Nya globala klimatberäkningar visar på snabbare uppvärmning

Klimatfrågan har diskuterats här på längden och tvären och vi är nog alla eniga om att alls som yttrar sig är inte eniga. Nedan en aktuell rapport från forskare på SMHI.

Nya globala klimatberäkningar visar på snabbare uppvärmning

Nya beräkningar över hur klimatet förändras i världen bekräftar att mängden utsläppta växthusgaser gör skillnad. De visar också att uppvärmningen sker snabbare än vad tidigare beräkningar visat. SMHI har nu gjort de första beräkningarna med den nya versionen av den globala klimatmodellen EC-Earth.

Efter flera års utveckling har forskarna på SMHIs Rossby Centre nu gjort de första beräkningarna med den senaste versionen av den globala klimatmodellen EC-Earth. Beräkningarna visar hur klimatet förändras fram till slutet av seklet, år 2100. De utgår från antaganden om framtida utveckling av samhället och mängden utsläpp av växthusgaser.
– De nya klimatberäkningarna bekräftar bilden att mängden utsläppta växthusgaser gör skillnad. De visar också att uppvärmningen sker snabbare än vad som tidigare beräkningar visat, säger Ralf Döscher, chef för SMHIs klimatmodelleringsenhet Rossby Centre.
Snabbare förändring undersöks.

Forskarna undersöker nu varför de nya beräkningarna visare en snabbare klimatförändring än vad som hittills varit känt.
– Fler modeller visar liknande resultat, att uppvärmningen sker snabbare, och det bekräftar att det är angeläget att arbeta med utsläppsminskningar, betonar Ralf Döscher.
Den kraftigaste förändringen är längst i norr, där temperaturen i Arktis stiger mycket snabbare än den globala medeltemperaturen. Det påverkar havsisen, som minskar i alla scenarier.
– Följer vi de medelhöga eller högsta utsläppsvägarna i framtiden så kommer havsisen i Arktis att försvinna helt under sommaren. Om vi lyckas begränsa uppvärmningen kommer mindre is att smälta i Arktis och framför allt kommer den lokala temperaturökningen i Arktis bli mindre, säger Torben Koenigk, enhetschef för global modellering på SMHIs Rossby Centre.

De nya beräkningarna med den globala klimatmodellen EC-Earth (CMIP6, heldragna linjer) visar hur mycket den globala medeltemperaturen stiger vid olika samhällsutveckling med olika stora utsläpp av växthusgaser. Med de nya beräkningarna är det tydligt att uppvärmningen går snabbare än tidigare beräknat (jämförelse mellan streckad och heldragen linje i respektive färg). Den gröna kurvan motsvarar ett hållbart samhälle som följer åtagandena i Parisavtalet. Den lila kurvan motsvarar ett fortsatt fossildrivet samhälle som inte gjort utsläppsminskningar eller andra åtgärder för att begränsa mängden växthusgaser i atmosfären. De streckade linjerna visar medelvärde för motsvarande beräkningar utifrån RCP-scenarierna (CMIP5), som använts i de senaste årens klimatforskning.

Klimatberäkningarna analyseras just nu av forskare på Rossby Centre och de jämför med beräkningar från andra forskargrupper som gjort motsvarande klimatberäkningar inom det internationella samarbetet CMIP6, där beräkningar från ett trettiotal klimatmodeller koordineras och samlas i en gemensam öppen databas.
Framöver kommer klimatberäkningarna att tolkas med en regional klimatmodell, för att ge ett mer detaljerat underlag om hur klimatet utvecklas i Sverige.
– Först när den regionala bearbetningen är gjord har vi ett underlag som är tillräckligt detaljerat för att presentera i en klimattjänst som går att använda till exempel i arbetet med att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Tills vidare är det bäst att fortsätta att använda det som finns publicerat i våra klimattjänster på smhi.se, säger Ralf Döscher.
Beräkningarna ligger också till grund för ny forskning som kommer att presenteras i vetenskapliga artiklar och som utvärderas i FN:s klimatpanel IPCC:s nästa stora klimatrapport (AR6) som publiceras 2021-2022.
Data finns redan nu öppet tillgängliga via SMHIs datanod ESGF, där till exempel andra forskare kan ladda ner och använda materialet.

Rapport från SMHI. TV4 Play

Rossby Centre
Rossby Centre är döpt efter Carl-Gustaf Rossby, meteorolog, den förste som lyckades förklara de storskaliga rörelserna i jordens atmosfär ” Rossbyvågor”. Enheten startades 1997, och har med tiden fått ett mycket gott internationellt anseende.
Centret utvecklar både regionala och globala klimatmodeller, som delges till stora delar av världen, och de är bl a aktiva i internationella projekt för att sprida kunskap om hur forskare ska kunna ta fram information i sina egna länder. Rossby Center tillhör de ledande bland dem som utvecklar tredimensionella klimatmodeller som åskådliggör klimatsystemet och samverkan mellan dess komponenter (atmosfären, haven, land och is).

Forskarna på SMHI har nu gjort de första beräkningarna med den senaste versionen av den globala klimatmodellen EC-Earthm som började användas under 2019, i den ” ingår möjlighet att koppla in atmosfärens kemiska sammansättning, dynamisk vegetation, oceanens biogeokemi och Grönlands istäcke.”
De nya resultaten kommer att bli en del av underlaget för nästa rapport från FNs klimatpanel IPCC som tros komma om ett par år.

FN:s klimatpanel IPCC etablerades 1988, det är en mellanstatlig organisation som i sig inte är någon forskningsenhet, utan den har som uppgift att värdera forskningsläget när det gäller klimatförändringar som orsakats av människan. 1990 gjorde klimatpanelen sin första utvärdering, i den antyddes försiktigt att den pågående globala uppvärmningen var antropogen, Därpå följde utvärderingar med några års mellanrum, den näst senaste 2014. 2018 utgavs rapporten om möjligheten att begränsa uppvärmningen till 1,5 grad.
Läs mer om Rossby Center här.

Relaterat.
Hur resonerar egentligen ledande klimatskeptiker?
De rika i “den gröna klimatpolitiken” – vad vill de?
Hur gick klimatmatchen mellan “Alarmisten” Per Holmgren, SMHI och “Icke-alarmisten” professor Lennart Bengtsson?