Hur Irans ”strategiska tålamod” övergick till allvarlig avskräckning

5
701

Bild: PressTV.

En läsare skrev ”Hur många Iranska missiler slog och var samt vad Irans örfil innebär, kan man läsa om i Pepe Escobars krönika:
https://thecradle.co/articles/how-irans-strategic-patience-switched-to-serious-deterrence”.

Här följer artikeln av den kände geopolitiske analytikern Pepe Escobar

https://thecradle.co/articles/how-irans-strategic-patience-switched-to-serious-deterrence

Irans repressalier mot Israel genomfördes inte ensamma. Strategiska partner Ryssland och Kina fanns bakom Teherans rygg, och deras roll i Västasiens konflikt kommer bara att växa om USA inte håller Israel i schack.

Lite mer än 48 timmar före Irans flygmeddelande till Israel över västra Asiens himmel, bekräftade Rysslands vice utrikesminister Sergey Ryabkov vad som hittills i bästa fall hade varit hysch-hysch diplomatiskt samtal:

Ryabkov tillade, ”Vi håller ständig kontakt [med Iran]. Nya djupgående diskussioner om hela skalan av frågor relaterade till Mellanöstern förväntas också inom en snar framtid i BRICS.”

Han skissade sedan på The Big Picture:

Samförstånd med israeliska aktioner i Mellanöstern, som är kärnan i Washingtons politik, håller på att bli grundorsaken till nya tragedier på många sätt.

Iran, det bör noteras, blev just en fullvärdig BRICS+-medlem i januari, där Ryssland nu är ordförande..

Irans missilstyrningssystem använde det kinesiska Beidou-satellitnavigeringssystemet såväl som det ryska GLONASS-systemet.

Ryabkovs ”vi håller konstant kontakt” plus satellitnavigeringsinformationen bekräftar det djupt sammanlänkade samarbetet mellan det strategiska partnerskapet Ryssland och Kina och deras ömsesidiga strategiska partner Iran.

Förvandlingen av ”strategiskt tålamod” till en ny strategisk balans fick ta lite tid.


Och glöm inte Hormuzsundet

Teheran lyckades upphäva de massiva västerländska psykologiska operationerna som syftade till att driva in det i ett strategiskt misstag.

Iran började med ett missriktat mästerslag. När amerikansk-israelisk rädslaporr försvann från listorna, underblåst av tvivelaktiga västerländska ”intel”, gjorde Islamic Revolutionary Guard Corps (IRGC) ett snabbt drag i sidled och beslagtog ett israeliskt ägt containerfartyg nära Hormuzsundet.

Det var en utomordentligt elegant manöver – som påminde kollektivet väster om Teherans grepp om Hormuzsundet, ett faktum som är oändligt mycket farligare för hela det västerländska ekonomiska korthuset än ett någon begränsat anfall på deras ”hangarfartyg” i Västasien.

Till skillnad från den ”moraliska” armén som specialiserat sig på att döda kvinnor, barn och äldre och bomba sjukhus, moskéer, skolor, universitet och humanitära konvojer, riktade den iranska attacken sig mot viktiga israeliska militära platser som Nevatim och Ramon flygbaser i Negev och en informationscentrum på de ockuperade Golanhöjderna – de tre centra som användes av Tel Aviv i sin attack mot Irans konsulat i Damaskus.

Flera tidiga varningar gav Tel Aviv gott om tid att dra nytta av amerikanska underrättelser och evakuera stridsflygplan och personal, vilket följdes av en uppsjö av amerikanska militärradarer som samordnade försvarsstrategin.

Det var amerikansk eldkraft som slog sönder huvuddelen av vad som kan ha varit en svärm av 185 Shahed-136 drönare – med allt från fartygsmonterat luftförsvar till stridsflygplan. Resten sköts ner över Jordanien av The Little Kings militär – den arabiska gatan kommer aldrig att glömma hans förräderi – och sedan av dussintals israeliska jetplan.

Israels försvar var de facto mättat av kombon med självmordsdrönare och ballistiska missiler. På den ballistiska missilfronten genomborrade flera den täta labyrinten av Israels luftförsvar, där Israel officiellt hävdade nio framgångsrika träffar – intressant nog, alla träffade superrelevanta militära mål.

Hela showen hade budget som en mega storfilm. För Israel – utan att ens räkna priset på amerikanska, brittiska och israeliska jetplan – satte bara det flerskiktiga avlyssningssystemet tillbaka minst 1,35 miljarder dollar, enligt en israelisk tjänsteman. Iranska militärkällor räknar upp kostnaden för deras drönar- och missilsalvor till endast 35 miljoner dollar – 2,5 procent av Tel Avivs utgifter – gjorda med full inhemsk teknologi.

Ett nytt västasiatiskt schackbräde

USA:s dilemmat bekräftas av den tidigare Pentagon-analytikern Michael Maloof:

Vi har ett 35-tal baser som omger Iran, och de blir därmed sårbara. De var menade att vara avskräckande. Det är uppenbart att avskräckning inte längre är på bordet här. Nu blir de amerikanernas akilleshäl på grund av deras sårbarhet för attacker.

Alla spel är avstängda på hur kombinationen USA–Israel kommer att anpassa sig till den nya iransktillverkade avskräckningsverkligheten. Vad som återstår, för det historiska ögonblicket, är den betydande flyguppvisningen av muslimska Iran som på egen hand släpper lös hundratals drönare och missiler mot Israel.
Och särskilt vid den misshandlade arabiska gatan, underkuvad av förfallna monarkier som fortsätter att göra affärer med Israel över de döda kropparna av palestinierna i Gaza.

Föregående artikelVilka intressen styr världen? Läs ”Folkfienden”!
Nästa artikelUppgång och fall för USA:s lojale Juan Orlando Hernandéz, expresident i Honduras
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

5 KOMMENTARER

  1. https://www.youtube.com/watch?v=qs1n9qj3-NY

    Överste MacGregor samtalade igår med Judge Napolitano. Macgregor är pessimistisk. Han tror att Israel inte kan lägga band på sin hämndlusta. Inte ens om USA trycker på. De kommer att fortsätta spiralen tills de i slutändan tillgriper sina kärnvapen. De tror att USA ställd inför faktum tvingas följa med hur de än protesterar. Dystra tider stundar.

    • Netanyahu ler i ”duping delight” när fokuset ligger på kidnappade israeler, mördande av palestinier och iranier och t.o.m. kärnvapenkrig. Då kommer Israels och världens fårskock fokusera på detta, inte på hans olagliga brott mot Israelerna, vilket han kan arresteras och dömas för i Israel.

      Skulle Global Politics och Macgregor fokusera på detta brott skulle de sannolikt attackeras med kontrollordet ”antisemitism”, stängas ned, mörkas, eller skuggbannlysas, tror jag. https://lionessofjudah.substack.com/p/meanwhile-in-israel-8-year-old-vaccine

      Flera regeringar i världen har begått detta ”democid” mot sina medborgare. Beteckningen på brottet är inte genocid, men ”democid”.

      I brottsbalken är det ev. förgiftning, mord, förräderi och trolöshet mot huvudman. Vid polisanmälan sker ingenting. Följaktligen är svenska åklagare medbrottslingar.

      Det finns ingen rättvisa i Sverige längre och demokratin är undergrävd av monopolkapitalets medier, plattformar som lyder USA, plattformar som ljuger dygnet runt, skuggbannlyser, deplattformerar, vilseleder, samt korrupta politiker som lyder och går i deras ledband.

      Mer förvånande är att fårskocken tuggar och sväljer, samt inte reser sig, samt inte valsamverkar brett mot denna korruption, men indirekt, genom att inte organisera brett effektivt motstånd, stödjer detta. Varför gör ni det?

  2. Pepe Escobar glömmer u sin artikel att ta upp konsekvenserna för palestinierna i Gaza. Det finns inga invändningar man kan göra mot att borda och ta över det israeliska fartyget vid Hormuzsundet, men däremot har regnet av 300 drönare och ballistiska misiler fått stora negativa konsekvenser. Gaza har kommit helt i skymundan och den viktiga splittring som vi sett bland arabstaterna har gått förlorat. I stället har Israel lyckats aktivera sina ständiga försök att skapa en enad front med diverse Arabstater mot Iran. De missilträffar på uyrymda militärbaser, som Pepe Escobar rapporterar om , är glädjande nyheter. Att vi inte sett något om det i Västmedia är självklart. Det är möjligt att dessa träffar inte hade kunnat uppnås om ”svärmen” varit mindre. Missilerna som går på en höjd av 40 mil tar bara 10 min från avfyring till sitt mål, och stressar Israels, USA:s, Frankrikes och Englands ”försvar”. Så var svärmen försvarbar, just pga träffarna? Nej, det var de inte. Konsekvenserna för palestinierna har blivit alltför höga, fruktansvart höga.

  3. Iran kommer efter detta självförsvar att ge tillbaka igen i framtiden. Israel har korsat alla röda linjer sedan längesen. Men tror mej se ett Iran som fått nog, men man har även sin befolkning att visa handlingskraft. När i skogen blev de lagligt att bomba sönder andra länders konsulater?? Oavsett vilket västligt land som hade blivit utsatt för de hade bombat tillbaka utan MINSTA lilla fördröjning. Det finns ju HELT klara regler kring detta. Iran förlorade dessutom flertalet toppgeneraler bland dom 10döda. Väljer Israel att svara kommer Iran att svara tillbaka nu. Bollen har rullats igång nu så att säga. De finns EJ återvändo tror jag iaf. Men vad i skogen hade Israel förväntat sej. Gömma sej bakom Usa jämt funkar EJ. Bra självförsvar av Iran enligt mej. Man bombar ALDRIG andra länders ambassader/konsulater oavsett läge. Det är en HELT klart både skriven och oskriven regel. Israel kommer svara i någon form men jag tror EJ man slår till mot Iran det är för många allvarliga farliga risker. Kan tänka mej att man slår mot allierade istället som Irak eller hisbollah i Libanon, även Syrien är mål

  4. Irans motattack mot Israel var mycket skicklig.

    De hundratalet låångsamma drönarna avslöjade Israeliska försvarspositioner samt kostade Israel stora summor.

    De medföljande snabbare missilerna som doldes ii drönarmassan träffade sina utsedda militära mål bla världens bästa radaranläggning.

    Irans mål ( vilket förmodligen uppnåddes) var att visa för Isrsel och Väst att om ytterligare attack mot Iran skulle ske, då skulle Irans svar bli ett förstört Israel.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here