Det stora spelet om Centralasien

4
736

Artikeln Det stora spelet om Centralasien – version 3.0? har skrivits av Pål Steigan 2 februari 2021 och snabbt översatts av Rolf Nilsson. Pål Steigan har nyligen besökt området.

Pål Steigan

Det stora spelet om Centralasien

Det stora spelet – The Great Game – Больша́я игра́, var namnet på striden mellan det brittiska riket och det ryska imperiet, för kontroll över Centralasien. Denna kamp varade under större delen av 1900-talet. Från brittisk sida handlade det om att skapa en buffertzon från det ottomanska riket till Afghanistan, för att hindra Ryssland från att komma in i Persiska viken och Indiska oceanen. Efter den 11 september 2001 lanserade USA sin egen version av The Great Game 2.0. Detta inkluderar det nästan 20-åriga kriget i Afghanistan. Med det kinesiska ’Silk Road Belt’ kan man eventuellt prata om en version 3.0, men en där rollerna har ändrats.

Brittisk geopolitik

Termen ’The Great Game’ sägs ha myntats av den brittiska kaptenen Arthur Conolly, som använde den i ett brev till major Henry Rawlinson. Den som populariserade termen för en större publik var Rudyard Kipling, i romanen Kim (1901). 1800-talet var en period då britterna konsoliderade sin makt över den indiska subkontinenten, samtidigt som Ryssland expanderade till Centralasien. Ända sedan Ivan IV (populärt kallad Ivan den förskräcklige) på 1500-talet, hade Ryssland varit intresserad av en handelsväg från Moskva till Indien. Från 1824 till 1854 tog Ryssland kontroll över det kazakiska khanatet, i stort sett det nuvarande Kazakstan. Det förstärkte Rysslands intressen söderut och det motsvarande brittiska intresset för att begränsa för sin ryska rival. För en tid blev Amu Darya Rysslands gränsflod i söder, medan britterna kämpade för att få kontroll över Afghanistan.

Det stora spelet 2.0

Genom boken The Grand Chessboard (Det stora schackbrädet) lanserade den mäktige och mycket inflytelserika säkerhetsrådgivaren Zbigniew Brzezinski, en amerikansk version av The Big Game. Underrubriken American Primacy And Its Geostrategic Imperatives berättar i klartext vad det handlar om, nämligen USA: s kamp för världsherravälde och de geopolitiska krav som ställs på imperiet. Den geopolitiska termen för Eurasien var “World Island”. Det går tillbaka till Sir Halford John Mackinder, som anses vara grundaren av geopolitiken.

Henry Kissingers, och Zbigniew Brzezinskis Det stora schackbrädet, är en relansering av samma tänkesätt och blev ledande för USA: s Eurasia-strategi efter Sovjetunionens kollaps. Efter den 11 september 2001 använde Bush-administrationen det momentum som skapades, för att rycka in i Centralasien, först genom kriget mot Afghanistan och sedan med upprättandet av baser och allianser i de tidigare centralasiatiska sovjetrepublikerna.

Det handlade om geostrategi och inringning av Ryssland och Kina, men också om kontroll över de enorma olje- och gasreserverna i Centralasien.

Copyright: Le Monde Diplomatique 2000.

2001 handlade detta också om potentiella rörledningar från Centralasien, via Afghanistan till Indien och Pakistan.

USA använde baserna i Centralasien i kriget mot Afghanistan, och under parollen ”de som inte är med oss är emot oss” tvingade USA land efter land att underkasta sig hot om vad som annars skulle hända. Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan deltog alla i Operation Enduring Freedom. Läs: USA:s militära närvaro i Mellanöstern och Centralasien. Men 2014 stängde USA sin sista militärbas i Centralasien, nämligen flygbasen Manas i Kirgizistan.

The great game, version 3.0?

USA:s politik med sanktioner mot Ryssland och sedan också sanktioner och handelskrig mot Kina, har drivit samman de två stormakterna till en allt närmre allians. 1969 var Kina och Sovjetunionen inbegripna i ett kortlivat gränskrig med varandra, och skepsisen mellan dem var under lång tid stark. Men med en gemensam fiende som hotade dem båda, lade de gammalt groll åt sidan och utvecklade, vad båda parter nu kallar, en militär allians.

Genom Shanghai Cooperation Organization har de också utvecklat ett ramverk för ett omfattande eurasiskt samarbete. De utbyter övervakningsdata, köper och säljer vapen sinsemellan och utvecklar infrastruktur för handel och kommunikation. Obama-administrationen och dess efterträdare Trump-administrationen har verkligen brutit mot alla regler i läroboken om hur imperialistiska stormakter ska möta sådana allvarliga utmanare.

Då hjälper det inte mycket att Atlantic Council i sin Kallt Krig 2.0-strategi mot Kina försöker rätta till skadan genom att rekommendera ett närmande till Ryssland. Av vilken anledning skulle Ryssland och Vladimir Putin ta sådana inviter på allvar? Och bör denna nya taktik genomföras av människor som de Rysslands-hatarna Victoria “Fuck the EU” Nuland och Samantha Power?

Läs: Atlantic Council med strategi för kallt krig mot Kina (på norska)

och/eller USA:s flotta agerar i Sydkinesiska sjön medan Atlantic Council tar fram rapport för kallare krig mot Kina (på svenska).

Dessutom har styrkeförhållandet mellan stormakterna, och särskilt mellan USA och Kina, förändrats enormt sedan 2001. Vid den tiden var Kinas nominella  BNP i dollar 1,214 miljarder dollar, eller 12% av USA:s. År 2020 var Kinas nominella BNP 14,86 miljarder dollar, eller 71% av USA. Mätt i köpkraft har Kina sedan länge passerat USA och nominellt förväntas det ske 2028.

Detta betyder att USA inte på något sätt har samma möjlighet att placera sig på kartan i Centralasien som de gjorde efter 9/11, och särskilt inte med Bridge and Road Initiative eller Silk Road Belt, som vi har kallat den. Genom detta enorma infrastrukturprogram är hela Eurasien länkat samman och huvudsakligen på Kinas villkor.

Republikerna Centralasien har därför helt andra ramvillkor att hantera än för 20 år sedan, och det gör de.

Kazakstan, som är den rikaste av de centralasiatiska republikerna, och den med mest olja, naturgas och mineraler, ligger mitt på norra sidenvägen och kommer att kunna dra nytta av sin historiska roll som en ”vägkorsning” eller järnvägsknut:

Kazakstan har olja och gas, men också guld i stora mängder, koppar, uran, sällsynta mineraler och inte att glömma; fosfat, som allt jordbruk är helt beroende av.

Vad med de andra republikerna?

De fem tidigare sovjetrepublikerna hade gjort sig själva en stor tjänst genom att avskaffa suffixet -stan och bara kallat sig för till exempel Kazakien, Uzbekien, Turkmenien, Tadzjikien och Kirgizistan, eftersom det finns stora skillnader mellan dem. Kazakstan är det största och rikaste, Uzbekistan har flest invånare, och är som Kazakstan på väg uppåt ekonomiskt.

Uzbekistan exporterar också olja, gas och mineraler, men har samtidigt ett mycket produktivt jordbruk, som sysselsätter över en fjärdedel av befolkningen.

Före coronakrisen uppskattade IMF att landets BNP i köpkraft kommer att öka med 44 procent till 2025. Landet delar den rika Ferganadalen med sina grannar Kirgizistan och Tadzjikistan, och jordbruket är viktigt för alla tre. De två senare är de minsta av de fem republikerna i areal. Utifrån invånarantal är Uzbekistan den största med 33 miljoner invånare, Kazakstan 19 miljoner, Tadzjikistan 9,5 miljoner, Kirgizistan 6,4 miljoner och Turkmenistan 6 miljoner. Kirgizistan var offer för en färgrevolution 2005, den så kallade “tulpanrevolutionen“, och de interna konflikterna i landet kan fortfarande inbjuda till något liknande i framtiden. Kirgizerna talar ett turkiskt språk, medan tadzjikerna talar en persisk dialekt.

Turkmenistan var en del av den ursprungliga sidenvägen med staden Merv som nav. Uzbekistan är känt för de legendariska städerna Samarkand och Bukhara. Idag får Turkmenistan lättast mediebevakning på grund av presidenten på livstid.

Saparmurat Niyazovs infall.

Kinas roll

Kina är den största och viktigaste investeraren i regionen. Enligt kinesiska data var utländska direktinvesteringar 2018 från Kina till Kazakstan 3,8 miljarder dollar, Turkmenistan 1,98 miljarder dollar, Uzbekistan 412 miljoner dollar, Tadzjikistan 316 miljoner dollar och Kirgizistan 47 miljoner dollar. Kazakstan och Uzbekistan försöker fokusera kinesiska investeringar på utvecklingen av icke-primär produktion.

Sedan 2012 har Kina varit den största köparen av kazakiskt uran. 57 procent av all export i regionen går till Kina. Kina är den största köparen av turkmenisk gas. För Turkmenistan fungerar Kina som praktiskt taget den enda källan för valutainflöde till budgeten. Uzbekistan levererar också gas till Kina.

SCO: medlemmar mörkgröna, observatörer ljusgröna och dialogpartner gula.

Shanghai-gruppen, SCO, grundades den 14 juni 2001 av ledarna för Folkrepubliken Kina, Ryssland, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan. Organisationen täcker nu stora delar av den eurasiska kontinenten. Turkmenistan deltar inte. Annars deltar alla centralasiatiska republikerna ekonomiskt, militärt och kulturellt.

«Flervektorpolitiken»

Den andra veckan i januari 2021 besökte fotografen och tolken Knut Erik Aagaard Kazakstan på uppdrag av steigan.no. Vi har förmedlat våra intryck och preliminära analyser genom denna artikelserien. Där deltog vi i en presskonferens med tankesmedjan för strategiska frågor. En stor expertpanel satt redo bakom sina masker för att svara på frågor från de inbjudna journalisterna, av vilka det nu finns något tiotal av i Nur-Sultan.

Det som de presenterade var vad de kallade ”fler-vektor-politiken.”

Flera talare pratade om detta, och en av mina frågor till panelen handlade om det. Kazakstan har grannar som Kina i öster och Ryssland i väster. Invånarna talar ett språk som tillhör den turkiska språkfamiljen och har en bra relation med Turkiet. I söder har de grannar som Iran och Indien och som ett land, där 70 procent av invånarna är muslimer, förhåller det sig till den muslimska världen och de arabiska länderna.

Kazakstan är medlem i bland andra följande internationella organisationer: Commonwealth of Independent States (CIS), Shanghai Cooperation Organization, Euro-Atlantic Partnership Council, Turkic Council och TÜRKSOY. Det har också en Individual Partnership Action Plan med Nato. Landet har spelat en medlarroll i Syrien genom den så kallade Astana-plattformen och de utvecklar gradvis sina förbindelser med EU.

Kazakstan ser sig alltså väl betjänt av “att vara vänner med alla”, samtidigt som det de facto står under beskydd av både Ryssland och Kina. I den mån man kan säga att det finns en version 3.0 av The Big Game, är det med helt andra spelregler och med fler deltagare än tidigare.

 Läs artikelserien om Kazakhstan: I österled: Kazakhstan 2021

4 COMMENTS

  1. I klar text: väst försöker klamrar sig fast vid en svunnen tid. Världshistoriens tåg har lämnat de västliga stationerna och begärt sig österut för gott. Det fanns många chanser att hoppa på det historiska tåget dock givet sin hybris struntade väst i ta det tillfälle i akt. Nu närmar vi oss föredetting imperiets sista dans på världsscenen …

    https://www.voltairenet.org/article211982.html

  2. En läsare mailade mig “Hej igen, apropå din blogg om Centralasien, så vet du kanske att Bildt outsourcade delar av UD 2009.
    Centralasien och Kina hamnade under ISDP i Nacka. Svante Cornell leder tankesmedjan men finansieras av UD.
    Jag försökte få ut information om UDs finansiering av ISDP, men fick nobben. Sveriges relation med främmande makt riskerade att skadas, var motiveringen.
    Du vet utredningen som Lundin gjorde om FNs kärnvapenkonvention? Han är Senior Fellow på ISDP.
    ISDPs ordförande är Anna Wieslander som är Atlantic Councils nordeuropachef. Hon är tidigare hög direktör på Saab. ISDP har kontor även i Washington.”

  3. Rekommenderar för det historiska perspektivet boken: https://en.m.wikipedia.org/wiki/The_Great_Game_(Hopkirk_book)
    Kanske en av de bästa faktaböcker jag läst som dessutom är spännande som en äventyrsroman. The Great Game betyder för övrigt två saker, dels “game” som i spel och dels “game’ som i jaktbyte. Så även översättningen “Det Stora Jaktbytet” är relevant. Skall snart läsa om boken inför en eventuellt kommande resa till Kazakstan, Kirgizistan, Kina och Pakistan utmed den av kineserna byggda Karakoram Highway. Allt beror på hur pandemin utvecklas.

  4. Att den riktiga världen har flyttat öster ut och permanent bosatt sig i öst är väl helt klart, men vad som skrämmer är den intensiva Bagdad Bob propagandan i media att så kan det ju inte vara. Det är samma gamla tillämpning av nazisternas metoder att upprepa lögnen tills den förhoppningsvis blir en sanning. Trump vräkte ur sig vad som helst, när som helst hur som helst, men Biden är en erfaren politiker och hans uttalanden är intressanta för alla innehåller nu en brasklapp att han vet att världen har ändrat sig och det nu gäller att anpassa sig till det, eller gå under.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here