Avveckla primärvårdens vårdvalssystem och inför etableringskontroll

3
344

Denna artikel är en replik på DN Debatt 23/10 “Avveckla primärvårdens vårdvalssystem och inför etableringskontroll” av med dr Jan Halldin. Detta på artikeln “”Primärvården kan inte vänta – dags för en nationell reform” DN 20/10 av det mycket tunga författarkollektivet Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges läkarförbund; Lars Engqvist, socialminister (S) 1998–2004; Göran Hägglund, socialminister (KD) 2006–2014; Bo Könberg, sjukvårds- och socialförsäkringsminister (L) 1991–1994; Ingela Thalén, socialminister (S) 1990–1991, 1994–1996; Bengt Westerberg, socialminister (L) 1991–1994.

Publicerar artikeln av Jan Halldin, som är en ledande debattör i hälso- och sjukvårdsfrågor.

 

Jan Halldins artikel.

Lagen om valfrihetssystem (LOV) trädde i kraft 2009 och blev obligatorisk inom primärvården 2010. Samtidigt började rätten att lokalisera offentligt finansierade vårdcentraler där det är mest lönsamt, att tillämpas (etableringsfriheten).

Under de första två åren efter vårdvalets införande ökade antalet vårdcentraler med 19 procent. Övervägande antalet nya offentligt finansierade vårdcentraler är privata och hade efter två år med obligatoriska vårdvalssystem lokaliserats till storstadsregioner och till områden med hög tillgänglighet och service.
Det fria vårdvalet inom primärvården är detsamma före och efter att LOV trädde i kraft – något de flesta nog inte känner till.

LOV inom primärvården har blivit en form av ”tvångslag” för ökad privatisering. Privata vårdcentraler lokaliseras där det är mest lönsamt nämligen i storstadsregioner medan glesbygden missgynnas som en konsekvens av etableringsfriheten.

Efterfrågan av vård har fått styra och inte vårdbehoven. Ett större vårdutbud som finns i hög- och medelinkomstområden gynnas av en efterfrågestyrd vård medan låginkomstområden med ett mindre vårdutbud missgynnas. Viktade ersättningar har inte minskat det ojämlika vårdutbudet.

Riksrevisionen (RiR 2014:22) visade att primärvårdsbesökare med lindriga symtom hade gjort fler läkarbesök efter införandet av primärvårdens vårdvalsreform medan de sjukaste patienterna gjort färre.

Primärvårdens vårdvalssystem har också gjort det möjligt för offentligt finansierade digitala vårdföretag att teckna avtal med privata vinstdrivna vårdcentraler som ingår i ett vårdvalssystem. Dessa fristående digitala vårdföretag som Kry, Min doktor med flera ställer diagnoser, ger behandlingar och kan sjukskriva på enbart digitala kontakter. Det är risker för feldiagnostiseringar, felbehandlingar m.m.
Denna digitala vård försvagar en redan hårt ansträngd primärvård och urholkar läkarrollen. Denna typ av vård har dessutom drivit upp sjukvårdskostnaderna för enskilda landsting. Däremot är digital vård ett bra komplement i den ordinarie vårdcentralens arbete speciellt i glesbygdsområden.

Primärvårdens vårdvalssystem har under lång tid ifrågasatts

Vårdens styrnings- och driftsformer måste förändras. Att avskaffa Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom primärvården och införa etableringskontroll är en bra början. Därigenom försvinner eller i varje fall försvåras också de fristående digitala vårdgivarnas möjligheter till offentlig okontrollerad finansiering.

Göran Dahlgrens bok ”När sjukvården blev en marknad. Effekter och alternativ” rekommenderas för vidare läsning.

Jan Halldin är läkare, medicine doktor, specialist i allmän psykiatri och i socialmedicin och före detta klinikchef inom beroendevården Stockholms läns landsting.


Författarna av debattartikeln i DN berör inte de centrala frågor som Jan Halldin tar upp i sin replik. Dessa sex författare sammanfattar sina åsikter så här:

För att säkra en utbyggd primärvård till hela befolkningen krävs en nationell reform:

Nationellt uppdrag för primärvården. Det behövs ett lagstadgat nationellt basuppdrag för primärvården för likvärdig vård i hela landet. Utrymme för lokala lösningar för landsbygd och i glesbygd måste finnas. Alla måste försäkras en tillgänglig primärvård.
Fast läkare genom listning hos en läkare – inte hos en vårdcentral. Det måste vara tydligt för patienten vem som är ansvarig läkare. Den läkare som individen listar sig hos ska fungera som fast läkare.
Mer resurser till primärvården. Vi behöver en rejäl satsning på primärvården i hela landet med kraftfulla incitament för att få fler ST-tjänster och fler specialister i allmänmedicin.
Listningstak. Tillgången till den egna läkaren behöver säkras. Därför behövs ett tak för hur många invånare som kan dela på en läkare.

Snart är det dags för en ny regeringen att leverera. Vi förväntar oss förslag om en nationell primärvårdsreform där listning hos läkare för alla invånare blir verklighet. Då blir förutsättningarna goda för att tillgängligheten och kontinuiteten i primärvården ska förbättras i hela Sverige; en reform för befolkningens bästa.

Kommentar: Jag har behandlat Göran Dahlgrens bok i två bloggartiklar.
När sjukvården blev en marknad – Effekter och alternativ.
”Fyra förslag för en bättre och mer jämlik vård.

I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.

3 KOMMENTARER

  1. Problemen inom välfärden, vård, skola och omsorg, kan beskrivas mycket kortfattat likaså lösningen.
    1. Problemet är att privata företag har släppts in i välfärden för att producera vinst.
    2. Lösning heter AVPRIVATISERING. Ansvaret för och utförandet av tjänster inom välfärden utförs enbart av det allmänna.

    Det borde vara självklart för var och en att varje skattekrona skall gå till välfärden. Inte en skattekrona till vinster i privata företag.

    Talet om valfrihet är en bluff. Det handlar i stället om att medborgarna får framföra ett önskemål om plats på en skola, vårdcentral eller äldreboende. Alla kan inte samtidigt gå i samma skola, besöka samma vårdcentral eller bo på samma äldreboende. Ett kösystem, kallat valfrihet, för att legitimera vinster i välfärden.

  2. “1. Problemet är att privata företag har släppts in i välfärden för att producera vinst.
    2. Lösning heter AVPRIVATISERING. Ansvaret för och utförandet av tjänster inom välfärden utförs enbart av det allmänna.”
    OK Arne, men vilken regering skall kunna (eller vilja) stå för denna AVPRIVATISERING?

    • Bertil C!
      Det glädjer mig att vi är överens om mina två punkter. Som din fråga implicerar ser det inte särskilt ljust ut i regeringsfrågan avseende avprivatisering av välfärden. Inget av de regeringsalternativ som verkar gångbara idag är intresserade av avprivatisering. Med lite god vilja skulle man kunna hävda att V är intresserad av att driva denna fråga. Men jag har mina dubier. V kommer dock aldrig att kunna rubba de övriga sju riksdagparierna i denna fråga.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here