Kraftmätning i Bolivia. Evo Morales intervjuad

1
506

I Radioekot idag intervjuas Bolivias valde president Evo Morales, som störtades i statskupp hösten 2019. Han vistas nu i Argentina och är säker på seger för kandidaten Luis Arce i hans parti MAS vid de två gånger uppskjutna valet i oktober. Morales hoppas att sedan kunna återvända till Bolivia. Sveriges Radio.

Denna artikel av Alan MacLeod publicerades 14 augusti på Mint Press News

Den publicerades sedan 21/8 av Svensk-kubanska föreningen, översatt till svenska av Zoltan Tiroler. här.


Kraftmätning i Bolivia. Evo Morales intervjuad.

Den 20 augusti gjorde Amnesty International ett uttalande med bl.a. denna text “Amnesty International har dokumenterat kränkningar av mänskliga rättigheter som begicks under krisen efter valet i Bolivia, inklusive förtrycket av demonstrationer och överdriven och onödig maktanvändning av den nationella polisen och de väpnade styrkorna i en rapport. Minst 35 personer har dött och 833 har skadats i samband med protester sedan valet den 20 oktober 2019, enligt information i rapporten BOLIVIA: HEALING THE PANDEMIC OF IMPUNITY: 20 HUMAN RIGHTS RECOMMENDATIONS FOR CANDIDATES IN THE 2020 PRESIDENTIAL ELECTIONS IN BOLIVIA.

DN nämner att “Bolivias övergångsregering hävdar att ex-president Evo Morales, 60, har haft en relation med en 16-årig flicka och anklagar honom för utnyttjande av minderårig. Men den förre presidenten avvisar anklagelserna och menar att landets nya ledning bedriver smutskastning några månader före valet. “

Den i dag 19-åriga kvinnan förnekar att hon haft en relation med ex-presidenten. I ett brev till Bolivias ombudsman för mänskliga rättigheter anklagar hon polisen för att ha tvingat henne att säga att hon haft en relation med Morales. ”Jag är ett offer för polistrakasserier. De sade att de skulle åtala mig för uppvigling och terrorism om jag inte sade allt de ålade mig. De tvingade mig att vittna under press, utan en advokat”, skriver kvinnan.

Business Insider rapporterade 19/8 att “Morales vänsterallierade Luis Arce och centristen Mesa, president 2003–2005, har båda 23 procent stöd före de två gånger försenade presidentvalet. Den högerinriktade tillfälliga presidenten Jeanine Anez får 12 procent, enligt undersökningen från Mercados y Muestras för den dagliga tidningen Pagine Siete.”

 


Bolivia i kraftmätning

Bolivia befinner sig i en kraftmätning mellan den USA-stödda kuppregimen och massprotester. Sammanstötningarna blir alltfler mellan regimstödda paramilitärer och protesterande. Spänningarna är på kokpunkten efter regimens beslut att uppskjuta val för tredje gången. Protesterna har pågått oavbrutet i två veckor i hela landet och paralyserat Bolivia.

Demonstrationerna har vuxit för varje dag efter det att regeringen – som kom till makten efter en USA-planerad kupp i november 2019 – sköt upp valen för tredje gången. Ollie Vargas, journalist på platsen, delar sina upplevelser med Mint Press:

”Vi befinner oss under den 12e dagen av resningen och generalstrejken i Bolivia som sammankallats av fackföreningarna. Krisen har nått kokpunkten. Hela landet är paralyserat. De viktigaste vägarna är blockerade av folk som reser barriärer. Så det är upp till regeringen om de vill ha en fredlig utgång, som gå via val så snart som möjligt med garantier om att sluta förföljelsen av vänstern och socialistpartiet MAS, Movimiento Al Socialismo, eller om de går mot ökad konflikt och förkastar valet. Det skulle medföra att rörelsen kräver regeringens avgång. Regeringen måste då attackera de protesterande i det som i grunden är en militär invasion eftersom protesterna pågår i varje region av Bolivia.”

Olyckligtvis förutspår många analytiker att kuppregimen, under Jeanine Añez, kommer att välja den senare utvägen. MintPress talade med Benjamin Dangl, föreläsare vid Universitetet i Vermont, USA, och författare till boken ”Fem hundra år av uppror: Ursprungsfolkens rörelser och avkolonialiseringens historia i Bolivia”. Han säger att ”regeringen och dess högerallierade i de paramilitära grupperna möter de legitima kraven från de protesterande med rasistiskt våld och hot på gatorna.”

”Sedan november 2019 har Añezregeringen utfört allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och massakrer mot politiska fiender och protesterande. Dess nuvarande hanterande av protesterna pekar på att de inte är intresserade av en fredlig lösning på krisen som de själva har skapat.”

I slutet på juli uppsköt regeringen de kommande valen för tredje gången fram till 18 oktober. Det motiveras med den snabbt förvärrade hälsosituationen i landet på grund av Covid-19 pandemin. Regeringen har också stängt skolorna för landets två miljoner skolbarn. Utan tvekan skulle val vid denna tidpunkt kunna vara farligt. Men många i Bolivia anser att skälet bakom de uppskjutna valen visar att den självutnämnda ”interrimsregeringen” inte har några tankar på att någonsin lämna makten ifrån sig.

Som svar på det uppmanade fackföreningarna till generalstrejk. Och efter 12 dagar av protester är landet nerstängt genom vägspärrar. Motståndsrörelsen har samlat mod och kräver ett slut på Añez´ styre.

Jeanine Anez. Bild: Proletären.

Dangl konstaterar att protestmetoden är vanlig i Bolivia. ”Vägblockader användes i stor omfattning i början på 2000-talets vatten- och gaskrig mot privatiseringarna av ekonomin. De ökande antalet protesterande över hela landet knyter an till en lång tradition av blockader som en protestform. Blockader har störtat diktaturer, hjälpt till att återvinna demokrati och sparkat ut några av de mäktigaste företags- och bankinstitutioner i världen. Nu står de öga mot öga mot den repressiva och odemokratiska Añezregeringen. Protesterna återspeglar det omfattande förkastandet av Añez och omfattar fler än socialistpartiet MAS´ och den störtade presidenten Evo Morles trogna supportrar. Det är en massiv revolt från gräsrötterna.”

”Vägspärrarna gör det omöjligt för kuppledarna att fly landet. Om de sociala rörelserna omringar flygplatserna så kan Añez och [inrikesministern] Murillo inte fly till Miami. Presidenthelikoptern kan bara flyga korta distanser”, säger Vargas.

Med regeringen under press har den alltmer använt sig av våld som svar på protesterna. De började med att låta stridsflygplan flyga lågt över de protesterande för att skrämma dem. Planen simulerade anfall, precis som de gjorde under massakrerna i november. Inrikesminister framträdde på CNN och hävdade att skjut de protesterande är ”det politiskt korrekta”. Paramilitära extremhögergrupper började att göra just det, att skjuta och skada sina fiender. Landets försvarsminister Fernando Lopez uttryckte sitt stöd och tacksamhet till den kristna och fascistiska gruppen Union Juvenil Crucenista som utförde många av attackerna. ”De vet vad de ska göra…de behöver framföra ett budskap”, sa han på Bolivias statliga TV-kanal.

Den störtade presidenten Evo Morales varnade att Añezregeringen planerar vad som blir en andra kupp. Att etablera en militär-civil junta, inte olik de som dominerade många länder i Sydamerika under 1900-talet.

Den folkliga resningen och regeringens svar har inte fått någon speciell uppmärksamhet i västerländsk press, som starkt stödde kuppen i november. När media alls tar upp det har de beskrivit de paramilitära aktionerna på regeringens order som ”beväpnade civila” och inte som en nyckelfaktor i förtrycksapparaten.

Kraven på regeringens avgång har nått en höjdpunkt, men regeringen trampar på i gamla fotspår. Förra veckan meddelade den att de skulle åtala Morales och en hel grupp av ledare i MAS, inklusive presidentkandidaten Luis Arce. De anklagas för folkmord med motiveringen att de protesterande stoppat ambulanser och fordon med medicinsk utrustning. Inrikesminister Murillo kallade det ”ett brott mot mänskligheten”. Medan de protesterande bestrider anklagelsen och visar filmer på hur protesterande röjer vägen och hjälper ambulanser att passera.

Opinionsundersökningar visar att MAS´ kandidat Arce leder stort med 42 procent som tänker rösta på honom. Det medan Añez bara får 13 procent i undersökningen. Det skulle betyda att MAS skulle vinna med ännu större majoritet än i valen i oktober förra året.

Añez kom till makten vid en militärkupp i november 2019, tre veckor efter att Evo Morales vunnit valen. Starkt konservativ kristen, fick hennes parti bara fyra procent av rösterna. Añez handplockades av militären, anlände till presidentpalatset med en jättelik bibel i famnen och förklarade att Kristus återvänt till regeringen. En ganska okänd parlamentsledamot innan kuppen, skapade hon kontroverser när hon hävdade att Bolivias ursprungsbefolkning, som utgör majoriteten i landet, var ”sataniska”. Säkerhetsstyrkor, lojala med Añez, avlägsnade och brände ursprungsbefolkningens flagga, Wiphalan, från sina uniformer. En symbolisk handling för att visa deras vilja att återskapa Bolivia som en stat med vit överhöghet.

Añezregeringen har ägnat de gångna nio månaderna åt att tysta avvikande röster och genomföra det som inrikesminister Murillo själv kallar ”jakt” på politiska opponenter. Detta innefattar utländska, alternativa media som tvingats upphöra. Likaså har journalister attackerats, arresterats och dödats. ”De dränker folket i blod”, sade den avsatt vice-presidenten Alvaro Garcia Linera från Mexiko, där han garanterats asyl.

Murillo har också presenterat en ny, svartklädd ”anti-terror”styrka. Den är inriktad mot ”utlänningar” och ses som ett direkt hot mot argentinska människorättsorganisationer som undersöker mordet på en journalist. ”Vi rekommenderar dessa utlänningar som kommer att vara försiktiga. Vi ser er. Vi följer er”, sa Murillo. Och vi kommer att visa ”nolltolerans mot terrorism och uppvigling. Vid första falska rörelse som de gör i försök att genomföra terrorism och upproriskhet måste de möta polisen.

Den s.k. interrimsregeringen har också genomfört privatiseringar, omorienterat landets utrikespolitik för att passa USA och har sagt upp flera internationella avtal.

Kuppregimen har fått ovillkorligt stöd från USA och Washingtonbaserade OAS. USA:s utrikesminister ”gratulerade” Añez till kuppen som han beskrev som att ”hon ledde nationen i en demokratisk övergång”. De stora medierna hängde på. Wall Street Journal kallade kuppen för ”ett demokratiskt genombrott i Bolivia”. New York Times ledning var lättade över att ”den allt mer diktatoriske Morales hade avgått.” Washington Post berättade för sina läsare att ”det inte kunde vara något tvivel om vem som var ansvarig för kaoset: den nyligen avgångne president Evo Morales.”

Kuppen möttes av brett men oorganiserat motstånd. Många av det tidigare regeringspartiets ledare fängslades eller flydde utomlands för att inte gripas. Den nya regeringen kunde effektivt undertrycka motstånd. Men under tiden som gått har oppositionen blivit allt tuffare, särskilt efter att Añez visade sig vara oduglig till att stoppa Covid-19 pandemin som dragit genom landet.

När Vargas tillfrågas om vad människor utomlands bör göra, svarar han att ”Budskapet från folk här är att de vill att det internationella samfundet och regeringar runt om i världen pressar den nuvarande regeringen till att upphöra med de paramilitära attackerna och att den accepterar en fredlig väg för dem att lämna makten via val. Om de vägrar att göra det driver de landet till ännu mera våld.”

1 COMMENT

  1. Sanningen kommer alltid fram.
    “Facebook bans AMERICAN accounts for interfering in foreign politics – a DC lobby group helped topple govts in Bolivia & Venezuela” (in Venezuela har dom inte lyckats!)
    “CLS Strategies is one of many PR and lobbying groups that call the ‘swamp’ of Washington, DC their home. According to the company’s own website, it “helps clients win where it matters most – in the halls of government, the marketplace, and the court of public opinion.”

    The company was caught last week operating 55 Facebook accounts, 42 pages, and 36 Instagram accounts in Venezuela, Mexico, and Bolivia. Together, these pages had more than 500,000 followers, and sought to manipulate politics in these countries, at a cost of $3.6 million to CLS’s clients. Facebook announced on Friday that it had closed the pages and accounts.

    In Bolivia, CLS created fake pages in support of the country’s interim president, Jeanine Anez. The pages spread negative stories about ex-president Evo Morales, a socialist who was pushed out of office last year by his military and fled to Mexico. Fake ‘fact checkers’ debunked damaging stories on Anez, while CLS staff created fake profiles – or, in some cases, just used their actual profiles – to spread their own reports.”
    https://www.rt.com/usa/499970-facebook-american-pages-interference/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=RSS

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here