Vicepresidents-debatten mellan Harris och Pence: USA: s politik är inte ”polariserad” utan vilar på en bred överenskommelse. Vilken?

18
2906
Mike Pence och Kamala Harris. Bild: Commondreams.

I onsdags kväll (USA-tid) ägde debatten mellan vicepresidenkandidaterna Kamala Harris och Mike Pence rum.

En Youtubeinspelning av debatten finns längst ned.

DN skriver att detta var en betydligt lugnare debatt än den mellan Donald Trump och Joe Biden häromveckan.

Sputniknews inleder sin mer informerande artikel ”USA: s vice president Mike Pence och Kaliforniens senator Kamala Harris debatterade och attackerade varandra i frågor om pandemin, Iran, klimatförändringarna och polisvåldet innan de avslutade debatten genom att diskutera valbedrägerier.”

Rolf Nilsson, som funnit och översatt artikeln av Caitlin Johnstone nedan kommenterar Johnstones artikel i mail till mig: ”Den här utmärkta sammanfattningen bekräftar det Johnstone skrev. De för vanliga amerikaner viktiga frågorna behandlas inte. Fattigdom, sjukvård, arbetslöshet, militärutgifter, krigföring osv.”

Catarina Östlund: skriver på annan plats ”Kamala Harris hamnade långt ner på listan bland icke-vita när man skulle utse demokraternas presidentkandidat i USA. Opinionsundersökningar gjorda på senare tid visar att icke-vita tenderar att rösta efter klass och inte identitet.

När vi samlade in namn mot NATO i Göteborg, så talade jag med många många invandrare, som sa, att myndigheterna i Sverige var ”alldeles för snälla” typ mot invandrare, ungefär som den vanlige svensken tänker. Inte en enda gång hörde jag talas om att svenskarna var rasister….det hörs däremot väldigt ofta från den sk identitetsvänstern.
Den identitetsvänster som nästan bad till Gud att Hilary Clinton skulle vinna presidentvalet, för att hon var kvinna. Att hon till exempel kritiserade Obama för att han uteslöt en kärnvapenattack mot Iran, och att hon ville låta ta livet av Julian Assange för att han avslöjat att hon i sina e-mail direkt kunde kopplas med krigen i Syrien, i Libyen och med direkt hjälpt till Al-Qaida och IS…,och att hon är det militärindustriella komplexets marionett, det betydde mindre, det viktiga var att hon var kvinna.”

Men vad tycker nu Caitline Johnstone i Melbourne, som jag publicerat flera artiklar?

USA: s politik är inte ”polariserad”; Den är i det närmaste en allmän överenskommelse

av Caitlin Johnstone

När man betraktar amerikansk politik verkar det som om det finns två vanliga politiska fraktioner som är mycket starkt oeniga. ”Divided” är ett ord som ofta används. ”Polarized” är ett annat.
Det är naturligtvis sant att en hel del känslor kommer fram i debatten mellan dessa två fraktioner, och det mesta är verkligen negativt. De kontroversiella ämnena i nyhetsrapporteringen i USA innehåller vanligen mer än ett ämne som lyfter fram den frätande fiendskapen mellan dem.

Men bakom alla förolämpningar och heta debatter är dessa två fraktioner faktiskt rasande överens. De håller hela tiden med varandra.

De är överens om att den amerikanska regeringen bör förbli centrum för ett världsomspännande imperium; de käbbar bara ilsket över några detaljer om hur detta imperium ska drivas, som t.ex. om den saudiska kronprinsen borde ha fått någon liten konsekvens för att ha lemlästat en Washington Post-reporter med en bensåg.

De är överens om att USA till varje pris bör förbli jordens enväldiga härskare; de bråkar bara högljutt över några detaljer i hur det ska se ut, som om dess militärbaser kan namnges efter konfedererade generaler eller ej (Sydstaterna i inbördeskriget).

De är överens om att det bör finnas en massiv amerikansk militär närvaro runt om i världen. De ifrågasätter bara väldigt små saker, som om huruvida några tusen av dessa trupper ska stanna kvar i Tyskland eller flyttas till Polen.

De är överens om att det måste användas oändligt med militärt våld för att upprätthålla det USA:s imperium; de ställer bara till med en stor show för att diskutera om det militära våldet bör vara mest fokuserat på Syrien eller Iran.

De är överens om att det är nödvändigt att hota hela planeten med kärnvapen samtidigt som man ökar sin aggression mot andra kärnvapenmakter. De grälar bara fram och tillbaka om vems finger som ska vara på avfyrmningsknappen.

De är överens om att det är nödvändigt att med järnhand kontrollera världsekonomin. De tvistar bara om strategin, som hur och när man ska sjösätta ett handelskrig med Kina.

De är överens om att miljön bör fortsätta att förstöras; de kämpar bara om mindre detaljer, som om det bör göras några justeringar av vinstmarginalerna för gröna energiföretag.

De är överens om att inkomst- och förmögenhetsklyftorna ska bestå i USA. De är bara
passionerat oense om hur de ska bevaras, som om alla amerikaner ska få ytterligare en liten ekonomisk stimulans i år på 1200 dollar.

De är överens om att USA bör fortsätta att styras som en plutokrati; de munhuggs bara över de mindre detaljerna, som om huruvida dessa plutokrater ska betala lite mer i skatt eller inte.

De är överens om att amerikanerna bör fortsatt utsättas för en massiv och aggressiv propaganda; de diskuterar bara om den ska utföras av Fox News eller MSNBC.

De är överens om att amerikanerna bör omsorgsfullt övervakas och att deras yttranden ska kontrolleras noggrant. De diskuterar bara detaljerna, som om högertyckare censureras
oproportionerligt mycket på sociala medier eller inte.

I alla de frågor, som i stor utsträckning på allvar påverkar vanliga människors vardag, är dessa två politiska fraktioner helt överens. De ställer bara till mycket oväsen om den lilla procent av frågor där de är oeniga.

De tillåter inte någon öppen diskussion om det oligarkiska imperiet borde fortsätta att existera; alla deras frågor, argument och låtsasdebatter kretsar i stället kring hur det ska upprätthållas.

Detta är vad de båda partierna är skapade för att göra. De är utformade för att hindra den
amerikanska befolkningen från att tydligt förstå vad den verkliga debatten handlar om, vilket gör att den som förlitar sig på en världsbild som gynnar någon av dessa dominerande fraktioner oundvikligen kommer att drabbas av förvirring och missuppfattningar. De utgör ett slags perceptuella filter, utformade för att dölja den enda riktiga debatten om USA: s politik.

Den verkliga debatten i amerikansk politik är inte den mellan de två partierna som är överens med varandra om praktiskt taget allt som betyder något i varje del som betyder något. Den verkliga debatten är mellan de två partierna tillsammans, mot dem som inser att hela den det nuvarande amerikanska politiken måste spolas.

Den verkliga politiska debatten i USA är mellan (A) dem som förstår att USA: s imperium är den mest destruktiva kraften på denna planet och är korrupt från topp till tå, och (B) de som instämmer i de vanliga partiernas framställningar, vilka är utformade för att stödja USA: s imperium.

Om politik var på riktigt i Amerika, skulle detta vara den debatt som alla ser. Inte mellan två mordiska herar i 70-årsåldern som försöker överrösta varandra om vem som hatar socialismen mest, utan mellan den sida som motsätter sig det oligarkiska imperiet och den sida som främjar och skyddar det.

Men politik är inte på riktigt i USA. Det är en show. En tvåhänt kasperdocks-show för att distrahera publiken medan ficktjuvar rånar dem i smyg. Om du vill se saker tydligt, så bortse helt och hållet från den falska dockteatern och fokusera i stället på att främja den verkliga debatten: den som handlar om att USA:s oligarkiska imperium är
korrumperat bortom all räddning och måste byggas om från grunden

Debatten enligt CNBC

Föregående artikelInternationell kampanj – Vi kräver åtal i Haag för brott mot mänskligheten i Chile!
Nästa artikelÄven terrorister från Syrien strider i Nagorno-Karabach – men nu vapenvila! Ska den hålla?
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

18 KOMMENTARER

  1. Fantastisk beskrivning av Caitlin Johnstone, som ständigt i vad hon än skriver lyckas höja sig över alla andra.

  2. Det är väl som sig bör i USA. En fluga kammade hem debatten. Som bekant flugor drar sig till sopor. Allt snack efteråt handlade om den flugans debatt taktik och finess och hur den valde lyckades sätta sig på drömplatsen, d v s, toppen av sopberget.

    På press mötet efter debatten sade superflugan – ”I am the fly who landed on Mike Pence – this is why I did it. I for one couldn’t believe what my ten thousand eyes were seeing”

    • Talesättet ”flugor kan lukta sig till dött kött” stämmer väldigt bra när det gäller kristen fundamentalsiten Pence.
      Men han är inte det edna illaluktande köttbiten bland de styrande i Washington. Det finns ett annat köttberg som också heter Mike som också är kristen fundamentalist som också luktar än värre. https://www.youtube.com/watch?v=sQNHb_sKudM

  3. Den beklämmande sanningen om gangsterstaten USA! Och märklig är väl den närmast sjuka intresse som svenska fulmedia visar för detta Kalle-Anka val…Man kan tro att det är svenskarna som ska ”välja” en marionett till Vita Huset! Kan meddela svenska media att det är INTE många som bor i Sverige som har rösträtt i USA…

  4. Knock-out av Caitlin Johnstone.

    Hon kommer således från Australien och är inte släkt med en annan kvinnlig Johnstone, Diana, som är amerikanska och sedan länge bosatt i Paris och har gett ut den mycket läsvärda memoarboken ”Circle of Darkness”.

  5. Det har aldrig handlat om “demokrati”, “friheter” och “rättigheter”. Angreppen på och hatet mot Ryssland och det ryska folket har långa anor. Det handlar om hämnd för att Ryssland omintetgjorde Khazaria. Dessa mörka krafter gör och har gjort allt för att förstora Ryssland sedan dess. Att Ryssland är dessutom Kristet Ortodox gör hatet mot Ryssland av som verkar utan att synas (Djupa Staten) ännu värre. Vilka är dessa? Deras säte är i City of London och ligger bakom alltifrån första Krim kriget till mordförsöken och morden mot Rysslands Tsarer, till förstörelsen av Ryssland under fyllon Yeltsin. Man hörde inte mycket om “demokrati”, “rättigheter” och annat skitsnack om “aktivister” eller “friheter” under tiden då Yeltsin styrde Ryssland. Inte heller SvT ojade om det utan körde med propagandanumret om att Yeltsin var ett offer för Stalins anhängare, mm. Under tiden pågick plundringen av Ryssland för fullt. Nästan alla de som blev miljardärer och oligarker över en natt är knutna till City of London och de som styr utan att synas. Om detta kan man läsa mer här:
    http://thesaker.is/the-mortal-battle-of-the-perfidious-albion/ mindre

    Det är samma krafter som numer också driver på krigshetsen och hatet mot Kina. Planen är att förstöra Kina eftersom Kina hotar det globala herraväldet som City of London åtnjuter. På det stora hela är den stora strategin mot både Ryssland och Kina mer eller mindre samma: omringa, skapa interna motsättningar (etniska, religiösa) och omstörta de styrande som värnar om Rysslands och Kinas väl och ve. Det finns dock ett stort skillnad i det avseende. Till skillnad från Ryssland har inte City of London maffian och/eller dess medlemmar någon makt över Kina. Vilket gör jobbet eller snarare drömmen om att förstöra Kina ofantligt svårt frö den Djupa Staten. På vilket sätt den pågående pandemin hetsen är en del av strategin för att underkuva Kina klargörs här:

    http://thesaker.is/western-lockdown-to-shut-down-china/

    City of London har insett att dess herravälde inte varar länge. Därför är City of London/den Djupa Staten till och med beredd att starta ett tredje världskrig än att förlora dess minst 500 år gamla globala herravälde.

    https://ratical.org/ratville/CAH/warisaracket.html

    Det finns en ljusglimt dock: USA som jo är inhet annat än en benknäckare åt City of London är på gränsen till ett inbördeskrig och riskerar att även ett brytas samman i olika stater och/eller sammanslutningar av delstater (inte så olikt Rysslands). Blir det så tappar City of London rejäla muskler för härska. Tragisk nog är allt det som påskyndar USAs sammanbrott inte bara önskvärt utan en absolut nödvändighet för att undvika jordens slutgiltiga undergång.

  6. Thank you Caitlin Johnstone! Det var den bästa beskrivningen hittills av hur fake demokratin ser ut i USA. Som Benny påpekar är det slående hur den svenska propagandamaskinen förstorar upp denna talanglösa fars i media och nedslående att ingen tillåts framföra en avvikande åsikt.
    SVT har blivit ett krigshetsande och demokratifientligt centrum för spridande av rena lögner.
    Hade det som kallas granskningsnämnden verkligen varit en granskningsnämnd så hade hela SVT blivit fällt för länge sedan.

  7. Ja visst fortsätter det gamla vanliga i USA:s utrikespolitik. Om denna ändras beror det mest på att man bakom kulisserna ,utan insyn, har överenskommit om något nytt. Tittade just idag på f.m. i en kartong med tidningsurklipp om USA. Hittade ett klipp med en intervju med USA:s avgående ambassadör. (Hon var utvald av Obama och måste gå när Trump tog över). Den amerikanska Sverige-ambassadören underströk det gemensamma mellan partierna i USA. Vi svenskar skulle inte oroa oss för stora förändringar för att en ny president nu kommit till Vita Huset. Min egen kommentar: Betrakta inte Trumps påstådda rysslands-vänlighet som ett tecken på att en ny president kommit till makten. Redan i feb 2015 hade US-Armys tidning Military Rewiev en lång artikel på fördelarna för USA att glömma bort bråket med Ryssland.

  8. Caitline Johnstone har så rätt i sin analys: Den ”demokratiska” debatten syftar till att förvirra för att riktigt viktiga frågor inte ska kunna förstås av allmänheten. Man vill inte att allmänheten ska förstå och då kunna vända upp och ner på spelbordet. Demokrati är vad man gör den till. Partierna gör sin demokrati. Vi våran. Men tyvärr finns f.n. inte förutsättningarna hos tillräckligt många människor. F.n. Detta kan dock ändra sig snabbt. Som det flera gånger gjort i historien.

  9. City of London sammanfattat av Clement Attlee, som var det förenade kungadömets premiär minister from 1945-1951:

    “Over and over again we have seen that there is another power than that which has its seat at Westminster. The City of London, a convenient term for a collection of financial interests, is able to assert itself against the government of the country. Those who control money can pursue a policy at home and abroad contrary to that which is being decided by the people.””

    Vill man fördjupa sig i City of London och dess förehavande
    https://canadianpatriot.org/2020/03/09/sugar-and-spice-and-everything-vice-the-empires-sin-city-of-london/

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here