I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett år sedan och idag” återpubliceras denna artikel som torde vara aktuell i högsta grad… Inget har hänt med G7 mig veterligen.
Man kan – kanske- vänta sig bråk om Rysslands deltagande då Trump vill inbjuda Ryssland. Reuters 3 juni ”U.S. President Donald Trump on Wednesday said it was “common sense” to invite Russian President Vladimir Putin to rejoin the Group of Seven, saying it would be much easier to solve various issues if Moscow was represented at the gathering. Trump has also invited Australia, South Korea and India. Other G7 nations, including Canada, have objected to Russia’s return while some, such as Japan, have not yet weighed in. ”
Nästa G7-möte sker efter presidentvalet i USA enligt mig tillgänglig information.
Jag återpublicerar nu en aktuell artikel om G7 av Pål Steigan, med förståelig titel. Har överenskommelse med Pål Steigan att publicera hans artiklar. Denna artikel Kan ses som aktuellt komplement till 3 artiklar jag nyligen publicerat om G7:
Historiskt möte mellan Macron och Putin.
Mötena i Shanghai och G7 2018 pekade mot olika världar.
* Mot slutet en liten jämförelse mellan G7 och G20 av mig från en tidigare artikel.
G7 – bara en onyttig diskussionsklubb
Frankrikes president Emmanuel Macron har samlat topparna i G7 för ett möte i den baskiska staden Biarritz (Miarritze på baskiska). Men varken han eller de andra deltagarna i mötet har lyckats dölja det faktum att G7 är en relik för det förflutna som inte har någon betydelse idag. Som kommentaren Finian Cunningham skriver, ”G7 är en motvillig och värdelös pratklubb.”
Donald Trump avskrev G7 vid toppmötet i Quebec 2018. ”Det var som om USA: s president slog sig loss på G7 med en rivningsmaskin” skrev mycket inflytelserika Council on Foreign Relations (CFR) på sin webbplats.
Trump ställde upp på mötet i Frankrike, men inte utan att fortsätta att undergräva organisationens legitimitet. ”Ryssland borde ha varit här,” sade Trump. Tanken med G7 är att den borde vara världens sju ledande ekonomier, men det är länge sedan de var. G7 är: USA, Kanada, Storbritannien, Tyskland, Italien, Japan och Italien. Men om vi ser på den verkliga ekonomiska styrkan i världens länder idag ser det helt annorlunda ut.
Här är översikten från Wikipedia från 2018 om köpkraftsjusterat BNP (PPP):
Här kan man se att EU har passerats av Kina och att endast fem av de sju G7-länderna är i topp 10. Alla är i skuggan av Kina, men Indien har också passerat sex av de sju.
Ryssland är mycket mer ”G7” än Storbritannien och Frankrike, och Kanada har precis innan passerats av Iran. Frankrike och Storbritannien har Indonesien och Brasilien före sig bland de tio främsta. Ryssland var medlem ett tag i när de var G8, men straffades av de andra och uteslöts efter Krim-händelsen.
Macron bad nyligen Vladimir Putin att gå med igen, men Putin skrattade och frågade om G7 existerar. När man pratar om världsekonomin och inte har med sig Kinas president Xi Jinping, säger det hur lite långsiktig denna organisation är. Och ingen bör tro att Xi sörjer för ett ögonblick.
Kina har inget intresse för G7. För Kina är G20 ett mer relevant forum och Europa är till stor del en väggdekoration. Och ännu mer så prioriterar Kina det som verkligen är viktigt, nämligen Shanghai-gruppen SCO och The Belt and Road Initiative. Karta över medlemmar, observatörer och deltagare i Shanghai Cooperation-organisationen, SCO.
Tyngdpunkten för världsekonomin har flyttat till Asien. Europa är marginaliserat och betyder mycket lite. Det transatlantiska samarbetet blir mer och mer ett som föremål på ett museum som man pratar om, medan alla ser att det spricker i alla ändar. Det är i Asien det viktiga händer, och där har typer som Macron, Johnson och Merkel väldigt lite att säga till om.” (Slut Pål Steigan).
Vad är G20?
* Aftonbladet skrev ”G-20 består av världens största ekonomier. Totalt står de för 80 procent av världens samlade BNP…G-20 har blivit en symbol för den globala kapitalismen och rovdriften på naturens resurser och på människan. Men det är ändå svårt att få klart för sig vad demonstranterna egentligen vill bortsett från att avskaffa kapitalismen.” Hamburg är en stängd stad inför G20-mötet
I boken ”USA som världspolis” behandlas också G7/G8 och G20.
Utdrag ur boken
”6.3 G7/8-gruppen, G20-gruppen och OECD.
G8-gruppen bestod 1997-2014 av åtta stora industrialiserade ekonomier, nämligen Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Ryssland, Storbritannien, Tyskland och USA, med EU som observatör. Ryssland uteslöts 2014 pga. sin påstådda roll i Ukrainakrisen (kapitel 1) varför gruppen nu kallas G7. G8-länderna svarade 1990 för 86 % av BNP i världen, vilket minskat till 48 % år 2013. G-20-gruppen består av nitton större ekonomier samt Europeiska unionen. G20-gruppen har ökat i betydelse och vid mötet i Pittsburg år 2009 uttalade ledare för de rika länderna världen att G20 ska ersätta G8 som det främsta ekonomiska rådet även för de rika länderna. Sammantaget står G-20 för mer än 80 procent av den globala BNP och av världshandeln och två tredjedelar av världens befolkning. OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) arbetar för samarbete mellan industriländer med demokrati och marknadsekonomi. OECD bildades 1948 för att samordna Marshallplanen och kan sägas representera Västvärldens ekonomiska synsätt. ”
Stefan Lindgren skriver ”Ryska Posten”. Ryska Posten
”Samtidigt konstaterade experter som intervjuats av Izvestija att Väst behöver Ryssland mer än Moskva behöver medlemskap i G-klubben. Fjodor Lukjanov, chefredaktör för tidskriften Russia in Global Affairs, anser att det nya tonläget i G7 beror på dess önskan att förhindra ytterligare närmande mellan Ryssland och Kina. En diplomatkälla intervjuad av TASS påpekar också att G7-ledarnas uppmjukning till Ryssland beror på konkurrensen med G20, som framstår som ett mycket mer relevant forum.
G7-ländernas sammanlagda BNP sjunkit från 50 procent till 30 procent av den globala BNP under de senaste 30 åren. Dessutom svarar befolkningen i G7-länderna för bara tio procent av den globala befolkningen. Dessutom är G7-gruppen invecklad i bittra inre motsättningar.”
”G7 – bara en onyttig diskussionsklubb”
Struntprat!
”G-7 länderna skänker 22 miljoner euro till Amazonas”
Det här kallar jag solidaritet på riktigt.
https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/g-7-landerna-skanker-22-miljoner-euro-till-amazonas
Alltmedan korruptionen beräknas kosta EU 1000 miljoner euro på år enligt EU:s beräkningar. Ska vi kalla det för EU:s svar på solidariteten mellan medlemmarna? EU rapporterade i början av 2014 ”Korruptionens omfattning i EU är hisnande” enligt en artikel i Göteborgsposten idag av Cecilia Malmström, EU-kommissionär med ansvar för inrikesfrågor. Sverige är dock ett av länderna med minst problem enligt denna undersökning, men alla uppgifter tyder inte på det. ”Men 18 procent av svenskarna känna någon som har tagit emot en muta, att jämföra med EU-snittet på 12 procent.”
Artikeln publiceras inför en 300-sidig rapport om korruptionen i EU, den första i sitt slag trots tidigare rapporter om en omfattande korruption. Minst motsvarande 1000 000 000 000 (tusen miljarder) kronor används i korruptionen.
EU-frågetecken imagesCAS1TWS5
Hon skriver ”I den politiska debatten på många håll i Europa låter det ibland som om korruption inte är ett europeiskt problem. …. Så lät det också i Göteborg innan korruptionshärvan, men nu vet vi bättre. Korruptionen är i högsta grad ett problem för oss alla. Rapporten visar svart på vitt att inget land i EU är förskonat, men att korruptionsläget ser olika ut i olika länder.”
Publicerat av Gissa Vem.Korruptionen i EU.
Sedan beror det på vad vi väljer att kalla ”korruption”. Om en CEO för ett privat företag totalt misslyckas i sitt jobb, då blir dom i alla fall inte första valet som CEO för ett annat företag. När en CEO i ett statligt verk misslyckas katastrofalt, blir dom ändå befordrade till CEO i ett annat statligt departement eller verk, politisk korruption – eller. Är det korruption, politisk vänskaps korruption. Är det korruption när politiker belönar trogna supportrar med välbetalda konsultuppdrag eller välbetalda jobb i nybildade statliga departement. Är det korruption när politiker ”avgår” och utnyttjar sina politiska kontakter, kontakter som dom under sin politiska karriär starkt har gynnat med politiska beslut. Tar man det i beaktande är Sverige ett av världen mest korrumperade länder, bara att korruptionen har dolts i flera steg i till synes separata agerande.
Jag kanske var lite snabb där. Jag tänkte sedan att 22 miljoner till att rädda Amazonas regnskogar, eller hjälpa till att släcka bränderna?, kanske inte är att skryta med det är åtminstone en början till en solidarisk hjälpverksamhet som kan bli större?
Det viktiga är ändå att världen engageras i den här som jag vill kalla ”gemensam angelägenhet” och det verkar dessbättre bli så.
Korruption är naturligtvis helt förkastligt. Men för stora organisationer tenderar ruttna inifrån. Jag litar mer på flera mindre organisationer i ett samspel. Jag minns hur korruptionen spridit sig uppåt i en svensk hjälporganisation för något tjugotal år sedan. I ledande position satt en f.d. politiker eller fackföreningsman, jag minns inte vilket.
Ojdå, för snabb igen. 22 miljoner vadå?
Dollar är valutan, alltså cirka 214 miljoner kronor. Det borde göra skillnad.
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/20-miljoner-dollar-till-brandbekampningen-i-amazonas
Förhoppningsvis är det bara en början och världen i fortsättningen visar sitt ansvar för Amazonas regnskogar. Regnskogen i Amazonas är mycket viktigt för världens ekosystem och är således en global gemensam angelägenhet vars ansvar inte enbart kan läggas på Brasiliens regering hur den nu än ser ut.
Det måste till en reglering av exploatering i Amazonas regnskogar och kan inte lämnas till en fri marknad med bristande ansvar för miljö och klimat.
Det är en åsikt man gott kan ha utan ideologiska preferenser.
”Hälften av Sydamerikas befolkning bor i Brasilien, och bland världens länder är det bara Kina, Indien, USA och Indonesien som har fler invånare. Befolkningen är relativt ung men andelen äldre växer stadigt eftersom barnafödandet minskar, livslängden ökar och den tidigare så snabba befolkningstillväxten har bromsats.”
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/sydamerika/brasilien/befolkning-och-sprak/
Bolsonaro avvisar hjälpen och talat om kolonialism.
När Bolsonaro avvisar hjälpen är det fel men när Maduro i grannlandet Venezuela avvisar hjälpen är det rätt. En sådan motstridig uppfattning om internationellt respektive nationellt beroende upplever jag förnuftsvidrigt och passar inte alls i mitt logiska tankemönster.
”Hjälpen” till Maduro var en del i ett försök till olagligt regimskifte, så är knappast fallet för Bolsonaro, vilken så uppskattar Trump, liksom du själv gör enligt dina egna uppgifter.
Håller i stort med men att Europa betyder ”väldigt lite”stämmer inte om man ser till ekonomi (se EU på plats 2 enligt listan ovan. Dessutom militär styrka och villighet att använda i aggressivt syfte så är det inte helt en ”papperstiger”.
Papperstiger är en utmärkt beskrivning på EU, Ulf. Klarar EU av att stå emot USA:s tryck på sig? Hur enigt är EU i sina olika politiska diskussioner? Hur hanterar EU brexit? Vågar EU enas om att hålla vakt i Hormuzsundet? Om jag fattat Maos skrivning om papperstiger rätt, så är EU definitivt en sådan.
Miljöaktivister har arrangerat protester vid brasilianska ambassader över hela världen och anklagar den brasilianska presidenten Jair Bolsonaro för att stödja jordbrukare som bränner regnskogen för att utvidga jordbruksmark.
Två ännu större eldar brinner obemärkt i Afrika. Under torsdag och fredag registrerades fler bränder i Angola och Demokratiska republiken Kongo än i Brasilien, rapporterade Bloomberg och citerade NASA-satellitdata. Enbart på dessa två dagar registrerades 6 902 bränder i Angola och 3 395 i DRK.
I Afrika är det dock svårare att veta vad som händer eftersom nästan inga nyhetsrapporter om bränderna i Angola och Demokratiska republiken Kongo har dykt upp i väster. Inga hashtag-kampanjer eller massdemonstrationer har brutit ut, och frågan har inte placerats på G7-ledarnas dagordning.
NASA rapporterade också tidigare denna vecka att antalet och svårighetsgraden av bränder varit genomsnittligt under de senaste 15 åren. Bolsonaro insisterar att skogsbränderna i Amazonas är en del av den naturliga rytmen i livet i regnskogen, efter att EU-ledarna hotar med ekonomiska sanktioner mot Brasilien.
Frankrikes president Emmanuel Macron sade på söndagen att ledarna för G7-länderna hade kommit överens om att “hjälpa” Amazonas-länderna att bekämpa skogsbränder som han beskrev som en allvarlig internationell kris, medan han kritiserade sin brasilianska motsvarighet, Jair Bolsonaro, för att inte följa sina skyldigheter att mildra påstådda klimatförändringar.
Den brasilianska regeringen avvisade erbjudandet om stöd från G7-länderna för att släcka bränderna. “Vi uppskattar “erbjudandet”, men kanske är dessa resurser mer relevanta för åtgärder i Europa.
Macron bryr sig inte om Amazonas bränder.
Vad vi ser är ett G7-infokrig för att sänka Bolsonaro.
Internationella politiska motståndare mot den brasilianska presidenten Jair Bolsonaro och deras medier allierade utnyttjar och överdriver cyniskt effekterna av bränderna i Amazonas för att demonisera ’Trop of the Tropics’. Leonardo Di Caprio, Madonna och Cristiano Ronaldo har gått till sociala medier för att larma om de brinnande ”lungorna i världen” som producerar ”20 procent av jordens syre.”
Låt oss först rensa ut de okomplicerade myterna. Amazonas producerar inte 20 procent av världens syre, och är inte heller ”lungorna” på någonting, eftersom den förbrukar så mycket av det som den skapar. I internettiden skulle det vara lätt att debunkera detta inom tre minuter utan att kräva särskilda uttalanden från NASA-forskare.
Det hjälper inte heller att publicera decennier gamla bilder med bränder från olika platser över hela världen, vilket är något som varje person som har kontrollerats ovan har gjort. Man antar, särskilt på grund av deras chef ”uttalade ogillar” falska nyheter ”, att det måste finnas någon i den franska presidentens personal som kan utföra en Google-bildsökning.
Under de senaste tjugo åren har tio av dem haft fler bränder än 2019, och så sent som 2010 var det nästan tre gånger så många bränder i Brasilien. Så vad har förändrats under 2019?
Den 1 januari i år invigdes Bolsonaro som president efter att ha besegrat sin socialistiska rival Fernando Haddad i ett val i september förra året.
Han märktes som en förstörare av Amazonas av sina inhemska rivaler långt innan han hade undertecknat ett enda edikt på kontoret eller skakat hand med Donald Trump.
Fantastiskt är också den kulturella arrogansen som Macron och de andra har genomfört detta. I stället för att rådgöra med Brasilien, världens femte mest befolkade land och åttonde största ekonomi, förklarade G7-klubben ensidigt vad de tyckte var bäst för det.
New York Magazine firade glatt ett ”glimt” av en ny ”klimatvärldsordning” där västländerna skulle straffa de länder som skulle anses bryta mot miljöagendan med sanktioner och internationell ostracism.
Även den mest hängivna miljöaktivisten eller Trump-hataren borde vara försiktig med att svälja hela, vad som egentligen är, en agendadriven hoax.
https://www.rt.com/op-ed/467408-bolsonaro-amazon-macron-g7/
I Amazonas regnskog har brandsäsongen anlänt. I Amazonas-regionen är bränder sällsynta under stora delar av året eftersom vått väder hindrar dem från att börja och sprida sig. I juli och augusti ökar emellertid aktiviteten på grund av torrsäsongens ankomst. Många använder eld för att underhålla jordbruksmark och betesmarker eller för att rensa mark för andra ändamål. Vanligtvis toppar aktiviteten i början av september och slutar mestadels i november.
Från 16 augusti 2019 indikerade en analys av NASA-satellitdata att den totala brandaktiviteten i Amazonasbassängen i år har varit nära genomsnittet jämfört med de senaste 15 åren.
(Amazonas sprider sig över Brasilien, Peru, Colombia och delar av andra länder.) Även om aktiviteten verkar vara över genomsnittet i delstaterna Amazonas och Rondônia har den hittills verkat under genomsnittet i Mato Grosso och Pará, enligt uppskattningar från den globala Fire Utsläpp Database, ett forskningsprojekt som sammanställer och analyserar NASA data. Rulla markören över det gröna 2019-blocket under tomten för att isolera 2019-siffrorna.)
https://earthobservatory.nasa.gov/images/145464/fires-in-brazil
I Ryssland kallar man G7 till G1+6 dvs när G1(USA) beordrar, lydstaterna stor i givakt och nickar i takt…
G7 bankrutta länders svammelorganisation! Varför inte bara lägga ner?
Det är bra om de demokratiska länderna för samtal, eftersom diktaturer numera står för en stor del av industriproduktionen. Tyvärr gäller kanske samtalen koldioxidbluffen, då har de inte mycket andra konsekvenser än att bestraffa den egna befolkningen med höga energipriser i onödan.
Världens sopstation, Kina, vars kolproduktion, kolkonsumtion och koldioxidutsläpp är större än alla andras tillsammans och vars plastpåsar rinner ut i oceanerna från dess stora floder, behöver samtalas med. Det har man redan gjort, det kallas Parisavtalet, och det friskriver Kina från ansvaret för klimatet. Plastpåsarna rinner vidare, och vi som inte bidrar får plastpåseskatt.
Diskussionsklubbarna verkar mest vara till för att väst ska ta på sig tagelskjortan och som scen för vår barnpredikant.
De helt dominerande utsläppen som orsakat dagens situation står de rika i-länderna i Väst för om man ser t.ex. 30 år tillbaka, vilket är relevant. Minns Rio-mötet 1992 och mötet i Stockholm 1972.
usa släpper ut betydligt mer/invånare än Kina. (https://www.ekonomifakta.se/fakta/miljo/utslapp-internationellt/koldioxid-per-capita/)
Kina släpper ut mer än alla andra tillsammans. USA och västeuropa minskar sina utsläpp. Kina vägrade sluta öka utsläppen. Det är värdet av samtal med enpartistater utan civilrätt. Demokratierna i G7 kan prata vidare, enda risken är att barnpredikanten blandar bort korten med hjälp av media.
Dagens situation är ingen katastrof, men för den som faller för klimatreligionen återstår att förklara varför Kina som nu påverkar mer än alla andra tillsammans ska ha undantag. Antingen tror man att katastrofen är på väg eller inte. Är den på väg ska Kina stänga sin kolkraft som alla andra. Om man inte tror att det råder katastrof, som det kinesiska kommunistpartiet, då ska man heller inte hänvisa till det imaginära problemet.
Man bör hålla sig med en konsistent uppfattning i vetenskapliga frågor.
Lätt för Väst att säga så – efter att i decennier ha haft (mycket) större utsläpp än andra stater. Så orättvist.
Västs ledande länder borde i första hand minska till under Kinas nivå. USA ligger på 16 ton per person år 2018, Kina på 8 ton.Japan och Tyskland över 9.
Men en genomgripande ändring av världsekonomin måste till. Den är djupt orättvis och djupt odemokratisk.