Stackars impopuläre Putin! Om valen i Ryssland och USA

10
776

Variationer i befolkningens stöd till Putin. Bild från DN 2/11 2018.

Anna-Lena Laurén skriver i DN Stödet för Putin rekordlågt: ”Kan inte bli lika populär igen”.
Putins opinionssiffror på 66 % är dock mycket höga. En opinionsundersökning nyligen visade att Frankrikes president Macron har stöd av 26 %. Le Figaro.

Främsta orsaken till Putins minskade popularitet ska vara en impopulär höjning av pensionsåldern. Ja, pensionsåldern ska gradvis höjas från 60 till 65 år för män och från 55 till 60 år för kvinnor. Första ökningen av pensionsåldern på 90 år.

Är valen i Ryssland sämre än valen i USA?

Men har Anna-Lena Laurén rätt i påståendet att “Putin har ingen konkurrens i Ryssland, eftersom han inte tillåter fria val?” Jag menar att valen i Ryssland i viktiga avseenden är av högre kvalitet och mer demokratiska än t.ex. de i USA. I Ryssland fanns 7 kandidater till presidentvalet, något färre än i USA. Den valde presidentens legitimitet beror bl.a. på valdeltagandet. I presidentvalet i Ryssland fick Putin ungefär 76 % av rösterna vid ett valdeltagande på 67 %, dvs 51 % av de röstberättigades röster. Vid presidentvalet i USA år 2016 fick Trump ungefär 49 % av rösterna vid ett valdeltagande på 53 %, och c:a 26 % av de röstberättigades röster mot 30 % för Obama i valet 2012.

I detta avseende är legitimiteten hos Putin avsevärt större än den varit hos någon president i USA på decennier.

Tillgång till flera hundra miljoner dollar behövs hos den som ska bli president i USA. Obama fick 14,9 miljoner dollar från Wall Street inför valet 2008, då valkampanjen beräknas kosta 10 000 miljoner dollar. Detta innebär i praktiken ekonomiskt stöd från näringslivet samt bundenhet att uppfylla vissa vallöften. Detta är en slags korruption i valen i USA, även om media tiger om det.

Legitimiteten hos andra demokratiskt valda europeiska ledare

Hur stor andel av rösterna och av de röstberättigades röster fick de stora och små västländernas ledare vid valet senast?
Teresa May fick 37 % av rösterna vid parlamentsvalet i Storbritannien, medan Angela Merkel fick 33 %. I valet nyligen i Italien fick högerpopulisterna tillsammans 37,5 % av rösterna och Beppo Grillos parti fick 32 %.

Macrons parti och allianspartiet fick 15 % av de röstberättigas röster både vid första och andra valomgången till nationalförsamlingen! Vid första valomgången röstade knappt 49 % medan 43 % röstade vid den andra valomgången. Vad säger detta om legitimiteten? Om demokratin? Macron valdes till president med stöd av 43,5 % av de röstberättigade. Betydligt bättre än Trump, men klart sämre än Putin Hur blir Frankrike under president Macron?

Mer om valen i Ryssland och i USA

En annan faktor är antalet kandidater. Vid presidentvalet i Ryssland fanns 7 kandidater, medan antalet var något högre i USA.

Viktigare kan vara spännvidden i åsikter mellan de dominerande kandidaterna. Man kan notera att skillnaden i politiska åsikter mellan de två dominerande dåvarande presidentkandidaterna Donald Trump och Hillary Clinton var liten, som de presenterades inför valet. I Ryssland är skillnaden i åsikter mellan Putin och Pavel Grudinin, Kommunistpartiets kandidat Pavel Grudinin som kom närmare. Grudinin leder kollektiva Lenin-jordbruket utanför Moskva. Han fick 13 % av rösterna, medan kommunistpartiet fick 17 % år 2012. Den i Väst så uppmärksammade Ksenija Sobtjak fick 1,5 % av rösterna.

Putin i maj 2018. Bild från Wikimedia.

I USA är en stor andel av befolkningen positiv till socialism, men de hade ingen betydande kandidat, vilket de alltså hade i Ryssland. De flesta ryssarna anser att Sovjetunionens kollaps var dålig. Stark opinion för socialism i Ryssland och USA.
En bidragande orsak till situationen i USA är de våldsamt antisocialistiska media.

En stark ekonomi med tillgång till flera hundra miljoner dollar behövs hos presidentkandidaterna i USA för att de ska nå fram. Obama fick 14,9 miljoner USD (100 000 000 kronor) från Wall Street inför valet 2008. Enligt morgonekot 25/9 2012 beräknas valkampanjen totalt kosta 10 000 miljoner USD ungefär 65 000 000 000 kr i dagens penningvärde. Detta innebär i praktiken ekonomiskt stöd från näringslivet samt bundenhet att uppfylla vissa vallöften. Detta kan kallas en slags korruption, även om västmedia inte gör det. Detta ger åtminstone ett beroende, och inte för inte kommer många av GW Bush och Obamas män från näringslivet. Kandidaterna får inte stöta sig med näringslivet alltför mycket – “socialisten” Bernie Sanders accepterar kapitalismen i USA, men vill göra den rättvis.
* En stark ekonomi är också viktig i val till USA:s kongress, och många kandidater är beroende av ekonomiskt stöd från näringslivet.

Svårigheter att få rösta. I USA måste man registrera sig före en tidpunkt före valet. Dagens Nyheter skriver 25/9 2012 att ”Nya vallagar gör det svårare för minoriteter att rösta” och ”Vid valet 2008 missade 6 miljoner amerikaner sista datum för registrering och kunde ej rösta.” Vid valet 2008 var bara 71 % (146 miljoner invånare) av alla röstberättigade registrerade enligt USA:s SCB. Enligt pressuppgifter från Ukraina (Kiev post) hindrade Ukraina igår ryssar i Ukraina från att rösta…

Valfusk och riggat val
Utrikesminister Wallström har skrivit till DN och uppgivit att “kampanjen riggad till Putins fördel.” Några fakta i frågan nämns inte i DN-artikeln. DN

Rapporter om valfusk finns, bl.a. från den ryska statens valkommission.

“Den ryska fristående valobservatörsgruppen Golos rapporterar om en rad incidenter, däribland att väljare röstat flera gånger och att Putin-anhängare bussats till vallokaler.
Valkommissionen hävdar dock att den inte noterat några allvarliga klagomål om överträdelser under valet, och tillägger att man fått in information om hälften så många regelbrott som under valet 2012.”
DN. Två av tre ryssar röstade i valet. Jordskredsseger för Putin
Enligt radio-nyheterna har ryska valövervakare sett i kameror att det förekommit stoppat i flera valsedlar.

Det finns mig veterligen inga uppgifter om storleken av valfusket och dess eventuella betydelse. Kanske skulle Putin fått 73 % eller 79 % i stället för 76 % utan valfusket.

Var i etablerade media ser ni en seriös diskussion om legitimiteten hos valda ledare? Utan känd analys påstår t.ex. Anna-Lena Lauren på DN egentligen att valet i Ryssland inte var demokratiskt. Ivar Ekman i radions samhällsprogram “Konflikt” har framfört detsamma till mig i mail. Hur ska man då se på den avgörande roll som tillgång till stora ekonomiska tillgångar har för valen i USA, och legitimiteten hos de valda med mycket lågt valdeltagande? Man kritiserar utan närmare analys Putin för att vara alltför auktoritär. Men kanske är det så att relativt större makt hos den valde presidenten i Ryssland, i stället för större makt hos icke valda i den djupa staten i USA, är ett tecken på bättre demokrati i Ryssland i detta viktiga avseende

Expresident Jimmy Carter.

Förre presidenten Jimmíe Carter har faktiskt upprepade gånger påstått att USA inte längre är en demokrati, t.ex. i Oprah Winfreys program i september förra året “Former President Jimmy Carter thinks the United States is no longer a democracy, calling the nation an “oligarchy” during an interview with Oprah Winfrey.” Är han ute och cyklar, eller bakom flötet?
Jimmy Carter säger till Oprah Winfrey att USA inte längre är en demokrati

10 KOMMENTARER

  1. Varken Ryssland eller USA – eller Kina för den delen – är särskilt demokratiska. Såväl som oligarkerna i USA backar upp Trump så finns det i Ryssland oligarker som backar upp Putin. Precis som Svenskt Näringsliv spenderar miljarder på att backa upp svenska borgare så spenderar det ryska kapitalet miljarder på att backa upp Putin. Putin är en borgare som arbetar för kapitalets bästa – inte för det ryska folkets bästa. Precis som vad Trump gör när han är en borgare som arbetar för kapitalets bästa – och inte för det amerikanska folkets bästa.
    Och det stämmer inte att Putin har över 60%. Enligt en undersökning från Lavada har Putin 51%, d v s varannan rysk medborgare gillar honom – och detta är ett stort tapp sedan presidentvalet för tio månader sedan.
    https://www.telegraph.co.uk/news/2018/10/04/putin-slumps-lowest-poll-rating-since-2013-controversial-increase/

    Varför är det så viktigt för dig, Anders, att jämföra två (eller flera) kapitalistiska länder när det gäller politiken – så som ‘Ryssland nedrustar mer än USA’, ‘det finns större fattigdom i USA än i Ryssland’, ‘Putin är populärare än Trump’, o s v.
    Faktum är att båda dessa två supermakter förtrycker sina egna arbetare och den stora massan av fattiga. Vi ska betrakta Ryssland som vi betraktar USA. Det finns inget som är mer eller mindre i politiken. Båda för en kapitalistisk politik som går ut på att få blir rika på bekostnad av arbetarna och dom fattiga – oavsett nation.

    Här är en annan undersökning:
    https://www.aljazeera.com/indepth/opinion/revolution-elderly-putin-rating-falling-180712132055705.html

  2. Carter har givetvis rätt! USA är ingen demokrati längre (Om det nu någonsin varit det? Jag tvivlar!) Lauren har en massa åsikter men inga hållbara argument för sin hållning, förutom att hon avskyr Putin, vilket många av globalisternas andra lakejer som bekant också gör!

  3. Det är c;a 100 millioner amerkaner som inte röstat 2016. Hur många tyssar som inte röstat vet jag inte, men det vet säkert någon. Min icke akademiska uppfattning är, att det är dessa siffror som mer beskriver tillståndet i de två länderna, där valdeltagandet inte är obligatoriskt.

  4. Det går bra för Ryssland. Putin sköter sitt jobb bra. Det skulle inte förvåna om han blir omvald även vid nästa presidentval år 2024 och kan verka som president för Ryssland till 2030.. Finns EU, USA och Natoalliansen kvar då?
    Den Ryska Nationens kärlek till guld går tillbaka till tsar-tiden. Vid den tiden användes den ädla metallen för att öka den nationella valutan. År 1894 nådde det ryska rikets guldreserver 1 400 ton och var världens största fram till 1914. Guldinnehav skedde betydligt av första världskriget och den efterföljande ryska revolutionen, eftersom Ryssland var tvunget att betala ut lån till utländska banker. De flesta av de tsaristiska tidernas reserver spenderades av bolsjevikernas regering på mat och industriutrustning med endast 150 ton kvar i statskassen 1928.
    Under Stalin-tiden växte landets guldreserver igen, som den sovjetiska ledaren trodde att ädelmetallen skulle vara en av grundpelarna för ekonomins snabba industrialisering. Guldreserven ökade till 2500 ton under perioden men minskade gradvis till endast 290 ton i oktober 1991.

    https://www.rt.com/business/442934-russia-central-bank-record-gold/

    Rysslands centralbank köpte över 92 ton guld på tre månaderna till slutet av september, vilket bryter Sovjetrekordet på i guldreserver som ses 1941, enligt en ny rapport från World Gold Council (WGC).
    Ryssland har enligt uppgift köpt mer guld än något annat land i världen, följt av Turkiet, Kazakstan och Indien, som köpte 18,5 ton, 13,4 ton respektive 13,7 ton.
    Det är det högsta kvartalsvisa nettoköpet sedan 1993, då WGC började spåra landets data. Rysslands guldlager står nu för 17 procent av landets totala valutareserver.
    Rysslands centralbank kommer att fortsätta lägga till guldbelopp till sina reserver, samtidigt som andelen amerikanska statsobligationsinnehav minskas.
    (Statsobligationer backas upp av tron på kreditvärderingen i amerikanska regeringen, och som sådan är populära investeringar av regeringar, företag och privatpersoner över hela världen).
    Investeringar i amerikanska statsobligationer har varit i rekordfall. Denna trend kommer att fortsätta.
    Avyttring av amerikanska statsobligationer började strax efter att Washington införde ekonomiska sanktioner mot Ryssland och hotade att stänga av landet från dollartransaktioner, liksom från SWIFTs globala betalningsnätverk. Andelen ryska investeringar i US Treasuries, som uppgick till nästan 176 miljarder dollar 2010, har sjunkit till rekordlåga på 14 miljarder dollar i augusti. När det gäller valutareserver följer de ryska myndigheterna absolut säkerhet. Tidigare i år sade den ryska finansministern Anton Siluanov att landet måste sänka sina innehav av amerikanska statsobligationer till förmån för säkrare tillgångar, som rubeln, euron och ädelmetaller.

  5. Putin har en hjärna, kan tänka därmed och handla därefter. Västledare är en samling kretiner – kolla bara på Trump eller den där May. Dessa kan varken tänka, eller handla på eget bevåg utan agera frontfigurer för bankirvampyr maffian.

  6. Anna-Lena Laurén beklagar att den ryska femtekolonnen som i valen når upp till fem procent inte kan få sin kandidat vald till president. Det vore demokrati i nyliberal tappning. En person som för en spottstyver skulle avyttra de ryska naturtillgångarna till finanshajarna på Wall Street (tillgångar som Ryssland orättvist har för mycket av, enligt Madeleine Albright). Rysslands starka presidentmakt är Made in USA, så det så. Det var för att trygga Jeltsins position som presidentmakten stärktes på amerikansk inrådan. Efter att han låtit beskjuta parlamentet med granateld och skarpskyttar dirigerade av CIA sköt in i folkleden.
    Kommunisternas kandidat vann valet 1996 men av någon anledning gjorde de som Bernie Sanders nyligen i premiärvalen. De accepterade manipulationen.
    På grund av språkstriden riktad mot finlandssvenskarna och kanske även p.g.a. dessas tidigare tätare kontakter med ryssar under ryska tiden hade den svenska minoriteten länge en mer sansad inställning till Ryssland. Föreställ er nationalhjälten Gustav Mannerheim, hela hans karriär byggde ju på kejserlig grund. Anna-Lena Laurén representerar det nya Svenskfinland som druckit sig rusig ur den russofoba häxbrygdens bägare.

  7. Mer eller mindre demokratiska? Mig synes denna fråga vara ganska poänglös. Vi lever i en värld där imperialismen ruttnar mer och mer. I länderna i Europa går det numer (som ofta påpekats på denna blogg) bara bakåt för det arbetande folket. Det man röstar på är vem som skall styra i det BORGERLIGA, alltmer nyliberala samhället. Grunden för Sveriges alltmer tynande välfärd, ekonomin, för att ta ett näraliggande exempel, har bara ett litet fåtal personer något att säga till om. Så varför då lägga ner kraft och engagemang på att diskutera denna den borgerliga demokratin? Av siffrorna som det bollas med ovan kan man ju också se att allt färre människor tycker det är meningsfullt att delta i det skådespel som valen oftast är.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here