Vilka vann EU-valet!?

18
469

EU-valet analyseras fram och tillbaka i alla större (och flera mindre) europeiska media. Inte så konstigt.

Låt mig bara ge dels några huvudresultat och dels ett par kommentar.

I. Hela EU.

1. Valdeltagande ökade, men var mycket lägre än i de flesta val till de olika ländernas parlament (riksdagar). Bra för EU:s anseende.
2. Generellt storseger för globalist- och kapitalistvänliga partier.
3. Men ändringar inom grupper av sådana partier. Traditionella socialdemokratiska partier center-högerpartier och konservativa, företrädare för globalisering, imperialism och vanligen stöttepelare till USA:s folkrättsvidriga krig gick tillbaka. Å andra sidan gick Liberalerna fram. Totalt 56 färre röster för dessa tre grupper. Bra besked för alla antiimperialister och antikapitalister.

4. Populister och så kallade “högerinriktade nationalister” ökade med 34 röster eller med 44 %. Dessa grupper är i viss utsträckning kritiska mot globalisering, imperialism och därmed mot USA. Denna splittring inom kapitalismen är bra för arbetarklassen och folket.

5. Den reformistiska vänstern gick tillbaka med ungefär 25 %, tråkig indikation.

6. “De Gröna” gick framåt med 33 % – bra förstås.

Kommentar: Man kan hoppas på att resultatet leder till en avmattning i federaliseringen, till tveksamhet mot militarisering i Pesco, till ökad styrka i kritiken mot USA:s krig- och ekonomiska politik som är till nackdel för Europa.

Tänker här på USA:s Iran-politik, på hårda trycket mot EU att föra en självständig Iran-politik, på USA:s tryck på EU-länder att välja det dyrare och sämre alternativet att köpa gas från USA i stället från Ryssland (Nordstream 2).

 

Och på de illegala sanktionerna mot Ryssland som drabbar europeisk industri. Merkel har flera gånger manat till ökad självständighet från Europas sida. Nu kan detta ske med något större kraft genom stöd från populister-nationalister. Business Insider, Deutsche Welle: We need to fight for Europe. och The Guardian.

 

II. Inom några större länder och Sverige.
Tyskland: “Höger-partiet CDU/CSU vann, men De Gröna kom på andra plast med 21 %, långt före socialdemokraterna på drygt 15 %
Frankrike: Här vann som väntat Le Pens Rassemblement national (RN) med 23 % mot 22 för Marcrons La République en marche / MoDem. En stor motgång för denne federalistiskt inriktade EU-entusiast. Särskilt i norra Sverige hade RN stora framgångar. RN har en del reformkrav som tilltalar arbetarklassen, som har störst nackdel av migrationen. Delar av vänstern verkar inte ha förstått detta. Tredje plats till de gröna, som var störst i åldern 18-25 år. Före Socialistpartiet och Melenchons parti som måste se detta som en stor motgång.
Nu uppmanar Marine Le Pen Macron att upplösa nationalförsamlingen och utlysa nyval. här.
Storbritannien: Storseger för Farages nya Brexistparti och katastrof för Mays högerparti med färre än 10 % av rösterna – hälften så många som liberalerna som inte lika mycket förknippats med Brexit. En stor katastrof menar Tersia May. här. Corbyn har ingen anledning att jubla över sina 14 %.
Italien: Storseger för Lega Nord.
Spanien-Portugal: Framgångar för socialdemokraterna, ej alls för “populister-nationalister”

Sverige: En stor framgång för främst SD, i andra hand för närstående M och KD, samt Centern. Stor tillbakagång för Mp, trots Greta Thunberg som inte blivit någon “profet i sitt fädernesland.

Bild:Aftonbladet
Resultaten blev tämligen annorlunda i Skåne där SD var störst och hade omkring 30 % i flera kommuner.

Bild:Aftonbladet

På kommunnivå är skillnaderna ännu större. I Boden där jag mest växte upp fick socialdemokraterna drygt 40 %. I Stockholm där jag bor nu fick SD 8 %, något mindre än i Uppsala där jag studerade medicin. Sedan blev jag distriktsläkare i industristaden Avesta där S fick 32 % och SD 23 %. Kom sedan till Karlshamn, där S nu fick 28 % och SD 23 %. Arbetade bl.a. som distriktsläkare i fyra år i närbelägna industriorten Olofström, där S fick 33 % och SD 27 %, en ökning med 12 %. Olofström ligger 2 mil från Jimmie Åkessons hemstad Sölvesborg.

Sammanfattningsvis: Den stora bilden är den viktigaste. En försvagning för pro-USA globalister är det främsta, positiva resultatet. Kanske ett mindre dålig relation till demoniserade Ryssland. Framgångar för De Gröna är det andra positiva resultatet.
Den allra störste vinnare är dock Kapitalet, som inte alls ifrågasätts.

18 COMMENTS

  1. Anders,
    Beträffande resultatet i EU-valet och dina kommentarer noterar jag att du hör till dem som odlar myten om att den nationalistiska extremhögern ”i viss utsträckning” skulle vara kritisk mot globalisering, imperialism och därmed mot USA. Därför skulle en ökning av deras röster ”vara bra för arbetarklassen och folket”.

    Jag har alltid ansett och argumenterat för att detta är en farlig illusion; den extremnationalistiska högern är bara en annan sida av samma farliga antidemokratiska högerkrafter som USA-imperialismen och den internationella vapenindustrin. Nu börjar detta samband bli alltmer uppenbart genom Steve Bannons energiska arbete för att organisera och samordna de europeiska högernationalisterna med motsvarande krafter i USA. Ett mål för Steve Bannon, med stöd av president Trump, är att ultranationalisterna ska ta makten över EU och krossa unionen för att undanröja en potentiell ekonomisk och politisk konkurrent till USA. “Steve Bannon var inte bara arkitekten bakom Donald Trumps kampanjstrategi hösten 2016. Han var också presidentens tyngste rådgivare under sju månader 2017, och låg bakom flera av hans mest kontroversiella utspel ” (DN 19 maj -19).

    Steve Bannons europeiska opinionsarbete har uppmärksammats i massmedierna, bland annat i DN och Aftonbladet. Ett exempel:
    https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/a/jdvQre/gladjelos-resa-med-steve-bannon-pa-korstag-mot-eu

    Alltså, förhoppningarna på extremhögerns antiimperialism har svikits. Men är det inte bra om de krossar EU med hjälp av USA? Verkligheten blir allt krångligare att orientera sig i för dem som anser att vi i kampen mot huvudfienden USA-imperialismen ska alliera oss med alla, inklusive fascister och nazister. Låt oss fantisera om att Trump och fascisterna – de öppna och de maskerade – lyckas krossa EU. Vad kommer sen?
    EU är en nyliberal kapitalistisk konstruktion som inte går att demokratisera inifrån. Därför måste unionen upplösas och ersättas av ett internationellt samarbete på demokratisk grund mellan självständiga stater. Men det är viktigt att unionens upplösning – dess interna konflikter blir allt djupare – sker under demokratiska krafters kontroll. Därför är det allvarligt att vänstern i EU-parlamentet kraftigt har försvagats, tyvärr med hjälp av missriktat principfasta EU-motståndare som inbillar sig att EU försvagas av deras röstskolk.
    Vid sidan av detta ser vi hur våra egna Nato-vänner varnar för Rysslands försök att splittra EU och värnar om ”den transatlantiska länken”. Krigsminister Hultqvist månar om sina speciella kontakter och avtal med Trump och regeringen vill inte irritera USA genom att ratificera FN:s förbud mot kärnvapen. Aningslöshet eller kollektiv självmordsplan?

    Det är inte enkelt att orientera sig i en verklighet som blir alltmer absurd. Men viktigare än någonsin att hålla tungan rätt i mun och hela tiden utgå ifrån strävan att stärka samarbetet mellan vänstern, miljörörelsen, kristna humanister, fredsrörelsen och solidaritetsrörelsen. Ett aktuellt exempel är Malmö European Forum, som hölls på Kvarnby folkhögskola den 4 maj. Tord Björk, en av mina favoriter bland politiska aktivister, berättar i Miljömagasinet 24 maj under rubriken ”Enande av miljö-, freds- och solidaritetsrörelsen” (finns tyvärr bara i papperstidningen) om forumet, som samlade drygt femtio deltagare och arrangerades på initiativ av Jordens Vänner i samarbete med Aktivister för fred, Corporate Europe Observatory, Folkrörelsen Nej till EU, Fredsministerium, Kvinnor för Fred, Miljöpartiet Skåne, Nordbruk och Svenska Freds Malmö-Lund. Ett frö som växer och en gnista av hopp…

    • Visst är det så. Vänsterns “röstskolk” marginaliserade vänsterkrafterna i EU-parlamentet ytterligare. Det är bara att betrakta “maktbågen” efter valet i EU-parlamentet för att enkelt konstatera det. Istället var det proletärhögern som mobiliserade och lyckades förskjuta hela vänstern i marginalen där de själva befinner sig. Maktcentrumet idag i EU-parlamentet blev den konservativa högern tillsammans med liberaler och som båda flankeras av socialisterna på vänstersidan och arbetarhögern på högersidan.

      Grovt generaliserat tycker jag högern vann valet på sin pragmatiska förmåga och vänstern förlorade på sin idealism. Man kan undra vad människor som Anders Åberg m.fl. tänkte på egentligen i sitt ivriga bojkottande av EU-valet?
      Själv utnyttjade jag självklart min rösträtt.

    • Britta,
      Jag håller helt med dig i första delen av kommentaren. Vi har inget gott att tala väl om extremhögern och ge illusioner om att de är bra för arbetarklassen och folket. Extremhögern är lika kapitalistisk som den övriga högern, men det som gör dem till extremister är att de är arbetar- och folkfientliga. På 30-talet ansågs nazisterna vara bra för arbetarklassen och folket – och se hur det gick.

      Den senare delen är jag kritisk till. Det eftersom alla dessa organisationer, som t ex ‘Nej till EU’, ‘Nej till NATO’, osv, inte berättar om att det är kapitalismen som är orsaken till krig, miljöförstörelse, etc. Att vädja till kapitalismen om att de ska slakta deras gås som värper guldägg är lika lönlöst som att spotta på en sten. Till detta behövs nya grepp. Vi borde göra som Greenpeace och störa kapitalet, t ex störa varje militärövning, blockera fartyg, flygplan, etc med vapen till andra länder, störa olje- och koltransporter, strejka, etc. Vi måste alltså göra livet svårt för varje borgare och kapitalist.

      • “Vi har inget gott att tala väl om extremhögern och ge illusioner om att de är bra för arbetarklassen och folket. Extremhögern är lika kapitalistisk som den övriga högern, men det som gör dem till extremister är att de är arbetar- och folkfientliga. På 30-talet ansågs nazisterna vara bra för arbetarklassen och folket – och se hur det gick.”

        Mord och skottlossningar på offentliga platser i Sverige mer eller mindre varenda dag och du pratar om den nya fredliga och växande folkrörelsen Sverigedemokrater som om de skulle vara nazister. Om inte vänstern svikit arbetarklassen så tror jag faktiskt ditt parti Sveriges Kommunistiska Parti hade lyckats övertyga fler än 450 väljare över hela riket. Det vill säga två promille av hela den svenska valmanskåren. Nu är det förvisso inte sluträknat men så var valresultatet när jag skrev den här kommentaren.

        https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/misstankt-mordforsok-i-goteborg-3

        Jag väntar på en förklaring varför man hittar de flesta av partiets Sverigedemokraternas väljare i kvarter, bostadsområden, glesbygd, landsbygd m.m. just där Sveriges arbetarklass finns. I landsändan där du bor är Sverigedemokraterna ibland största partiet eller jämstora med det klassiska arbetarepartiet Socialdemokraterna. Hur upplevs egentligen det här tillkortakommandet för en övertygad kommunist?
        Jag menar det är ju faktiskt en viss skillnad mellan största partiet och två promille. Bara det borde ju uppmana till viss självkritik istället för bara förfasa sig över andra politiska rörelser.

        • Var har du fått siffran 450 ifrån – när inte ens valmyndigheterna känner till hur många röster vi har fått? Slutresultatet där även visar småpartiernas resultat presenteras väntas först i slutet av veckan.

          Säg mig – hur skulle vi ha svikit arbetarklassen? Det finns en arbetarklass av alla nationer – och inte bara av svenska – i Sverige.

        • “Säg mig – hur skulle vi ha svikit arbetarklassen? Det finns en arbetarklass av alla nationer – och inte bara av svenska – i Sverige.”

          Förneka det nationella Sveriges betydelse för den svenska arbetarklassen är ingen särskilt bra idé. Speciellt inte när nyhetsrubriker liknar ett samhälle i socialt förfall. Särskilt de äldre känner inte igen sitt land längre. Folk (inkl. mig) kommer undra vad folkhemmet tog vägen? Det kommer skapa motrörelser som faktiskt kan bli betydande. Det största partiet inom “Övriga partier” blev Gustav Kasselstrands Alternativ för Sverige. Tvärs emot vad jag trodde nådde de aldrig 1% för fria valsedlar till nästa riksdagsval men de fick c:a en halv procent mot 0,1 procent i valet i höstas så man måste ändå konstatera de är växande.

  2. “Populister och så kallade “högerinriktade nationalister” ökade med 34 röster eller med 44 %. Dessa grupper är i viss utsträckning kritisk mot globalisering, imperialism och därmed mot USA. Detta är bra för arbetarklassen och folket.”

    Den typen av nationalism du välkomnar Anders är inte en nationalism som bygger på tanken om nationers rätt till oberoende. Tvärtom den typen av nationalism bygger på tanken om nationen som bestående av en enda etnicitet. I Sverige innebär det knappt 8 miljoner etniska svenskar mot drygt 2 miljoner icke-svenskar. På sikt har man alltid historiskt krävt att man skall förenas med sina blodsbröder på andra sidan gränsen vilket innebär krig speciellt i Europa där samma etnicitet är spridd över olika länder. Och när styrkeförhållandena ökat ännu mer har man alltid hävdat den egna etnicitetens strategiska behov och intressen, “lebensraum”. “Anti-imperialismen” för nationalisterna har alltid inneburit ett stöd för den egna imperialismen mot den konkurrerande imperialismen.
    Det är för mig obegripligt att det skulle vara bra för folket och arbetarklassen.

    • Jag försvarar på intet sätt rasism. Hur pass rasistiska de olika partierna är nu vet jag inte. Men de är uttryck för motsättningar inom kapitalismen, vilket i sig är bra.

      • Så om man skall utnyttja motsättningar inom kapitalismen så skall man stödja de mest reaktionära? En märklig syn på enhets och folkfronten.

        • Jag skriver “Populister och så kallade “högerinriktade nationalister” ökade med 34 röster eller med 44 %. Dessa grupper är i viss utsträckning kritiska mot globalisering, imperialism och därmed mot USA. Denna splittring inom kapitalismen är bra för arbetarklassen och folket.”

          • Då har jag en följdfråga. Du presenterar en motsättning mellan “globalisering, imperialism och därmed mot USA” och “Populister och så kallade “högerinriktade nationalister”. Du verkar inte riktigt nöjd med att jag drar slutsatsen att du stödjer “Populister och så kallade “högerinriktade nationalister”. innebär det att du föredrar “globalisering, imperialism och därmed mot USA” ?

  3. Anders, ‘högerinriktade nationalister’???? Ska det vara det nya ordet för fascister? Före detta var det identierer, men nu har det ordet dragits ned i den brunaktiga smörjan så det kan du inte använda längre. Ska vi slå vad om namnet ‘högerinriktade nationalister’ göra samma sak?
    Jag tror definitivt inte att ‘högerinriktade nationalister’ är emot imperialism. Imperialism är kapitalism, och vad jag vet så är varje höger – även nationalister – för kapitalism.

    • Nej, RN är knappast fascister och inte heller SD. De är främlingskritiska/-fientliga nationalister, anhängare av en mer självständig fransk kapitalism.

      • Alla pratar om att det är Ryssland som försöker påverka alla val. Hur det än är med det vill jag ha osagt. Men faktum är att det är USAs extremhögern med fascisten Steve Bannon i spetsen som här i EU-valet som har påverkat. Och det utan någon kritik från varken till höger eller vänster. Steve Bannon och Le Pens RN har täta kontakter. Det var kanske därför som RN blev det största partiet i Frankrike.
        https://www.france24.com/en/20190521-france-european-elections-bannon-paris-visit-le-pen-defensive-eu-vote-rn-populists-macron

        https://therealnews.com/stories/the-bizarre-billionaire-that-backed-bannon-and-made-trump-president

        Men Anders Romelsjö nämner inte ett enda ord om detta. Utan enbart hur den andra sidan av kapitalet (Clinton & Co) försöker påverka andra val. Inte heller har han skrivit hela artiklar om Mercer och Cambridge Analytica och hur dom tillsammans de högerextrem inklusive försöker påverka USAs och europeiska val.
        Man kan säga att dom högerextrema och Bannon påverkade människor inför EU-valet, så pass mycket att RN vann.

        Varför säger du då att de ‘högerinriktade nationalisterna’ är emot imperialism om de är för kapitalism? Om du har läst Lenins artikel – och förstått den – om imperialism så hade du aldrig sagt så. Imperialism börjar i hemlandet. För att företag skall gå med vint måste de bli gång på gång bli större och konkurrera ut andra. Du kan inte kalla det för ‘självständig kapitalism’. Det finns ingen sådan.

        • Jag skriver “Populister och så kallade “högerinriktade nationalister” ökade med 34 röster eller med 44 %. Dessa grupper är i viss utsträckning kritiska mot globalisering, imperialism och därmed mot USA. Denna splittring inom kapitalismen är bra för arbetarklassen och folket.”

  4. “Och på de illegala sanktionerna mot Ryssland som drabbar europeisk industri.”

    Dessa “sanktioner” (= krigshandlingar) drabbar också, och kanske drabbade ännu mer, initialt, det europeiska jordbruket.
    Mjölkpriset sjönk som en sten, smör reades ut, Polen visste inte vad göra med sina äpplen (de kostar en tia för en tvåkilospåse på sina ställen, i Sverige, än idag) gårdar laddes ner, skuldsatta bönder tog – och fortsätter att ta – sitt liv…

    Goda skördar i Ryssland ett par år i rad och låg rubelkurs (också en följd av den ekonomiska krigföringen) gör att GMO-fri rysk spannmål kan konkurrera ut annat på vissa marknader. Livsmedelsexporten är ett diplomatiskt trumfkort lika mycket som en viktig inkomstkälla. GMO-friheten stärker kortet ytterligare (man slipper Monsanto och dess gelikar).

    Skadan på det europeiska jordbruket blir permanent eftersom Ryssland har tvingats investera i självförsörjning, (både vad gäller mat och strategiska varor, som flygmotorer till sina nya passagerarplan). En rad andra länder har självklart dragit öronen åt sig och planerar därefter, efter förmåga.

    USAs jordbruk drabbas också av sanktionspolitiken ty Kina köper soja och spannmål från andra ställen, främst Brasilien (soja numera även från Ryssland).

    Det är ingen tillfällighet att de politiska partier som är beroende av landsbygdens röster tycks generellt vara motståndare till den ekonomiska krigföringen mot Ryssland och andra livsmedelsimportörer.
    I norra Italien finns annars sedan Sovjettiden starka intressen som är beroende av den ryska marknaden (FIAT gjorde sig en hacka genom att exportera fabriker för tillverkning av utgående bilmodeller).

    Att en del av den europeiska “extremhögern” ofta är “Putinvänlig” är därför inte konstigare än att den amerikaniserade urban borgerlig flumvänstern applåderar NATO/USAs krigsbrott mot bl.a. Libyen och Syrien.

  5. Och hur mycket menar ni då att EU-parlamentet egentligen har att säga till om – enligt nuvarande struktur, med gällande fördrag (och hur skulle de kunna ändras)?

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here