Redaktören: Val av president och vicepresident sker som del av det allmänna valet 9 maj. Favorit är förre diktatorn Ferdinand Marcos son som heter Ferdinand Marcos Junior. här.
Inför valet i Filippinerna
Jag vill uppmärksamma läsaren om en viktig händelse i världen. Minst 35 000 civila, mestadels oskyldiga bönder, barn, fackledare och människorättsaktivister, har brutalt mördats av Duterteregimen i Filippinerna, följt av enormt förtryck och censur – vilket fått Västs nästan kompletta stöd (Global Politics, Olluri, nov. 21 2021; PhilRights, “The Killing State”, s. 5). Inför valet 9:e maj har det “ruttna […] politiska systemet som styrs av dynastier och krigsherrar” inte avtagit i sin imponerande terror, som den Nationella Unionen av Filippinska Journalister formulerade det (PhilRights, 26 nov. 2021). Dessa varningar har varit konstanta, och publicerats under valkampanjen.
För att stävja folklig organisering, har “attacker mot pressfriheten på alla fronter” ökat, från den tidigare redan imponerande nivån (Karapatan, 18 dec. 2021). Massbombardemang med attackplan och angrepp med attackhelikoptrar mot bondesamhällen och aktivister på landsbygden har ökat (Karapatan, 31 jan. 2022). En människorättsdelegation noterade att “attackjetplan släppte inte färre än 30 bomber” som följdes av “tre attackhelikoptrar som sköt urskillningslöst med maskingevär laddade med 50-kaliber” under endast en enda räd.
Vi vet att dessa var politiska attentat mot dissidenter, då “det inte finns några rapporter om” motståndsguerillans närvaro “i området”. “Detta är ett” av många “fall av urskillningslösa militära attacker mot den civila befolkningen”, avslutar de (ICHRP, feb. 6 2022). Hittills i år, har armén och dess dödsskvadroner utfört flera massmassakrer – inget mindre än “fascistiska attacker” som kanske överträffar “förskräckelserna från militärstyret under [Ferdinand] Marcos’ diktatur” (Karapatan, 24 feb. 2022). I ett gemensamt uttalande från Rappler – som numera tappat Västs uppmärksamhet – noteras att de kommande “valen fördärvas” av ett “helt spektrum av våld” och censur; alltså kan det inte vara något tal om “fria val” (Karapatan, 12 mar. 2022).
Långt före valkampanjen inleddes varnade människorättsorganisationer att den “högsta nivån av makten ända ned till lägsta nivån av regeringen” utförde massiv terror och fusk (Global Politics, Olluri, 5 dec. 2021). En internationell grupp valobservatörer noterade nyligen i sin första valrapport att nästan alla kandidater “är avsevärt lika och håller en konservativ marknadsvänlig agenda, vilket reflekterar hur landets oligarker och riskkapitalister styr ekonomisk politik. Tre av landets tio största miljardäroligarker finansierar tre av de största partierna och är ett evigt närvarande element i” politiken (IOM Bulletin No. 1, 1 mar. 2022). Väst bör kräva demokratisk förändring i Filippinerna.
Vad som inte näms är att NPA, new peoples army, finns på många platser och tvingar fattiga bönder och små företag att betala skatt. Under Ferdinand marcos hade kommunisternas arme NPA mer vapen än den samlade armen, vapen de fick från Mao Tse Tungs Kina. Många överfall och bombdåd utfördes av NPA. Så ett mynt har alltid 2 sidor. Mycket propaganda mot Duterte som har stort stöd här och genomfört många förbättringar för de fattiga.
Jag svarar så gott som aldrig på ”kritik” mot mina texter i denna kommentarsdel när ”innehållet” inte resulterar i särskilt mycket mer än komplett förvirring och dravel med ett knappt försök till motbevis. En som förleder från de brott vi stöttar mot hjälplöst folk (e.g. minst 35 000 döda) i Tredje världen förändrar däremot på det.
(1) Notera att jag diskuterade de brott – eller snarare en bråkdel av de totala brott – Duterte utför, vilket stöttas helt av Väst (se, bland otroligt många exempel, det jag skriver i Global Politics, 21 november 2021). Ifall du förmår dig läsa det jag faktiskt skriver, lär du inse att jag uteslutande berör Dutertes ”krig mot fattiga” (Kyrkogruppernas, Människorättsorganisationernas etc. fras), inte hans påhittade förvändningar. Nämligen att de bönder, vitlöksförsäljare, voluntärorganisatörer o.s.v. han slaktar är delaktiga i en guerillagrupp – en komplett lögn, praktiskt taget varje gång. Men den behövs för urskuldare av våld och brutalisering. Andra, såsom Karapatan, Amy Cheew, ICHPR med många flera och jag, har redan dokumenterat en del av detta, och därför slösar jag ingen mer tid på att detaljera ytterligare inför folk vars sätt är att läsa en text utan att läsa den, för att sedan kritisera den. Förskolorna får nog närmare studera den metoden.
Därför nämns inte NPA:s brott; vi finansierar inte dessa. Däremot kan inte ens Dutertes advokater fabulera med att NPA lyckats skriva under 140 000 fängslade utan rättegång, brutalt terrorkrig mot befolkningen med förmodligen minst 40 00 döda etc. etc. under sitt konto. Utöver det är de fullt irrelevanta inför det jag skriver om, av redan nämnda skäl.
(2) Du nämner en del om NPA, hur de tvingar bönder till det ena och det andra, hur de beväpnats och deras dåd; ”ett mynt har alltid två sidor”. Här måste man ta en titt på den enorma tillgängliga faktan, vilket är någonting du inte gjort – det förvånar föga, då du knappast orkat ta till dig ens fyra paragrafer text. Vi kan i en teknisk akademisk undersökning, av Michael Rubin (Journal of Conflict Resolution, 2020 vol.64:2-3), läsa om hur rebellgruppen har sitt ursprung och fortbestånd i motstånd mot Marcos militärstyre, liksom Dutertes idag, inklusive undantagstillstånd i Mindanao. Generellt folkligt stöd, trots verkliga brott (återigen: allt detta är irrelevant till min text, och svarar endast på dina villospår). Om taxering skriver han:
”I vissa områden har NPA etablerat ett skattesystem, näringslivssatsningar, implementerat bönders utvecklingsplaner och kooperativ, och bidragit med andra former av styrelse […] och utvecklat stödnätverk för befolkningen…”
till stora delar med befolkningens stöd. Låt oss fortsätta med dokumentationen. Man lär sig mycket av att läsa den, men kanske ännu mer av det faktum att vissa inte ens tar en titt på den. Att Dutertes terrorkrig drar folk, särskilt ursprungsbefolkningen i armarna på guerillan är lika okontroversiellt som att hävda att 1 + 1 = 2. Regletto Imbong (Peace Review, 2019 vol.31:1):
”vi måste uppmärksamma att den filippinska kongressen, senaten och byråkratin är styrd av huvudsakligen storägare av odlingsmark, plantationer och stora företag […vilka anordnar…] dödliga skingringar av fattigas och bönders strejker och protester. Deras ekonomiska intressen står i konflikt med fredsförhandlingarna […] att göra sig av med dessa dynastier [vilka väst till fullo stödjer militärt och diplomatiskt o.s.v.] är en av de väsentliga förutsättningarna för fredsförhanlingar.”
Och på det viset fortsätter det, vilket öppet tillstås av till och med mainstream Amerikanska försvarsplanerare, som klagar över att Duterte ”visar föga intresse” i att ”förhandla fred” med NPA (Nick Aspinwall). Hursomhelst, vad kan man säga om myntets ”två sidor”?. Låt oss ta Arroyoadministrationen (2001-2010), då de väpnade striderna var riktigt seriösa och då regimen ”utförde a tungt fiende-centrerat ’komplett krig'”, för att citera Michael Rubin ännu en gång. Under ett år rapporterade Manilla Times att nästan fem guerilla dödades för varje regeringssoldat (Manila Times, December 10, 2002). Att ens prata om guerillans attacker mot befolkningen som jämförbara med regimens hade nog fått till och med den angripna befolkningen att skratta (se min text ovan, eller de ständiga rapporterna från Karapatan, Peasant Movement of the Philippines, PHRIC och många fler).
Apropå dina påståenden kring Maos vapen, och utsträckningen av NPA:s arsenal, tänker jag inte slösa tid. I fullt förväntad ordning har du inte ens försökt bevisa påståendena. Men ifall dessa saker stämmer, så ser vi tyvärr – för din del – inte de förväntade effekterna, vilket väl är något chikanerande för NPA:s stridsförmåga och din irrelevanta kommentar. Det övriga lämnar jag därhän av återigen lika uppenbara skäl.
Du har fört ett resonemang med en motståndare som inte finns, med argument som inte finns. Därigenom har du förringat den terror den filippinska regimen utsätter befolkningen för, vilket dokumenterats i förmodligen hundratals sidor vid detta lag. Då jag inte vet vad som orskat det här patetiska beteendent, och bryr mig än mindre, lämnar jag ”diskussionen” du startade i det pinsamma tillståndet den startades under.
Samhället är genomkorumperat och Duterte gick till val på att bekämpa korruptionen och brottsligheten och vi som befinner oss på plats ser stora förändringar till det bättre även om mycket återstår att göra.
Väst får väl göra som dom inte sällan gör…bomba in lite demokrati. Vi har ju sett hur bra det är.