Vilka grupper bryr sig mest om klimatförändringar?

18
1775
Klimat och ras. Bild UNZ

I kvälls-serien “Aktuella artiklar för ett år sedan och idag” återpubliceras denna artikel som är aktuell och lika intressant idag, eller hur?

Denna artikel Vilka ras/etniska grupper bryr sig mest om klimatförändringar? har vänligen översatts av en infödd Söderbo som driver den intressanta bloggen “Björnbrum”.

Redaktören: Jag har tagit bort ordet “raser” ur titeln

“Modern forskning och vetenskap har påvisat det numera endast finns en art av människa, i form av Homo sapiens, kvar på Jorden. Detta gör att begreppet ur ett taxonomiskt perspektiv inte har någon relevans.[1][2][3] Inom antropologin råder konsensus om att det inte finns människoraser, och man anser att försök till identifiering av rasskillnader mellan människor är rent ovetenskapligt” Wikipedia.

Trots denna brist med gammaldags användning av begreppet “ras” är artikeln som baseras på en undersökning riktigt intressant.

Notera betydelsen av socioekonomiska förhållanden och klass…

Undersökarna skriver “De sex målgrupperna identifierades med hjälp av en stor nationellt representativ undersökning av amerikanska vuxna som genomfördes hösten 2008. Undersökningsundersökningen omfattade omfattande, djupgående mått på allmänhetens trosuppfattningar, attityder, riskuppfattningar, motivationer, värderingar, politiska preferenser. , beteenden och underliggande hinder för handling. Sex grupper kan urskiljas i alla dessa dimensioner och visar mycket olika nivåer av engagemang i frågan.”

 


Vilka grupper bryr sig mest om klimatförändringar?

Klimatförändringarna påverkar oproportionerligt medlemmar i missgynnade samhällen och grupper som möter socioekonomiska ojämlikheter, inklusive många färgade. När USA blir mer rasmässigt och etniskt mångfaldigt blir det allt viktigare att främja allmänhetens engagemang för klimatförändringar i olika grupper.

Tidigare forskning har visat att färgade i USA, inklusive hispanics/latinamerikaner, afroamerikaner och andra icke-vita ras-/etniska grupper, är mer bekymrade över klimatförändringar än vita.

Hispanics/latinamerikaner i synnerhet, tenderar att vara de mest bekymrade. Här använder vi data från våra två undersökningar Climate Change in the American Mind som genomfördes 2019 för att undersöka fördelningen av Global Warming’s Six Americas vilja att delta i klimataktivism, samt valfrågeprioriteringar hos de tre största ras/etniska grupperna i USA: icke-hispanic/latino-vita, icke-hispanic/latinamerikanska afroamerikaner, och hispanics/latinamerikaner

Amerikaner i USA kan kategoriseras i sex olika grupper baserat på sina övertygelser, attityder och handlingar relaterade till den globala uppvärmningen. De “mycket oroade” (“Alarmed”) är de mest säkra på att den globala uppvärmningen sker, är mest bekymrade över den och stöder tydligast klimatpolitik och åtgärder. De “berörda” (“Concerned”) tror också att den globala uppvärmningen sker och ser den som ett allvarligt hot, men tenderar att uppfatta den som mer avlägsen och mindre brådskande än de oroade.

Nästan sex av tio amerikaner är antingen oroade eller berörda. De “försiktiga”, “frånkopplade” och “tvivlande” (““Cautious,” “Disengaged,” and “Doubtful”) befinner sig i olika stadier för att förstå den globala uppvärmningen och är mindre engagerade i frågan. De “avvisande” (“Dismissive”) tenderar att avvisa verkligheten och hotet från den mänskliga orsakade globala uppvärmningen och motsätter sig att åtgärder vidtas för att hantera den.

Vi finner att hispanics/latinamerikaner (69%) och afroamerikaner (57%) är mer benägna att vara oroliga eller bekymrade över global uppvärmning än vita (49%). Däremot är vita mer benägna att vara tvivlande eller avvisande (27%) än hispanics/latinamerikaner (11%) eller afroamerikaner (12%).

Jämfört med vita rapporterar hispanics/latinamerikaner och afroamerikaner också större vilja att delta i en kampanj för att övertyga valda tjänstemän om att vidta åtgärder för att minska den globala uppvärmningen. Mer än en av tre hispanics/latinamerikaner (37%) och afroamerikaner (36%) säger att de “definitivt” eller “förmodligen” skulle gå med i en kampanj, medan ungefär en av fem vita (22%) säger det.

Vi frågade också amerikanerna hur viktiga 29 olika politiska frågor kommer att vara för att avgöra deras röstning vid presidentvalet 2020.

Bland de registrerade väljarna säger en majoritet av hispanics/latinamerikanerna att den globala uppvärmningen kommer att vara “mycket viktig” för deras röstning (57%; rankad 6) – vilket är jämförbart med vikten av invandringsreformen (57%; rankad som sjunde). Medan ungefär hälften av afroamerikanerna säger att den globala uppvärmningen kommer att vara “mycket viktig” för deras röst (53%), rankas den på 16: e plats i deras lista över frågeställningar. Cirka en av tre vita (35%) säger att den globala uppvärmningen kommer att vara “mycket viktig” för deras röst (rankad 17).

Forskning tyder på att färgade personer kan vara mer bekymrade än vita för klimatförändringar eftersom de ofta är mer utsatta för miljöfaror och extrema väderhändelser. Ett särskilt viktigt exempel är att färgade människor förmodligen är mer utsatta än vita för luftföroreningar. Ojämlik exponering för miljöproblem som detta kan också åtminstone delvis förklara varför hispanics/latinamerikaner och afroamerikaner rapporterar större avsikt att delta i klimataktivism.

Jämfört med vita i USA är färgade personer mindre politiskt polariserade i sina åsikter om klimatförändringar, och är mindre benägna att identifiera sig som republikanska eller politiskt konservativa. Till exempel visar våra data från 2019 att 46% av vita identifierade sig som republikaner (eller lutande åt republikanerna) jämfört med 19% av hispanics/latinamerikaner och endast 6% av afroamerikaner.

I själva verket, när vi kontrollerar statistiskt för skillnader i partitillhörighet mellan ras/etniska grupper i våra analyser, är afroamerikaner inte mer oroade eller bekymrade över global uppvärmning.

Latinamerikaner är emellertid fortfarande mer oroade eller bekymrade än vita, även när man kontrollerar för skillnader i partidentifiering.

Således kan skillnader i politiska åsikter mellan vita och färgade personer förklara vissa ras-/etniska skillnader i oro för och engagemang i klimatförändringar.

Att förstå hur olika grupper av människor uppfattar och svarar på klimatfrågor, och varför det finns skillnader mellan grupper, kan hjälpa till att förbättra kommunikationen om klimatförändringar mellan olika grupper och effektivare stödja allmänhetens engagemang och åtgärder.

Föregående artikelLäs Stefan Lindgrens bok “Vitare kan tvätten inte bli. EU:s historieskrivning om andra världskriget.”
Nästa artikelGlad midsommar!
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

18 KOMMENTARER

    • Nejdå, utan de som “följer pengarna”. D v s de är på jakt efter de rikedomar som Europa stal och än idag stjäl från Afrika. Alltså kräver de det som är egentlig deras – sweet payback time ,-)

  1. Kina, Indien och Afrika bryr sig minst om “klimatförändringarna”, Kina och Indien bygger nya kolkraftverk varje vecka.

    • Jo. det stämmer nog men kom ihåg att man även stänger, i alla fall i Kina, många gamla kolkraftverk eftersom de smutsar ner för mycket! Sen är det också så att energin behövs för att producera de varor vi i väst importerar från dessa länder!

      • “Sen är det också så att energin behövs för att producera de varor vi i väst importerar från dessa länder!”

        Så det är ändå västerlandet och de vita européerna som är det egentliga problemet?

      • Kina stänger en massa gamla fossil kraftverk och ersätter som med nya effektiva som släpper ut betydligt mindre föroreningar. En anledning är miljön, men även att dom har nått sin tekniskt-ekonomiska livslängd. Dom är helt enkelt utslitna och går inte att renovera. USA gör samma sak men ligger av historiska skäl mellan 10 till 20 år efter Kina. Kina behöver energi, inte bara för tillverkning för export, utan för att eliminera fattigdom, vilket som har lyckats mycket bra med. Den nya energin är främst kärnkraft, vindkraft och solkraft. De nya fossilkraftverken kommer att vara ekonomiskt-tekniskt slut efter 30 till 40 år, alltså 2060, och då kommer dom att rivas, och man räknar med att ny teknologi då tar över, som Torium reaktorer. Kina driver alltså en mycket klyftig långtidsplanering. Vad som verkligen är intressant är att man efter 2010 har stängt ner tiotusentals kolgruvor, en del mycket stora.

  2. Topp 10 kolproducenter 2019

    PR China 3550 Mt fördubblat produktionen, fem ggr större än USA
    India 771 Mt fördubblat produktionen, lika stor som USA
    USA 685 Mt har minskat 5-10 %
    Indonesia 549 Mt
    Australia 483 Mt
    Russia 420 Mt
    S Africa 259 Mt
    Germany 169 Mt
    Poland 122 Mt
    Storbritannien är inte ens med på listan.

    Source: IEA Coal Information 2019

  3. “Vilka ras- och etniska grupper bryr sig mest om klimatförändringar?”

    Snacka om fejkfråga….
    Alla vi här vet att det inte finns raser bland människor.
    Etniska grupper finns men bedöma dem efter klimatförändringar är också fejk.

    Men om vi kommer till politiska grupper så är frågan inte längre fejk.
    Frågan om klimatförändringar betyder mer för människor till vänster i politiken än de till höger.
    Orsaken torde vara att de här två grupperna saknar förtroende för varandra.

    • Du har rätt om “ras”, ett begrepp som ändå används mycket i debatt, i vanligt tal och politiskt. Jag har ändrat titeln på artikeln och förklarar varför jag gör det.

      • Jag tror det är så att med identitetspolitik förvandlas vissa ord till invektiv.
        Det är människors sätt att försvara sig mot angreppen.
        Längre tillbaka när samhället mera styrdes av en klasskampsretorik blev kapitalist ett skällsord.
        Det kan förvissa vara så fortfarande men långt från samma utsträckning som tidigare.
        Istället har tillkommit andra politiska skällsord som ersättare.
        Ordet rasist är väl det mest tydliga.

  4. Vi talar ofta om hur energi genereras, solkraft, vindkraft, kärnkraft osv. Vad som är mest intressant i Kina är hur den förbrukas. Allt elektriskt är indelat i fem klasser, mest eller minst energieffektivt. Alla är märkta. Förr tände man i 200W lampa i salongen. Idag använder man ett punktljus på 3W. Det är en energibesparing på 98.5%. Parkbelysning går på sparlåga, och går på fullt med en rörelsesensor när någon går förbi. Belysningen i trappuppgångarna slås på av ljudet när någon kommer, etc.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here