Jimmy Dore: Ledande USA-politikern Nancy Pelosi om skyhöga militärutgifter. Vill hon rusta ned?

3
1016

De totala globala militärutgifterna steg till 1981 miljarder dollar förra året, en ökning med 2,6 procent i reala termer från 2019, enligt nya uppgifter som publicerades i april av Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI). De fem länder me störst utgifter 2020, som tillsammans stod för 62 procent av de globala militärutgifterna, var USA, Kina, Indien, Ryssland och Storbritannien.

2020 nådde USA:s militära utgifter uppskattningsvis 778 miljarder dollar, vilket motsvarar en ökning med 4,4 procent jämfört med 2019. USA hade världens största militärutgifter med 39 procent av de totala militärutgifterna 2020, medan USA har ungefär 4,5 % av befolkningen i världen.

Kinas militära utgifter, de näst högsta i världen, beräknas ha uppgått till 252 miljarder dollar 2020,. Detta motsvarar en ökning med 1,9 procent jämfört med 2019. Kinas uppgifter uppgick knappt 13 % av de totala militärutgifterna i världen, medan Kina har 18 % av befolkningen i världen.

Indien kom på tredje plats med utgifter på 72,9 miljarder dollar.

Rysslands militära utgifter ökade med 2,5 procent 2020 till 61,7 miljarder dollar. Detta var andra året i rad med tillväxt. Ändå var Rysslands faktiska militära utgifter 2020 6,6 procent lägre än dess tidigare högsta militärbudget.
Med totalt 59,2 miljarder dollar blev Storbritannien den femte största spenderaren 2020.

SIPRI i april 2021.

Föregående artikelVar går gränsen för yttrandefrihet? – Professor Miller i Bristol avskedad för folkrättsrelaterad kritik mot Israel.
Nästa artikelHur ihåligt enögda Civil Right Defenders bekämpar diktatur och korruption
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

3 KOMMENTARER

  1. Som vi ofta diskuterat här så kan man ofta i andra ändan av budgetanslag till militärmakterna undra vad varje land får? Dels ut i utrustning och kvalitet och dels vad de kan åstadkomma taktiskt när det gäller.

    När det kommit till kombinationen av de amerikanska systemen och leksakerna och den politiska strategin och militära taktiken så finns det ju inget produktivt överfört till lyckade operationer de senaste tre decennierna. De amerikanska patienterna har dött en efter annan i långsam plågsam social, politisk och organisatorisk död: Somalia, Irak, Libyen, Georgien och Ukraina, och självklart Afghanistan. Det är det amerikanska facit.

    Det de galnaste amerikanska tankesmedjorna utnämnt till det ”nya amerikanska århundradet” har ju uteslutet uppvisat havererade militära och politiska projekt det ena efter det andra.

    Om vi ska bedöma resultat och utslag efter tilldelade budgetmedel måste ju de amerikanska Förenta staterna ligga allra sämst till bland de stora militärmakterna.

    De har grejer och strategiska fantasi-tankesmedjor stödda av allt annat än kunniga och verklighetsnära politiker, men uppnår i princip noll på slagfältet när det gäller; nu sist imperiet utjagat av ett gäng skäggiga talibanska koranfanatiker från de pakistanska bergen.

    Allt rinner ur händerna för detta the United States of Chaos. Det amerikanska politisk-militära systemet har gjort fiasko på världsscenen i det nya amerikanska århundradet.

    De som öser pengar in i detta system i Washington måste ju rimligtvis börja inse det felbara, ohållbara och själva feltänkandet i det nuvarande militära systemet.

    Den stora galenskapen är ännu närmare än vi tror: nämligen de europeiska länder som fortfarande masochistiskt och lydigt och ofattbart underordnar sig dessa katastrofer från Washington. Världens friaste land går nämligen alltid fri från all kritik. Och alltid på de europeiska skattebetalarnas utgiftskonto.

    • Johan.
      ”Om vi ska bedöma resultat och utslag efter tilldelade budgetmedel måste ju de amerikanska Förenta staterna ligga allra sämst till bland de stora militärmakterna.” Visst men om vi gör antagandet att USA har en krigsbaserad ekonomi och att dom olika administrationerna i verkligheten bara är simpla dörrknackare åt krigsindustrin så kanske dom faktiskt uppnår sina syften.

      Nu har krigsgalningarna i USA upptäckt att den Kinesiska ledningen är ganska lättprovocerad. Kanske det är därför USA leker bad cop good cop med dom och hoppas på att kunna provocera Kina till att anfalla Taiwan.
      Samma sak händer i Ukraina, USA pratar vänligt ena dagen och provocerar nästa dag. Ryssarna är sannolikt mer vana vid det här spelet och svårare att trigga till angrepp. Men om det bara lyckas i ett av fallen så har krigsindustrin ett kraftfullt hot att förstora upp ännu mer och sprida rädsla i en stor del av världen.
      Om Taiwan eller Ukraina blir krossat och USA som vanligt sviker sina allierade spelar då mindre roll. Hotbilden är det som eftersträvas och det som fyller krigsindustrins orderböcker.

  2. Det är nog bäst att jag skriver det från början. Detta är en sarkastisk kommentar:
    Nog känner ni väl till att ”EU:s höge representant (utrikesrepresentant) Josep Borrell och USA:s tidigare utrikesminister Madeleine Albright deltog i konferensen ”UNited for” ”En möjlighet till global förändring”, som hölls den 17 november 2021.”? https://youtu.be/CVNR-ZuXIyM Vid detta möte säger höge Josep Borrell (han är faktiskt långt högre än någon svensk politiker) följande: ”Och vi västerländska människor, USA och EU, vi har styrt världen för att vi var standardsättare, vi fixade standarderna, vi är mästare på hur tekniken fungerade. Och från stålverk till tåg, järnvägar till all krigföring, var vi standardinställningen. Om vi inte längre är standardinställningen kommer vi inte att styra 2000-talet.”
    Och eftersom nu vi, USA och EU, håller på att ruttna och förlora vår världsposition måste man naturligtvis förstå att vi måste satsa mer på krig? Höge Josep Borrell har helt rätt. För fredens skull måste vi satsa på krig. Det är det enda logiska för USA och EU. Gör vi inte det går vår sort av civilisation under. Vem av oss vill bli av med denna civilisation av ständig tillväxt, ständigt ökande konsumtion, ständig satsning på parollen ”ensam är stark”?

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here