efter dess nya kärnvapendoktrin, Nuclear Posture Review, som gör användningen av kärnvapen mer sannolikt och strax efter USA (med falska motiv) har lämnat INF-fördraget – den verkliga anledningen är att den vill kunna producera mellandistansmissiler i den region där Korea och Kina råkar vara.
Verkligheten visar att fredprocessen var osannolik. Den kan fungera om amerikanska beslutsfattare och medier lärde sig stava åtminstone dessa tre ord: kunskap, ödmjukhet och rättvisa.
”Why the Kim-Trump Summit was a – predictable – fiasco”
Peace can never be achieved this way
a) The issue is about peace, not only nuclear weapons. The US has not been willing to sign a peace agreement after all these years. After some kind of peace process and treaty has been achieved, you can turn to the specific issue of nuclear weapons.
Neither this Summit’s great guys nor the media have the slightest expertise on what it takes to make peace – while, as we all know, they know everything about war and the military. And, so, they seem quite surprised at the failure of this Summit.
It’s a hugely a-symmetrical conflict
a) The military expenditures of the US are 100-150 times larger than North Korea’s.
b) South Korea’s military expenditures are 5 times larger – and you can add Japan (6 times larger) and China (20 times larger)
Sanctions means hell and amounts to terrorism
Why should North Korea trust the US?
The US has disappointed/cheated North Korea before – particularly after the Agreed Framework negotiated by Jimmy Carter in 1994.
The US has withdrawn from the most important deal about nuclear weapons, the JCPOA with Iran – while Iran has kept its promises point by point.
Possession of nukes – not proliferation – is the issue
The general approach also in the Western media is biased and incompetent: How much can this President get the North Koreans to accept? De-nuclearization for no American de-nuclearisation, that seems to be Trump deal-making. Only because the conflict is so a-symmetrical.
And that comes after of the US itself refusing to have anything to do with the treaty for nuclear abolition and after its US Nuclear Posture Review that makes the use of nuclear weapons more likely and possible by “conventionalising” them and – right after the US (with a false pretext) has left the INF Treaty – the real reason being that it wants to be able to produce intermediate-range missiles in the region where the Koreas and China happen to be.
This reality show peace-making should stop. It could stop if US decision-makers and media learned to spell at least these three words: knowledge, humility and fairness.
De som ”misslyckades” hade väl konstiga idéer om vad som kunde uppnås, och de var på USA-sidan. Nordkorea tänker inte avrusta. Nordkorea höll ställningarna och känner sig gissningsvis inte särskilt misslyckade. De kan fortsätta bygga ut samarbetet med Sydkorea, uppbackade av Kina och Ryssland.
Kärnvapen är en garanti mot att USA starta krig och invaderar landet! NK kan knappast ha missat vad som hände Irak och Libyen! Alltså kommer NK behålla sina kärnvapen…
Det finns uppgifter om att Nordkorea var villigt till stora eftergifter.
”North Korean foreign minister Ri Yong-ho said North Korea had not asked for the US to ease all sanctions in exchange for concessions it was willing to make on its nuclear program, going against Trump’s account on what transpired.
”Ri Yong-ho, said that the North offered to dismantle Yongbyon – it’s primary nuclear facility. He added that Pyongyang also offered to permanently halt testing of nuclear weapons and long-range missiles, but the US asked for even more.
”It became crystal clear that the US was not ready to accept our proposal,” Ri said. Business Insider
Den amerikanska utrikespolitiken är i högsta grad inrikespolitik och det paradoxala är att en skådis från Hollywoods B-lag, Ronald Reagan, kunde förhandla fram ett nedrustningsavtal utan att på hemmaplan stämplas som landsförrädare. Reagan var undantaget som bekräftar regeln.
De flesta presidenter som befunnit sig i den situationen att de kunnat dra sig ur en väpnad konflikt har oftast valt att eskalera konflikten i stället, för att inte framstå som svaga inför stundande val.
Därför måste väl detta misslyckande i Hanoi trots allt ses som ett framsteg, om än litet, för det har tagit ”Fire and Fury” -skränet bort från dagordningen.
Det som europeiska observatörer missat är nämligen att demokrater hemma i USA redan varnat Trump för eftergifter till ”diktatorn Kim”, som det alltid heter. Inte nog med att Trump omgett sig med krigiska rådgivare som Pompeo och Bolton, han angrips av demokraterna – inte för sina uteblivna fredsinviter utan för sin bristande vilja till ytterligare militära interventioner. Det är oacceptabelt att dra sig ur Syrien och Afghanistan t.ex, men när Trump ger order om angrepp då jublar demokraterna: ”The beautiful missiles” som ett nyhetsankare utropade när Syrien bombades.
För Nordkorea är situationen olycklig då man fortsatt kommer att utsättas för sanktioner som hämmar den ekonomiska utvecklingen. På detta område borde övriga stormakter gå samman och hjälpa Nordkorea, USA kommer att fortsätta med sin diktatpolitik så länge de kan.
Koreanerna har lärt sig av Väst att det bästa försvaret är ”weapons of mass destruction”. Se hur det gick för Irak när västmakterna var säkra på att de inte hade några. Se på Libyen som godtroget avstod emot ”löften” från Väst.