Storbritanniens globala militära närvaro i 42 länder – hela artikeln

1
1043
Boris Johnson, högste ansvarig för tortyr i Storbritannien.

Denna artikel ”Storbritanniens militära utomeuropeiska basnätverk omfattar 145 platser i 42 länder. Inringning av Kina? Global militär närvaro” har nyligen publicerats i Declassified UK och i Globalresearch

Författare är Phil Miller, reporter för Declassified UK, en undersökande journalistorganisation som täcker Storbritanniens roll i världen.

Den har vänligen upphittats och översatts av Rolf Nilsson. Tack Rolf! Jag har gjort ett utdrag ur artikeln men publicerar även hela den långa översatta artikeln på svenska här. Den är inte lika fullständigt redigerad som den kortare artikeln.


Storbritanniens globala militära närvaro i 42 länder – hela artikeln

————————-
Denna artikel ”Storbritanniens militära utomeuropeiska basnätverk omfattar 145 platser i 42 länder. Inringning av Kina? Global militär närvaro” har nyligen publicerats i Declassified UK och i Globalresearch

Författare är Phil Miller, reporter för Declassified UK, en undersökande journalistorganisation som täcker Storbritanniens roll i världen.


Storbritanniens globala militära närvaro i 42 länder. Inringning av Kina?

Storbritanniens militär har en permanent närvaro på 145 platser i 42 länder eller territorier runt om i världen, har forskning från Declassified UK funnit.

Storleken på denna globala militära närvaro är mycket större än man tidigare trott och kommer sannolikt att innebära att Storbritannien, näst efter USA, har det näst största militära nätverket i världen.

Det är första gången den verkliga storleken på detta nätverk avslöjas.

Storbritannien använder 17 separata militära installationer på Cypern såväl som 15 i Saudiarabien och 16 i Oman – de senare båda diktaturer, som Storbritannien har särskilt nära militära förbindelser med.

UK:s baser omfattar 60 som de själva förvaltar, utöver 85 anläggningar som drivs av dess allierade, men där Storbritannien har en betydande närvaro.

Dessa verkar passa in på beskrivningen av vad general Mark Carleton-Smith, Storbritanniens generalstabschef, nyligen kallade ”näckrosblad” (”lily buds”) Daily Mail.– platser som Storbritannien har lätt tillgång till om och när det behövs.

Declassified har i siffrorna inte inkluderat Storbritanniens små truppbidrag till FN: s fredsbevarande uppdrag i södra Sudan eller Cyperns buffertzon, inte heller personalåtaganden vid Natos administrativa platser i Europa eller de flesta av dess specialstyrkor, som i stort sett är okända.

Storbritannien militärbaser. Skärmpdump från artikel i Declassfied och Globalresearch.

Resultaten av undersökningen kommer dagar efter att premiärminister Boris Johnson meddelade  att ytterligare 16 miljarder pund skulle spenderas på den brittiska militären under de närmaste fyra åren – en ökning med 10%. här.

Meddelandet om ökningen av militärbudgeten var ursprungligen tänkt att kombineras med en granskning av försvarsstrategin, vilken företräddes av Johnsons tidigare chefsrådgivare Dominic Cummings.

Resultaten av Whitehalls ”integrated defence review” förväntas nu inte komma förrän nästa år. Indikationer tyder på att översynen kommer att rekommendera en traditionell brittisk strategi med att anlägga fler utomeuropeiska militärbaser.

Förra månaden sa före detta försvarsminister Michael Fallon att Storbritannien behöver en mer permanent närvaro i Asien-Stillahavsområdet. Den nuvarande försvarsministern Ben Wallace har gått längre. I september tillkännagav han en investering på 23,8 miljoner pund för att förstärka Storbritanniens armé och marinbaser i Oman för att rymma Royal Navys nya hangarfartyg, samt många stridsvagnar.

General Carleton-Smith sa nyligen

”Vi tror att det finns en marknad för en mer uthållig närvaro av den brittiska armén (i Asien).”

Hans överordnade, chefen för försvarsstaben, general Sir Nick Carter, talade mer kryptiskt när han sa att militärens framtida ”hållning kommer att vara engagerad och grupperad framåt.”

Omkring Kina?

Kinas uppgång leder till att många Whitehall-strateger tror att Storbritannien behöver militärbaser i Asien och Stillahavsområdet för att motverka Pekings makt. Storbritannien har dock redan militära baser i fem länder runt Kina.

Dessa inkluderar en marin logistikbas vid Sembawang Wharf i Singapore, där åtta brittiska militärer är permanent stationerade. Basen ger Storbritannien en dominerande position med utsikt över Malaccasundet, världens mest trafikerade sjöfart, som är en viktig flaskhals för fartyg som seglar från Sydkinesiska havet till Indiska oceanen.

Försvarsministeriet (MOD; Ministry of Defense) har tidigare sagt till Declassified: ”Singapore är en strategiskt viktig plats för kommers och handel.” Singapores elitpolis-styrka rekryteras av brittiska soldater och leds av brittiska militärveteraner.

Förutom att ha en marinbas vid kanten av Sydkinesiska havet, har den brittiska militären en ännu mer centralt beläggen bas i Brunei, nära de omtvistade Spratlyöarna.

((Sultanen i Brunei, en diktator som nyligen föreslog dödsstraff för homosexuella, betalar för brittiskt militärt stöd för att behålla makten. Han tillåter också den brittiska oljegiganten Shell att inneha en stor andel i Bruneis olje- och gasfält.

Storbritannien har tre garnisoner i Brunei, vid Sittang Camp, Medicina Lines och Tuker Lines, där ungefär hälften av Storbritanniens Gurkha-soldater är permanent stationerade.

Offentliggjorda dokument visar att de brittiska trupperna i Brunei 1980 var placerade ”på mark som tillhandahölls av Shell och mitt i deras huvudkontor”.

Speciellt boende för brittiska trupper tillhandahålls genom ett nätverk av 545 lägenheter och bungalower i Kuala Belait, nära militärbaserna.

För övrigt finns i Brunei 27 st. brittisk trupp, utlånade till Sultanen på tre platser, inklusive Muaras marinbas. Deras uppdrag inkluderar bildanalys och instruktion för krypskytte.

Declassified har funnit att Storbritannien också har cirka 60 personal spridda över Australien. ((Cirka 25 av dessa innehar uppdrag som försvarsattachéer i British High Commission i Canberra och vid australiensiska försvarsdepartementets kontor nära huvudstaden, såsom huvudkontorets gemensamma operationskommando i Bungendore.))

((Resten är på utbyte vid 18 separata australiska militärbaser, inklusive en förvaltare vid Australiens Electronic Warfare Unit i Cabarlah, Queensland.

Fyra officerare från Royal Air Force (RAF) är baserade på Williamtown-flygfältet i New South Wales, där de lär sig att flyga Wedgetail-radarplanet [https://www.australiandefence.com.au/defence/air/uk-moves-closer-to-wedgetail-buy].

Storbritanniens MOD testar också [https://www.abc.net.au/news/2019-04-12/uk-defence-ministry-linked-to-mysterious-outback-aviation/10995252%20and ] sin övervakningsdrönare för hög höjd, Zephyr, på en Airbus-plats i den avlägsna bosättningen Wyndham i västra Australien. Declassified sluter sig till, från ett ’freedom of information’-svar, att MOD-personal besöker testplatsen men inte är baserad där.

Två medlemmar av UK Strategic Command, som hanterar brittiska militära operationer över vapenslagen, och en från Defense Equipment and Support besökte Wyndham i september 2019.))

Zephyr, som är utformad för att flyga i stratosfären och skulle kunna användas för att övervaka Kina, har kraschat två gånger under test från Wyndham. Ytterligare en höghöjds-drönare, PHASA-35, testas av personal från vapenföretaget BAE Systems och den brittiska militärens Defense Science and Technology Laboratory i Woomera, södra Australien.

((Bild
https://www.dailymaverick.co.za/wp-content/uploads/ezgif.com-gif-maker-1.gif

Airbus [https://sv.wikipedia.org/wiki/Airbus] driver också på uppdrag av MOD en markstation för Skynet 5A, en satellit för militärkommunikation, vid Mawson Lakes i Adelaide. En brittisk sjöbefälhavare är baserad i kuststaden enligt ett ’freedom-of-information’-svar.

Ytterligare 10 brittiska militärer är baserade på ospecificerade platser i Nya Zeeland. Uppgifter från Parlamentet 2014 visade att deras roller inkluderade att arbeta som navigatörer på ett P-3K Orion-flygplan, som kan användas för sjöövervakning.))

Under tiden i Nepal, på Kinas västra flank nära Tibet, driver den brittiska armén minst tre anläggningar. Dessa inkluderar Gurkha rekryteringsläger i Pokhara och Dharan, plus administrativa anläggningar i huvudstaden Katmandu.

Storbritanniens användning av unga nepalesiska män som soldater har fortsatt trots att en maoistisk regering kom till makten i Katmandu.

I Afghanistan, där nu fredsförhandlingar pågår mellan regeringen och talibanerna, har brittiska styrkor länge upprätthållit en snabbinsatsstyrka vid Hamid Karzai International Airport i Kabul, samt tillhandahållit mentorskap vid Infantry Branch School och Afghan Afghan Army Officers Academy. Den senare, känd som ”Sandhurst in the Sand” [https://www.forces.net/news/five-years-what-are-british-troops-doing-afghanistan] , kostade £ 75 miljoner att bygga. (Brittiska militärakademin Sandhurst [https://en.wikipedia.org/wiki/Royal_Military_Academy_Sandhurst])

Cirka tio personer är baserade i Pakistan, där uppdraget har inkluderat undervisning av piloter vid flygvapenakademin i Risalpur.

Europa och Ryssland

Förutom intresset för Kina anser militärchefer att Storbritannien nu är fastlåst i en permanent konkurrens med Ryssland. Storbritannien har en militär närvaro i minst sex europeiska länder, liksom på Natos administrativa platser. , som Declassified inte har inkluderat i vår undersökning.

Storbritannien fortsätter att driva fyra baser i Tyskland, vilka inrymmer 540 personer, trots en 10-årig satsning som kallas ”Operation Owl” med syfte att minska ner sitt nätverk från det kalla kriget.

Två kaserner kvarstår i Sennelager, i norra Tyskland, med en stor fordonsdepå i Mönchengladbach och en ammunitionsdepå i Wulfen på en plats som ursprungligen byggdes av slavarbetare för nazisterna.

I Norge har den brittiska militären en helikopterbas med kodnamnet ”Clockwork” på Bardufoss flygplats, långt ovanför polcirkeln. Basen används ofta för övningar i bergskrig och ligger 350 miles från Rysslands norra flottas huvudkvarter i Severomorsk nära Murmansk.

Bild
https://www.dailymaverick.co.za/wp-content/uploads/Bardufoss-Airport-1600×2400.jpeg
Bardufoss flygplats och Andselv-staden, centrum för kommunen Malselv, Troms (Nordnorge). Foto: Wikipedia

Sedan Sovjetunionens fall har Storbritannien utvidgat sin militära närvaro till tidigare stater inom sovjetblocket. Tjugo brittisk militärpersonal lånas för närvarande ut till den tjeckiska militärakademin i Vyškov.

Närmare Rysslands gräns har RAF baserat Typhoon-stridsflygplan vid Estlands Amari Air Base och Litauens Siauliai Air Base, varifrån de kan avskära ryska jetplan över Östersjön, som en del av Natos ”luftpolis-uppdrag”.

I det östra Medelhavsområdet har Declassified funnit att det finns 17 separata brittiska militära installationer på Cypern, vilka analytiker traditionellt har räknat som brittiskt utomeuropeiskt territorium bestående av de ”suveräna basområdena” Akrotiri och Dhekelia, som innehåller 2290 brittisk personal.

Platserna, som behölls vid självständigheten 1960, inkluderar landningsbanor, skjutbanor, kaserner, bränslecisterner och spionstationer som drivs av Storbritanniens signalspaningstjänst – GCHQ.

Declassified har också funnit att flera av platserna ligger utanför de suveräna enklaverna, inklusive på toppen av Mount Olympus, den högsta punkten på Cypern.

Bild
https://www.dailymaverick.co.za/wp-content/uploads/07-Embed-map-of-Cyprus-as-a-PDF-page-001-1536×1085.jpg
Brittiska militära övningsområdena L1 till L13 ligger utanför den brittiska enklaven och inuti Cypern

En karta som Declassified kommit över visar att den brittiska militären kan använda ett stort område utanför Akrotiri, kallat Lima, som ett träningsområde. Declassified avslöjade tidigare att lågflygande brittiska militära flygplan har orsakat dödsfall bland husdjur i Limas övningsområde.

Brittiska specialstyrkor som verkar i Syrien antas ersättas med flyg från Cypern, där RAF-transportplan kan ses online när de startar, innan deras spår försvinner över Syrien.

Lite är känt om placeringen av brittiska specialstyrkor i Syrien, förutom påståendet att de är baserade vid Al-Tanf nära gränsen mellan Irak och Jordanien och / eller i norr nära Manbij.

Försvar av Gulfens diktaturer

RAF-flyg från Cypern landar också ofta i Gulf-diktaturerna Förenade Arabemiraten och Qatar, där Storbritannien har permanenta baser vid flygfältet Al Minhad och Al Udeid, vilka drivs av cirka 80 personer.

Dessa baser har använts för att underhålla trupper i Afghanistan samt för att genomföra militära operationer i Irak, Syrien och Libyen.

Qatar har en gemensam Typhoon-skvadron med RAF, baserad på RAF Coningsby i Lincolnshire vilken till hälften finansieras av Gulf-emiratet. Försvarsminister James Heappey har vägrat att berätta för parlamentet hur många Qatari-militärer som är baserade på Coningsby angående planer på att utvidga basen.

Ännu mer kontroversiell är Storbritanniens största militära närvaro i Saudiarabien. Declassified har funnit att personal i Storbritannien är placerade på 15 viktiga platser i Saudiarabien. I huvudstaden Riyadh är de brittiska väpnade styrkorna spridda över ett halvt dussin platser, inklusive luftoperationscentra där RAF-officerare övervakar den saudisk-ledda koalitionens flygoperationer i Jemen.

Bild
https://www.dailymaverick.co.za/wp-content/uploads/SAUDI-LARGER-TEXT.gif

Under försvarsdepartementets Saudi Armed Forces Project (MODSAP) har BAE Systems gjort 73 boendeenheter tillgängliga för brittisk militärpersonal vid Salwa Garden Village-förläggningen i Riyadh.

RAF-personal, av vilka några är utstationerade till BAE Systems, tjänstgör också vid King Fahad-flygbasen i Taif, som servar flottan av Typhoon-plan, King Khalid-flygbasen i Khamis Mushayt nära Jemen-gränsen och vid King Faisal basen i Tabuk där Hawk-piloter tränar.

Det finns separata avtal för Storbritannien för att stödja den ”särskilda säkerhetsbrigaden” för Saudiarabiens National Guard (SANG), en enhet som skyddar den härskande familjen och främjar ”inre säkerhet”.

Brittiska soldater antas vara stationerade vid vaktens ministerium i Riyadh samt vid dess Signals School (SANGCOM) i Khashm al-An i utkanten av huvudstaden, förutom mindre grupper vid SANG-kommandoposteringar i de västra och centrala regionerna. vid Jeddah och Buraydah.

Resten av den brittiska personalen i Saudiarabien är stationerade i dess oljerika östra provins, vars shiamuslimska majoritet diskrimineras hårt av den regerande Sunni-monarkin.

Ett Royal Navy-team undervisar vid King Fahd Naval Academy i Jubail, medan RAF-personal hjälper Tornado-jetflottan vid King Abdulaziz-flygbasen i Dhahran.

Boende för brittiska entreprenörer och personal tillhandahålls av BAE vid företagets specialbyggda Sara-förening i Khobar, nära Dhahran. En brittisk armélöjtnant är rådgivare till SANG-infanterienheter vid deras östra kommandopostering i Damman.

Denna brittiska personal i östra provinsen ligger nära King Fahd Causeway, den stora bron som förbinder Saudiarabien med den närliggande ön Bahrain där Storbritannien har en marinbas och en mindre närvaro (kostar 270 000 £ per år) nära den internationella flygplatsen i Muharraq. .

2011 körde SANG BAE-tillverkade pansarfordon över bron för att slå ner pro-demokratiprotester från Bahrains shiamajoritet mot sin sunnitiska diktator King Hamad.

Den brittiska regeringen medgav senare: ”Det är möjligt att vissa medlemmar av Saudiarabiska nationalgardet som utplacerades i Bahrain kan ha genomgått viss utbildning från det brittiska militäruppdraget [till SANG].

Video

Efter att upproret krossats ökade Storbritannien sin militära närvaro i Bahrain genom byggandet av en marinbas som öppnades 2018 av prins Andrew, en vän till kung Hamad.

Storbritannien upprätthåller en betydande militär närvaro i sju arabiska monarkier, där medborgarna har lite eller inget att säga om hur de styrs. Dessa inkluderar cirka 20 st. brittiska militärer som stöder den Sandhurst-utbildade kung Abdullah II av Jordanien.

Landets armé har fått £ 4 miljoner i stöd från Storbritanniens slutna konflikt-, säkerhets- och stabiliseringsfond för att upprätta en snabb insatsstyrka, med en brittisk armélöjtnant utlånad till enheten.

Förra året rapporterades att en brittisk militärrådgivare till Jordaniens kung, brigadgeneral Alex Macintosh, ”avskedades” efter att ha blivit för politiskt inflytelserik. Macintosh byttes enligt uppgift ut omedelbart och Declassified har sett uppgifter från armén, som visar att en tjänstgörande brittisk brigadgeneral fortfarande är utlånad till Jordanien.

Liknande arrangemang finns i Kuwait, där cirka 40 st. brittisk trupp är stationerade. De tros operera Reaper-drönare från Ali Al Salems flygbas och undervisa vid Kuwaits Mubarak Al-Abdullah Joint Command and Staff College.

Fram till augusti var före detta kungliga flottans officer Andrew Loring [https://www.linkedin.com/in/andrew-loring-06b98138 ] bland högskolans ledande personal, i enlighet med en tradition att ge brittisk personal mycket höga positioner.

Även om det finns brittisk personal utlånad till alla tre vapenslagen av Kuwaits militär, har MOD vägrat att säga till Declassified vilken roll de har spelat i kriget i Jemen, där Kuwait ingår i den Saudiarabisk-ledda koalitionen.

Den mest omfattande brittiska militära närvaron i Gulfen finns i Oman, där 91 brittiska militärer lånas ut till landets repressiva sultan. De är stationerade på 16 platser, varav några drivs direkt av den brittiska militären eller underrättelsetjänsten.

Dessa inkluderar Royal Navy-basen i Duqm, som håller på att tredubblas i storlek som en del av en investering på 23,8 miljoner £ för att stödja Storbritanniens nya hangarfartyg under deras utplacering till Indiska oceanen och därefter.

Det är oklart hur många brittiska medarbetare som kommer att vara stationerade på Duqm.

Heappey har sagt till parlamentet: ”Möjligheten att ytterligare personal kan stödja detta logistikcentrum i Duqm övervägs som en del av den pågående integrerade granskningen av säkerhet, försvar, utveckling och utrikespolitik.”

Bild
https://www.dailymaverick.co.za/wp-content/uploads/Duqm-2019.png

Han tillade att 20 personer tillfälligt har placerats i Duqm som en ”UK Port Task Group” för att hjälpa till med expansionsplanerna.

En annan viktig utveckling av Storbritanniens nätverk av baser i Oman är det nya ”gemensamma träningsområdet” som ligger 70 km söder om Duqm vid Ras Madrakah, som man har använt för skjutning med stridsvagnar. Det verkar som om planer pågår för att flytta ett stort antal av Storbritanniens stridsvagnar från deras nuvarande övningsfält i Kanada till Ras Madrakah.

I Oman är det ett brott att förolämpa sultanen, så inhemskt motstånd mot de nya brittiska baserna kommer troligen inte att komma långt.

Brittiska styrkor vid Duqm kommer sannolikt att arbeta nära samman med den amerikanska militäranläggningen vid Diego Garcia på Chagosöarna, en del av det brittiska territoriet i Indiska oceanen vilket enligt internationell lag tillhör Mauritius. Cirka 40 brittiska militärer är stationerade vid Diego Garcia.

Storbritannien har vägrat att återlämna öarna till Mauritius, i strid med en nyligen framlagd resolution från FN: s generalförsamling. Detta efter att ha tvingat bort den inhemska befolkningen på 1970-talet [https://en.wikipedia.org/wiki/Diego_Garcia].

I Irak, den enda demokratin i arabvärlden som haft brittisk trupp på sin mark i år, har politiker tagit en annan ställning.

I januari röstade Iraks parlament för att utvisa alla utländska militära styrkor, vilka inkluderar de återstående 400 brittiska trupperna, och som, om det genomförs, skulle göra slut på deras närvaro på fyra platser: Camp Havoc i Anbar, Camp Taji och Union III i Bagdad och Erbils internationella flygplats i norr.

Storbritanniens andra militära närvaro i Mellanöstern finns i Israel och Palestina, där cirka tio man är stationerade. Teamet är uppdelat mellan den brittiska ambassaden i Tel Aviv och USA: s säkerhets-koordinatorns kontor som, vilket är kontroversiellt, är placerat i USA: s ambassad i Jerusalem.

Declassified upptäckte nyligen att två brittiska armépersonal hjälper den amerikanska gruppen.

Militariserade skatteparadis

Ett annat särdrag beträffande Storbritanniens utomeuropeiska militärbaser är att de ofta är placerade i skatteparadis, där Declassified fann sex sådana platser. Närmast hemlandet ligger Jersey på Kanalöarna, som enligt Tax Justice Network är ett av världens topp tio skatteparadis.

Detta är ett självstyrande område, en s.k. kronbesittning, och tekniskt inte en del av Storbritannien. Jerseys huvudstad, St Helier, är hemvist för en armébas för Royal Engineers ’Jersey Field Squadron.

Längre bort fortsätter Storbritannien att styra Gibraltar, vid den sydligaste spetsen av Spanien, trots krav från Madrid att återlämna det territorium som beslagtogs av Royal Marines år 1704. Gibraltar har en bolagsskattesats så låg som 10% och är ett globalt nav för spelbolag.

Bild
https://www.dailymaverick.co.za/wp-content/uploads/GIBRALTAR.gif

Cirka 670 brittisk militärpersonal är stationerade på fyra platser i Gibraltar, inklusive på flygplatsen och varvsområdet. Boendet inkluderar Devil’s Tower Camp och en MOD-driven pool.

Resten av Storbritanniens militariserade skatteparadis kan hittas förgrenade över Atlanten. Bermuda, ett brittiskt territorium mitt i Atlanten, rankas som världens näst ”mest skadliga” skatteparadis [http://ourac.royalgazette.com/business/article/20190528/report-labels-bermuda-corrosive-tax-haven].

Den innehåller en liten militärbas vid Warwick Camp, som drivs av 350 medlemmar av Royal Bermuda Regiment [https://www.gov.bm/department/royal-bermuda-regiment ] som är ”ansluten till den brittiska armén” [https://questions-statements.parliament.uk/written-questions/detail/2015-06-15/2469 ] och befälhavaren är en brittisk officer [http://www.bermudaregiment.bm/about/key-personalities].

Ett liknande arrangemang existerar på det brittiska territoriet Montserrat i Karibien, vilket periodvis ingår i förteckningar över skatteparadis. Säkerhet för ön tillhandahålls av 40 lokala volontärer från Royal Montserrat Defense Force baserat i Brades.

Denna modell verkar ha inspirerat planer för liknande system på Caymanöarna och Turks och Caicos, två brittiska karibiska territorier som båda är framstående skatteparadis.

Sedan 2019 har ansträngningar gjorts för att inrätta ett Cayman Islands Regiment, som syftar till att rekrytera 175 soldater i slutet av 2021. Mycket av officerutbildningen har ägt rum i Sandhurst i Storbritannien. Planerna för ett Turks- och Caicosregiment verkar vara mindre långt komna.

Amerika

Medan dessa militära installationer i Karibien sannolikt inte kommer att växa till betydande storlek, är Storbritanniens närvaro på Falklandsöarna i södra Atlanten mycket större och dyrare.

Trettioåtta år efter Falklandskriget med Argentina har Storbritannien sex separata baser på öarna. Kasernen och flygplatsen vid RAF Mount Pleasant [https://www.raf.mod.uk/our-organisation/stations/raf-mount-pleasant/ ] är den största, men den förlitar sig på ett varv vid Mare Harbor och tre anti-flyg-missilramper på Mount Alice, Byron Heights och Mount Kent.

Öarnas avlägsna läge har gett upphov till kränkande beteende.

RAF-veteranen Rebecca Crookshank hävdar att hon utsattes för sexuella trakasserier när hon tjänstgjortde som den enda kvinnliga rekryten vid Mount Alice i början av 2000-talet. Nakna flygare hälsade på henne vid ankomsten och gnuggade könsorganen mot henne i en grov initieringsritual. Senare blev hon också fjättrad till en säng med en elsladd.

Händelsen påstås ha ägt rum i anläggningar där MOD senare spenderade 153 miljoner £ [https://www.defensenews.com/global/europe/2017/03/07/britain-beefs-up-defenses-in-the-falkland-islands/ ]2017 för att installera ett luftförsvarssystem från Sky Sabre, varav majoriteten levererades av det israeliska vapenföretaget Rafael. Beslutet kritiserades då, med tanke på att Rafael tidigare levererat missiler till Argentina.

Bild
https://www.dailymaverick.co.za/wp-content/uploads/FALKLANDS-GIF.gif

Förutom dessa platser finns det ett lokalt försvarsläger i Stanleys huvudstad, medan Royal Navy fartyg konstant patrullerar ute till havs.

Nettoresultatet är en militär närvaro av mellan 70 och 100 MOD-personal, även om Falklandsöarnas regering anger en mycket högre siffra: 1 200 trupper och 400 civila entreprenörer.

Detta är inte gratis. För att stationera soldater och deras familjer utomlands krävs bostäder, skolor, sjukhus och ingenjörsarbete som övervakas av regeringens organisation för försvarsinfrastruktur (DIO).

DIO har en 10-årig investeringsplan för Falklandsöarna som budgeterats till 180 miljoner pund. Nästan en fjärdedel av detta har spenderats på att hålla trupperna varma. År 2016 gick 55,7 miljoner pund till ett pannhus och kraftverk för Mount Pleasant militära huvudkvarter.

År 2018 utvidgades Mare Harbour till en kostnad av £ 19 miljoner, främst för att säkerställa att mat och andra leveranser lättare skall kunna nå trupperna. Rengöring, matlagning, tömning av soptunnor och andra administrativa uppgifter kostar ytterligare 5,4 miljoner pund per år, vilket betalas till outsourcingföretaget Sodexo.

Dessa utgifter har rättfärdigats av regeringen trots ett decennium av åtstramning på det brittiska fastlandet. Där dog 2014 den 59-åriga arméveteranen David Clapson, efter att hans arbetslöshetsunderstöd hade dragits in. Clapson var diabetiker och förlitade sig på en leverans av kylt insulin. Han hade vid sin död £ 3,44 kvar på sitt bankkonto och hade slut på el och mat.

Falklandsöarna fungerar också som en länk till British Antarctic Territory, ett stort område som är reserverat för vetenskaplig forskning. Dess forskningsstation i Rothera [https://www.bas.ac.uk/polar-operations/sites-and-facilities/facility/rothera/ ]förlitar sig på logistiskt stöd från den brittiska militären, vilket levereras av HMS Protector [https://www.royalnavy.mod.uk/our-organisation/the-fighting-arms/surface-fleet/survey/antarctic-patrol-ship/hms-protector], ett ispatrullfartyg i Royal Navy med vanligtvis cirka 65 mans besättning.

Att upprätthålla en sådan ”framåtriktad” närvaro i Antarktis och på Falklandsöarna är endast möjligt på grund av ett annat dyrt brittiskt territorium i södra Atlanten, Ascension Island, vars landningsbana vid Wideawake Airfield fungerar som en luftbro mellan Mount Pleasant och RAF Brize Norton i Oxfordshire.

Ascension skapade nyligen rubriker med ett Foreign Office-förslag om att bygga ett interneringscenter för asylsökande på ön, som ligger 8000 km från Storbritannien. I själva verket är det osannolikt att en sådan plan kommer att realiseras.

Landningsbanan behöver dyra reparationer, och Storbritanniens hemliga spionbyrå GCHQ har en betydande närvaro där på Cat Hill.

Totalt verkar det finnas fem brittiska baser för militären och underrättelsetjänsten på Ascension, inklusive boende på Travellers Hill och, för gifta par, inkvartering vid Two Boats och George Town.

Det amerikanska flygvapnet och National Security Agency arbetar tillsammans med den brittiska personalen på ön, ett förhållande återspeglat i USA där 730 britter är spridda över hela landet.

Många av dem är grupperade i USA: s militära kommandocentra runt Washington D.C. och Natos baser i Norfolk, Virginia. RAF har cirka 90 personal baserade på Creech [https://www.raf.mod.uk/our-organisation/squadrons/39-squadron/ ] Air Force Base i Nevada, där de flyger Reaper-drönare på stridsuppdrag runt om i världen.

Fram till nyligen fanns också stora utplaceringar av RAF- och marinpiloter på andra flygfält i USA, där de lärde sig att flyga det nya F-35 jaktplanet. Inom denna organisation genomförde 80 brittisk personal [https://questions-statements.parliament.uk/written-questions/detail/2015-07-02/5459] långvarig utbildning vid Edwards Air Force Base (AFB) i Kalifornien.

Andra platser som ingick i F-35-utbildningen inkluderade Eglin AFB i Florida, Marine Corps Air Station Beaufort i South Carolina och Naval Air Station Patuxent River [https://www.f35.com/about/who-is-flying/pax ] i Maryland. År 2020 återvände många av dessa piloter till Storbritannien för att öva på att flyga F-35 från Royal Navy nya hangarfartyg.

Förutom dessa utplaceringar finns det brittiska officerare på utbyte inom ett stort antal amerikanska enheter. I september 2019 hade den brittiska generalmajoren Gerald Strickland en ledande roll vid den amerikanska armébasen i Fort Hood, Texas, där han arbetade med Operation Inherent Resolve, uppdraget att bekämpa Islamiska staten i Mellanöstern.

Det har också varit brittisk personal stationerad i president Trumps mycket förlöjligade rymdstyrka. I december förra året rapporterades det att biträdande chef för det kombinerade rymdoperationscentret vid Vandenbergs flygvapenbas i Kalifornien var ”gruppkapten Darren Whiteley – en kunglig flygvapenofficer från Storbritannien”.

En av få brittiska utomeuropeiska baser som ser ut att hotas av regeringens försvarsöversyn är övningsområdet för stridsvagnar vid Suffield i Kanada, där cirka 400 fast anställda underhåller 1000 fordon [https://www.army.mod.uk/deployments/canada/].

Många av dessa är Challenger 2-stridsvagnar och Warrior Infantry Fighting Vehicles. Försvarsgranskningen förväntas tillkännage en minskning av storleken på Storbritanniens stridsvagnsstyrka, vilket skulle minska behovet av en bas i Kanada.

Det finns dock inga tecken på att Storbritanniens andra stora bas i Amerika, i Belize, kommer att påverkas av översynen. Brittiska trupper upprätthåller en litet garnison på Belize huvudflygplats, varifrån de har tillgång till 13 platser för träning i djungelkrigföring.

Declassified avslöjade nyligen [https://www.dailymaverick.co.za/article/2020-02-04-exclusive-britain-uses-vast-swathes-of-one-of-the-worlds-most-biodiverse-countries-for-military-training-and-pays-nothing/ ]att brittiska trupper har tillgång till en sjättedel [https://www.dailymaverick.co.za/article/2020-02-04-exclusive-britain-uses-vast-swathes-of-one-of-the-worlds-most-biodiverse-countries-for-military-training-and-pays-nothing/ ] av Belize landområde, inklusive ett skyddat skogsområde, för sådan utbildning, som inkluderar avfyrning av granatkastare, artilleri och ”kulspruteskytte från helikoptrar”. Belize är ett land med en av världens mest omfattande biologiska mångfald, hem för ”kritiskt hotade arter” och sällsynta arkeologiska platser.

Video

Övningar i Belize hanteras av British Army Training Support Unit Belize (BATSUB), som ligger vid Price Barracks nära Belize City. 2018 spenderade MOD £ 575 000 på en ny vattenreningsanläggning för kasernen.

Afrika

En annan region där den brittiska militären fortfarande upprätthåller militärbaser är Afrika. Under 1950-talet undertryckte den brittiska armén antikolonialistiska motståndsmän i Kenya genom att använda koncentrationsläger, där fångar torterades och till och med kastrerades [https://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/africaandindianocean/kenya/9407422/Kenyans-were-tortured-during-Mau-Mau-rebellion-High-Court-hears.html].

Efter självständigheten kunde den brittiska armén behålla sin bas vid Nyati Camp i Nanyuki, Laikipia County. Känd som BATUK, fungerar det som ett nav för hundratals brittiska armépersonal i Kenya.

Storbritannien har tillgång till ytterligare fem platser i Kenya och 13 utbildningsområden, som används för att förbereda trupper innan de skickas till Afghanistan eller någon annanstans. År 2002 betalade MOD 4,5 miljoner pund i ersättning [https://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/africaandindianocean/kenya/1401968/MoD-pays-4.5m-to-victims-of-Kenyan-exercises.html ] till hundratals kenyaner som hade skadats av odetonerad ammunition, som avfyrades av brittiska trupper på dessa träningsplatser.

Från Nyati använder brittiska soldater också den närliggande flygbasen Laikipia [https://insidedio.blog.gov.uk/2019/01/14/supporting-the-british-armys-capability-in-kenya/] och träningsplatsen vid Archers Post [https://www.gov.uk/government/news/statement-in-response-to-reports-on-the-alleged-abduction-of-a-samburu-boy-by-british-soldiers-in-kenya] i Laresoro och Mukogodo [https://www.standardmedia.co.ke/article/2001281840/youth-groups-protest-against-british-army-in-archers-post] i Dol-Dol. I huvudstaden Nairobi har brittiska trupper tillgång till Kifaru Camp [https://insidedio.blog.gov.uk/2014/08/13/managing-housing-infrastructures-in-kenya/] vid Kahawa Barracks och ett internationellt utbildningscenter för fredsstöd i Karen [https://www.ipstc.org/index.php/about-us/partners].

I ett avtal som undertecknades 2016 fastställdes att: ”De gästande styrkorna ska respektera och vara känsliga för traditionerna, sederna och kulturerna i lokala samhällen på de platser där de placerats inom värdnationen.”

Brittiska soldater är också kända för att använda lokala sexarbetare.

Det har gjorts försök att attackera de brittiska trupperna i Kenya. I januari arresterades tre män för att försöka bryta sig in i Laikipia och de förhördes av antiterrorism-polisen.

De tros vara kopplade till Al Shabaab-gruppen i grannlandet Somalia, där brittiska trupper också har en permanent närvaro. Arméträningsteam är stationerade på Mogadishu International Airport, med ett annat team vid Baidoa Security Training Center [http://guardsmagazine.com/features/2019%20Autumn/02-somali.html].

En mindre brittisk militär närvaro finns i Camp Lemonnier i Djibouti, där brittiska styrkor är inblandade i drönarattacker över Afrikas horn och Jemen. Denna hemliga plats är kopplad med en fiberoptisk höghastighetskabel till Croughton spionbas [https://www.dailymaverick.co.za/article/2020-07-29-raf-croughton-the-british-base-for-american-spies/ ] i England, vilken är ansluten till GCHQ-huvudkontoret i Cheltenham. Djibouti har också kopplats till Storbritanniens specialstyrkor i Jemen.

En mer offentligt känd brittisk närvaro upprätthålls i Malawi, där brittiska soldater tilldelas uppdrag för att bekämpa tjuvjakt i Liwonde National Park och Nkhotakota och Majete Wildlife Reserves.

Bilden till höger: Mathew Talbot i Malawi. Photo: MOD

År 2019 trampades en 22-årig soldat, Mathew Talbot [https://www.bbc.co.uk/news/uk-england-birmingham-54754832], av en elefant i Liwonde. Det fanns inget helikopterstöd i beredskap för att transportera skadade och det tog över tre timmar för en sjukvårdare att nå honom. Talbot dog innan han kom till sjukhuset. En MOD-undersökning efter händelsen resulterade i 30 rekommendationer för att förbättra säkerheten.

I Västafrika driver under tiden en brittisk officer fortfarande Horton Academy, ett militärt utbildningscenter, i Sierra Leone, ett arv efter Storbritanniens engagemang i landets inbördeskrig.

I Nigeria är cirka nio brittiska militärer utlånade till de nigerianska väpnade styrkorna, mitt bland dess omstridda förflutna beträffande mänskliga rättigheter. Brittiska trupper verkar ha regelbunden tillgång till Kaduna International Airport [https://www.raf.mod.uk/news/articles/raf-force-protection-complete-short-term-training-team-in-nigeria/ ] där de tränar lokala styrkor för att skydda sig mot hotet från Boko Haram.

Amnesty International hävdar att 10 000 [https://www.theguardian.com/global-development/2020/may/27/nigerian-forces-accused-of-torture-and-illegal-detention-of-children-report ] civila har dött i interneringsläger som drivs av den nigerianska militären, varav en del finansierades av Storbritannien.

Storbritanniens militära närvaro i Afrika kommer att växa betydligt senare i år med utplaceringen av en ”fredsbevarande styrka” till Mali i Sahara. Landet har skakats av inbördeskrig och terrorism sedan Natos ingripande i Libyen 2011.

Brittiska trupper har arbetat tillsammans med franska styrkor i Mali under Operation Newcombe nästan kontinuerligt sedan interventionen i Libyen. Den nuvarande stridsuppdraget innebär att RAF Chinook-helikoptrar baserade i Gao flyger ”logistiska” uppdrag till mer avlägsna baser bemannade av franska trupper, vilka har lidit stora förluster. SAS (Spoecial Air Service https://en.wikipedia.org/wiki/Special_Air_Service ) rapporteras också verka i området.

Framtiden för uppdraget har varit i fara sedan Malis militär genomförde en kupp i augusti 2020, vilken följde på massiva protester mot närvaron av utländska styrkor i landet och år av frustration över regeringens hantering av konflikten.

***

Något om vår metod:
Vi har definierat ”utomlands” som utanför Storbritannien. Basen måste ha en permanent eller långvarig brittisk närvaro 2020 för att den ska räknas. Vi inkluderade baser som drivs av andra nationer, men bara där Storbritannien har konstant tillgång eller en betydande närvaro. Vi räknade bara Natos baser där Storbritannien har en stor stridsnärvaro, t.ex. med Typhoon-plan utplacerade, inte bara officerare stationerade på ömsesidig basis.

Phil Miller är reporter för Declassified UK, en undersökande journalistorganisation som täcker Storbritanniens roll i världen.

Utvalda bilder är från Public Domain

Föregående artikelTerritoriell integritet är grunden för alla stater. Sverige sviker internationell rätt.
Nästa artikelSvar angående Martin Kraghs artikel om rysk påverkansoperation – kritik från forskare
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

1 KOMMENTAR

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here