Zelenskys rådgivare är positiv till möjligt fredsavtal med Ryssland i vår

4
1121

RT rapporterar att Zelenskys rådgivare
Alexey Arestovich sa att samtal med Moskva har blivit mer ”konstruktiva”
Han har sagt att Moskva och Kiev kan underteckna en fredsavdelning under de närmaste veckorna.

”Jag tror att vi kommer att få ett fredsavtal i början av maj, eller kanske till och med tidigare. Vi ser hur det går, ”sade Arestovich på måndag, medan den visade sig på politiskt aktivist Mark Feygins YouTube-kanal. Han tillade att i det bästa fallet kunde en affär om återkallandet av ryska trupper till och med nås inom ”en till två veckor”.

Rådgivaren sade att den fjärde samtalsrundan som genomfördes på måndag via videolänk, var något mer ”konstruktivt”. Mykhailo Podolyak, en annan ukrainsk presidentrådgivare, sa att förhandlarna hade tagit en ”teknisk paus” till tisdag för ”förtydligande av enskilda definitioner”.

Förhandlare har tidigare kommit överens om civila evakueringsvägar från städer som hamnstaden Mariupol vid Azovhavskusten, helt omgiven av ryska trupper och styrkor från Donetsk Folkrepublik (DPR). RT.

Zelensky har nyligen uppmanat ryska trupper att lägga ned vapen. Independent.

Ryssland och Ukraina håller fredsamtal varje dag via videokonferens, sa chefen för den ryska delegationen Vladimir Medinsky i måndags.
”Samtal med den ukrainska delegationen fortsätter i videokonferensformatet varje dag, sju dagar i veckan. Det här formatet hjälper till att spara tid och pengar. Vi strävar efter att göra allt för att uppfylla de uppgifter som ställts av (Ryssland) Vladimir Putin för den fredliga framtiden för Ryssland, ”sa han. Yenisafakat

Tysklands förre rikskansler Gerhard Schröder har haft ett intensivt samtal med Putin och erbjuder sig att medla. Politico.eu

I Ryssland har en redaktör protesterat under en nyhetssändning här.

Föregående artikelÄven människor i Donbass dödas i kriget
Nästa artikelVita Hjälmarna (White Helmets) följer med al-Qaida till Ukraina?
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

4 KOMMENTARER

  1. ”…förhandlarna hade tagit en ”teknisk paus” till tisdag för ”förtydligande av enskilda definitioner””.

    Kiev kvalifiserade BS, anledningarna kan vara: att ”regrupera trupperna eller för att få vapenleveranser på plats”.

    Samtidigt som ”förhandlas”, tackar Zelinsky Faccebook för uppmaning till att döda ryssar, tom president Putin. Även i internationell rätt är det ett brott att uppmana till mord. Dessutom ringer utrikesminister Kuleba till A Linde och ber att stödja ytterligare sanktioner mot Ryssland. Ingenting tyder på att det finns någon ”GOD TRO” i förhandlingarna.

  2. Amatör som jag är vill jag inte säga för mycket men som jag tror kommer alla skränare här om rysk invasion av Ukraina med tiden får förbereda sig att sätta på sig foliehatten.
    Därför jag inte direkt tror på en stormning av Kiev.
    Det beror på det Ukrainska militära motståndet och Västvärldens inblandning.
    Därför det är inte i Rysslands intresse att annektera Ukraina.
    Ej heller att göra Ukraina ryskt.
    Bara att få de ryska områdena Donbass i öst säkra från Ukrainsk aggression.
    Och då måste Ukraina avnazifieras samt avmilitariseras.

    Det är hela operationen + att Ukraina förbinder sig att inte joina NATO som drastiskt skulle ändra styrkeförhållandet till Västvärldens och USA:s fördel och en brutal säkerhetsrisk för Ryssland.

    Som jag tror är specialoperationens huvuduppgift nu att hålla den Ukrainska militären och dess nazistiska delar i ett strypgrepp tills den ger upp.
    Alltså inte total invasion. (För i så fall hade ryssarna gjort det med en enda gång)
    Och på den punkten är Ryssland beredd att gå väldigt långt.
    När så sker kommer Ryssland omgående släppa greppet och dess militär dras tillbaka.
    När sedan Banderastan med dess Azovister är krossat kommer ett Ukraina byggas upp på nytt.

    Kommentera gärna på det här!

    • Personligen tror jag egentligen inte att Donbassregionen är av störst intresse för Putin, utan mer en slags förevändning. Snarare har den tilltagande natofieringen av Ukraina alltmer kommit att oroa Putin, möjligen med en gnagande oro över att man tänker försöka återta Krim. När Ukraina tillsammans med USA och trettio andra länder – inklusive Sverige – hade sin militärövning i Svarta havet i somras, kan det mycket väl ha blivit droppen som fick bägaren att rinna över. För vad gick egentligen övningen ut på, utöver att samordna Ukrainas militär med Nato? Kanske ett litet förspel till hur man skulle kunna återta Krim? Med trettiotvå länder i Svarta havet som övar krigföring mot en gemensam fiende, råder det väl knappast några tvivel om att Putin känt sig pressad. Och naturligtvis var det precis det som var meningen.

      Därefter började Ryssland mycket riktigt att bygga upp trupper längs Ukrainas gränser. Först för att försöka få till stånd förhandlingar med Ukraina, och alla dessa ledare från väst. Men när inte ens tillstymmelsen av en lillfingernagel gavs i utbyte – som exempelvis en acceptans för annekteringen av Krim – blev Putin ännu mer trängd, och såg sig till sist tvingad att ta steget fullt ut. Så med retoriken om avnazifiering (vilken iofs inte är osann), gjorde Putin sin största blunder någonsin. Han litade på de rådgivare som ville övertyga både sig själva och Putin att det skulle bli en promenadseger. Och här står vi nu, med ett Ryssland som är närmast mer avskytt i väst, än vad någonsin Sovjet var. Och jag är rätt säker på att Kreml, och Putins inre krets, snart nog inser att det är Vladimir Putin själv som nu måste offras. Det är ytterst tveksamt om han ens själv önskar stå till förfogande i valet 2024. Och det finns kanske egentligen ingen annan väg för Ryssland, om man vill påbörja någon slags upptining eller återskapande av bättre relationer till världssamfundet – för att inte tala om Ukraina. En försoningsprocess mellan dessa broderfolk, blir en mycket plågsam och svår process för båda parter, ja, kanske allrahelst för Ryssland. Med Stalins svältbestraffning av Ukraina för dess stöd till nazityskland under och efter andra världskriget i kollektivt minne, blir det här en otäck återupprepning av historien.

      Det är faktiskt inte otänkbart att Chrustjov ”skänkte” Krim till Ukraina, just som en eftergift för att kunna återförbrödra dessa folk med tanke på hur Ukraina behandlats av Stalin. Därför blir det också av stort intresse just hur frågan om Krim kommer att hanteras i kommande förhandlingar. Skulle exempelvis Ukraina kunna acceptera att Donbass blir en autonom region, i utbyte mot att även Krim får liknande status? Vi ska komma ihåg att Krims parlament redan under tidigt nittiotal röstade för autonomitet gentemot Ukraina, inte att de specifikt ville tillhöra Ryssland. Det var ju också så att både Ukraina och Krim hade sina respektive marinbaser i Sevastopol. I och med annekteringen blev Ukraina sålunda utan marinbas i Svarta havet. Det finns onekligen intressanta aspekter här, för om Ukraina bara kunde ge efter i Natofrågan, finns reella möjligheter till någon form av upptining i relationerna mellan Ukraina och Ryssland. Men det förutsätter nog som sagt att Nato håller tassarna borta.

    • Huvuduppgift är att eliminera det hot mot Ryssland som expansionen av NATO utgör och det hot som främst Azovbataljonen utgör. Ingen skall inbilla sig att USA har några fredliga eller vänliga avsikter för framtiden. Det är bara att läsa USAs långa meritlista av plundringar, krig, sedan USAs tillkomst. USAs rustnings- och krigsindustri är USAs kärna och grunden och filosofin för dess existens. USAs existensform är plundring och krig. NATO är inget försvarssystem, dess avsikt och syfte är för att underlätta USAs framtida plundringståg, krig. Ryssland är inte dummare än man förstår. Zelensky har rätt. NATO, snarare USA, kommer aldrig att undsätta något annat land, om det inte gynnar USAs plundringsfilosofi.

      Jag kan skönja att Kina har den långsiktiga lösningen, vilken man redan har testat och tillämpat inom Kina, men man måste låta USA och deras underordnade hegemonilakejer själva förstöra sin egen uppbyggda hegemoni och maktstruktur som bygger på våld, kontroll och övervakning, och det sker just nu med alla sanktioner. Det finns förebilder i historien, ett är romarriket, som föll sönder av många orsaker, men stora orsaker var en allt mer kontrollerat och styrt samhälle, kontrollerad och styrd handel och affärer, man förbjöd bland annat att driva affärer utan direkt närvarande statlig representant. Sedan reste sig lokal folk mot Roms överhöghet lokalt, man struntade helt enkelt i dom så systemet vittrade sönder. Rom kunde heller inte ekonomiskt underhålla alla sina olika besittningar lång borta från Rom, vilket är identiskt med vad som händer med USA idag. USA massiva krigsmaskin kan helt enkelt inte vara aktiv överallt för att härska, hota och styra.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here