Hearing: ”Militäravtalet bryter mot svensk grundlag”. Kom till nästa hearing fredag 31/5 kl 12.30!

Det drar ihop sig till omröstning i riksdagen om det militära samarbetsavtalet DCA – den 18 juni ska ledamöterna ta ställning, och i nuläget är en majoritet positiva till avtalet, med bara Miljöpartiet och Vänsterpartiet som uttalat skeptiska. Hur det är med det folkliga stödet är mer oklart, men kritiker samlas sedan en tid varje vecka utanför riksdagen för att protestera och dela ut flygblad, och för några veckor sedan överlämnades en namninsamling.

Denna soliga fredag, i viss konkurrens med Rebellmammornas körsång ett tiotal meter bort, håller Aktionsgruppen mot DCA en så kallad hearing om avtalet, vilket i det här fallet innebär att Göra Drougge räknar upp ett antal punkter på vilka man anser att DCA-avtalet strider mot svensk grundlag. Några riksdagsledamöter syns inte till, och det hade man inte heller räknat med, säger Drougge, men de hoppas att någon ändå ska fånga upp frågan så att man kan få till en ”riktig” utfrågning innanför parlamentets väggar.

Enligt aktionsgruppen går det stick i stäv med regeringsformens inledning om att ”all offentlig makt i Sverige utgår från folket” att överlämna svenskt territorium – närmare bestämt 17 militärbaser över hela landet – till amerikansk militär, vilket är grundbulten i avtalet. Att amerikansk jurisdiktion ska gälla för amerikanska soldater menar man också är grundlagsvidrigt, då ”domstolar samt förvaltningsmyndigheter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen”.

Tungt ämne

Ett långt juridiskt avtal om ämnen långt från vardagen är inte det lättaste att informera om; klimatprotesterna intill är i jämförelse ett under av konkretion. Gruppen har med sig en banderoll med texten ”Nej till USA-baser, stoppa DCA”, och när ett par tonårstjejer passerar läser en av dem budskapet högt följt av ett konsternerat ”Vad betyder dessa ord?!”

Häromveckan konstaterade Karin Utas Carlsson från Folkomröstningskampanjen mot DCA att många tyvärr inte vet vad avtalet är och vad det innebär.

– Dem som vi informerar bryr sig ofta, blir upprörda, men många går bara förbi, vill inte veta. Många följer inte nyheterna, tycker att det känns för hotfullt i världen eller är uppgivna över att det känns omöjligt att göra något, men det är det inte, sa hon då till Syre.

Jurister anmärker på otydlighet

Något som kan uppfattas både som hotfullt och främmande är kärnvapen, och även om DCA-avtalet inte har något med Nato att göra så har kritiken i båda fallen velat rikta mycket av ljuset på frågan om kärnvapen på svensk mark. Flera fredsorganisationer har anmärkt på att tydliga skrivningar som ska garantera kärnvapenfritt territorium saknas i DCA-avtalet.

Även juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har i sitt remissvar kritiserat avtalet för bristande tydlighet generellt. I yttrandet skriver man att eftersom Sverige genom DCA-avtalet verkar ”ge en främmande stormakt ständig rätt till tillträde till svenskt territorium och obehindrad tillgång till 17 anläggningar och områden” bör den proposition som läggs fram för riksdagen ”öppet och resonerande redovisa detta samt klarlägga konsekvenserna, inklusive de negativa”.

Nyligen uttalade sig statsminister Ulf Kristersson (M) på ett sätt som öppnade för kärnvapen i Sverige i krigstid, och att oppositionen efter det fortsätter hävda att det ”inte är aktuellt” med kärnvapen i Sverige tycker Göran Drougge är märkligt – han har lyckats konfrontera Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson, berättar han, men utan att få några tillfredsställande svar.

Flera andra länder har DCA-avtal med USA, men med tydliga skrivningar om vad som gäller för kärnvapen, till exempel Norge, Danmark – och Irak, något aktionsgruppen tycker är ett talande faktum.