Kommentarer till Finlands och Sveriges analyser i Nato-frågan

2
1136

Nu bara ett par korta kommentaren under tidspressad fredags morgon:

Sverige:

Jag sände i morse in ”En skriftlig kommentar till Ring P1 från förkyld läsare.”

”Den svenska utredningen menar att svenskt medlemskap i Nato minskar krigsrisken. Denna analys är med stor sannolikhet felaktig.
Medlemskap ökar risken för:
anfall mot Sverige vid större krig i Europa;
anfall från Sverige mot. tex. Ryssland som Nato och dess styresman USA tydligt angivit som huvudfiende
och för placering av kärnvapen i Sverige.
samt minskar ytterligare tilltron till politiker i Sverige som är svag enligt artikel i DN Debatt (större dagstidning) igår.”


Finland:

Utgår från en kort artikel i DN idag Haavisto: Fem skäl till att Finland vill gå med i Nato.
Utrikesminintsrer Haavisto menar

”Det första som bör nämnas är att Rysslands oförutsedda beteende är ett överhängande problem för oss. Man är mer villig att genomföra operationer som även är högriskoperationer för Ryssland och som skulle orsaka stora förluster också för oss, sade Haavisto.
Kommentar: Ryssland hade i över två månader före angreppet 24/2 sökt säkerhetsgarantier från Nato och USA och talat om särskilda insatser om Ryssland inte fick det. Angreppet var inte oförutsett.

Andra skälet är att Ryssland har kapaciteten att kunna placera ut styrkor på 100 000 soldater vid gränsen för att öka pressen på grannländer, utan att dessförinnan ha genomfört en allmän mobilisering.
Kommentar: Nato har större styrkor att placera längs gränsen och har anlagt militärbaser med aggressiva vapen, och sannolikt kärnvapen längs Rysslands gränser. Ryssland har på 30 år väsentligen gjort en uppladdning, den nära Ukraina före angreppet.

– För det tredje hörs allmänt spridda diskussioner i Ryssland om att använda icke konventionella vapen, som kärnvapen och kemiska stridsmedel, trots att det är förbjudet att använda sådana vapen enligt internationella avtal.
Kommentar: Inte bara spridda diskussioner förekommer i NATO- och USA-kretsar. USA leder sedan åratal kärnvapenupprustning i världen. Nuclear Posture Review (NPR) från USA:s försvarsdepartement 2018 innebär en integration av kärnvapen med konventionella styrkor. Man utvecklar en ny typ av små kärnvapen för ubåtar som tillägg till de små kärnvapen av olika slags B-61, som redan finns. * Beslut om användning av kärnvapen flyttas ned i den militära beslutshierarkin. (https://dod.defense.gov/News/SpecialReports/2018NuclearPostureReview.aspx

USA sa 2001 ensidigt upp ABM-avtalet för långdistansmissiler, vilket ingicks 1972. I oktober 2018 hävde USA ensidigt INF-avtalet, som slöts mellan USA och Sovjetunionen 1987 och är en överenskommelse om att avskaffa medeldistansrobotar. Bra nog förnyades i januari 2021 ett START-avtal mellan USA och Ryssland som begränsade antalet stridsspetsar till 1 550 per stat. Enligt legendariska ”Doomsday Clock” från Bulletin of the Atomic Scientists är mänskligheten bara 100 sekunder från ett kärnvapenkrig, en mycket hög risk jämfört med 3 minuter 2017. (https://thebulletin.org/doomsday-clock/) Enligt ICAN, som fick Nobels fredspris 2017, har USA störst utgifter för kärnvapen med 37 miljarder dollar. Sedan följer Kina med 10 miljarder, Ryssland med 8 miljarder, Storbritannien med 6,2 miljarder och Frankrike med 5,7 miljarder. De tre Natoländerna står för drygt 2/3 av utgifterna. Stöd FN:s kärnvapenkonvention.

Som fjärde skäl sade Pekka Haavisto att krigets lagar inte respekteras av Ryssland. Han nämnde att i Ukraina har flera fall upptäckts som strider mot Genèvekonventionen.
Kommentar: Detta påstås av endera parten, Ukraina, och kan utredas. Starka indikationer finns att USA och Nato inte respekterats i USA:s och Nato:s mycket mer brutala (hittills i alla fall) krig detta millenium, vilka sannolikt dödat tiotals fler än kriget i Ukraina

– För det femte måste vi framhålla att den europeiska säkerhetsordningen inte har fungerat i detta fall. Ryssland har inte respekterat FN:s regler, inte heller OSSE:s regler om fredliga lösningar på konflikter.
Kommentar: Ja den europeiska säkerhetsordningen har inte fungerat i detta fall. Lika lite som tidigare vid aggressioner av Nato, USA och EU.
-1999 bombade Nato Serbien i 78 dagar utan stöd i Fn, vilket bl.a. resulterade i utbrytarrepubliken Kosovo. Nato, USA och bl.a. Tyskland occh Storbritannien ingrep även på andra sätt i strid med den europeiska säkerhetsordningen.
-2008 angrep Georgien Ryssland (EU:s bedömning), som snabbt slog tillbaka angreppet.
-2014 accepterade EU, USA och sedan även Nato statskuppen i Kiev 22-23/2 mot folkvald president. Vald m 69 % av rösterna 2010 i ett av OSSE lovprisat val.
-2014 och framåt har Tyskland, Storbritannien och indirekt Nato accepterat att Ukraina inte följt Minsk 2 utan i stället bedrivit inbördeskrig mot landsmän i östra Ukraina med 14 000 dödsfall.
-2021 Nato avvisar Rysslands krav på säkerhetsgarantier.

Ökar eller minskar din tilltro till politiker och ledande regeringstjänstepersoner i Finland och Sverige?

Föregående artikelNATO: Den grundläggande lögnen
Nästa artikelNej till svenskt Natomedlemskap! Möte lördag på Medborgarplatsen kl 12
Anders Romelsjö är redaktören för Global Politics. Han drev tidigare under sex år bloggen Jinge.se som nu främst är ett arkiv med tusentals artiklar. Aktivist i den antiimperialistiska rörelsen på 1970-talet. Han har en bakgrund som läkare och professor med inriktning på forskning om alkohol, droger och folkhälsa.

2 KOMMENTARER

  1. Politik
    Om USA beslutar sig för att leverera sina kärnvapen till Polen, kommer Ryssland helt enkelt att placera ut ytterligare Iskander-missilsystem på territoriet i Kaliningrad-regionen eller Vitryssland. Denna åsikt uttrycktes av doktor i militärvetenskap Konstantin Sivkov .
    Sivkov: USA kommer inte att gå med på att placera ut kärnvapen i Polen
    Enligt honom kommer fientligheterna mellan Ryssland och Nato, om de börjar, till en början genomföras med hjälp av konventionella vapen. Och under denna period kommer de mest intensiva och kraftfulla anfallen att tillföras just kärnvapenpositionerna.
    Därför kommer ingen, med sitt fulla sinne, någonsin att placera kärnvapen inom räckhåll för fiendens konventionella vapen, bara kompletta idioter kan göra detta, konstaterade analytikern i en intervju med Ukraina.ru. Han tror att USA aldrig kommer att göra detta.
    Ryssland har förmågan att placera kärnvapen djupt i sitt territorium, där de inte kan nås med medeldistansmissiler, och dessutom taktiska missiler, avslutade Sivkov.
    Tidigare har statsvetaren Sergej Stankevich förklarat att endast en garanti för ömsesidig förstörelse håller världsmakterna från ett kärnvapenkrig.
    https://www.pravda.ru/news/politics/1708385-chem_otvetit_rossija_na_razmeschenie_jadernogo_oruzhija_ssha_v/?utm_source=yxnews&utm_medium=desktop

  2. ”Situationen har förändrats” .. Ukraina har offentligt förklarat att det är redo att uppnå en icke-block och kärnvapenfri status, även om landets president Volodymyr Zelensky sa vid en konferens i München i januari ”att det var ett misstag att ge upp kärnvapen”. Detta påmindes i ett samtal med journalister av utrikesminister Sergej Lavrov .
    Utrikesminister Lavrov ifrågasatte det ofarliga i Ukrainas önskan att gå med i Europeiska unionen
    Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov sa att oskulden i Ukrainas önskan att få medlemskap…
    13 maj 14:47
    ”Icke desto mindre, nu är de (de ukrainska myndigheterna – Gazeta.Ru) redo att förklara en neutral alliansfri status när de tar emot en garanti utanför Nato och utanför andra icke-politiska block. Men samtidigt försöker de på alla möjliga sätt betona sin önskan att bli medlemmar i Europeiska unionen Det ofarliga i en sådan önskan från Kiev väcker allvarliga tvivel, med tanke på att EU har förvandlats från en konstruktiv ekonomisk plattform till en aggressiv, militant aktör”, sa Lavrov efter mötet med OSS-utrikesministrarna.

    Han menar att EU-länderna ”rusar precis längs de spår som Nato redan lägger, och bekräftar därmed trenden att de går samman med den nordatlantiska alliansen och faktiskt kommer att utföra funktionerna i dess bihang.”
    Dagen innan sa förste vice ständige representanten vid FN Dmitry Polyansky i en intervju med den brittiska nättidningen UnHerd News att Rysslands ställning till Ukrainas strävanden att gå med i Europeiska unionen har förändrats.
    ”Jag tror att vi vid den tiden (vid tidpunkten för samtalen i Istanbul – Gazeta.Ru) inte var särskilt oroliga för Europeiska unionen. Men situationen förändrades efter uttalandet av herr [chefen för europeisk diplomati Josep] Borrell att ”det här kriget måste vinnas på slagfältet” Jag tror att vår ståndpunkt om (Ukrainas anslutning – Gazeta.Ru) till EU är mer lik ståndpunkten angående Ukrainas anslutning till Nato”, sa den ryske diplomaten.
    Samtidigt betonade han att EU är ledande inom vapenleveranser till Kiev, så Moskva ser inte så stor skillnad mellan EU och Nato. Polyansky tillade också att han inte var säker på möjligheten av en diplomatisk lösning på situationen inom en snar framtid.
    ”I det här skedet, ärligt talat, ser jag inga möjligheter till en diplomatisk uppgörelse, med tanke på Ukrainas ställning och försöken att elda upp denna konflikt av västländer. Jag måste erkänna att det inte finns några möjligheter till diplomati just nu”, förklarade han.
    Rysslands utrikesminister Lavrov sa att Europeiska unionen håller på att bli ett ”bihang” till Nato
    Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov uttryckte åsikten att EU-länderna ”fusionerar”…
    13 maj 14:47
    Ryska tjänstemän har tidigare upprepade gånger noterat att den nordatlantiska alliansen är inriktad på konfrontation, och Ukrainas medlemskap i blocket kommer att utgöra ett hot mot Moskva. Så, pressekreteraren för Rysslands president Dmitrij Peskov sa vid en briefing att ytterligare expansion av alliansen inte kommer att ge större säkerhet till Europa på grund av blockets aggressiva karaktär.
    ”Ryssland protesterar inte”
    Den 29 mars ägde rysk-ukrainska samtal rum i Istanbul. Presidentens medhjälpare och chef för den ryska delegationen Vladimir Medinsky sa då att Ukraina hade lämnat in skriftliga förslag till Ryssland där man lovade att vägra gå med i militära block. I dokumentet stod det också att Moskva å sin sida inte skulle invända mot Kievs önskan att gå med i EU.
    ”Ukraina vägrar att gå med i militära allianser, att distribuera utländska militärbaser, kontingenter, för att genomföra militära övningar på Ukrainas territorium utan samtycke från garantstaterna, inklusive Ryska federationen. Ryska federationen för sin del motsätter sig inte Ukrainas önskan att gå med i Europeiska unionen”, läste Medinsky Kievs förslag på Channel One.
    Samtidigt betonade han att dessa och andra bestämmelser ”på intet sätt är bestämmelser i fördraget, utan förslag som Ryssland ser som ett konstruktivt steg mot att hitta en kompromiss.”
    Ukrainas ambitioner för EU och Nato
    Efter Sovjetunionens kollaps och självständighet var Ukraina en partner till Nato och strävade efter euro-atlantisk integration. Vid alliansens toppmöte i Bukarest i april 2008 lovade länderna i den nordatlantiska alliansen ”i sinom tid” att acceptera Ukraina och Georgien i blocket. Men i april 2010 likviderade landets president Viktor Janukovitj den interdepartementala kommissionen för förberedelser för att gå med i alliansen och det nationella centret för euro-atlantisk integration, och bromsade därmed processen.
    Polyansky: Ryssland har ändrat sin ståndpunkt i frågan om Ukrainas anslutning till EU
    Ryssland har ändrat sin ståndpunkt i frågan om Ukrainas anslutning till Europeiska unionen, nu är Moskva…
    13 maj 01:07
    Efter statskuppen i februari 2014 och president Petro Porosjenkos tillträde till makten , skyndade Kiev återigen till Nato och Europeiska unionen. Specialrepresentanten för det amerikanska utrikesdepartementet för Ukraina Kurt Volker sa att det fortfarande inte finns någon enhet i alliansen i frågan om Ukrainas medlemskap, den har fortfarande en lång väg kvar att gå innan man går med i Nato. Och den dåvarande chefen för Europeiska kommissionen , Jean-Claude Juncker , noterade att Ukraina ”inte kommer att kunna bli medlem i EU och Nato under de kommande 20-25 åren.”
    Den 21 februari 2019 trädde lagen om ändringar av Ukrainas konstitution på kursen mot EU och Nato i kraft, undertecknad av Porosjenko den 19 februari.
    I konstitutionens ingress fastställdes formuleringen om ”det ukrainska folkets europeiska identitet och det oåterkalleliga för Ukrainas europeiska och euro-atlantiska kurs”. I artikel 102 i grundlagen ändrades presidentens befogenheter, och han blev ”garanten för genomförandet av statens strategiska kurs för att skaffa fullt medlemskap i Europeiska unionen och Nordatlantiska fördragsorganisationen.” Dessutom uteslöts klausulen i övergångsbestämmelserna i konstitutionen, som föreskriver uthyrning av ukrainska militärbaser av främmande stater, från landets huvuddokument.
    https://www.gazeta.ru/politics/2022/05/13/14850782.shtml

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here