Sinofobi, lögner och hybridkrig

7
638
Bild: Shutterstock
Denna artikel av den framstående geopolitiske analytikern Pepe Escobar publicerades 23 september i bl.a. Asian Times och även hos The Saker. Den har vänligen översatts av Rolf Nilsson.

Sinofobi, lögner och hybridkrig

Det tog en minut för president Trump att införa ett virus vid det 75: e mötet via
videolänk med FN: s generalförsamling och därmed angripa “den nation som
släppte lös denna pest på världen”.
Och sedan gick allt bara utför.

Redaktören: Avser att publicera Putins, Trumps och Xi-Jin Pings tal i FN:s generalförsamling.

Även om Trump i huvudsak höll ett kampanjtal och inte kunde bry sig mindre
om det multilaterala FN, var åtminstone hans bild tillräckligt tydlig för att alla i
det, på videolänk närvarande, ”internationella samfundet” skulle uppfatta den.

Här är president Xis fullständiga uttalande.
Liksomhär.
Och här är president Putins fullständiga uttalande.
Och här visas återigen det geopolitiska schackbrädet
upp; det är den ”oumbärliga nationen” som står mot det strategiska
partnerskapet mellan Ryssland och Kina.

När han betonade FN: s betydelse kunde Xi inte uttrycka sig tydligare än när
han sa att ingen nation har rätt att kontrollera andras öde: “Ännu mindre bör
man få tillåtas att göra vad man vill och vara supermakt, mobbare eller ledare
för världen .”

Den amerikanska härskande klassen kommer uppenbarligen inte att lägga sig på
rygg för den här utmaningen. Hela spektrumet av hybridkrigsmetoder kommer
att fortsätta att obevekligt tas i bruk mot Kina, i kombination med otyglad
sinofobi, vilket nu börjar att gå upp för många.

Dr. Strangelove-typer menar att det enda sättet att verkligen ”avskräcka” Kina skulle vara ett fullskaligt krig. Sorgligt nog är Pentagon överbelastat – Syrien, Iran, Venezuela, Sydkinesiska havet.

Och varje kunnig analytiker känner till Kinas kapacitet för cyberkrig, integrerade
luftförsvarssystem och Dongfeng-missiler för hangarfartyg.
För att få ett perspektiv är det alltid mycket intressant att jämföra militära
utgifter. Förra året spenderade Kina 261 miljarder dollar medan USA
spenderade 732 miljarder dollar (38% av den totala summan för världens
länder).
Retorik är det som, åtminstone för tillfället, används. Den viktigaste
diskussionspunkten, oavbrutet intrummad, handlar alltid om Kina som ett
existentiellt hot mot den ”fria världen”, samtidigt som de otaliga avvikelserna
från det som en gång var Obamas ”pivot to Asia” ( president Obamas skifte i
fokus från Mellanöstern till Asien i utrikespolitiken) inte så särskilt diskret
försöker skapa ett samtycke till ett framtida krig.

Den här rapporten från ”Qiao Collective” identifierar processen på ett snyggt
sätt: ”Vi kallar det Sinophobia, Inc. – ett informationsindustrikomplex där
västerländsk statsfinansiering, stora vapentillverkare och tankesmedjor på
högerkanten slår sig samman och arbetar samordnat för att översvämma media
med meddelanden om att Kina är allmänhetens fiende nummer ett.

Beväpnademed statlig finansiering och sponsrade av vapenindustrin sätter denna handfull
inflytelserika tankesmedjor villkoren för det nya kalla kriget mot Kina. Samma
mediala ekosystem, som banade väg för ett evigt krig med katastrofala
ingripanden i Mellanöstern, är nu upptaget med att försöka skapa ett
godkännande av och samtycke till en konflikt (ev. krig) med Kina.

Den ”vassa amerikanska militären”.

Demoniseringen av Kina, blandat med uppenbar rasism och rabiat
antikommunism, visar upp en fullständig, mångfärgad palett: Hong Kong,
Xinjiang (“koncentrationsläger), Tibet (” tvångsarbete “), Taiwan,” Kina-virus “;
bältets och vägens ”skuldfälla” (BRI, Belt and Road Initiative, den nya
Sidenvägen).

Handelskriget löper parallellt – uppenbara bevis för hur “socialism med
kinesiska egenskaper” besegrar västerländsk kapitalism i dess eget
högteknologiska tävlan. Sanktioneri mot över 150 företag, som tillverkar chips
för Huawei och ZTE, eller försöket att förstöra TikToks verksamhet i USA
(”Men du kan inte råna det och göra det till ett amerikanskt skötebarn”, som
Global Times redaktör chef Hu Xijin twittrade).

Ändå kan SMIC (Semiconductor Manufacturing International Corporation),
Kinas bästa chipföretag, som nyligen fixk in  på 7,5 miljarder dollar på en börsintroduktioni Shanghai, förr eller senare gå förbi amerikanska
chiptillverkare.

På militärfronten fortsätter “maximalt tryck” på Kinas östra kant oförminskat –
från återupplivandet av Quad (Quadrilateral Security Dialogue, informell
strategisk dialog mellan Australien, Indien, Japan och USA) till en kapplöpning
för att stärka Indo-Stillahavsstrategin.

Tankesmedjorna är avgörande för att samordna hela processen, via till exempel
CSIS, med
”företags- och industrinätverk” med sedvanliga misstänkt inblandade som
Raytheon, Lockheed Martin, Boeing, General Dynamics och Northrop
Grumman.

Så här har vi vad Ray McGovern på ett briljant sätt beskriver som MICIMATT
det militär-industri-kongress-underrättelsetjänst-media-forskning-tankesmedjakomplexet – som övervakare av Sinophobia AB.

Om vi antar att det skulle bli seger för Demokraterna  i november kommer inget att
förändras. Nästa Pentagon-chef kommer förmodligen att vara Michele
Flournoy, före detta försvarsrådgivare (2009-2012) och medgrundare av Center
for a New American Security, vilket är viktigt för både “Kina-utmaningen” och
“Nordkoreas hot ”. Flournoy är helt inriktad på att öka “U.S. militära förmåga” i
Asien.

Så vad gör Kina?

Kinas främsta utrikespolitiska princip är att främja en ”gemenskap utifrån en
gemensam framtid för mänskligheten”. Det är inskrivet i konstitutionen och
antyder att det kalla kriget 2.0 är en börda, pålagd av utländska aktörer.

Kinas tre viktigaste prioriteringar, efter Covid-19, är att äntligen utrota
fattigdomen. stärka den stora hemmamarknaden; och vara tillbaka i full kraft
för handel och investeringar över hela den globala södern.

Kinas “existentiella hot” symboliseras också av dess strävan att implementera
ett icke-västerländskt handels- och investeringssystem, inklusive allt från den
asiatiska infrastrukturinvesteringsbanken (AIIB) och Silk Road Fund till handel
som kringgår beroendet av den amerikanska dollarn.

En Harvard Kennedy School-rapport försökte åtminstone förstå hur kinesisk
“auktoritär motståndskraft” tilltalar den inhemska befolkningen. Rapporten
visade att KKP faktiskt gynnades av ett ökat folkligt stöd från 2003 till 2016
och där det nådde en förvånansvärd nivå av 93%, huvudsakligen på grund av
sociala välfärdsprogram och kampen mot korruption.

Når vi däremot har en MICCIMAT, som investerar i Evigt krig – eller “Långt
krig” (Pentagons terminologi sedan 2001) – i stället för att satsa på uppgradering
av folkhälsa, utbildningsnivå och infrastruktur, är det som återstår en klassisk
”svansen viftar med hunden”.

Sinofobi är en perfekt ursäkt att skylla det undermåliga svaret på Covid-19, utplåningen av småföretag och den hotande nya stora depressionen på det kinesiska ”existentiella hotet” på.

Hela denna process har inget att göra med ett ” moraliskt nederlag” och klagan
över ”att vi riskerar att förlora konkurrensen och att utsätta världen för fara”.
Världen är inte ”hotad” eftersom åtminstone stora delar av den globala södern
är fullt medvetna om att det myckna ståhejet kring den ”regelbaserade
internationella ordningen” inte är något annat än en ganska tilltalande eufemism
för Pax Americana – eller Exceptionalism. Vad som skapades av Washington för
efterkrigstiden, det kalla kriget och det ensidiga maktutövandets tid gäller inte
längre.

Hej Mackinder!

Redaktören: Läs översättarens imnformation om MacKinder och andra längst ned.

Som president Putin mycket tydligt har uttalat om och om igen, är USA inte
längre ”möjligt att sluta avtal med”. När det gäller den “regelbaserade
internationella ordningen” är det i bästa fall en omskrivning för
privatkontrollerad, finansiell kapitalism på global nivå.

Det strategiska partnerskapet mellan Ryssland och Kina har gjort det mycket
tydligt, om och om igen att, till skillnad mot Nato och Quad-expansion (de fyra
staterna Australien, Indien, Japan och USA), är deras projekt baserat på handel,
utveckling och diplomatisk integration i hela Eurasien.

Nya Sidenvägen

Till skillnad från som fallet var från 1500-talet till de sista decennierna av 1900-
talet, kommer nu inte initiativet från väst, utan från Östasien (det är skönheten i
ordet ”initiativ” införlivat i förkortningen BRI). En öppnande av kontinentala korridorer och utvecklingsaxlar som går genom
Sydostasien, Centralasien, Indiska oceanen, Sydvästra Asien och Ryssland hela
vägen till Europa, i kombination med en maritim sidenväg som passerar de
sydasiatiska kustområdena.

För den allra första gången i sin tusenåriga existens har Kina kunnat matcha superdynamisk politisk expansion med ekonomisk utveckling både inom landets gränser och utomlands. Detta sträcker sig långt bortom den korta eran med Zheng Hes maritima expeditioner under Ming-dynastin i början av 1400-talet.

Inte undra på att västvärlden, och särskilt Supermakten, helt enkelt inte kan
förstå den geopolitiska storheten i det hela. Och det är därför vi har så mycket
Sinophobia, så många Hybridkrigs-metoder som används för att eliminera
“hotet”.

Eurasien utgjorde i det förgångna antingen en västerländsk koloni eller ett
sovjetiskt område. Nu står det på randen till att äntligen bli av med Mackinder*,
Mahan** och Spykman***-scenarierna, eftersom den eurasiska kontinentens
hjärtland och kustområden successivt och obevekligen integreras på sina egna
villkor, hela vägen fram till mitten av 2000-talet.

* Sir Halford John Mackinder (se ovan. Bild Wikipeida), 1861-1947 var en brittisk geograf som skrev en
uppsats 1904 med namnet “The Geographical Pivot of History.” Mackinders
arbete lade fram teorin att kontrollen av Östeuropa var avgörande för
kontrollen av världen. Mackinder postulerade följande, som blev känt som
Hjärtlandsteorin : Den som styr över Eurasien kontrollerar Hjärtlandet (det inre av
kontinenten). Den som styr över Hjärtlandet kontrollerar världsön
Den som styr över världsön kontrollerar världen.”Hjärtlandet” kallade han också ”pivotområdet”, det som utgjorde kärnan i
Eurasien, och han betraktade hela Europa och Asien som världsön.

**Alfred Thayer Mahan 1840-1914 var en amerikansk sjöofficer och historiker.
Han hade stort inflytande på användningen sjöstridskrafter för att behärska
haven och skydda handeln.
***Nicholas John Spykman 1893-1943 var en amerikansk statsvetare. Hans
arbete med geopolitik och geostrategi gjorde honom känd som “inneslutningens
gudfader”.

7 COMMENTS

  1. Den “oumbärliga nationen” är en pest som världen allra helst vill bli av med och det genast. Men det inser varken dess oligarker, politikerkår (se bara på det pompösa köttberget, “USAs utrikesminister”), eller intelligensia. USAs oligarker, politikerkår och intelligensian är ej medvetna om att den ”oumbärliga nationen” befinner sig i det stadiet där imperier plågas av många umbäranden. Tvärtom lovsjunger dessa den “oumbärliga nationen” ramsan. Så berusade är USAs oligarker, politikerkår och intelligensian i tron att de är “den oumbärliga nationen” att de är dövstumma i att höra världens skratt. Så förblindande är USAs oligarker, politikerkår och intelligensian att förstå att inför världens ögon är USA ett stort dårhus utrustat med kärnvapen som journalisten Greg Palast uttryckte det.

    Den ”oumbärliga nationen” befinner sig i det stadiet där imperier plågas av många umbäranden. Årets November bär med sig vedermödor som gör att USA bli snarare de många umbärandens land. USAs oligarker, politikerkår och intelligensian blir våldsamt väckta från deras törnrosasömn. Ingen kommer till dårhusets undsättning dock. Ingen kommer att bryr sig om dårhusets öde heller. Världen har vänt blicken österut – där ligger hoppet, framstegen och framtiden.

    http://thesaker.is/usa-sitrep-the-collapse-of-the-united-states-is-no-longer-avoidable/

  2. Ja visst har USA många drag av “dårhus”. Men det är farligt att förenkla på det sättet. Dårar kan ju vara mycket farliga. Jag blir ibland förfärad av hur man ibland tar ut segern över den internationelle översittaren nummer 1 i förväg. Hörde jag själv en gång i Abf-huset i Stockholm en föreläsare (alls ingen dumbom) som med uteslutningssmetoden ” ledde i bevis ” att alla USA:s källor till utomlands var uttömda och att det därför bara var “en tidsfråga innan världsmakten var över “. Just då läste jag en del om Afrika och Washingtons inträngande där och tänkte i mitt stilla sinne ” vet du vad du talar om “? Det är en vanlig erfarenhet att imperier är som farligast i nedgångsfasen.

    • “Det är en vanlig erfarenhet att imperier är som farligast i nedgångsfasen.”

      Sant (skadeskjutna djur är också farligast), men eftersom det behöver hamras in föreslår jag du skriver en artikel i ämnet.

      • Varför bara jag ? Borde vi inte slå oss ihop några stycken och upprepa ett lyckat grepp från 1940 ? Då kom en agitatorisk bok ut om den tidens motsvarighet till dagens USA och dess medlöpare här i vårt land. Den var skriven av en Holger Carlsson och hette Nazismen i Sverige – ett varningsord (Federativs förlag). Boken sammanfattade kort den svenska nazismen och besläktade rörelser och räknade upp dessas ” gärningar “. Den tidens demokrater och motståndare till utländskt förmynderi fick en rätt klar bild över frihetsfienderna. Har vi denna översikt i dag ? Hur många vet vad Atlantkommitten är och vilken antisvensk verksamhet den bedriver ? Vad vet vi om Peter Hultqvists dubiösa affärer med besökande amerikanska “försvarspolitiker” som med hjälp av tjänstvilliga journalister som t ex Mikael Holmström i DN, sprider ut lögnen att USA och Nato lovar att skydda oss mot ryssarna ? Egentligen har dom ju inte lovat någonting alls i den vägen men fått det att framstå som en generös handling mot oss. Eller ta journalisten Patrik Oksanen. Han ska nu bli medarbetare på SvD. För de flesta som läst hans kuriösa krönikor förefaller han nog som mer bisarr än farlig. Men den som hörde radions p 1 där redaktören Ginna Lindberg tillsammans med Patrik Oksanen läxade upp en rädd redaktör för en borgelig tidning i Hälsingland,borde veta bättre. En offentlig kättar-process var det. Redaktörens ohyggliga brott bestod i att han i förbifarten hade nämnt vad en rysk tidning eller sajt, hade skrivit i frågan ! Är det inte självklart att tidningsläsare och radio/TV-konsumenter har rätt att få veta den sidans tankar om dom så önskar ? Uppenbarligen var det inte så för hr Oksanen m fl.

  3. Är krig mot Kina lösningen för amerikanska (allvarliga) problem??

    USA: s president Donald Trump har utfärdat en verkställande order som förklarar en nationell nödsituation för att hantera USA: s beroende av främmande länder för kritiskt material som är viktigt för USA: s militär och ekonomi.

    “Jag rapporterar härmed att jag har utfärdat en verkställande order som förklarar en nationell nödsituation för att hantera hotet från vår nations onödiga beroende av kritiska mineraler, i bearbetad eller obearbetad form, från utländska motståndare”, sade Trump i ett brev till kongressen på onsdagen

    I ordern sa Trump att 80 procent av USA: s sällsynta jordartsmetaller kommer direkt från Kina och resten kommer indirekt från Kina genom andra länder. På 1980-talet, tillade presidenten, producerade USA “mer av dessa element än något annat land i världen.”
    Trump said in the executive order that he has directed his administration to investigate this issue and in the next 60 days suggest any executive action that may be needed against China or other foreign countries, such as tariffs or import restrictions.
    https://sputniknews.com/us/202010011080627320-trump-directs-administration-to-probe-us-reliance-on-foreign-states-for-critical-minerals/

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here